Äldre inlägg (arkiv) till 23 februari, 2010

[Nina Ringbom]

Hej!  
Jag har en fundering...  
Det är så här att jag har en person som jag har hittat i Tingsås dödsbok.  
Där står det att han bodde i Hultatorp under Möckleryd... fast det ligger ju i Väckelsång? Har också hittat honom i Hfl i Väckelsång just under Hultatorp..  
När jag uppger källa skall jag då skriva att han dog i Tingsås (där han finns i dödsboken) eller skall jag uppge Väckelsång (där han ju bodde när han dog?
 
/Nina

[Anders Ahlberg]

Hej Nina,
om källan är Tingsås dödsbok så bör du ange den som källa. Sen bör du återge vad som står i källan dvs att han bodde i Hultatorp under Möckleryd samt om det framgår varför han var i Tingsås när han dog, kanske på resa?
Bästa hälsningar
Anders Ahlberg

[Jörgen Tollesson]

Väckelsång och Tingsås hörde till samma pastorat (till den 15/6 1877, enligt Sveriges församlingar genom tiderna), så kanske prästen bara slarvade och plockade fram fel dödbok när han skulle skriva in dödsfallet?
 
I övrigt instämmer jag med Anders: Källan är där du fann uppgiften, och dödsorten är där han bodde.

[Nina Ringbom]

Tack för hjälpen Ander och Jörgen !
Nu vet jag lite bättre hur jag skall skriva :-)
mvh Nina

[Alvar Stockhaus 3]

Nu när du fått svar på hur du skall ange händelsen
(när och var han dog) kvarstår ju din ursprungliga
fråga om hur du skall ange källan. Eller hur?
MVH Alvar

[Jörgen Tollesson]

Gör den?
 
Källan är där du fann uppgiften, och dödsorten är där han bodde.
 
Källan är alltså Tingsås dödbok, för det är ju där uppgiften finns noterad.

[Per Göthe]

Då kan jag passa på att fråga en sak. Om han genom en olyckshändelse avlider på annan ort än hemmet. Om han t.ex jobbar på annan ort och omkommer via en olyckshändelse är inte det då dödsorten? om han avlider på annan ort än där han bor, skall man då inte ange det som dödsort?
Jag är bara lite nyfiken av vad andra anser om den saken. Jag själv har ett par anor som av en eller annan anledning avlider på annan ort än där dom bodde, därav min nyfikenhet.
MVH Per (den andra delen skulle kunna beröra var dem är begravda)

[Nina Ringbom]

Hej  
på min hemsida så har jag vid varje person (ex):  
Födelse: 1785-05-06  Algutsboda
Dop : 1785-05-07  Algutsboda
Vigsel :1803-06-25  Tingsås
Död : 1845-01-30  Väckelsång
Begravning : 1845-02-03  Väckelsång
 
Så vid Död blir det då Väckelsång.  
Sedan har jag vid Källa en länk till en annan sida där jag har bilder på det jag hittat i kyrkoböckerna och där jag även skriver in källan. dvs där jag hittade bilden)  
Det är detta jag menar att det kan bli förvirrande?  
Vid Död blir det ju då [color=0000ff]Väckelsång[/color] fast på Källan på den andra sidan blir det [color=0000ff]Tingsås[/color]...  
För att förstå vad jag menar kan ni ju kika på: http://www.ninaz.com/broberg
 
mvh Nina

[Fredd Holm]

Jag brukar alltid ange kyrkbokskällor på följande sätt: Församling, serie:volym (år-år), sid./pag./fol., GID-nr eller AD-bild nr. T.ex. Filipstad C:1 (1651-1679), sid. 2, GID XXX.XXX (exempel) osv...
 
När jag anger dombokskällor gör jag på liknande sätt, t.ex. Färnebo HR, AIa:1 (1638-1655), pag. 1, AD bild X osv.  
HovR = Hovrätt
HR = Häradsrätt
RR = Rådhusrätt
Vill man så kan man ange tingets (vårt = vårting, st = sommarting, ht = höstting, vintt = vinterting; är dessa förresten rätt?) år/datum och målnummer och paragraf om sådant finns angivet. Annars kan man även ange vilket stycke det är.
 
När det gäller sidnummer så kan ju sidnumren vara angivna uppslagsvis, då brukar jag använda den gamla folieringsprincipen, t.ex. pag 1 r (sidan 1, framsidan) pag. 1 v (sidan 1, baksidan). (r = recto, v = verso). Av någon anledning är recto framsidan.  
Då det inte finns några sidnummer, men eventuellt står årsnummer så skriver jag t.ex. 1845 nr 5. Står det både sidonummer och årsnummer brukar jag ange båda, t.ex. s. 565; 1845 nr 5.  
 
I själva källhänvisningen skriver jag sedan av källans notering i sin helhet med originalkällans stavning och interpunktering.
 
Jag vet inte om mina källhänvisningar på något sätt är korrekta eller föredömliga. Men jag tycker att det system jag har hittat fungerar ganska bra.  
Jag vet att det ska finnas manualer för hur man anger käll- och litteraturhänvisningar korrekt, så jag vore tacksam för tips på sådan litteratur, och även rättelser om någon av mina källhänvisningsprinciper är felaktiga eller missvisande.
 
Mvh, Fredd

[Patrik Larsson]

Jag skulle vilja fråga om hur man gör när källorna står mot varandra.  
I Skåne där jag håller på med forskning på min dotters mors sida är förteckningarna många gånger olika i födelseboken och i husförhörslängden.
Ett exempel.
En kvinna föds i en by 1849 och i födelseboken står det att hon föds där. I husförhörslängden är hon också inksriven där i byn med föräldrar. Hennes bror som är född 2 år innan finns där också med andra syskon. På de bägge står inte i vilken by de är födda, som de andra tidigare barnen. Nu står det i kyrkboken att de flyttar samma år 1849 till en annan by. I den nya kyrkboken som börjar 1850 så finns familjen i den nya byn och prästen har skrivit att de två sista barnen är född i den by de flyttar till.
Är det födelseboken som gäller ändå?
 
M v h
Patrik

[Paola Grafström]

Hej Patrik!
 
För egen del tycker jag nog att födelseboken bestämmer, den är ju liksom allra först. Sen har jag märkt i min forskning att väldigt få skriver just vilken by personen är född. Det står bara socken. Och ibland står det fel även där, senare i personens liv. Om jag är säker på att de står fel i husf så gör jag en notering att jag anser att i husf xx är det fel födelseort, men enl födelseboken för året är det ett annat som gäller.
Om du använder födelseboken som källa för födsel är det ju bra att det står samma födelseby/socken i ditt forskningarbete. För om någon annan tar del av vad du kommit fram till och vill dubbelkolla dina fakta blir det mindre funderingar.
 
Hoppas du fick lite hjälp med mitt svar.
 
Mvh Paola

[Camilla Jönsson]

Hej Patrik!
 
Det är ALLTID födelseboken som gäller. Efter många års forskande så har man många gånger sett massor med skrivfel i husförhörslängderna. Många gånger flyttade personerna från ett ställe till ett annat, och allt eftersom tiden gick så ändrades uppgifterna. Själv kollar jag alltid födelsbok, vigselbok och dödbok för att kunna bekräfta att uppgifterna i husförhörslängden stämmer. Det är A och O när man släktforskar. Alla uppgifter skall alltid kollas. Annars är det ett ögonblicks verk att det blir fel. Ibland har någon av föräldrarna dött när barnen varit små och sedan gift om sig redan ett år senare. Det blir då lätt att man får fel förälder till barnen.
 
Sätten är olika för hur man registrerar informationen. Jag använder mig av Disgen och tycker att det är ett jättebra program. Jag skriver av husförhörslängden och gör en notering om när och var barnet är fött. Men jag fyller aldrig i födelseuppgifterna under Grunddata och skickar in dem till tex Disbyt innan jag har kollat uppgifterna mot födelse, vigsel och dödbok.  
 
När jag då tittar på Översikten så ser jag endast personens namn och inte när den till exempel är född. Allt eftersom jag kollat upp uppgifterna om födsel, vigsel eller död, lägger jag in dem under Grunddata och då syns datumen i Översikten. På så sätt ser jag lätt vilka personer som jag verkligen har kollat upp.
 
Allt för ofta hittar man uppgifter utlagda på nätet eller i Disbyt där forskarna inte kollat källan utan bara fyllt i vad det stått i husförhörslängden. Dessutom finns det de forskare som bara helt enkelt skriver av vad andra forskat fram. Mycket vanskligt. Jag är av den inställningen att om man ska släktforska så ska man gå till grund med alla uppgifterna, annars kan man lika gärna ägna sig åt någon annan hobby.
 
