ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Ett oäkta barns arvsrätt  (läst 5040 gånger)

2008-12-22, 17:06
läst 5040 gånger

Utloggad Fredrik Larsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 510
  • Senast inloggad: 2015-08-24, 23:38
    • Visa profil
Hej!
 
Min morfars mormor, Alma Augusta föddes oäkta i Voxna (X) 1877 som dotter till Johanna Erika Persdotter. Modern gifte sig senare med Lars August Sjöberg, och fick en dotter 1879, men Augusta antecknas aldrig som annat än hustruns oäkta. Denne Lars August gifter kort därefter om sig efter Johanna Erikas död kring 1880-1885.  
 
Jag fick precis hem bouppteckningarna efter Johanna Erika och hennes man Lars August. Jag hängde upp mig på en liten detalj om att Alma Augusta står som dotter bland dödsbodelägarna i Lars Augusts bouppteckning (1905), då hon inte borde ha rätt att ärva honom?
 
Kan någon hjälpa mig förstå detta?
 
Mvh Fredrik

2008-12-22, 17:44
Svar #1

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Han kanske tagit på sig faderskap (legitimerat barnet) utan att nödvändigtvis varit fadern. Det förekom. Eller också fanns testamente, men då borde det stått.

2008-12-22, 18:42
Svar #2

Utloggad Fredrik Larsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 510
  • Senast inloggad: 2015-08-24, 23:38
    • Visa profil
Det ligger något i det du säger. Augusta växter praktiskt taget upp med Lars August som far, så antagligen såg han  henne som sin dotter. Kan det vara så att Augusta ännu inte hade fått ut sin del efter moderns bortgång?

2008-12-23, 07:37
Svar #3

Utloggad Irma Ridbäck

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 547
  • Senast inloggad: 2016-01-03, 12:11
    • Visa profil
    • www.ir-text.se
I moderns bouppteckning: står hon där som oäkta eller som 'hennes dotter' eller 'den avlidnas en dotter'? Kan det inte vara så att Lars August var fadern och att boupptecknaren 1905 hade kunskap om detta? Det var ju bara en kort tid från Augustas födelse till att modern gifte sig med Lars August? Levde Johanna Erikas andra dotter 1905?

2008-12-23, 18:39
Svar #4

Utloggad Fredrik Larsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 510
  • Senast inloggad: 2015-08-24, 23:38
    • Visa profil
Hej Irma,
 
Det är precis ditt svar jag ville komma till, då jag hela tiden  hoppats att Lars August var fadern. Vid tiden för Johanna Erikas död så hade hon tre döttrar, en oäkta och två stycken inom äktenskapet med Lars August. Alma Augusta (1877), Selma (1879) och Vilhelmina (1881). Alla barnen levde 1905. Johanna Erika dog 1883 och i hennes bouppteckning står följande:
Efterlemnar mannen L. A. Sjöberg samt döttrarna, Alma Augusta född 1877, Selma född 1879, Wilhelmina född 1881. Fadern bevakar barnens rätt.

2008-12-23, 23:11
Svar #5

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3170
  • Senast inloggad: 2021-09-03, 16:24
    • Visa profil
Fredrik! Om Du vill ha s k second opinion så tror jag som Irma. Helgad helg!

2008-12-24, 01:11
Svar #6

Utloggad Fredrik Larsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 510
  • Senast inloggad: 2015-08-24, 23:38
    • Visa profil
Tack så mycket Göran. Men hur kan jag i så fall ta reda på detta?
Det finns ingen information om det i kyrkböckerna.. förutom att den oäkta dottern står med de andra döttrarna som hans i föregående gifte.
 
God Jul!
Fredrik

2008-12-24, 01:26
Svar #7

Utloggad Irma Ridbäck

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 547
  • Senast inloggad: 2016-01-03, 12:11
    • Visa profil
    • www.ir-text.se
Fredrik,
Du skriver att det finns ingen information om det i kyrkböckerna.
Har du kollat alla möjligheter? Något man ofta förbiser är bilagorna till serier A, C och E. Ett faderskapserkännande kan finnas där, flera år efter barnets födelse, särskilt bilagorna till C. Det kan löna sig att bläddra igenom de lösa lapparna, tyvärr sällan digitalt tillgängliga.  
 
M v h
Irma

2008-12-24, 02:31
Svar #8

Utloggad Fredrik Larsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 510
  • Senast inloggad: 2015-08-24, 23:38
    • Visa profil
Irma,  
 
Jag får kolla upp detta. Det verkar dock inte finnas några bilagor överhuvudtaget för året då flickan var född.
 
