ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Frälserätt  (läst 2840 gånger)

2008-05-31, 22:22
läst 2840 gånger

Utloggad Bengt Rydh

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 644
  • Senast inloggad: 2023-02-02, 14:23
    • Visa profil
    • Från förfädernas värld
Tack för många intressanta litteraturhänvisningar. Tycker nu ha fått klart för mig vad frälseränta innebar och även skillnaden mellan skattefrälse och frälseskatte.
 
Det som fortsatt är något oklart är begreppen skattekrono/kronoskatte. Har gjort några stickprov i mitt material och det är svårt att ur dessa hitta något mönster. Jag har exempel på skatteköpta hemman som kallas skattekrono likväl som jag hittar exempel där gamla skattehemman kallas kronoskatte. Som framgår av mitt inlägg den 24/5 ovan har jag också exempel där båda begreppen används om samma gård.
 
Samtidigt tycker jag det är svårt att bortse från jordabalkens skrivning. Denna måste rimligen ha en innebörd och som sägs i mitt inlägg har jag exempel på hantering av hembud i fallet frälseskatte. Har dock aldrig sett exempel på att kronan haft hembud när det gäller gamla skattehemman och på något tycker jag det skulle strida mot principen om ägandet till jorden.
 
Kanske är det ändå så att den egentliga meningen av kronoskatte är att det är kronojord som ursprungligen ägts av kronan och som sedan antingen sålts eller donerats. Det finns då en logik till hembudsrätten på samma sätt som för frälseskattehemman. Sedan verkar det i praktiken vara så att begreppen skattekrono respektive kronoskatte inte alls används stringent.

2008-05-31, 23:03
Svar #1

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 745
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 15:53
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Vi spänner i diskussionen över en ganska lång period (1500-1800-tal) under vilken formella regler, praxis och terminologi ändrades. Jag tror därför inte vi skall generalisera för mycket utan ta varje period kanske varje fall för sig. En avgränsare i tiden är åren strax före och fram till 1734 tillkomst; då ändrades väldigt mycket.  Möjligen finns det också skillnader i terminologi före och efter.
//Michael Lundholm

2008-06-01, 08:50
Svar #2

Utloggad Rune Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1331
  • Senast inloggad: 2018-01-28, 11:18
    • Visa profil
Följer man sedan upp hemmanets natur i Gabriel Thulins från 1911 Historisk utveckling af den svenska skifteslagstiftingen med särskildt afseende å frågan om delningsgrund vid skifte - så var det nödvändigt att undersöka delningsgrundernas uppkomst och betydelse som indelades i fyra huvudgrupper
1) mantal
2) öfriga jord- och skattetal (byamål)
3) ränta
4) innehaf  
och detta kunde skilja sig från landskap-län-provins
 
Thulins utredning är nog en vidsidanavläsning men där finns mycket annat intressant att ta del av.
 
Rune

2008-06-01, 16:42
Svar #3

Utloggad Bengt Rydh

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 644
  • Senast inloggad: 2023-02-02, 14:23
    • Visa profil
    • Från förfädernas värld
I Nordisk familjebok/uggleupplagan 1911 kan följande läsas om kronoskatte:
 

 
Vidare finns ytterligare ledning i 1734 års lag där följande står i Rättegångsbalkens 2:a kapitel och 4:e paragraf:
När fast gods upbiudes, ther Kronan äger räntan af, gifve Häradshöfding thet Konungens Befallningshafvande tilkänna, tå tredie upbudet sker; men i the orter, ther allenast ett Ting om åhret hålles, giör thet vid andra upbudet: och Konungens Befallningshafvande skaffe sedan besked, innan lagfarten ute är, om Kronan thet lösa vil. Sker thet ej; hafve Häradshöfding våld, at gifva ther fasta å.
 
Utifrån ovan refererade pargraf (JB 4:5) och denna paragraf kanske det faktist är så att kronan hade inlösensrätt till all skattejord, i alla fall om den såldes utom börd. Begreppen kronoskatte och skattekrono har då ingen betydelse i detta sammanhang och då även Nordisk familjebok säger att kronoskatte är synonymt med skatte och jag dessutom inte finner något mönster i exemplen i mitt eget material så får detta tillsvidare bli min slutsats.
 
Är det någon som sett att kronan utnyttjat sin inlösenrätt i samband med försäljning av skattejord?

2008-06-01, 16:54
Svar #4

Utloggad Bengt Rydh

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 644
  • Senast inloggad: 2023-02-02, 14:23
    • Visa profil
    • Från förfädernas värld
Ytterligare relaterad information finns i Nordisk familjebok/uggleupplagan 1911 som berättar följande om skatteköp:
 

 
Här står alltså en del om återköp på Johan III's tid även om detta regelverk verkar ha upphävts långt innan 1734 års lag.

