Rätt tolkning av domboksnotis Östbo häradsrätt 1626

[Dag M. Hermfelt]

Hej!
Jag skulle sätta värde på om någon forskare har synpunkter på tolkningen av nedanstående domboksnotis. Det gäller Östbo häradsrätt i Småland den 21 april 1626. Notisen finns i den renoverade domboken som förvaras i Göta hovrätts arkiv i Jönköping. Här följer först själva målet eller ärendet ordagrant avskrivet. Därefter mina funderingar på hur man skulle kunna tolka innebörden. Det är här som jag behöver sakkunnig hjälp.
 
Kom för rette Måns Bängtsson i Tryggarp, Olof i Skaftarp och Byrgie i Skripery vitnade och bekiende att Tostarpa torp som till förende låg under Tostarpa gårdh, gafz till Ryssby kyrkia och gafz der af 3 [lispundtecknet]  jern, och sedan skrefz deet under Cronan, thet och i fejdetiden skattlades af Lasse Rasmusson för 3 [lispundtecknet] smör. Här på klandrar velachtat Nils Bängtsson i Lökaridt och begierer dett under gården igien. Sattes up till widare ransachningh.”
 
Gården som avses var ett torp som låg under Tostarps södergård i Rydaholms socken. Min undran är nu vad som avses med meningen; ” gafz till Ryssby kyrkia och gafz der af 3 [lispundtecknet]  jern”. Under medeltid och senare har det varit vanligt att frälset (och sannolikt även medlemmar ur de mera förmögna bondesläkterna) skänkt jord till kloster och kyrkor, ofta för att bli hågkomna i böner och mässor framledes. Att vissa gårdar räntade i järn har heller inte varit helt ovanligt i Östbo och Sunnerbo härader, någonstans i närheten av Tostarps nuvarande södergård kan det därför finnas slagghögar som minner om järnframställningen.  
Skänktes den lilla gården i Tostarp till Ryssby kyrka eller har den en gång sålts dit? Avser uttrycket ”och gavz der af 3 lispund jern” bara att detta belopp var vad gården räntade. Kan gården ha skänkts till Ryssby kyrka (Ryssby socken gränsar till Rydaholms socken)  redan under den katolska tiden? I källmaterialet är gården upptagen som ½ kyrkogård från 1580-talet, om jag inte minns fel. Dessförinnan är den inte förtecknad i längderna för den årliga räntan. Var det någon slags kutym under 1500-talets mitt att göra anspråk på gårdar som skänkts till kloster och kyrkor, särskilt före reformationen? Jag tycker mig ha sett flera exempel på detta här och var i litteraturen.
Nils Bengtsson i Lökaryd är sedermera löjtnanten vid den västra smålandsfanan. Lasse Rasmusson är bekant som fogde i häradet under en period på 1500-talet. Har någon forskare synpunkter på detta?  
Dag M. Hermfelt

[Dag M. Hermfelt]

Kanske borde jag tillägga att Nils Bengtsson vid tiden för detta mål (1626), var ägare till halva Tostarps södergård tillsammans med brodern Jöns Bengtsson. Brödernas far, Bengt Jönsson, står som nominatus för södergården redan i 1561 års längd för den årliga räntan. Bengt Jönssons far, Jöns Haraldsson (omnämnd som Nils Bengtssons farfar i domboken för Östbo ca. 1621), finns inte upptagen i skattelängderna däremot finns en Harald som nominatus 1543-1545 för Tostarps norregård. Släkten har sannolikt djupa rötter i Tostarps by, sannolikt före reformationen.
Dag M. Hermfelt

[Niclas Rosenbalck]

Ger min tolkning av domboksnotisen:
Tostarps torp (Rydaholms sn) har före reformationen givits till grannförsamlingen Ryssby kyrka. Det som bortgavs var förfoganderätten till varande och kommande avkastning på nybygget. Ovisst varför gåvan skedde; kan ha varit för att kvitta skulder, bot eller att bönderna i Tostarp på något annat vis uppbar en personlig relation till Ryssby kyrka. Torpets (läs nybyggets) avrad har i äldre tider varit 3 lispund järn, som givits till kyrkan. Det har i den upprättade jordeboken ansetts som kronogods. Detta måste då ha skett efter 1527 (Västerås recess) då kyrkans donationer och egendomar drogs in av Gustaf I och blev tillhörigt kronan. Av häradsfogden Lasse Rasmusson i Östbo h:d (verksam där 1563-64 o 1566; Nils Gyllenstiernas fogde 1566-72; kronofogde i Östbo o Västbo 1579-1591) har torpet (=nybygget) defacto skattlagts som eget objekt till 3 lispund smör i årlig skatt (ränta).  
Gården blir år 1627 av Nils Bengtsson i Lökaryd klandrad. Detta innebär att han innehar någon arvsrätt eller pretention till torpet. Troligen är han arvinge till den som donerade torpet till kyrkan i Ryssby. Efter Västerås recess 1527 gavs arvingarna till kyrkodonatorerna rätt att inbörda gårdar som tidigare skänkts.    
 
Litteraturtips om 1500-talets jordeboksgårdar och nybyggen är:  
Lars-Olof Larsson Kolonisation och befolkningsutveckling i det svenska agrarsamhället 1500-1640 (Växjö, 1972)
Lars-Olof Larsson: Kronans jordeböcker från 1500-talet och den senmedeltida ödegpårdsprocessen , artikel i Historisk tidskrift 1970.

[Dag M. Hermfelt]

Hjärtligt tack Niclas!
Mycket bra! Jag skall nu penetrera mitt material kring de tidigare bönderna på Tostarp på nytt, för att se om din tolkning kan ge mig några aha-upplevelser och om forskningen kan föras framåt.
Forskningen kring Tostarps bys båda gårdar - söder- och norrgården - är mycket intressant och spännande, kanske främst genom förekomsten av stamfadern för ätten Galle i Sverige, Jon Markusson, på norregården 1550 (tiondelängd). Jon Markussons sonson Gunnar Galle, skriver åtskilliga inlagor till Svea hovrätt omkring 1619, där han kräver tillbaka flera gårdar, bl.a. Tostarp i Rydaholms socken
Gunnar Galle skriver där bl.a. att Tostarps gård (Om det är norregården som avses eller om det då endast fanns en gård i byn är inte lätt att veta)gavs till Jon Markusson av dennes frände herr Gudmund i Rydaholm. Eftersom prästerna före reformationen i alla fall borde leva i celibat, är det ju möjligt att gården gått i bakarv från herr Gudmund till Jon Markusson och att herr Gudmund och Jon Markusson varit förslagsvis kusiner. Det är ju inte längre helt osannolikt att Nils Bengtsson härstammade från herr Gudmund på ett liknande sätt som Jon Markusson gjorde. Jon Markusson och hans adlade son Gunnar Galle och den oadlade sonen Per Galle, hade ju anknytning till Ryssby socken där de ägde gården Ugglansryd.(?)Jag har skrivit en uppsats i Släkt och hävd 2000:1 om ätten Galle i Sverige där jag lite närmare diskuterar möjligheterna för Jon Markussons härstamning. Möjligen kan din tolkning av domboksnotisen 1626, göra det möjligt att framledes ytterligare kunna tänja något på frågan om Tostarpsböndernas eventuella gemensamma härstamning med ätten Galle i Sverige. Det vore roligt.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt

[Dag M. Hermfelt]

Niclas Rosenbalck!
Här kommer lite fler upplysningar kring vad som är känt om de båda gårdarnas tidiga 1500-talshistoria i Tostarp. Vid tiden för upprättandet av 1500-talets jordeböcker för den årliga räntan, som för Rydaholms socken påbörjades 1543, fanns det två kända gårdar i Tostarp. Senare kom den ena att kallas södergården och den andra för norregården.  
 
I Svea hovrätts arkiv finns en serie handlingar som heter Liber Causarum. I vol 51 finns ett intressant inlägg om just Tostarp skrivet av adelsmannen Gunnar Galle d.y. (ca. 1568-1649 enligt E.). Gunnar Galle skriver att Tostarps gård (och här avses den gård som senare kom att kallas för norregården) år 1493 byttes av Per Jönsson till Rönnäs med Ryssby kyrka mot en gård i Stavshult i Agunnaryds socken. Per Jönsson hade alltså tidigare haft Tostarps gård men bytt till sig Stavshult från Ryssby kyrka. Från och med detta byte blev Tostarp (om det då fanns en eller två gårdar i byn är osäkert) en gård som ägdes av Ryssby kyrka.  
Ryssbys norra sockengräns gränsade f.ö. mot Tostarps utjordar.
Gunnar Galle skriver vidare att hans farfar, Jon Markusson, fick gården av sin frände herr Gudmund i Rydaholm. När har då herr Gudmund förvärvat Tostarp? Gustav I vistades år 1526 under några dagar i Rydaholms prästgård (Se: Gustav den I:s utgivna brev). Otroligt är väl inte att gården vid denna tid övergått i Gudmunds ägo som en gåva från kungen.  
 
Kan nu detta sammanhang, dvs. att Ryssby kyrka tidigare ägt  (i alla fall) Tostarps norregård, ha någonting att göra med att Nils Bengtsson 100 år senare återkrävde ett torp som en gång skänkts till Ryssby kyrka och som åtminstone 1626 låg under Tostarps södergård?
 
Nils Bengtsson farfar hette Jöns Haraldsson och enligt mina forskningar var han troligen klockare i Rydaholms socken och under en period bosatt på gården Lökaryd i samma socken. Han bör också ha varit jordägare i Tostarps södergård efter som sonen Bengt Jönsson under 1550-talet och många år framår var nominatus där i längerna för tionde och årlig ränta. År 1543-1545 förekommer också en skattebonde Harald (namnet är mycket ovanligt i Rydaholms socken vid denna tid) som nominatus för Tostarps norregård (sic). Denne Harald efterträds av Jon Markusson - Galleättens stamfar.
 
I min uppsats i Släkt och hävd (som jag relaterade till i mitt förra inlägg) finns andra upplysningar, bl.a. om släkten Broke som nog alldeles säkert varit nära befryndade med Gallarna - möjligen också rent agnatiskt. En viss skattebonde Jon Broke - utan tvekan fadern till prästen Knut Broke i Rydaholm/Gällaryd - finns också som nominatus på Tostarps södergård 1550, enligt en tiondelängd.
Får du Niclas - eller någon annan forskare - några spontana id?er på detta? Det skulle i så fall vara intressant att höra.  
Hälsningar
Dag M. Hermfelt

[Mikael Persson]

Hej Dag!
 
Eftersom jag har anfäder i en familj där det fanns både Broke och Brokin (i Almås, Virestad) så reagerar jag när jag ser det namnet, speciellt när det är från någotsånär samma trakter ... Och i detta sammanhang så blir det inte mindre intressant av att farfadern till de båda jag nämner hette Harald ...  
Av det du skriver så får jag intrycket att Jon Broke och Jon Markusson nämns på olika gårdar -- stämmer det? Nämns de kanske i samma längd, dvs. är det säkert att de inte är samma person?  
 
Hälsningar, Mikael!

[Dag M. Hermfelt]

Hej Mikael!
Ja, jag är nog säker på att det inte rör sig om samme person.  I prostarnas tionderäkenskaper för 1550 för Rydaholms socken och Tostarp, förekommer en viss Jon Broke på den ena (av allt att döma södergården) och på den andra gården skrivs Jon Markusson. De är förtecknade efter varandra i samma längd. Denne Jon Markusson är stamfader för adliga ätten Galle i Sverige. Den andre, Jon Broke, har fadersnamnet Markusson (detta patronymikon står dock inte i tiondelängden utan där står det bara Jon Broke) och är son till skattebonden Markus på Salevara gård i Sunnerbo härad (Angelstads socken eller Annerstad). Troligen är dessa båda personer mycket nära släkt, kanske är Jon Broke en brorson till Jon Markusson men detta återstår ju att bevisa.
Även jag har varit inne på tanken om inte Brokarna från Virestad varit besläktade med Brokarna från Salevara. Här finns namn som Harald och Simon som kittlar fantasin. Om Brokarna från Salevara och ätten Galle i Sverige, har jag skrivit i Släkt o Hävd 2001, s. 41-51. Där finns åtskilliga andra detaljer om både Jon Broke och Jon Markusson samt om deras ursprung.
Hälsningar
Dag

[Mikael Persson]

Tack för svaret, Dag. Jag misstänkte att det var på det viset, men kunde inte låta bli att fråga iaf.  
 
Hälsningar, Mikael!

[Dag M. Hermfelt]

Hej Niclas!
Jag förstår så väl att du inte kan ha synpunkter på allt som rör småländsk 15- och 1600-talsgenealogi men eftersom du levererade en intressant tolkning av en excerpt ur Östbo häradsrätts dombok för år 1626 (Tostarps södergård, Rydaholms socken), undrar jag om du sett och läst den fortsatta diskussionen i frågan (under denna rubrik)efter ditt svar den 22 oktober och om du eventuellt har några kommentarer till denna?
Hälsningar
Dag M. Hermfelt

[Niclas Rosenbalck]

Hej Dag!
 
Känner du till nedannämnda domboksnotis som berör Gunnar Galle och hans gårdar?  
 