Fredrik

2008-12-24, 23:03
Svar #9

Utloggad Irma Ridbäck

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 547
  • Senast inloggad: 2016-01-03, 12:11
    • Visa profil
    • www.ir-text.se
Uppgift kan finnas senare år än då flickan föddes.  
Det är en chansning att söka efter bilagorna, alla är dessutom inte bevarade eller mikrofilmade/skannade. En fråga till Landsarkivet i Härnösand kan kanske ge besked om sådan bilaga finns.
 
Jag gjorde en snabbkoll av bilagorna till flyttningsattesterna, som innehöll även vigselattester, och råkade hitta vigselattesten för Johanna Erika och Lars August Sjöberg, SVAR Voxna HII:1, bildid: A0023682_00804.

2008-12-25, 10:37
Svar #10

Utloggad Fredrik Larsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 510
  • Senast inloggad: 2015-08-24, 23:38
    • Visa profil
Irma,
 
Jag ska se till att ta kontakt med Landsarkivet och höra efter. Kanske kan de också ge några andra förslag på var jag ska leta.

2008-12-25, 17:59
Svar #11

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
Lars Sjöberg är rimligen den som uppgivit boet vid bouppteckningen efter hustrun. Dottern Alma är då bara sex år gammal. Där sägs implicit Alma vara makarnas gemensamma barn, precis som syskonen. Vare sig det finns ytterligare handlingar som styrker detta eller ej, finns det ingen anledning att betvivla detta faderskap mera än något annat, inom eller utom äktenskapet.
 
Lagbestämmelserna om arvsrätt tillämpades strikt endast om det uppstod en rättstvist. Det finns mängder av fall där bevisligen icke arvsberättigade likväl finns bland arvingarna i bouppteckningen. Människor hade helt enkelt andra rättvisebegrepp än lagstiftarna. I detta fall är det fullt möjligt (jag vill t. o. m. påstå att det är troligt) att efter Lars Sjöbergs död fanns ingen i familjen som hade en aning om att faderskapet till Alma skulle kunna ifrågasättas. Man satt inte och pratade om sådana här saker i familjekretsen.

2008-12-26, 02:56
Svar #12

Utloggad Fredrik Larsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 510
  • Senast inloggad: 2015-08-24, 23:38
    • Visa profil
Hej Per,
 
Du finner det alltså mer sannolikt att Lars August var Augustas far, än att han inte skulle vara det? Har jag förstått dig rätt? Är det verkligen tillräckligt pålitligt för att ange honom som fader bland anteckningarna?
 
Mvh Fredrik

2008-12-26, 08:29
Svar #13

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
Ja, det är min uppfattning. Det jag menar är, att Lars Sjöbergs agerande vid bouppteckningen efter hustrun kan jämställas med ett erkännande av faderskapet inför domstol eller annan myndighet.  
 
Biologin är en annan sak. Det gäller alla faderskap, i Din och min och alla andras släktforskning.

2008-12-27, 21:39
Svar #14

Utloggad Fredrik Larsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 510
  • Senast inloggad: 2015-08-24, 23:38
    • Visa profil
Per,
 
Oavsett om Lars August är fadern eller inte så finns det ju ganska mycket som talar för det. Dottern får heta Augusta, möjligen efter hans August, och både Johanna Erika och Lars August bor i Voxna vid tiden då Augusta torde blivit till.  
 
Lars August Sjöbergs agerande vid bouppteckningen efter hustrun talar för att han är far till dottern, eller åtminstone att han tagit på sig faderskapet. Tycker du att den här informationen räcker till för att du skulle ange Lars August som fader i din egen forskning?

2008-12-29, 01:34
Svar #15

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
I folkräkningen 1880 (SCB:s utdrag ur hfl) för Ovansjö (Gävleb), s. 37, Storvik uthedes står dottern Alma Augusta endast noterad som dotter f.ä. (föräktenskaplig), inte som hustruns f.ä. eller o.ä. dotter.  
 

2008-12-29, 06:19
Svar #16

Utloggad Fredrik Larsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 510
  • Senast inloggad: 2015-08-24, 23:38
    • Visa profil
Hej Torsten och stort tack!
Problemet är väl att SCB utdrag inte alltid stämmer och i husförhöret för Ovansjö, Storvik uthedes står att dottern är h. f. ä. (hennes före äktenskapet).  
 
Fredrik
 
(Meddelandet ändrat av Fredrik_ den 29 december, 2008)

2008-12-29, 12:03
Svar #17

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Fredrik, du har förstås rätt i att SCB-utdraget är att se som en sekundärkälla i förhållande till husförhörslängden eftersom det upprättades utifrån husförhörslängden. Det utelämnade h:et (=hustruns) framför f.ä. kan vara ett omedvetet avskrivningsfel av den som gjorde utdraget från Ovansjös hfl till SCB. Å andra sidan ger SCB-utdraget, till skillnad från hfl, en ögonblicksbild av hur familjebilden såg ut/uppfattades det datumet som folkräkningen gjordes, medan hfl släpar med sig gammal information som i fallet med denna familj bygger på vad som stod i utflyttningsattesten från Voxna, vilken i sin tur hade upprättats utifrån informationen i hfl för Voxna. Mitt intryck är att information om föräktenskapliga barn ibland tenderar att utan reflektion ha kopierats över från en hfl till den nya när nästa hfl upprättades, även om barnet senare legitimerats genom att föräldrarna gift sig.  
 
Har du förresten undersökt om Johanna Erika instämt någon barnafader till tinget för barnets underhåll eller lämnat in ett underhållskontrakt till tinget för registrering? Kanske inte så troligt i detta fall om Lars August Sjöberg var flickans far eftersom saken i så fall löstes genom giftermålet, men det är ändå en möjlighet att undersöka.

2008-12-29, 17:37
Svar #18

Utloggad Fredrik Larsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 510
  • Senast inloggad: 2015-08-24, 23:38
    • Visa profil
Torsten,
 
Jag instämmer i ditt resonemang. Att man valt att skriva endast f.ä. i SCB-utdraget kan ju faktiskt ha en viss betydelse.  
 
Några domböcker har jag inte letat i (antar att det är där man hittar det du pratar om). Detta för att jag först och främst inte vet hur jag ska gå tillväga och dels för att jag inte trodde det var särskilt troligt att något sådant skulle finnas om Alma Augusta. Om nu Lars August var fader, borde det inte finnas papper på att barnet nu räknas som äkta i och med giftermålet? Synd att det inte verkar finnas några bilagor till födelseboken.

2008-12-29, 19:10
Svar #19

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Ja, det är domboken du ska söka i för det tingslag som Voxna hörde till, vilket mellan 1877 och 1906 var Södra Hälsingslands västra tingslag. Domböckerna för vår- och hösttingen vid den aktuella tiden hittar du på landsarkivet i Härnösand (se arkivförteckning på NAD). Du bör nog läsa igenom ärendena som tas upp på tinget åtminstone under det närmaste 12-24 månaderna efter barnets födelse.  
 
Även om modern till barnet inte instämt fadern till tinget i ett faderskapsmål, så kan hon ha låtit registrera ett barnaunderhållskontrakt till framtida säkerhet uti domboken ordagrant intagas. Jag har träffat på sådana registreringar i domböcker från Gästrikland på 1800-talet, där det utomäktenskapliga barnets far erkänner sig vara far till barnet och åtar sig att årligen utge underhåll till barnet fram till det fyller 12 år. Trots sådana offentliga faderskapserkännanden som infördes i domboken så återfinns sällan någon notering om detta i kyrkböckernas husförhörslängder eller födelseböcker på 1800-talet, där fadern till utomäktenskapliga barn slentrianmässigt brukar noteras som okänd oavsett om ett faderskskapserkännande skett vid tinget eller inte.  
 
Du hittar en del bra råd och information om hur man kan söka efter faderskapsmål etc i domböckerna i andra diskussionstrådar här på anbytarforum, t.ex. under källor här och i tråden om oäkta barn.
 
(Meddelandet ändrat av tbd den 29 december, 2008)

2008-12-29, 23:49
Svar #20

Utloggad Fredrik Larsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 510
  • Senast inloggad: 2015-08-24, 23:38
    • Visa profil
Tack för hjälpen!
 
/Fredrik.

2011-08-15, 20:01
Svar #21

Utloggad Sara Dyrinder

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1068
  • Senast inloggad: 2021-11-10, 16:01
    • Visa profil
Hej,
jag vet inte riktigt om detta är rätt forum, men jag gör ett försök.
 
Det gäller en avliden person under 1970-talet. Efter bouppteckningen kom ett brev från en advokat, gällande en okänd sons anspråk på arvet. Då det inte fanns något att ärva, verkar det inte ha hafts något mer att göra med denna okända son.
 
Kan jag på något sätt ta reda på vem den här okända sonen är? I bouppteckningen nämns han inte. Kan brevet från advokaten finnas arkiverat? I så fall var? Kan det finnas uppgifter i någon slags personakt på pappan, att han hade en son sedan tidigare? Jag vet inte när sonen är född, men troligtvis på 40-talet.
 
Mvh Sara

2012-06-01, 18:01
Svar #22

Utloggad Anton Rosendahl

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 809
  • Senast inloggad: 2020-11-20, 15:16
    • Visa profil
Hej.
 
Jag har en fråga angående detta ämne. I bouppteckningen efter en man vid namn Jonas står hans brors barn som dödsbodelägare, detta trots att han hade en oäkta son som levde när han gick bort. Jonas hade tagit på sig faderskapet för sonen som var född 1934. Jag läste i Elisabeth Reuterswärds bok Fader okänd och där står det att oäkta barn har arvsrätt efter fadern från och med år 1929, så jag undrar nu varför sonen född 1934 inte finns med i bouppteckningen som dödsbodelägare? Jag tycker att det är märkligt.  
 
Tacksam för hjälp.
 
/Anton

2012-06-01, 20:20
Svar #23

Utloggad Calle Lindström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1949
  • Senast inloggad: 2024-03-29, 16:25
    • Visa profil
Hejsan Anton, har själv funnit ett liknande fall. En förutsättning, förutom arvsrätten, var ju att barnet var känt vid bouppteckningen. I mitt fall dör fadern 1949 och har ett erkänt utomäktenskapligt barn. Men detta finns inte nämnt i bouppteckningen.
Således, trots arvsrättsregler, kan man inte förutsätta att barnen finns med i bouppteckningen. Någon måste veta om barnet och efterforskningar gjordes säkert inte alltid.
 
Vänligen,
Calle

2012-06-01, 20:27
Svar #24

Utloggad Anton Rosendahl

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 809
  • Senast inloggad: 2020-11-20, 15:16
    • Visa profil
Hej Calle.
Ja, det förstår jag att det var en förutsättning att barnet var känt vid bouppteckningen, så var det också i detta fall. I mitt fall dör fadern 1965 och han erkände faderskapet till barnet knappt 30 år tidigare, 1936. Nej, man kan ju inte förutsätta det, även om jag inte kan låta bli att tycka att det var lite märkligt att sonen inte fanns med i bouppteckningen. Sonen borde väl ha haft rätt att kräva sin del av arvet via domstol om inte annat?
 
/Anton

2012-06-01, 20:36
Svar #25

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3170
  • Senast inloggad: 2021-09-03, 16:24
    • Visa profil
Är ni säkra att den rätten fungerade s a s ovillkorligt utan någon åtgärd från den avlidne? Jag menar ett testamente, där det nämns att min u ä son N N skall dela lika med mina andra barn. Själv har jag trott att u ä barns ovillkorliga arvsrätt efter fadern kom mycket senare.

2012-06-01, 20:40
Svar #26

Utloggad Anton Rosendahl

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 809
  • Senast inloggad: 2020-11-20, 15:16
    • Visa profil
Göran, så står det i alla fall i boken Fader okänd av Elisabeth Reuterswärd, men jag kan ha läst fel också.

2012-06-01, 20:51
Svar #27

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3170
  • Senast inloggad: 2021-09-03, 16:24
    • Visa profil
Hej igen! Jag vet att det 1969 kom en lag om u ä barns arvrätt, men den gällde kanske släktingar till fadern. Du har säkert läst rätt och den som skötte bodelningen i fallet ovan har kanske gjort fel.

2012-06-01, 20:58
Svar #28

Utloggad Calle Lindström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1949
  • Senast inloggad: 2024-03-29, 16:25
    • Visa profil
Arvsrätt efter fadern infördes 1917 då utomäktenskapliga barn fick viss arvsrätt efter sin far. Full arvsrätt kom så sent som 1970. Men många utomäktenskapliga barn födda under första delen av 1900-talet hade säkerligen ingen speciell kontakt med sin far. Modern var den som fick bära bördan.  
För att finnas med som arvtagare var ju att man var känd, eller hävdade sin arvsrätt, alternativt som Göran nämner, blev omnämnd i ett testamente. Utan kontakt med en fader, kanske man inte heller hade koll på när vederbörande avled. Någon djupare efterforskning gjordes inte av bouppteckningsmännen. Detta har jag sett så sent som på 1970-talet då utomäktenskapliga barn inte finns omnämnda.
 
Ibland är dett jobbigt att vara släktforskare.............
 
Vänligen,
Calle

2012-06-01, 21:14
Svar #29

Utloggad Anton Rosendahl

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 809
  • Senast inloggad: 2020-11-20, 15:16
    • Visa profil
Se där! Jag läste nog inte texten om arvsrätt efter fadern så noga när jag läste boken. Du har nog rätt i att många av de utomäktenskapliga barnen födda under början av 1900-talet förmodligen inte hade någon bra kontakt med sin far, om de ens visste vem det var.  
 
I mitt fall står det dock i födelseboken Lagst.erk. å dom 13/5 1936 vilket jag tolkar som att modern eller barnavårdsmannen (?) dragit fadern inför domstol och att han där erkänt faderskapet. Därför tycker jag att fadern borde ha varit känd, liksom sonen, för tingsrätten, men den som skötte bodelningen kan ju ha gjort fel som Göran skrev.  
 
Nu har jag ju visserligen bara förstasidan av bouppteckningen som ju innehåller dödsbodelägarna, men det kan ju finnas ett testamente eller någon annan handling i bouppteckningen som handlar om sonens arvsrätt.

2012-06-05, 22:46
Svar #30

Utloggad Anton Rosendahl

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 809
  • Senast inloggad: 2020-11-20, 15:16
    • Visa profil
Hej igen.
 
Nu har jag en annan fråga kring arvsrätt för oäkta barn. Hoppas att någon kan hjälpa mig att besvara detta. Jag fick hem bouppteckningen efter en av mina släktingar idag och i den står det att moderns oäkta dotter (som föddes flera år innan moderns äktenskap med den avlidne maken).  
 
Jag vet att den avlidne fadern som hette Lars, inte var fader till Astrid, som den oäkta dottern hette. Jag undrar helt enkelt hur Astrid kan finnas med som dödsbodelägare? Vad jag vet så fanns det inget testamente heller mellan makarna. Lars avled 1965 om det har någon betydelse. En styvdotter har väl ingen arvsrätt efter sin styvfar?
 
Tacksam för svar.
 
/Anton

2012-06-05, 22:54
Svar #31

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Men dottern har arvsrätt efter modern, antagligen finns hon med eftersom modern har giftorätt i egendomen efter makarna, dvs äger hälften.  
Om inte Lars adopterat dottern förstås - då är hon just dotter.

2012-06-05, 23:02
Svar #32

Utloggad Anton Rosendahl

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 809
  • Senast inloggad: 2020-11-20, 15:16
    • Visa profil
Ok, så om modern hade dött före Lars så hade Astrid inte stått med som dödsbodelägare för Lars? Har jag förstått dig rätt då?  
 
Nej, Lars har inte adopterat dottern vad jag vet. Hon bar moderns efternamn hela tiden tills hon gifte sig, till skillnad från de övriga barnen inom äktenskapet, som bar Lars efternamn.

2012-06-05, 23:07
Svar #33

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Det där med sk särkullsbarn är komplicerat, det beror på när de dog också. Men ett särkullbarn har rätt att få ut sin del av arvet direkt, annars kunde man låta arvet ligga kvar tills bägge makarna dött. Dottern har alltså rätt att ärva av modern del i äktenskapet, därför ska hon finnas med i dödsboet eftersom egendomen i ett äktenskap (oftast) är gemensam.Jag tror att om modern dött före Lars skulle dottern fått sin del dåoch inte stått med som delägare efter Lars. Men jag är inte jurist!

2012-06-05, 23:17
Svar #34

Utloggad Anton Rosendahl

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 809
  • Senast inloggad: 2020-11-20, 15:16
    • Visa profil
Ja, jag har förstått att det inte verkar vara det enklaste att lära sig hur det ligger till med så kallade särkullsbarn. Det är ju inte så jätteviktigt, men jag blev i alla fall lite förvånad att hon fanns med som dödsbodelägare, men det beror nog på som du skriver att modern hennes ärvde Lars egendomar när han avled. Det står dock i bouppteckningen: Äktenskapet ingicks 1919. Stort tack för dina svar i alla fall Chris!

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna