ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Vilken församling skall anges  (läst 2062 gånger)

1999-11-11, 19:45
läst 2062 gånger

John Sidén

Hej igen!
 
Får en svartrock fortsätta lägga sig i denna diskussion? En liten pojke som jag har döpt föddes i taxi på motorvägen mellan Mjölby och Linköping ungefär i höjd med Vikingstad. Men eftersom hans far och mor är kyrkobokförda i Mjölby är också denna församling den lille pojkens födelsehemort. Ändå kom han dit några dagar efter födelsen eftersom taxin fortsatte till BB där modern och den nyfödda pojken togs om hand. Du Anna har tagit ett liknande exempel och menar att det är föräldrarnas hemförsamling som ska registreras. Jag håller helt med dig. Problemet är att före 1947 registrerades födelseförsamlingen i kyrkoböckerna. Det kunde vara samma församling som födelsehemorten men ibland är det inte så. 1822 föddes en liten flicka i Gammalkils församling här i Östergötland. Hennes föräldrar var, när hon föddes, kyrkobokförda i Veta församling där de bodde på en gård. Men modern befann sig hos släktingar i Gammalkil när flickan kom till världen och eftersom flickan skulle döpas tämligen snart efter födelsen var det prästen i Gammalkil som döpte och förde sedan in flickan i sin födelse-och dopbok samt skickade attest till sin kollega i Veta. Om du Anna hade den här flickan med bland dina släktingar, hur skulle du ange var hon var född? Primärkällan för hennes födelse och dop är födelseboken i Gammalkil men församling 3, som du kallar den i ditt inlägg, är Veta, där familjen var kyrkobokförd och där flickan växte upp. Jag har i min släkttavla skrivit att flickan är född i Gammalkil eftersom det faktiskt är så och källan till att över huvud taget vet att hon är född är Gammalkils födelse- och dopbok. Som kuriosum kan nämnas att Carin, som flickan hette, aldrig någonsin blev kyrkobokförd i Gammalkil under sin 77-åriga levnad.  
Med vänlig hälsning
John i Veta

1999-11-12, 11:53
Svar #1

Anna Johnson

John!
 
Som jag skrev i mitt inlägg anser jag det vara viktigt att ha belägg för att barnet hade en viss första bostadsort. Om barnet inte finns med i födelsebok el dyl i föräldrarnas hemförsamling kan man därmed inte gärna ange denna som första bostadsort (i ditt exempel säger hörsägen att modern var på besök, men det finns inget riktigt bevis för att hon inte flyttat dit för en tid så att detta egentligen var hennes hemförsamling om inte barnets födelse registrerades även i Veta).
 
Jag uppfattade inte riktig om Carin i ditt exempel bokfördes även i Veta. Om hon gjorde det skulle jag ange hennes första bostadsort som Veta. Om inte skulle jag ta den enda församling där barnets födelse är registrerad, d v s Gammalkil. I en notis skulle jag vidare ange något i stil med: Föddes hos sin faster Lisa och sin farbror Hans i Gammalkil under ett besök i samband med farfar Nils begravning (eller vad det nu kan ha rört sig om ...).
 
/Anna

1999-11-12, 16:36
Svar #2

john

Hej Anna!
 
Carin bodde under de första 4 åren av sitt liv i Veta västergård och sedan bodde hon i en backstuga under Veta Storgård till dess att hon flyttade hemifrån och blev piga i Stora Ljunga ödegård, också i Veta församling. Hon har aldrig varit kyrkobokförd i Gammalkils församling och hennes föräldrar var det inte heller när hon föddes, då bodde de i Veta västergård. Men hennes födelse registrerades inte i Veta utan i Gammalkil. Givetvis skrevs hon in i husförhörslängden för Veta församling men uppges där vara född i Gammalkil vilket är hennes faktiska födelseort. När Carin blir gift och flyttar till Hagebyhöga står hon inte helt oväntat i denna församlings husförhörslängd som född i Veta, det är ju därifrån hon kommer. Men jag tog det här exemplet för att visa att det inte är så enkelt vad som ska anges. Primärkällan till att Carin är född är Gammalkils födelsebok. Men i Gammalkil tillbringade hon bara de första dagarna av sitt liv och hennes föräldrar bodde inte där. Du har all rätt i världen att ange Carins födelseort som Veta eftersom hennes föräldrar bodde där och hon växte upp där men faktiskt föddes hon inte där. Det berättar primärkällan för oss och du bör ange det också i så fall vilket jag förstår att du skulle göra.
 
/John i Veta

1999-11-13, 21:01
Svar #3

Jörgen Drageryd

Min far var född 29/7 1902 enligt hans föräldrar och vi firade hans födelsedagar denna dag, men svartrocken i Dagsbergs sn E skrev den 28:e i stället. Naturligtvis skriver jag också den 28:e i släktforskningssammanhang. Själv är jag född på BB i Örebro men har Kumla som födelseförsamling för att jag blev skriven där, naturligtvis är svaret att man skiver det man återfinner i källorna, inte vad man tror eller tycker.

1999-11-14, 22:39
Svar #4

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2704
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 08:07
    • Visa profil
Om jag ska göra ett försök att kort sammanfatta ordbytet hittills:
I debatten om vilka ortangivelser för vissa personrelaterade händelser (födelse/vigsel/död) som bör anges, har följande förslag framkommit:
1) Kyrkoskrivningsort.
2) Verklig ort.
3) Ort, i vars kyrkbok händelsen är noterad.
 
Generellt sammanfaller de i de enskilda fallen, i synnerhet 1 och 3. Anledningen till denna diskussion är förstås de tillfällen när de inte gör det. Av de angivna exemplen ur kyrkböckerna att döma förefaller problemet vara relaterat till 1800-talets senare hälft och framåt. Det hänger bl.a. på inrättandet av SCB och nya föreskrifter angående uppgifter till  rikets officiella statistik.
De flesta tycks förorda alternativen 1 eller 3, men man är inte helt kategorisk, utan kan tänka sig alternativ 2 i vissa fall (när och var går gränsen ?). Jag får också uppfattningen att några likställt 1. och 3., men inläggen visar ju att det inte alltid är så. Även om några motiverar sina ståndpunkter, är det dessvärre fler som ger svar på frågan Hur ? än Varför ?.  
 
Bakgrunden till mina egna ståndpunkter är att jag under mitt arbete med att registrera Jämtlands/Härjedalens födelseböcker konfronterats med olika problem. Bl.a. definitioner av variabler som födelse- och dödsort. Har man att göra med ett 100000-tal personposter, får ett ställningstagande i ett enskilt fall konsekvenser för åtskilliga andra. Det skulle inte gå att göra adekvata sökningar i databasen om variablernas värden inte var entydiga och kategoriska.
 
De exempel som tidigare har angetts här har av naturliga skäl varit från sent 1800-tal/1900-tal, men jag skulle även vilja belysa att ställningstaganden utgångna från nämnda tid kan få konsekvenser för äldre tider. Här med exempel från mitt forskningsområde:
 
Offerdal C:1 omfattar tiden 1636-1669. Ursprungligen är det emellertid en privat anteckningsbok som prästen fört under sin tjänstgöring. Först 1636-1642 i Sveg (Härjedalen) och sedan i Offerdal till sin död 1669. År 1641 under en resa till Norge och åter, döpte han på vägen barn i flera församlingar (även ett i Norge). Här tror jag knappast någon vill hävda att Offerdal skulle vara födelseort/dödsort (=alternativ 3) för alla  antecknade personer.  
 
Att många födda aldrig infördes i födelseböckerna vet vi. Det kan naturligtvis många gånger bero på prästerligt slarv eller andra mindre kända orsaker. En av dessa var arbetsvandringar, där hela familjer kunde färdas långa sträckor för sin försörjnings skull. I mina genomgångar av Medelpads och Hälsinglands kyrkböcker har jag påträffat flera döpta/avlidna barn tillhörande jämtar/härjedalingar på resa. Eftersom systemet med förmedlandet av födelse- resp. dödsattester infördes först på 1800-talet, påträffas aldrig dessa barn i hemförsamlingens födelse-/dödbok.  
Bör även dessa ändå i konsekvensens namn anses som födda/döda i hemförsamlingen (där föräldrarna enligt skattelängderna var skrivna; =alternativ 1) ?
 
Att förstföderskor, när tiden var inne, begav sig till sitt föräldrahem för att föda tror jag var vanligare än vad som framgår av kyrkböckerna. Bonddottern Gerken Andersdotter från Berge i Offerdal var gift med bonden Johan Persson i Tullus i Näskott. Sonen Per (f.1780) finns emellertid upptagen i Offerdal C:2. Han anges vara född i Berge, medan fadern namnges som bonde i Näskott. Hur gör den som inte liksom jag hävdar alternativ 2. ?
 
Torparen Anders Wallström i Torvalla och Brunflo sn avled 1813. Enligt dödboken (Brunflo F:1) var 4 mars dödsdagen. Märkligt nog anges ingen dag för begravning, men i hfl. framgår orsaken till detta. Där står nämligen att han dog i Hälsingland. Senare har jag emellertid funnit honom i dödboken för Bjuråker, där är dock dödsdatum 6 mars.
Här ställs den som vill hävda kyrkoskrivningsort/kyrkbok=dödsort (=alternativ 1 o 3) inför problem, eftersom datum är olika. För mig är Bjuråkers kyrkbok primärkälla och 6/3 därmed riktigt.
 
 
Om jag tog mig för att skriva mitt namn som Ac4xlwqn och muntligen påstå att där står KG Eriksson, stode det mig naturligtvis fritt. Men skulle jag dessutom skriva övrig text enligt samma mönster, skulle jag få bekymmer om jag ville kommunicera (även om jag från enstaka håll kanske skulle bemötas med vidsyn och förståelse för mitt sätt att skriva). Att en gemensam uppfattning om stavning fordras av praktiska skäl, inser de flesta. Det gäller även i högsta grad definitioner av ord. Om begreppet födelseort har olika betydelse beroende på vem som yttrar (skriver) det, måste det ju förklaras varje gång.
För mig är t.ex. orden födelseort och dödsort med nödvändighet entydiga. Annars hamnade jag lätt i tveksamma gränsdragningar och inkonsekvenser i mitt registerarbete.
Om jag i en framtid skulle publicera mina register i någon form, vore det för användare knappast lämpligt med tvetydiga variabler.

1999-11-14, 23:41
Svar #5

John Sidén

Hej!
 
Detta inlägg får bli det sista från en fåkunnig präst på Östgötaslätten.  
Om Karl Göran Eriksson i ett register av något slag ska berätta om när torparen Anders Wallström avled går det inte att bara skriva att han avled den 6 mars 1813. Det måste också finnas grund för det påståendet, särskilt som det tydligen finns avvikande meningar om när han avled. Källorna måste alltså redovisas. Även när de har olika meningar. Det kräver vetenskapligheten, som ju Karl Göran Eriksson är mycket mån om. Därför är det också viktigt med definitioner. Ordet födelseort är inte något bra ord eftersom vi bara behöver gå något hundratal år bak i tiden för att inse att vi faktiskt inte kan veta exakt var en person är född. Då är det, enligt min uppfattning, bättre att använda begreppet födelsehemort som kan ange antingen var en persons mor var bosatt när barnet föddes eller i vilken församlings födelsebok barnet skrevs in. Men då vi genom kyrkoböckerna får reda på exakt var en person är född bör detta anges på något sätt i slkätutredningen. Inte heller dödsort är ett bra begrepp. I kyrkobokföringen har vi använt bergreppet hemort vid dödsfallet och det är kanske ett något bättre begrepp. Men i de fall vi vet var exakt en person avled bör det anges i släktutredningen. En av mina avlägsna släktingar avled på Långholmen i Stockholm när han var intagen där. Jag har inte hittat honom i den dödbok som finns för Långholmen. Inte heller har jag hittat honom i dödboken för Högsby församling där han var kyrkobokförd då han avled. Den enda källa till att han avlidit är husförhörslängden som berättar att han intogs på Långholmen för att avtjäna straff där och att han avled där (datum står också). I min släktutredning har jag skrivit att han avled på Långholmen men att han var kyrkobokförd i Högsby församling när han avled. För mig är orden födelseort och dödsort entydiga men inte så bra att använda just i detta sammanhang. Därför använder jag hellre begreppen födelsehemort och kyrkobokföringsort vid dödsfallet.  
När det gäller definitioner av ord tror jag att människor menar olika saker trots att de använder samma ord och att det tillhör den mänskliga naturen. Språkförbistringen innebär inte bara att männiksor talar olika språk, de som talar samma språk menar också olika saker trots att de använder samma ord. Därför är det så viktigt att vi förklarar vad vi säger eller skriver och inte tar för givet att alla förstår.  
Med vänlig hälsning
John i Veta

1999-12-02, 16:14
Svar #6

Utloggad Johan Sjöberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 345
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Hej igen!
 
Fredrik: Jag ber om ursäkt för min kommentar om Botkyrka. Den var med skämtsamt, även om jag någonstans i bakhuvudet hade tanken att man inte ska skämta om Botkyrka, för då kastar man sig in i en krutdurk. Södertälje har ju också ganska dåligt rykte, av precis samma orsak som Botkyrka. Av andra inlägg i andra ämnen hoppas jag att det har framkommit att jag är motståndare till allt vad rasism heter. Invandrare är precis som svenskar, individer. Och individer gör både bra och dåliga saker, ibland gör även bra individer dåliga saker, och dåliga individer bra saker. Jag kan ta ett exempel: I Stockholms stad går 50% av alla som går ut från gymnasiet vidare till högskolan. I Södertälje kommun är motsvarande siffra 10% Det kan väl knappast bero på att Stockholmare i allmänhet skulle vara smartare än Södertäljebor, utan snarare ha med praktiska förutsättningar, omgivningens förväntningar m m att göra. Vet inte vad som gäller för Botkyrka i det sammanhanget, men misstänker att deras statistik liknar Södertäljes... De flesta släktforskare stöter ju förr eller senare på invandrade anor, även om det oftast är från mer närliggande länder än dagens turkiska, arabiska och syrianska invandrargrupper i Södertälje och Botkyrka. Det var nog snarare Salembon i mig som talade... (för de som inte är insatta i Södertörns nutidshistoria: Salems kommun införlivades med Botkyrka kommun på 1970-talet, men i en folkomröstning röstade en majoritet av Salemborna för att bilda egen kommun och alltså utträda ur Botkyrka. Det kan noteras att i övriga Botkyrka kommun så röstade en majoritet mot att låta Salem utträda. Salem utträdde hursomhelst vid årsskiftet 1982/1983) ur Botkyrka kommun och är sedan dess en egen kommun. Som framgått ovan råkar jag vara född där.)
 
Ovanstående hör inte riktigt till rubrikens ämne, men jag kände att en förklaring behövdes. Jag håller med om att Botkyrka har oförtjänt dåligt rykte, vilket för övrigt gäller de flesta av Stockholms södra förorter. Det anses ju av någon orsak finare att bo i de norra än i de södra förorterna. Kan det ha att göra med att rikt folk bor i Danderyd och fattigt folk i Botkyrka och Södertäje?
 
För övrigt vidhåller jag min åsikt om att redovisa födelsehemort efter moderns hemort. Och instämmer gärna i att vi behöver mer tolerans och vidsynthet i dessa kretsar. Jag tar nu tillfället i akt att påpeka att inte jag heller är perfekt i det sammanhanget, och vill här be om ursäkt för om jag i någon diskussion på Anbytarforum sårat någon.
 
God jul! (Ja, jag vet: Det är 22 dagar kvar...)
 
/Johan Sjöberg, född i Salem (snarare än Södertälje)

2003-02-01, 00:02
Svar #7

carina widerberg

Söker efter en Lars Andersson som hade barn i hop med en Gun Petterson, bland annat en flicka som hette Annemarie född 1957,det fans även flera barn,Lars och Gun flyttade från Gotland till Nynäshamn tror jag,sedan gick dom tydligen skilda vägar för han flyttade till Uppsala tror vi Annmarie hamnade på barnhem med sina syskon och blev bortadopterade kan någon hjälpa oss med någon informaton vore det roligt skriv gärna till min e-mailadress

2011-12-31, 14:21
Svar #8

Utloggad Suzanne Gustafsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 21
  • Senast inloggad: 2016-10-09, 17:38
    • Visa profil
Har frågor angående detta med flera församlingar. Min anfader invandrade från Tyskland till Stockholm ca 1840-1850 och jag har hittat en del uppgifter i Tyska St Gertruds förs. Dock har jag också hittat en del uppgifter i andra församlingar i Stockholm där han bodde för tillfället. Vad noterades i de olika församlingarna? Det är svårt att hitta alla uppgifter eftersom de står på olika ställen och alla uppgifter står inte heller. t ex inflyttning och utflyttning. Det verkar inte som det alltid fördes anteckningar om denna information. Hoppas någon kan bringa ljus i min förvirring. Mvh Suzanne

2012-01-01, 10:16
Svar #9

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21880
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:20
    • Visa profil
Du får skilja på kyrkoskrivning och mantalsskrivning. Han var kyrkoskriven i icke-territoriella Tyska S:ta Gertrud men mantalsskriven där han bodde. Enklast följer du hans liv år för år i mantalslängderna där adress och hushåll framgår, och i rotemansarkivet (som innehåller den särskilda folkbokföringen för Stockholms stad 1878-1926, delvis digitaliserad). Se www.ssa.stockholm.se.
Hälsar vänligen
Maud

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna