Ovanligt tidig datering

[Henrik Mosén]

Hej,
 
Jag ska inte ödsla mer tid på att försvara något jag själv inte gillar.
 
Jag använder mig själv inte av uppskattade födelse- och dödsangivelser, utom i mycket speciella fall och då bara för egen del. Kan för stunden inte komma på ett enda exempel på detta.
 
Jag ser en viss poäng med att ha det för att söka rätt på personer om jag är osäker på t ex patronymikon och varken har födelseår eller dödår, då mitt släktforskningsprogram inte anger annat än år och ort för födelse och död i resultatlistan för sökningar (Disgen) - åtminstone vad jag kunnat förstå. Jag testsökte nu t ex på Per och Nykil (dvs en rätt ospecifik sökning på ett vanligt namn och en socken) och fick c:a 540 träffar. Det tar en stund att bläddra igenom de potentiella Per som finns i listan utan födelse- eller döddata, men ingen extremt lång tid. Ofta kan man ju söka snävare.  
 
Vad gäller mina fiktiva födelseuppgifter från 1400-tal och 1500-tal. Jag är rätt säkert på att alla människor är födda ett visst ögonblick och således ett visst datum (möjligen kan man födas precis vid midnatt och då födas på två dagar. Att man nu inte kan säga exakt när någon föddes för så länge sedan i t ex Nykils socken i Östergötland betyder ju inte att de inte föddes en viss dag.
 
Jag håller med Vincent om att de flesta som sysslat med släktforskning i äldre tid förstår att exakta tidsangivelser utan källhänvisningar i princip är helt otillförlitliga.

[Urban Sikeborg]

Att ange fiktiva födelseår stjälper mer än det hjälper, enligt min mening. Jag har i alla fall aldrig sett ett lyckat slutresultat. Möjligheterna att ange beräknade eller uppskattade födelseår i släktforskningsprogrammen använder jag själv uteslutande när jag har en åldersuppgift att utgå ifrån, eftersom det sällan finns en möjlighet att gissa sig till vad som vore en rimlig födelsetid. En man kan vara sjutton eller sjuttio år när han gifter sig eller skrivs för ett hemman eller vilket sammanhang det kan röra sig om. Det är ju en gång levande personer det handlar om, och för mig känns det angeläget att vi visar dem respekten att vi inte medvetet förvanskar bilden av dem mer än vad de bevarade källorna oundvikligen gör. Att ge dem påhittade födelseår känns för mig som motsvarigheten att gå på en kyrkogård och knacka in ungefärliga födelseår på gravstenarna för att jag ska få bättre översikt över dem. Så upplever jag det.
 
Men om man har ett behov att söka efter och sortera in folk i ett preliminärt kronologiskt schema tror jag att man i programmen skulle kunna använda en särskild händelse i den digitala personakten som man reserverat för att ange en viss tidpunkt eller tidsperiod för interna sökningar. Utifrån den händelsen kan man i programmen söka efter personer som man gissar har levt inom en viss tidsrymd. När man exporterar data kan man välja att inte inkludera den händelsen för att förhindra att de förmodade tider man satt för personerna inte sprids till andra. Då behöver man inte involvera fältet för födelsedatum, för det är väl det som är problemet här.

[Gunnar Jonsson]

Om man vill försöka få ett ungefärligt födelseår för en person.
Andreas Nicolai blev kyrkoherde i Gillberga (Värmland) 1588.
Hur gammal måste han då ha varit för att kunna bli det?

[Carl Szabad]

Gunnar! Det beror på så många faktorer:
 
Har han haft någon kyrkoherdetjänst tidigare?
Har han haft tjänst som komminister tidigare?
Har han barn som man kan datera födelsetiden på? En präst hade inte resurser att gifta sig inte innan han hade en kyrkoherdetjänst.
Kan man hitta honom i någon universitetsmatrikel? Uppsala fanns inte så tidigt och jag hittar honom inte i Rostock eller Wittenberg.
Ett välmående pastorat behöver man antingen inflytelserika vänner för att få eller också var har redan rätt gammal. Jag känner inte till Gillberga i det avseendet.
Vad säger herdaminnet?

[Gunnar Jonsson]

Andreas Nicolai Blef Kyrkoherde här i Gillberga 1588. Underskref Sedan Upsala Mötes  
beslut 1593. Uti hans tid blef Silleruds församling tagen ifrån Gillberga, och gjord till Särskildt  
Pastorat 1589, hvarefter Herr Anders fick af Konung Carl IX:s Enke Drottning Christina, frihet  
för sig och sin Hustru, i deras lifstid, på alle visse och ovisse Persedlar, på sitt Skatteheman  
Knästa i Kila Sokn, efter Sillerud för någon tid Sedan blef tagen ifrån Gillberga, och gjordt till  
egitt Prästagäld, och Gillberga icke Kan föda sin Präst, Som orden lyda uti Kongeliga Brefvet  
dat: Mariæholm d. 18 Martii 1614. Han torde vara född i Hellsbäck här i Gillberga Sokn, efter  
Sonen också Kallas Hellsbeckius. Hans Hustru är obekant. Han dödde 1629. [Ur series  
pastorum inför visitation i Gillberga 1790-talet].
 
Hustrun Ingrid Svensdotter avled före maken. Dottern Karin ska vara född 1582 i Gillberga. Sonen Nicolaus tog över efter fadern 1629, inskrevs i Uppsala 1610, Rostock 1616, Wittenburg 1620, dog 1648.
 
Andreas Nicolais far bör vara död före 2 maj 1579, då endast modern nämns i lagfartsbrev på gården.

[Carl Szabad]

Har du gått igenom landskapshandlingarna för att se om han hade någon tjänst på annat håll i Värmland, eller om han brukade något hemman? Ett series pastorum från 1700-talet behöver inte vara fullt tillförlitligt, det har jag märkt på andra håll. Jag förstår inte heller kommentaren att Han torde vara född i Hellsbäck här i Gillberga Sokn, efter Sonen också Kallas Hellsbeckius. Det säger ju inget om var han själv är född, såvida inte även han skriver under några handlingar med Hellsbeckius.

[Anne Marie Tålig]

Jag förstår inte riktigt hur man ska läsa t.ex. Herbert Tingstens antavla, som jag fick tips om härovan. Vad syftar siffrorna på?

[Anna-Carin Betzén]

Anne Marie,  
 
Personerna i antavlan är numrerade enligt Kekules system. Här är en förklaring från Wiki-Rötter om hur det fungerar:  
 
Startpersonen får nr 1. Fadern, som är den första personen i nästa generation, tilldelas nummer 2, modern nr 3, farfadern - den förste i generationen bakom - nr 4 och farmodern nr 5. Männens nummer fördubblas därför hela tiden, så att farfaderns far skulle få nr 8. Kvinnornas nummer är detsamma som deras män + 1; farfaderns mor får nr 9.

[Johan Lindberg]

Bland de första inläggen längst upp på sidan nämns två fastebrev, daterade 29/8 1559 och 9/10 1587, som påstås finnas i Göta hovrätts arkiv. Har detta arkiv digitaliserats, så att de går att komma åt, eller måste dokumenten studeras på plats, på det aktuella landsarkivet?
 
Även jag kan leda en gren av min farmors släkt ned til Amund Jonsson i Svenningeby.

[Anne Marie Tålig]

Tack! Prövar igen!