2008-06-02, 14:10
Svar #5

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 325
  • Senast inloggad: 2021-12-09, 13:17
    • Visa profil
Som jag förstår av diskussionen har gårdars skattenatur växlat under århundraden beroende på historiens gång. Förvirringen bör ha varit störst efter reduktionen när frälsemän försökte rädda sitt godsinnehav o lösgöra kapital genom att panta bort gårdar o även med alla medel söka tillskansa sig bördsrätt på gårdar bönder ägde. Därav kanske förvirringen i gårdars skattenatur.
Den grova definitionen mellan kronoskatte- skattekrono och frälseskatte- skattefrälse lärde jag mig av docent Kurt Ågren vid Uppsala universitet. Han lärde mig också hur lätt det var att blanda ihop begreppen - undrar hur mycket tilltro man kan sätta till nomenklaturen i de tidiga verk som åberopats här från ex 1800-tidigt 1900-tal.
I Ålhults säteris privata arkiv fann jag en jordebok över hela Södra Vi socken från 1720-talet, även de gårdar som godsherren inte kunde göra anspråk på. Tilläggas kan att detta säteri gick relativt helskinnat ur reduktionen, kanske för att Axel Oxenstiernas efterträdare greve Fabian Wrede (ingift) varit en av reduktionens tillskyndare och själv såg till att komma lindrigt undan.
I noteringar för varje hemman framgår hur de övergått från en skattenatur till en annan, även med namns nämnande och datum för transaktioner.  
Intressant är där att se hur olika de specificerade skattebeloppen kunde vara för olika gårdar med samma hemmanstal (mantal).
Skattehemman kallas ”behållet skatte”. I kolumn skatte finns även ursprungliga frälsedonationer som reducerats o vid den här tiden skatteköpts och namn på  bonden som skatteköpt.
Frälse och kronohemman kallas ”bondens skatte”. Begreppet skattefrälse ej med.
Rå och rör possideras av greve Wrede-Sparre (ättling till Axel Oxenstierna).
Även andra frälsemäns gårdar redovisas i socknen plus de dåvarande ägare som är ”ofrälse ståndspersoner”, då med namn och ”possideras av..”
För krono- och frälsehemman utgår jordeboksräntan, specifierad i olika poster in natura som omräknats i penningar. För skatte även hemmansräntan. För alla gårdar hur indelningen i rotar i indelningsverket utföll.
Vet ej hur vanliga dylika jordböcker är. Har fått uppgift om att enskilda kunde få privata jordeböcker upprättade. Mitt tips är att leta fram dem - den här har givit mig mycket information. Berit Sjögren

2008-06-02, 18:27
Svar #6

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 325
  • Senast inloggad: 2021-12-09, 13:17
    • Visa profil
Tillägg till mitt inlägg av 14:10:Av jordeboken jag refererar tycks man kunna göra skillnad på krono(skatte)-skatte(krono)likaväl som frälse(skatte)-skatte(frälse). Kan tillägga att  när det var fråga om försäljning av Ålhult efter Pechlin tidigt 1800-tal så uppräknades innehavet av underlydande gårdar under rubriker frälse resp skattefrälse. Och att vår skattefrälsegård- som vi fortf äger, kan följas med äganderätt till jorden alltifrån 1595 trots att den lydde under Ålhult 1648-ca 1794.Ägandet kan följas i sedvanliga källor, arvstvister, uppbud, bouppteckningar hela vägen. Så jag vidhåller att det varit begreppsförvirring även i akademiska avhandlingar. Och visst har det varit så att det ovanifrån i vissa skeden har hävdats att all bondejord tillhörde kronan och lätt kunde tas från ägaren. Samma rätt hävdade säkert adelsmän när deras makt var stor. Om man detaljgranskar som jag gjort kan man nog finna alla möjliga variationer trots att lagar o förordningar uppifrån säger annat.  Berit Sjögren

2008-06-02, 18:34
Svar #7

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 745
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 15:53
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Berit du skrev: Om man detaljgranskar som jag gjort kan man nog finna alla möjliga variationer trots att lagar o förordningar uppifrån säger annat. Vad jag förstår från litteraturen är det en korrekt slutsats.
//Michael Lundholm

2008-06-03, 21:39
Svar #8

Utloggad Bengt Rydh

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 644
  • Senast inloggad: 2023-02-02, 14:23
    • Visa profil
    • Från förfädernas värld
Utgångspunkten för diskussion har varit om det var förmånligare för en bonde att äga besittningsrätt till frälsejord än att äga skattejord. Frågan kan vidgas till att gälla vilken jord det var förmånligast att inneha.
 
Utifrån ett rent skatteperspektiv är min slutsats av diskussionen att frälsejord med eller utan besittningsrätt, skattejord och kronojord bör ha varit likvärdigt. I samtliga fall betalar bonden jordeboksränta (till kronan eller frälseman), mantalsränta och kronotionde. Om bonden däremot förvärvar frälserätten (vilket är möjligt efter 1789) befrias han från jordeboksräntan. Den stora skillnaden mellan jordslagen är sedan givetvis bördsrätten vars värde man kan fundera över.
 
Tittar man vidare i 1734 års lag är skattebondens förfoganderätt över jorden starkare än krono- och frälsebondens vilket bl.a. exemplifieras av Bygningabalken 10.8 som säger Skattebonde må nyttja sin enskilta skog til hustarf och salu; doch thet så sparsamt att skogen inte utöde, .... Ett annat exempel är reglerna om husesyn där kronojord skall synas vart 3:e år medan skattejord skall synas endast vid vanhävd och missbyggnad (Byggningabalken 27:1). Ett tredje exempel är att själv får fullmächtig taga i jordatvist (Rättegångsbalen 15:5). Fortsätter man att gå igenom lagen finns liknande exempel. (Dock är ju inte skattebondens förfoganderätt total då det finns inskränkningar t.ex. om bärande träd och masteträ där det förstnämnda överhuvudtaget inte fick huggas medan det sistnämnda skulle hembjudas kronan. Exempel på andra inskränkningar är jakträtten).

2008-06-03, 22:19
Svar #9

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 745
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 15:53
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Men han måste ju förvärva frälserätten. I princip så borde måste bonden ut med ett kapital vars årliga kapitalkostnad borde vara likvärdig med jordräntan i en marknad i balans. Finansiellt borde det inte vara ngn skillnad utan bonden köper om han föredrar att lyfta jordräntan framför att lyfta den alternativa avkastningen på kapitalet.
//Michael Lundholm

2008-06-04, 00:20
Svar #10

Utloggad Bengt Rydh

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 644
  • Senast inloggad: 2023-02-02, 14:23
    • Visa profil
    • Från förfädernas värld
Visst kan man se det så men förräntningen på frälserätten kan ju vara bättre än förräntningen på alternativa investeringar. En alternativ placering (om man förutsätter att bonden har ett kapital) var att låna ut till en ränta som låg på 5-6 procent (i alla fall i Västbo under tidsperioden 1760-1780 som jag just nu håller på med). Även silver var ett vanligt investeringsobjekt och här vet jag inte hur värdeutvecklingen såg ut.
 
En intressant fråga är hur stor jordräntan var. I ett exempel, som redovisas i mitt inlägg 23/5 ovan, får en bonde frälserätten i förpantning under 50 år för 166 riksdaler, vilket motsvarar 3 riksdaler och 32 skilling om året. Var detta en summa som svarade mot jordräntan? I detta fall var det en relativt välbärgad bonde som sedan tidigare ägde två gårdar och som förmodligen också satt på ett visst kapital att investera.

2008-06-04, 19:38
Svar #11

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 745
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 15:53
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Om frälserätten vore bättre än alternativ placeringar är det svårt att föreställa sig att någon skulle vilja sälja annat än av samma skäl som staten gjorde på 1600-talet; att snabbt få likviditet. Snarare är det rimligare att tänka sig att frälserätten är sämre än alternativa placeringar rent financiellt. Innehavarna blir då sittande med dem. Ur minnet har jag för mig att räntan var nominellt fastställd, så då är detta inte svårt att tänka sig. Enskilda bönder kan ha särskilda skäl att även vilja ha frälserätten och är då villiga att lösa ut innehavaren.
 
[Tillägg: Men om så vore fallet faller ju köpeskillingen så då är vi tillbaka på gå.]
 
(Meddelandet ändrat av milton den 04 juni, 2008)
//Michael Lundholm

2008-07-04, 12:44
Svar #12

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 745
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 15:53
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Kan tilllägga  litteratur utöver vad som nämnts ovan. Det rör sig om Margareta Revera & Rolf Torstendahl,  Bördor, bönder, börd i 1600-talets Sverige, Studentlitteratur 1979. Detta är en samlingsvolym som bla innehåller uppsatserna När kronans jord blev böndernas. Bördsrättsköpen under Johan III:s tid av Alexander Loit, Hur böndernas hemman blev säterier. Ett användningsområde för frälsegodsen under storhetstiden av Margareta Revera (undertiteln skall nog vara Ett användningsområde för 'Frälsegodsen under storhetstiden'  eftersom det handlar om Almquists verk)   samt Hur böndernas jord blev kronans av Åke Hermansson. Det finns ytterligare intressanta uppsatser i boken men det är dessa tre som ansluter till denna diskussions tema.
//Michael Lundholm

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna