Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-01

[Monica Andersson]

Hej!
 
Är det någon som ännu har inhandlat denna CD-skiva? Är den värd att investera i som släktforskare? Vilka fördelar/nackdelar har den? Sträcker den sig ända fram till idag?
 
/Nyfiken

[Crister Lindström]

Som vanligt beror det på vad man letar efter. Jag har ännu inte personligen fått särskilt många napp, men det beror ju på vad man söker. Om du läser beskrivningen så ser du vilka begränsningar som finns. Man brukar ju säga att tid är pengar och som med alla digitala hjälpmedel sparar de förhoppningsvis tid. Vill du göra en provsökning kan du mejla mig.

[Berith Andersson]

Hej  
Har en fråga om cd som jag inte tycker framgår av beskrivningen och det är om alla förs. i innerstan T.ex Maria och Katarina är med. Det vore också intressant att veta om t.ex. personer som är begravda i så kallade fattiggravar och sådana som begått självmord finns med. Undrar en lantis som inte är hemma i storstan.
MVH Berith Andersson

[Tord Påhlman]

Maria och Katarina är inte med. Citerar följande från beskrivningen i Rötterbokhandeln: De begravningsplatser som ingår helt eller delvis på CDn, med ungefärligt startår för datainnehållet inom parentes, är Bromma kyrkogård (1880-talet), Brännkyrka kyrkogård (1780-talet), Hässelby begravningsplats (1928), Norra begravningsplatsen (1827), Råcksta begravningsplats (1964), Sandsborgskyrkogården (1896), Skogskyrkogården (1921), Spånga kyrkogård (1890-talet) och Strandkyrkogården (1996). Även Sankt Görans församling har bidragit med sitt kolumbarium (en förvaringsplats för gravurnor) (1959). De äldsta uppgifterna är uppenbarligen inte kompletta utan grundar sig förmodligen på om gravarna fortfarande är intakta.
Ett rykte säger att fler kyrkogårdar kan komma med i en framtida nyutgåva av CD:n under förutsättning att respektive gravböcker dataregistreras.

[Berith Andersson]

Tack Tord
Det var just detta som jag hade läst, och eftersom jag inte har en aning om dessa begravningsplatser ligger i innerstan eller utanför någonstans i Stor Stockholm, så ställde jag frågan. Jag todde kanske att de som gjort cd-skivan, såg det som självklart att alla förstod at de gamla begravningsplatserna som Maria och Katarina med flera var med utan att skriva ut dem med namn och att de andra som var utskrivna var utöver dem.
MVH Berith Andersson

[Tord Påhlman]

De som gjort CD:n har nog varit mycket noga med redovisningen av CD:ns omfattning, men jag har inte kunnat hitta denna redovisning i instruktionerna på själva CD:n, så där får man läsa i Rötterbokhandeln. De gamla (innerstads)gravplatserna har i allmänhet manuellt förda gravböcker, ej datalagrade. Därför är de inte med på CD:n. Dessutom är det ju så få gravsättningar på dessa gravplatser nuförtiden, så nyregistrering kan med lätthet göras för hand. Vi får väl hoppas på att de gamla gravplatsernas gravböcker så småningom blir dataregistrerade, så kanske de kan bli med i någon senare utgåva av CD:n.

[Carl Szabad (Carl)]

Berith! Via listsökning i sökformuläret får man fram innehållet relaterat till respektive fält, och där framgår således vilka begravningsplatser som finns med på CDn. Tidsomfånget som är angivet i instruktionerna i Rötter-Bokhandeln är inget jag fått besked om från kyrkogårdsförvaltningen, då man där inte haft några särskilda begränsningar för vad som digitaliserats, utan det har jag analyserat fram själv via CDn.
 
Carl Szabad
Projektledare

[Sten-Sture Tersmeden]

Har noterat att det (ofta?) är enbart första förnamnet som finns registerat.
Är det så systematiskt, eller bara för viss tidsperiod.

[Carl Szabad (Carl)]

Sten-Sture! De flesta uppgifterna kommer ur Stockholms kyrkogårdsförvaltnings databas, vilken bygger på uppgifter från begravningsentreprenörer eller anhöriga. Förmodligen han man bara angett tilltalsnamnet om det eller de andra saknas.

[Sten-Sture Tersmeden]

De personer jag tittade på hade bara första namnet med och det lär inte ha varit tilltalsnamnet.
 
Tror alltså att förvaltningen i värsta fall bara matat in ett namn! Är inte det tilltalsnamnet så kan man alltså bli vilseledd när man söker på vanliga efternamn.
 
Skall kolla lite mer och försöka återkomma.

[Jan Jutefors]

Jag har hittat massor av personer som har blivit 150 år och äldre på skivan.  
Är detta uppgifter från förvaltningen eller är det rena inmatningsfel.
Problemet ligger i att de är registrerade födda på 1800-talet när de i själva verket är födda på 1900-talet.

[Carl Szabad (Carl)]

Jan! Om du klickar på OM får du en förklaring till innehållet i databasen. Kvalit?n är inte den bästa i kyrkoförvaltningens databas så därför har jag lagt ner ett stort arbete med tvättning av materialet på CDn. Ändå finns den här typen av fel kvar eftersom man inte kan spekulera i varje enskilt fall vad som är korrekt.
 
Registret får - liksom alla register - betraktas som en ingång till källmaterialet, som i det här fallet är dödsattester och gravböcker.
 
Carl Szabad, projektledare

[Jan Jutefors]

Jag har sett uppgifter där folk är döda på 1980-talet och 1990-talet att de skulle ha varit födda på 1820-talet.  
Är det verkligen så att kyrkoförvaltningens register är så dåliga?
För mig låter detta helt otroligt!

[Carl Szabad (Carl)]

Procentuellt tror jag det är tämligen få fel. Däremot är det ju enkelt att i en sådan här sammanställning detektera felaktigheter. Jag påpekade det för förvaltningen som tacksamt tog emot söktipsen, men tyvärr inte under överskådlig tid hade resurser att göra en liknande genomgång. Myndigheterna lever ju ofta med knappa resurser och måste prioritera den löpande verksamheten framför registertvätt.
 
Jag kunde inte heller själv gå in och ändra uppgifterna till vad jag trodde det egentligen skulle vara. Då är det mer korrekt att presentera materialet som det ser ut.

[Jan Jutefors]

Då kan man ju fråga sig vad som är procentuellt godtagbart?  
1 % kanske?
4.800 felaktiga uppgifter tycker inte jag är godtagbart.

[Carl Szabad (Carl)]

Om det skulle vara 1 % felaktiga uppgifter på CDn skulle det samtidigt innebära att det är 99 % korrekta. Det tycker jag är en mycket hög rättprocent för att vara en databas framtagen med de angivna premisserna. Så korrekta är knappast kyrkböckerna jämfört med verkligheten, men det kan vi ju aldrig kontrollera, annat än födelseböckerna via DNA-teknik.
 
Och som jag även tidigare skrev, alla uppgifter ska ju ändå kontrolleras mot källan.

[Jan Jutefors]

Var går då gränsen när det inte blir acceptabelt?

[Carl Szabad (Carl)]

Mina ambitioner med de databasprojekt jag drivit såväl i släktforskarförbundets namn såväl som den här, i SSGFs, är att det ska vara så få fel som möjligt, såväl vad gäller handhavandet som datainnehållet. Om källmaterialet är alltför dåligt blir det ingen CD. Det här materialet var intressant, tillgängligt och med hyfsad kvalitet. Därför blev det en CD. Naturligtvis går det inte att ange ett procenttal för vad som är acceptabelt, för de fel som upptäcks under arbetets gång åtgärdas.
 
Vad gäller kvaliteten i Svenska ortnamn 1999, en tidigare produkt framtagen av släktforskarförbundet, så innehöll den databas vi köpte från Lantmäteriet ungefär 5 % detekterbara fel (förutom att två hela kartblad aldrig var inmatade). Det var en oacceptabel felprocent och datamaterialet tvättades under hela hösten 1998 för att nå bästa möjliga kvalitet. Det var dock enklare att lokalisera fel i det materialet, och även att serieuppdatera de posterna.
 
För CDn Sveriges befolkning 1890 som snart kommer är det också gjort en utförlig kvalitetsgranskning. Den visade bland annat att det saknades fyra församlingar som inte var inmatade i det ursprungliga materialet och fyra andra låg under sina grannförsamlingar. Dessa fel hade inte upptäckts utan en genomgång av det statistiska materialet för hela Sverige församlingsvis. I det avseendet är således även den CDn kvalitetsförbättad gentemot källmaterialet. Därmed inget sagt om enskilda poster på CDn.
 
Detta är exempel på kvalitetsgranskningar som gjorts i andra sammanhang och där det ursprungliga materialet inte varit av tillräckligt hög kvalitet. Det var inte heller kyrkogårdsförvaltningens, men efter den omfattande tvätt jag gjort anser jag att CDn håller fullt godtagbar kvalitet.

[Lena A Löfström]

Jag vill minnas att någon ovan ställde frågan om verkligen kyrkogårdsförvaltningens register var så dåliga som man kunde tro men tanke på de olika fel CDn anses ha.
 
Jag har vid många tillfällen varit i kontakt med just kyrkogårdsförvaltningen för att få uppgifter om gravar, vilka som är begravda i vilken grav, vilka gravbrevsinnehavare det finns mm mm. Jag är dålig på namn och kommer därför inte ihåg namnet på den kille centralt som jag alltid talade med men av honom fick jag information om att han slet sig gråhårig på de s k registren. Tidigare fördes de ute lokalt och på olika sätt beroende på vem som förde in i registren och vad de tyckte var väsentlig information. Vissa församlingar hade jättefina register, välarbetare och genomtänkta medan andra knappt hade ett godtagbart lösbladssystem med i bästa fall ett efternamn, gravnummer och kanske kanske ett årtal.
 
Hur långt man sedan kommit under de senaste åren med att försöka styra upp detta vet jag inte men jag är ganska säker på att man inte kunnat gå laget runt om vi säger så, det har de inte resurser till.
 
Med tanke på detta är GravCDn ett stort under skulle jag vilja säga och vi skall vara tacksamma för att det över huvud finns någon form av guide till var folk vi söker eventuellt kan vara begravda eller för den delen var det kan finnas gravar vi själva faktiskt är gravrättsinnehavare till - fast vi ofta inte vet om det.
 
Så jag måste nog instämma in det Calle säger: man måste alltid kontrollera mot källan...... men var inte för säkra på att ni blir så mycket klokare.
 
Mvh
Lena A L

[Tord Påhlman]

En uppmärksam användare av denna CD har påpekat att den i skivans text angivna epostadressen till StorStockholms Genealogiska Förening (SSGF) inte fungerade. Detta är nu åtgärdat. Således har SSGF två (likvärdiga) epostadresser, dels (den i skivans text angivna) ssgf@ssgf.org, dels info@ssgf.org.

[Ingmarie Fridlund]

Jag har köpt skivan och blev väldigt besviken måste jag säga. Det var inte många som fanns med när man sökte och man vet att dom ligger begravda på en kyrkogård.
Men gjort är gjort
 
Tack för ordet
 
Ingmarie

[Carl Szabad (Carl)]

Om personerna är begravda på någon av de elva begravningsplatser som finns med på CDn under den period som är angiven på CDns sida i Rötter-Bokhandeln är det stor chans att de finns med. Kan du ange några personer och vilken begravningsplats de ska finnas på?

[Ingmarie Fridlund]

Carl
 
 
Dessa två skall ligga på Skogskyrkogården, det vet jag med säkerhet
 
Min morfar Erik Sigfrid Olsson född 1886-09-26, dog 1960-09-25, och min mormfors far som heter
Johan Alfredius Broström född 1867-09-25 dog 1939.
 
Ingmarie

[Carl Szabad (Carl)]

Jag kan inte heller hitta någon av dem.
 
Jag kan tänka mig två förklaringar. Skogskyrkogården är enligt kyrkogårdsförvaltningen inte färdigregistrerad mer än till ca 90 %. De kan finnas med i den ännu oregistrerade delen. Eller också har gravrätten löpt ut och återgått till kyrkogårdsförvaltningen. Det är ju ändå 44 resp 65 år sedan de avled.
 
Broström är ett så pass ovanligt namn så du kan också leta bland de 98 som finns med på CDn, om någon nära anhörig finns begravd där. Då ligger han kanske ändå i samma grav.

[Ingmarie Fridlund]

Carl
 
Tack för svaret.  
 
Ang Broström så ligger han i en ensam grav.Hans fru ligger begravd på Gotland.  
Jag ringde kyrkogårdsförvaltningen och dom sa att graven nu var borta men att den hade funnits.
 
Erik Olsson ligger också ensam den gravrätten gick ut förra året.
 
Men tack för svaret i alla fall
 
Hälsningar Ingmarie

[Anita Hjorth]

Carl!
Ska man tolka detta så, att om gravrätten gått ut finns de inte på CD:n?

[Carl Szabad (Carl)]

Det beror på när gravrätten gick ut. Dataregistreringen började i mitten på 1980-talet och om graven hunnit registreras medan gravrätten fanns kvar finns den också med på CDn. Att Erik Olsson i ovanstående exempel saknas beror antagligen på att han tillhör de 10 % som åtminstone när CDn togs fram ännu inte var införda av Skogskyrkogårdens gravar.

[Yvonne Korn (Yvonnek)]

Jag har också åtminstone två begravda på Skogskyrkogården, och som inte finns med på CD:n. Den ena personen avled 1976, och gravbrevet finns kvar i familjen, den andra avled 1960, och där kan jag tänka mig att Carls förklaring stämmer. Pågår det möjligen något arbete med komplettering av denna CD, med tillägg av andra begravningsplatser kanske?

[Carl Szabad (Carl)]

Tyvärr var kvalit?n ganska dålig på kyrkogårdsförvaltningens databas och man såg där inte någon möjlighet att tvätta grundmaterialet på det sätt jag gjort till den här CDn. Det skulle betyda att en ny version med gissningsvis ganska lite kompletteringar måste tvättas ordentigt en gång till, vilket inte känns särskilt motiverat.
 
Att gravbrevet finns kvar är nog ingen garanti för att graven ännu finns kvar. Med tanke på när personen avled låter det dock som om det ligger någon annan orsak bakom att personen inte är med. Det är lättare att avgöra om jag vet data på personen.

[Yvonne Korn (Yvonnek)]

Jodå, båda gravarna finns kvar och jag besöker dem några gånger om året, så ingen behöver leta åt mig :-). Det är, för komplettering:
1) grav nr. 323229469, avd. 2, kv. 17
   Maj-Britt Stenberg, f 370517, d 760202,
och
2) grav nr. K24.244, kv. 50
   Signe Samuelsson (f Eriksson), f 060304, d 600211, bg 600219. (Uppgifterna om denna grav fick jag faktiskt per telefon från förvaltningen för några år sedan.)
 
Förstår att arbetsinsatsen skulle bli nästan orimligt hög för en ny CD om det inte är så mycket kompletteringar, det finns säkert många andra projekt som skulle glädja fler släktforskare, t ex övriga rotar i Stockholm, samt Göteborgs och Malmös församlingar för att nämna något..
 
Vill ändå säga att jag hittat ett flertal andra gravar på skivan, så jag är nöjd med den!
 
Mvh,
Yvonne