Lycka till i fortsatt forskande.
 
Camilla

[Sten Magnusson]

Jag brukar göra så här, använder Disgen:
Magnus Jönsson. Född 1827-02-28 i Södra Soneby, Sunne (S)(Sunne A I:78 1891-1895 (Västra delen) sid 1670. I anteckningskolumnen lägger jag till: Se även Sunne C:9 1820-1849 sid 305 nr 38.  
Sedan beror resten på hur jag fått uppgiften.  
Är det via mikrokort lägger jag till ett /2 vilket motsvarar det kort i volymen uppgiften kommer från.  
Är det SVARs digitala databas blir det nr som anges där (volym+bildidentitet ev. + sida i volymen).  
Genline: Församling+volym+tidsintervall/GID_nr.  
AD Online: Sunne AI:8 bild: 17/296, sida: 0012
 
Mvh/Sten Magnusson

[Sten Magnusson]

Någon synpunkt på ovanstående inlägg?
 
Mvh/Sten Magnusson

[Torbjörn Jerlerup]

Jag använder mig av original bokens namn och arkivbeteckning. Eftersom jag registrerar källor också blir det ännu klarare varför det är bra. Ex. Kattarp, Födelsebok, C:1 sidan 2 eller Väsby Katekesationslängd 1698, Kat:1, sidan 18. Programmet jag kör med tillåter dessutom att man anger vilken av notiserna på en sida som jag skrivit av (kyrkbok.se).  
 
Då jag arbetar med såväl Svar som AD och genline och dessutom ofta tittar i äldre forskning (dvs INNAN genline fanns) är detta det naturliga sättet att göra detta på så alla (inkl. mig själv) förstår vad jag jobbar med.
 
Därmed inte sagt att genline gör fel... Jag vill inte klanka ner på dem. De kompletterar varandra vid läsning av svåra texter.
 
/T

[Björn Engström]

Jag använder normalt bara signum för olika kyrkböcker B,C,D,E,F och mera sällan de lite udda signum som t.ex. G, H och O.  
Vid mera noggranna angivelser anger jag socken, volymbeteckning och sidan. I enstaka fall har volymbeteckningar ändrats sedan mormonfilmningen och då kan genlines beteckningar vara inaktuella. Jag anser att man ska försöka ange nuvarande volymbeteckningar som inte ändras sedan de överlämnats till landsarkiven. Då är det lätt att hitta dem i framtiden oavsett den teknik som då gäller.

[Elisabeth Thorsell]

Mja, det händer ju faktiskt att landsarkiven förtecknar om böckerna, så att man inte hittar rätt i alla fall. För Vadstena så vet jag att man på senare tid nyförtecknat Målilla med Gårdveda, och Olle Elm har ju också haft synpunkter på omförteckning av Gränna stads- och landsförsamling.

[Sten Magnusson]

Den källbeteckning som används ska ju självfallet vara den som gällde vid den tidpunkt man hämtat uppgiften. Sedan kan man väl göra ett tillägg om att det aktuella kyrkoarkivet omförtecknats t.ex. 2010-02-01 och då dessutom lägga till det nya arkivets namn/arkivsignumet/tidsperiod/sidnummer samt i förekommande fall även det bildidentetsnr som använts antingen det nu är SVAR, ArkivDigital, Genline eller något annat.
 
Mvh/Sten Magnusson

[Eivor Andersson]

Om man anger kyrkoboksnr. och namn och dessutom  bild- och sidonr. (vilka är olika på Genline och AD-online eller SVAR) tar man då för givet att frågeställaren har dessa abonnemang och kan kontrollera?
 
Har man dessa själv så brukar  (åtminstone jag) leta där först innan  jag frågar.
Ibland behövs hjälp om det är många omflyttningar, men jag undrar hur många som går in och dubbelkontrollerar. Har man inte dessa abonnemang så får man ta sig till Landsarkiv eller bibliotek för att kolla.  
Förr räckte det inte att skriva att uppgifterna var från någon CD, utan man skulle tala om för alla att källorna skulle kontrolleras.
Eivor

[Ann-Mari Bäckman]

Sten Magnusson!
 
Du har tagit på dig att försöka få oss andra släktforskare att ange källan till de uppgifter, som lämnas ut. Detta för att det ska underlätta för den, som ska hjälpa till med en frågeställning eller underlätta för frågeställaren att hitta svaret. Helt självklara saker, kan man tycka. Så långt är allt okej, men vad är det för ett kryptiskt sätt du anger källan? Se exemplet! Jag använder mig varken av SVAR eller AD online. Ange källan så att alla förstår var svaret har hittats. Detta sätt som du använt för att rätta andra, ser bara rörigt ut.  
 
Nej, ska du föregå som ett gott exempel, så köper jag inte detta sätt att ange en källa. Det finns ingen anledning att ha som ett krav att ange, SVAR, Genline eller AD online, som källa, utan det räcker att ange t ex dödboken för Sunne 1859 och det datum personen dog. Som släktforskare måste du kunna leta dig fram med hjälp av detta. Om du dessutom vill underlätta sökandet för dem som har samma typ av abonnemang, som dig själv, så underlättar det naturligtvis att ange detta.
 
EXEMPEL
Sten Magnusson  
(Viking)
Föreningsmedlem  
 Postat söndagen 21 februari 2010 - 15:15            
 
--------------------------------------------------------------------------------
Om du har AD-Online ser du kanske att den officiella källhänvisningen är  
SE/VA/13512 Sunne F:1 (1849-1860) Bild 21 och att du här hittar nämnde Jan Jansson.  
 
Sunne, F:1, Död, 1849-1860 är ju inte den officiella beteckningen.  
 
SVAR: Sunne kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/VA/13512/F/1 (1849-1860), bildid: C0045023_00024  
 
 
Mvh
Ann-Mari
 
Flyttat hit 24/2-2010/Moderator Källor.

[Sten Magnusson]

Fortsätter här en diskussion om hur man kan skriva en källhänvisning med anledning av en komplettering jag gjorde i denna diskussion.
Anbytarforum » Läshjälp » Värmland » Sunne, F:1, Död, 1849-1860.
mabo
Postat lördagen 07 juli 2007 - 17:48            
 
--------------------------------------------------------------------------------
Kan inte se vad kyrkovärden Jan Jansson i Östanås dör av den 23 oktober 1852 (GID: 527.68.97500).  
 
Poängen här var att jag uppgav nedanstående källa eftersom ovanstående GID-nr inte heller säger ett dugg om var man hittat uppgiften.
 
SE/VA/13512 Sunne F:1 (1849-1860) Bild 21 (sidnr saknas). Tillägget inom parentesen gjorde jag p.g.a. saknad sidnumrering.  
 
Motsvarande beteckning för SVAR är Sunne kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/VA/13512/F/1 (1849-1860), bildid: C0045023_00024 vilket jag också påpekade i ett av mina inlägg.
 
Därefter uppstod en lång ännu ej avslutad debatt ang. bildnumreringen som jag vet och har påtalat i andra sammanhang att det är en ofullständig hänvisning.
 
Jag citerar en del av Stig-Ove Wisbergs senaste inlägg.
 
Sten, du hänvisar hela tiden till fel källa, nämligen AD:s bilder. De första sidorna i boken är paginerade men det upphör, fortsätter du att räkna sidorna kommer du till sidan 31.
 
Min kommentar till det är att den upplysning Marcus frågade efter finns på bild 21, men att eftersom sidnr saknas är det hänvisningen enligt AD-Onlines och SVARs kodsystem som får gälla. Den är ju inte fullständig, men tyvärr är den det närmaste man kan komma i detta fallet. Jag har kollat ännu en gång och man får väl snarare räkna bild 21 som motsvarande uppslag.
 
Mvh/Sten Magnusson

[Stig-Ove Wisberg]

Då är du fortfarande fast i AD:s bilder. Korrekt källa måste ju vara Sunne F:1 Döda 23 oktober 1852 Vad mer behövs???  
 
Det skulle t.o.m. räcka med Sunne F:1 eftersom det bara finns ett Sunne, år, datum och namn står i frågan.
 
 
/Stig-Ove

[Helene Jorsell]

Jag har en fundering på den källhänvisning som Sten uppger vara den korrekta, dvs SE/VA/13512, Sunne F:1 (1849-1860).
 
Källhänvisningen stämmer förvisso så tillvida att AD här uppger varifrån de fått bilden ur dödboken, dvs på Landsarkivet i Vadstena, hyllnummer (?) 13512.  
 
SE/VA/13512 är också den arkivbeteckning Riksarkivet använder sig av men det torde ligga i deras intresse att hålla koll på beståndet på de olika Landsarkiven.  
 
Men om vi som användare av AD (eller annan leverantör) hämtar bilden via deras tjänst kan vi väl inte i egentlig mening hävda att källan är från originalboken hos Landsarkivet i Vadstena och att boken finns på hyllan märkt 13512 eftersom vi själva inte varit där och funnit uppgiften ur originalboken.  
 
Därför torde det räcka bra med att uppge Sunne, F:1, Döda (1849-1860), kanske med ett förtydligande om län (i de fall det finns mer än ett Sunne). Sen kan man väl skriva som personlig notering i sitt egna släktforskningsprogram, var originalboken förvaras med fullständig arkivbeteckning.  
 
Helene
 
(Meddelandet ändrat av hjor 2010-02-23 12:05)

[Anders Berg]

Sunne räcker inte. Det finns ett Sunne i Värmland och ett i Jämtland.

[Kristina Gunnarsdotter]

Sunne räcker om frågan ligger under rubriken Värmland.  
 
Man ska inte krångla till det i onödan, utan ge den information som läsaren behöver för att hitta källan. Övrigt skymmer bara sikten.

[Anders Berg]

Nu handlar detta inte enbart om hur man skriver källan i en diskussion på Anbytarforum, utan mer allmänt. Annars håller jag med om att man inte bör krångla till det i onödan.

[Ola Nilsson]

Vad som är korrekt källhänvisning beror väl helt på syftet med hänvisningen.  
 
Om du ber om hjälp här på anbytarforum med att tolka en viss sida, är syftet att de som vill hjälpa dig skall kunna slå upp sidan så snabbt som möjligt, och då bör det vara bildhänvisningar på det format som Genline, AD eller SVAR använder, och gärna flera av dem.
 
En annan sak är ju om du vill dokumentera din släktforskning på ett framtidssäkert sätt. Då bör ju referensen vara till själva arkivvolymen på ett entydigt sätt (eventuellt kompletterat med referens till något av de digitala alternativen).
 
 
(Meddelandet ändrat av olan 2010-02-23 15:02)

[Mats Ahlgren]

En kommentar till Stens påstående ovan rörande men att eftersom sidnr saknas är det hänvisningen enligt AD-Onlines och SVARs kodsystem som får gälla.  I den tidigare diskussionen på annan plats så angavs att det räcker med volym och det datum och årtal som gäller, men det resonemanget underkändes och istället ska det vara bild 21, som sedan raskt  översätts till uppslag 21 (vilket blir rätt om ryggen är uppslag 1, pärmens framsida uppslag 2 och det som kan anses vara första uppslag, pärmens insida och försättsblad räknas som nummer 3).
Det är den återkommande frasen om att det bara är en utformning som godkännes som jag reagerar på. Det finns inte en sanning i detta och som sagts ovan så är det sammanhanget som ofta ger vid handen vilken hänvisning (vilka hänvisningar) som kan vara bäst.
 
En liten utvikning, eftersom frågan berörs i liknande sammanhang, är den jakt på äldre meddelanden som använder GID nummer som en del av hänvisningen. Det stod tidigare tydligt och klart i instruktionerna att GID nr skulle anges i rubriken (På Läshjälp)om man kände till det. Så att idag börja kritisera flera år gamla inlägg för att de följt den då aktuella standarden är lägga energi på fel sak.

[Elisabeth Thorsell]

En mindre kommentar till Helene Jorsells inlägg:  
 
VA betyder inte Landsarkivet i Vadstena, som brukar förkortas VaLa. VA betyder Värmlandsarkiv i Karlstad, där Sunne (S) F:1 lär finnas.
 
Finns det flera församlingar i olika landsändar med samma namn bör man nog ange länet, annars behövs inte det.  
 
Om man vill kolla om en viss socken har ett unikt namn, kan man använda Rötters Socken-Sök på  
http://www.genealogi.se/landskap.htm  annars går det också bra med Svenska ortnamn på CD eller Sveriges församlingar genom tiderna, som finns på Skatteverkets hemsida.

[Eva Dahlberg]

Helene, det (=13512) är inte hyllnumnmer - det är församlingens beteckning/numrering som arkivbildare, församlingarna har en unik sådan beteckning som används i arkivsammanhang, i NAD och hos ArkivDigital och hos SVAR som båda använder de arkivbeteckningarna.
 
Hälsningar,
Eva
 
editerat med rättstavning för att få rätt verbform på sista raden  
 
(Meddelandet ändrat av edah 2010-02-23 18:47)