Västbo db (VLA) 1620 18/5, s 268-286:
Sammmedagh  kom för retta Edle Welb. Gunnar galle, och blef förhörder om the Jnterogatori(a) Punckter, som then Högloflige konungzlige Hofretten af gunst och nåder hafuer opålagt denne ringa retten i Wesbo häradt at Ransaka effter, såßom till theet första, huru Gunnar galle Vill beuisa, at the tre gårdar, Kierringe i Angelstadg Sohen, i Synnerbo häradt, Torstarp och Stäkeboda i Rydaholm Sohen, i Ösbo häradt, War hans fader af S. konung Erich Vnder frelße gifne, der opå kunde Gunnar galle inge konungzlige Breff framlegga eij heller några Copior, icke heller några lefuandes Vitne, såßom sådana Bref schulle hafua läseedt, men till en berettelße framlade Gunnar galle et Vitnesbreff, Vnder Her Jons Signet i Angelstadh, at en benemd Claues Jönßon som lenge hade bodt i Kierringe, at Gunnar galles fader Jon Markußon benemdh en ofrelst man, åtte Kierringes gårdh, i Saligh konungh Gustafz tidh, och af honom stadde Claues gården, Effter Jon Markußon fyck Gunnar galle hans Son samme gårdh. När Gunnar galle i konungabytet Slagen bleff, togh hans broder Jöran galle sigh Målzmansdömet öfuer gården, men huru han kom derifrån Vnder Cronan, Veet han ingen Vnderrettelße. Brefuet daterat Anno 1608 den 24 Septembris. dernest framlade Gunnar galle et tinghuitne, gifuit af Welb. Jöranßon(sic!) till Fylleschogh. dat: 1608 den 13 Septembris, Förmälandes at en gammall landz(knicht-struket!)man huilken Vthj förre dansche feigden tiente Jöran galle, den tidh konungh Erich redh igenom Kierringes by, när han War på tåget ådt halmstadh, då föll Jöran galle för H: k.Mtz , och begärade gården, och säger at han fyck konungens breff och tilseyelße opå gården.
   denne thuenne Vitnesbörder synes Wara emodt huar andra, förty Vthj Claues Jönßons Vitnesbördh förmälas, at Jon Marcußon åtte gården, effter honom hans Son Gunnar galle etc huru schulle tå gården Wara kiender Vnder Cronan, Vthj konungh Gustafz tidh, förty om thet icke hadhe Varit schedt, så behöfde icke Gunnar galle hafua anmodat samme gårdh af konungh Erich, men dhe äldste (h)er för retten beretta, at han hade gården för sin Rusttienst, på sin hester, och icke för frelße, thet then Vnge Gunnar galle her för retten bekienner.
Huadh belonger Gunnar galles moders katharina Jönßas dotters gåfuo breff, der Vthj förmäles at hon hafuer gifuit sin Son Gunnar galle kålhult Vthj Vederlagh för the konungzlige Brefuen han hade låthat förkomma, som Gunnar galle oppå kierringe, Stökeboda och Törestorp föruerffuat hade, deet hemsteller denne ringa retten, Vthj then högloflige konungzlige Rettens höguisa betänckiande, huru Vidt thet för godt och gilt Vitnesbördh må accepterat bliffua, Ty thenne ringa retten at för:de  Gunnar galle ingen konungzlig frelßes breff på för:de godz bekommit hafuer, möckit mindre hans moder them borttapat, ähr och af fremmande förseglat, och icke af någon Suensk som af Saken Viste beskedh. Men belongande Torstarp så är thet af schata heman, och Slechten hafuer Wunnet thet ifrån Gunnar galle.
   Belongande then andra Punckten om Gunnar galle hafuer något konungzliget Bref opå__3 gårdar, der oppå hade han ingen konungzligh Breff, Vthan allenast hans moders berettelße, som han Seijer.
   Belongande then 3. Punckten om Gunnar galle lät sigh bruka emodt konungh Jahan, mz konungh Erich, der om finne man ingen Vttryckt beschedh eller Vetschap, men dhe äldsta Vitna at han bleff slagen i konunga bythet, för then orsack at han icke kom till Wastena, then tidh heelt Adelen så Wäll som krigzfolket handginge konungh Jahan, och Peer Arffuidzon mz sina Ryttare Slogh honom ihiell, det Peer Arfuidzon i sin lifztidh hafuer bekiendt, och röfuade gården deet Sålunda beuisas kan, at then tidh Gunnar galle, kom ifrån hofuet, tå klandrade han Peer Arfuidßon på Synnerbo tingh och War honom mehta fiendtelig, krefiandes honom sins faders fäderne, och Peer Arfuidzon samma saak förlade.
 
4) Belongande den fierde Puncktenn, när the tre gårdar kiendes Vnder Cronan, der opå Weet Gunnar galle inthe Datum.
5) Belongande then 5. Punchten, när Gunnars fader blef dödh, huadh tidh åhr och dagh, her om blef sålunda berettat, at Salig konungh Erich bleff fången Michelsmeße    
     dagh. och åhret der effter bleff Gunnar galle af konungh Jahans folk S(en)este Michels dagh ihielslagen, orsaken som förbet  är.
6) Belongande den 6 Punchten, huru många barn han hafue effter sigh, der om är sådan berettelße at Gunnar galles första gifta, Fru Brijta till hinsekin, mz henne aflade    
     han et barn, Fru Kyrstin Oloff Jöranßons till Vglansrydh, Sedan gijck Gunnar galle å andra gifto, och fyck till hustru Karin Jöns dötter Lillia, medh henne aflade han  
     Gunar galle, mz huilken h(on) gich hafuandes, ner han Slagen bleff af konungh Jahans folk; der nest gijck Gunnar galles moder, Karin Jönsdotter Lillia å andra gifto,  
     och fyck till man Jöns Jönßon till Jngelstadh, mz huilken hon aflade thu barn, Peer Jönßon och Anna Jöns dötter, deßa Våre Gunar galles halfsöschionne etc
7) Huadh Belonger then 7. Punckten, at Gunnar galle schulle beuisa, huadh löst och fast effter hans fader War, der om han ingen beschedh Weet, Vndantagandes sins  
     moders berettelße, och en schrifuelße han Sielff Skrifuit hafuer  etc
Om Gumar galles fäderne bleff afuittrat och Målzman ther öffuer satte, för om hans moder gijck å andra gifto, der om Viste retten ingen beschedh, eller  
     Vnderettelße, Vthan the äldste ähra i then fulla meningh, at godzet bleff Skiöflat  etc
9) Om någr(om) Vntterliget ähr, at Gunnar galles moder hafuer Jnne mz sigh, thet arf löst och fast, som föll efther Peer galle till Förarp, Gunnars faderbroder, huru  
     möckit och huadh thet War; Så finnes her nogen Vidh thenne retten, som Vetha huadh Peer galles förmögenheet War, Men opå Synnerbo tingh blef Sålunda  
     berettat, at Peer Galle icke åtte mehr än then ena gården förarp, och ner han icke förmåtte hålla sin adelschap Widh macht, medh tilbörlig Rusttienst, drogh han Vp    
     till konungh Jahan och schiehte honom gården, och bekom sedan frijheet opå gården Vthj hans lifztidh, och för hans Selsamma hushåldningh, seyes han Wara en  
     fattigh man, then tidh han dödh bleff
10)  Om någor  Wett at Gunnars faderbroder Jöran Galle schulle hafua kraft Vt Gunnar galles fäderne, af Gunnars Stuffader Jöns Jönßon till Jngelstadh, och at han ther  
        öfuer är Slagen Worden af Peer Jonßon på gafuelöö, ther, ther igenom Gunnars arf ähr Wordet förtaget och nidertößat, Her om Veet Wesbo Nemde, eller någon  
        man i Wesbo häredt, icke then Ringese (by)hedh. Men Anders Bengtßon fougten i Wesbo häredt, at på then tidh Jöran galle blef Slagen i Wexiö, tå stodh ther en  
        (..)lmenneligh Munstringh, medh Smålandz Adell, och Peer Jonßons och Jöran galles Trettemåll, förorsakades om begges theras hestar, och icke om något  
        Jordagodz.
 11) Huadh åhr och dagh Gunnars Styffader Jöns Jönßon till Jngelstadh bleff dödh, och om något Jnuertarium. effter hans dödh giordes. Huadh år och dagh thetta  
       schedde, ther om Veet retten ingen beschedh. Men huadh Jnuentarium Anlonger, framlade Gunnar galle en schrifuelße, der mz beuistes at Philippus Vff, hade  
       låthet afuittrat S. Jöns Jönßons barns fäderne, och förän theras fäderne bleff afuittrat, blef taget af schifto boo till Gunnar galla för hans faders fäderne, och hans  
       fadrebröders, Peer galles och Jöran galles, Nemligen,  (..))es Gulkedia__1 str gularmbandh__1 str Gulringer__3 str Enn gylt Crona Wogh__25 lodh, en gylt  
       kedia__5 1/2 lodh, en gylt halsring__16 lodh, et gylt belthe mz Rhe(m)ar__20 lodh och et lithet gylt belthe mz Rhemar__17 lodh. Huidt scheda Sölfuer__9 1/2  
       lodh. Ennförgylt schedh__6 1/2 lodh, War all i löfuerk; Till Vidare Vitnesbördh blifuer her en Copia af sielfua Originalet antechnat etc
 
Wy Effter:ne Jon Jonßon ouerdig gudz ordz tienare till Torsås, Andreas Petrj Studiosus Wexionensis, Peer Suenßon i Torsiö, Jon Böklingh i Torsås, diur i hörede Peer Lette i Torßås, Peer Nilßon i hörede, kiennoms och giörom Vetterliget at Wij Vårom kallade Anno 1585. den 26 Septembris af hederlig och Welbördig man Philippus Vff och hans kiere hustru Welb. quinna, Karin Jöns dötter till Jngelstadh, at afbyta the a(rm)a Pengr som kom Saligh Jöns Jönßons barn till, effter sin S. fader.
 
Kom på Barnsens Vegner
                  Suin______15 str
                  Oxar______3 str
                  kior______13 str
                  hest______1 str
                  Stodh_____1 str
                  Geter_____8 str
Tallerkar och faat af Then
                   Wogh_____18 (marke?)r        
      alfsliten kåpar____4 lispund
                 Bolster_____3 str
                 tuå mz kållingz War.
                 Bänekadyner__3 str
                 hy(rr)da_______5 str
                 Sängadyner____5 str
                 Örnegåt_______2 str
                 Teken________6 str
                 V(e)par_______2 str
                 Sparlakan_____2 str
                 duegkuek_____1 str
                 Silkesijdder duek__1 str
                 Sprangderduek__1 str
                 Lakan__________3 1/2  (...?)r  
                 handklede______
                 Sengklede______
                 Benekeklede___
                 enn druekt Vnder taket    
Så möckit finge Jöns Jönßons barn i Jngelstadh till fädernne etc
 
dätta effter:ne Silfuer och gull, bhar Edle och Welb quinna Karin Jönsdötter fram, och på bytesplatzen sade thet Sinom Sons Gunnar galle, effter sin fader och fadrebröder tilhöra, huilken hoß Welborne Herre Her Christier Gabrielßon i tienst War, berettade och så, at hon något sådant mz Jöns Jönßon inthet bekommet hade, eij heller någon annan lösöra Vthan for geldh, huilkit af hennes och hennes Sons Gunnar galles ägodelar, så när afbetaladt, effter han inga lösöra i förrådh hade, de danske hade brendt af Sätesgården, och huadh ther War borttaget.
              Gulkedia____1 str
              gularmband__1 str
              Gulringer____3 str
              en gylt Crona Vogh___25 lodh
              enn gylt kedia_____5 1/2 lodh
             En gylter halsine___16 lodh
             et gylt Belte mz re(nn)er__20 lodh
             Et lithet gylt Belte mz re(nn)er___17 lodh
             huidt skeda sölfuer______9 1/2 lodh
             En förgylt sched_________6 1/2 lodh
             War all i löfuerk.
 
Till ytermera Vißo at så i Sanningh är, som föreschrifuit står, Vitnen Vy mz Wåra bekiennelße. at thetta byttes ret, huilkit Vy icke rettare Wetom huilkit Wy Velom Vitna, när som oß tilsagt blifuer, oß så Sandt then Euiga Gudh hielpe etc
 
12) När Gunnar galles Stuffader then andre en dansk man Philiph Vff blef dödh, huadh år, och om något Jnuentarium efther honom giordes. Så beuistes at sedan bythet  
       stodh på Jngelstadh Anno 1585. så lefde Philiph Vff, dereffter till Anno 99. Och effter honom byttes inthet, eller Jnuenterades, orsaken at han hade gifuit större  
       morgongafuo, en ther fans Vthj bohagett.  
13) Huadh år och dagh Gunnars halfbroder Peer Jonßon till Jngelstadh blef dödh, Her om Viste denne ringa retten ingen beskedh, effter han War boandes fierran ther  
       ifrån, i Konunga häradt i Calmar Lhän, Vidh paß fiorton mill.
14) Huadh år och dagh Gunnars moder blef dödh der om Veet denne ringa retten ingen beschedh, effter hon War i Synnerbo häradtt etc
15) Huadh Jnuertarium efther henne giordes, och huru möckit thet War, der om schall Vidare Ransakas på Synnerbo tingh, effter denne Nemden der om ingen V
       Vedtschap hafua  
16) Om Gunnar icke altsammans både i löst och fast, effter sin moder behållet hafuer, och hans halfbroders och halfsösters, inthet ther af bekommit. Så beuistes at  
      Gunnar galle behölt både löst och fast, och hans halfsöschionne hafua der af inthet bekommet.  
17) Om Gunnar galles SlechtLinna framleggas kan Så är Vetterliget at enn ofrest man benemdh Jon Marcußon, bekom till hustru en Jungfru Kyrstin Olof galles dötter,  
       och derföre War Gunnar galle ingen frelses man, belongande fädernet, men Gunnar galle beretter at hans fader bekom skyldh och hielm, huilkit breff, han säger  
       sigh then Högloflige konungzlige Hofretten andraga Villia.
18) Om Lädingstadh och Frö är hans mödernes arfuinge godz, der om frågar Gunnar galle huem thet Vill klandra.
19) Meedh huadh ret och skiell han the 2 gårdar hafuer, Så beuiste Gunnar galle, at hans moder hade, Vt satta Lädingstadh till sin broder Erich Jönßon till Löfstadh,  
       för__85 dlr. konungh Gustafz mynt, som thet igenlösta pantabrefuit Vtuisar. daterat 1583 S. Pauly dagh. Men belongande Frö ther förschiuter han sigh på sin  
       moders Testamentzbreff, huilkit en Capelan, Her Ezesheell Eschillj, schrifuit och förseglat hafuer, men i samma breff finns inthet Datum, och icke förmält på  
       huadh Stadh och rum thet schrifuit ähr.
20) Om godzen emellan honom och hans mzarfuinger lagligen ähre bytte. Så befinnes at godzen inthet ärhe bytte, orsaken at Gunnar galle hafuer inlöst godzen,  
        Lydingstadh för___85 dlr. Och förarp för___83 1/2 dlr, Och belöper i en Summa, 68 1/2 daler, som handschriffterna Vtuisa  etc
21) Om Ludingstadh och frö förpantade ähre, och huem så beretter Gunnar galle, at Suen Månßon till Westraby hafua lydingstadh i pant af honom för___150 dlr. Män  
       belongande Frö, deet brukar och besitter han sielff, Antingen han hafuer thet bortpantat eller icke, Will han icke bekienna.
22) Om Gunnar galle lagligen på Häradtz eller lagmanstingh i sin Stiuffaders eller moders lifztidh, Widerlagh för tre gårdar, Så och Mansböter effter Jöran galle fordrat  
        hafuer, och huadh beuiß han ther opå hafuer, Wille framlegga, Så Nekar Nemden och hela heredet, at Gunnar gallle aldrig hafuer Vthj Stuffaders eller moders  
        lifztidh opå samma saak drifuit, deet Gunnar galle her för retten bekiendt hafuer.
23) Huer högh Mansboten på Gunnars dell sigh belöper, der om kan denne ringa retten ingen beschedh giöra, ey ähre heller böterna her i Wesbo häradt Vtuißade,  
        Vthan i Synnerbo häradt ähre the Vtuißade och betalade, Men huru möckit huar gren bekommet hafuer, Weet man icke, thy then som Weet War, han på then tiden  
        bekom mäst böther, som af Trögde breffuit är till at see, at the hafua Warit ganscha många som boterna bekommet hafua.
24) Gunnar galle föregifuer at hans moder War honom schyldigh___206 dlr och 9 Vngersche gylden ähr frågan för huadh hon är honom schyldig blifuen, och om någon  
        ther om Wet beschedh, och på huadh tidh han them länt hafuer, der om finnes ingen beschedh, Vthan som Gunnar galle sielf berettar, at thet schulle Wara för the  
        handschrifter, som Vthj then 20. Punckten til förenne förklarade ähre, och han sielfuer igenlöst hafuer, för ___168 1/2 dlr, Men thet öfrige och the 9 Vngersche  
        gylden, der opå hafuer Gunnar galle alz inthet beuiß, Vthan säger at han lånthe sin Stiuffader Philip Vff, i Räfuell samme Vngersche gylden etc
25) Om hans moder hafuer honom någon Vnderpant gifuit, för the 206 dlr och 9 Vngersche gylden, der opå hafuer Gunnar galle et beuiß, som en prestman, Her  
       Ezechell Eschillj, huilk(en) på then tiden War Christier Somes Capelan, huilken Gunnar galle hafuer till gest budet förseglat hafuer. daterat Anno 1604, huilken  
       Vitnesbördh är schrifuen, sedan hans moder dödh War. etc
26) Om kålhult War Gunnar galles moders morgongåfuo, gifuit af Gunnars Stuffader, Jöns Jönßon tilll Jngelstadh, der opå hafuer Gunnar galle ingz morgongåfuo Breff,  
        ey heller någott lefuandes Vitne och skiell.
27) Om (Morg - struket!) Gunnar galle hafur morgongåfuo brefuet, så hafuer Gunnar galle inthet morgongåfuo Breff, Vthan föregifuer at then tidh Philiph Vff och hans  
       moder blifuo af en hop schielmer Jnnestå(c)kade, och deras lösöer bortröfuade, då schulle samma Bref för kommet, der opå han inthet beuiß hafuer.
 28) Om Gunnars medarfuinger Woro tilfridz ther medh at Gunnars moder gaf honom kålhult gårdh, huilken dock theras eget fädernes arfuegodz War, i Testament och  
         Widerlagh, för the tre gårdaer och hans bosdell. Her till blef så beuisat att Gunnar galles Halfsöschionne aldrig Viste mindre thet samtöchte. Jthem berettade och  
         Gunnar galle her för retten, at hans husbonde Peer Jönßon, kom en gångh till för:de Gunnar galle och hans moder, tå frambåro the et Testamentz breff, som på  
         samma sät giort War, och låthe Peer Jönßon see, begärandes at han samma bref samtöckia och besegla Villia, då Sönderref Peer Jönßon samma bref, för begges  
         theras ögon och blef möckit Wredh.
 29) Om thet Testamentz bref Gunnar galle sigh mäst opå beropar är schrifuet och förseglat, mz hennes Vidtschap och frij Willia, der opå hafuer man ingen Vnder-
         rettelße her af retten, Vthan schall her effter på Synnerbo Tingh Ransakat blifua. etc
Huadh Anlonger Presterna, Her Carll i Ryßby och Nilss i Pieterydh, de schola blifua förhörde på Synnerbo Tingh.

[Niclas Rosenbalck]

Märk att Tostarp även skrivs som Törestorp.

[Dag M. Hermfelt]

Hej Niclas!
Enastående generöst av dig att lägga ut detta dokument på Rötter! Ja, jag har sett målet i domboken men inte skrivit av det.  
Målet rymmer ju åtskilligt intressant material om Gunnar Galle dy:s släktförhållanden och det är värdefullt att detta dokument nu finns utlagt i Rötter. Måhända borde hela denna diskussion för övrigt flyttas till Släkter, Introducerad adel, Galle?
Jag skall nu noggrant studera texten och återkommer därefter med mera information från mina excerpter om ägoförhållandena under 1500-talet för Tostarps båda gårdar samt med mer material om ätten Galle i Sverige.
 
Hälsningar
Dag M. Hermfelt

[Olle Elm]

År 1634 den 20 oktober stod tinget i Reaby
Simon Jöransson i Sölvarp i Gränna socken bekänner att av samma torp Sölvarp går smör 1 lb som fru Anna Ulfsparre till Hofgren[a]  haver, och synes vara byggt av Jonstorpa ägor, och är skattejord och ingen frälse jord runtom kring torpet, och säges att förenämnde torp är välb: Sven Ribbing pantsatt av en vid namn Gunnar Galle.  
Möjligen av intresse ...
Vänligen,
Olle Elm

[Krister Andersson]

Hej!
 
Dag M. Hermfelt skriver att släkten Broke nog alldeles säkert varit nära befryndade med Gallarna. Känner någon till om dessa Broke har släktband till Lars Broke och hans dotter Ingegärd som gifte sig Nils Blåfield? Nils omnämnd 1556, 1562. Sannolikt i trakterna kring i Holma i Ulfsby socken.
 
/Krister

[Jan Österberg]

Dag M Hermfelt  
 
Postat måndagen 25 oktober 2004 - 13:29  Jon Markusson och hans adlade son Gunnar Galle och den oadlade sonen Per Galle
 
Vet du om den oadlade Per Galle (bror till Gunnar Galle) är den samme som häradshövdingen och anfadern till (Galle i Finland).
 
Eller någon annan som vet. Jag har sett att Gallarna har beröring med Löfhamra Löghambra säteri i Skepptuna socken (min hemsocken) Sigtuna kommun i Uppland