ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Den sk bördsrätten  (läst 1822 gånger)

2000-12-03, 21:22
läst 1822 gånger

Sven-Erik Svensson

Bördsrätten innebar så vitt jag vet att släkten i en viss prioritetsordning hade förköpsrätt till fast egendom. Om t ex a förvärvat en gård kunde en släkting till säljaren hävda bättre rätt så att köpet hävdes. Sådan rätt sträckte sig  ända ned till fem eller sexmänningar.
 
Om jag har fattat innebörden rätt skulle bördsrätten i vissa fall kunna vara till viss hjälp vid släktforskning. Ex antag att A som har kända anor förvärvar och flyttar till en gård. Hans hustru har emellertid delvis okända anor, vilka dock med med relativt hög sannolikhet helt eller delvis  hypotetiskt kan härledas bland tidigare ägare.  
Om mitt resonemang är riktigt skulle forskningen kunna fokuseras till en relativt liten massa  och sålunda avgränsas.
Vore tacksam för synpunkter.
Tilläggas bör att bördsrätten avskaffades någon gång  i mitten av 1800-talet

2000-12-04, 10:52
Svar #1

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Sven-Erik!
 
Har du läst Urban Sikeborgs inlägg i Anbytarforum den 1 okt 2000 under diskussionen Språk, ord och namn: Äldre ord och uttryck: Fränka? Där lämnas en utförlig redogörelse för bördsrätten och vad som avses med bördeman, samt ett antal litteraturhänvisningar i ämnet.

2001-08-15, 12:24
Svar #2

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Sitter med en frågeställning som jag känner mig osäker på: Om någon fick sitt gods förbrutet till kronan, kunde släktingar igenbörda - alltså hävda bördsrätt - till sådan egendom? Tid: början av 1600-talet. Gods: Stenhus i Stockholm.
Har läst den av Torsten Berglund ovan lämnade hänvisningen ang bördsrätten (Urban Sikeborg).
Tacksam för ytterligare kloka synpunkter!
Vänligen,
Olle Elm

2001-08-15, 13:49
Svar #3

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2024-03-09, 00:33
    • Visa profil
Olle: Jag ger ett sådant exempel från ca 1620 i min artikel om Lasse Olsson (Björnram) i Släktforskarnas Årsbok 1998. I det fallet var det en landsskrivares hemman i Hälsingland som kronan övertog som skattevrak eller liknande (han hade i alla fall förskingrat kronans medel). Landsskrivarens syster kunde sedan återbörda hemmanet med hänvisning till sin släktskap.
 
Hälsingeprosten Olof Johannis Broman skriver på något ställe i sitt mastodontverk Glysisvallur från 1700-talets första hälft att allmogen där vinnlade sig hårt om att återbörda gods som dragits in till kronan. Jag har tyvärr ingen exakt sidhänvisning tillgänglig just nu; jag återkommer till dig om detta.

2001-08-15, 15:45
Svar #4

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Urban,
Ibland är livet märkligt - tro det eller ej, men jag satt just i  solen och drack kaffe och läste den artikeln - alltså om Lasse Olsson! Som sagt, märkligt... Dock ingår artikeln i årsboken ?97, inte ?98 - där skrev Du om annat :-)
Jag fortsätter frågandet; I det här fallet gällde det gods som ansågs förbrutit för att innehavaren (Sigismunds anhängare) flytt till Polen, och som därefter bortförlänats. Kan rätten att inbörda gälla också i ett sådant fall? När förläningstagaren sedan säljer?
Har försökt att själv hitta andra exempel på liknande. Kom på Christer Somme, men om hans förbrutna gods finner jag bara två notiser i Almquist, Östgötadelen, och de blir jag inte klokare av.
Vänligen,
Olle Elm

2001-08-16, 21:51
Svar #5

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Vad beträffar Christer Sommes förbrutna gods, kan nämnas det något märkliga faktum, att samtliga tycks ha donerats till hans efterträdare som ståthållare på Kalmar slott, Herman Wrangel, 1611, däribland Skokloster. Denna egendom, som ju var klostergods indraget till kronan i samband med reformationen, hade ju förlänats till Somme, så tillvägagångssättet är ju knappast förvånande.  
 
Desto märkligare är det ju att Christer Sommes ärvda egendomar i Norra Vedbo härad (Småland), med huvudgården Göberga, som gått i arv inom släkten Somme sedan början av 1400-talet, också förlänades till Wrangel. Bland dessa egendomar kan nämnas det som sedemera skulle kallas Gripenberg, där Herman Wrangels son Carl Gustaf på 1660-talet skulle uppföra sitt näst efter Skokloster praktfullaste slottsbygge, det ännu kvarstående magnifika träslottet strax utanför Tranås.
 
Men huvudgården Göberga (han skrev sig t.o.m. Christer Somme till Göberga), löstes efter några år tillbaka till Sommes änka Maria Magdalena von Masenbach, omgift med Knut Drake. Det påstås t.o.m. att hon skulle ha bott kvar på Göberga även under den Wrangelska perioden. Huruvida denna återgång var en följd av att man hävdat bördsrätten, undandrar sig min vetskap. Kanske detta går att utreda?

2001-08-17, 00:12
Svar #6

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Carl-Fredrik och andra bördsrättsintresserade,  
Har kontrollerat avsnittet om Göberga i Lönnerholm, Linderås och Adelöv, två socknar i Holaveden (Tranås 1967), där han med stöd av domboken menar att t o m huvudgården Göberga gick ifrån henne - Maria Magdalena von Masenbach. I ett mål 1729 refereras dock till att Herman Wrangel avstått Giöberg tvenne gårdar med underliggande torpare och en kvarnström till herr Somes husfru i Linderås. Lönnerholm nämner inget om återbördande.
I Från Sommabygd till Vätterstrand finns i tredje samlingen något skrivet om Göberga - men just denna har jag inte heller i min ägo. (Källa: register i sjunde samlingen).
I gårdshistoriken för Göberga i Sveriges bebyggelse, nämns ej att godset var förbrutet, utan står - efter Christer Sommes landsflykt - som Maria Magdalena von Masenbachs.
Kanske någon har Almquist, Frälsegodsen, Småland, hemma och kan kontrollera vad som där anförs om återbördande eller dylikt.
Vänligen,
Olle Elm

2001-08-17, 08:28
Svar #7

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
I J.A. Almquist, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, fjärde delen, Småland, s 1242 (Stockholm 1976), står bl.a. följande att läsa om säteriet Göberga:
 
... men åtminstone från 1605 (J.E. Almquist) var det sätesgård för sonen Christer Somme (d. 1618). De underlydande godsen hade starkt minskats sedan farfaderns tid (jfr Sjötorps säteri, s. 1509). Dock hade han kvar större delen av hemmanen i Linderås' socken, när han 1611 måste rymma ur riket. Hans fasta egendom i Linderås' socken, som indrogs till kronan och för en tid bortskänktes till Herman Wrangel (d. 1643), återställdes emellertid 1617 till änkan Maria Magdalena von Masenbach, som fått Göberga såsom morgongåva 1606 (J.E. Almquist) och 1620 gift om sig med Knut Drake (d. 1639). Arvsskiftet efter denne hölls på Göberga 1640 13/10 (X 257 d:1, UUB).
 
Göberga med underlydnade egendomar i Linderås återbördades alltså inte från Wrangel, utan istället återställdes egendomen av kronan till Christer Sommes hustru eftersom det var hennes morgongåvogods och alltså juridiskt inte längre makens egendom.

2001-08-19, 19:29
Svar #8

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Bördsrättsintresserade,
Av Torstens inlägg ovan (tack för det!), drar jag slutsatsen att just Christer Somme och hans hsutru inte var ett bra exempel på återbördande av förbrutet gods.  
Tillåt mig upprepa den situation jag funderar över: En person flyr till Polen (Sigismunds anhängare). Hans gods anses förbrutet och förlänas till en annan person. Denne efterlämnar godset som arv till sin son. Sonen säljer därefter godset och detta inbördas av en person, medans en annan person  klagar på inbördningen och vill själv komma till.  
Urban har tidigare hänvisat till exempel när släkt har återbördat gods som tillhört en landsskrivare i Hälsingland som fått lämna ifrån sig detta (?skattevrak/förskingring).
Det jag frågar mig är om rätten att inbörda/återbörda också kunde gälla i ett sådant allvarligare fall, som jag återger ovan?
Vänligen,
Olle Elm

2005-09-26, 13:54
Svar #9

Utloggad Allan Hansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2013-11-24, 12:21
    • Visa profil
Det finns i varje fall exempel på att släktingar till någon som sågs som landsförrädare kunde hävda bördsrätten.
 
Ur Gösta Frammes bok Vätte härad citerar jag:
 
Om bonden Olof Aslaksson i Välle i Skee sägs det i domboken från vintertinget i december 1681, att han tjänte de norske i kriget för kunskapskarl och med dem av landet avvek anno 1679. Hans odelsjord i Välle dömdes därför förbruten till kronan. Samma öde drbbade den jord han ägde i Kroken i samma socken. På tinget uppträder den förrymde kunskapskarlens släktingar och erbjuder sig att köpa tillbaka jorden från kronan, vilket beviljas dem.

2007-09-25, 12:20
Svar #10

Utloggad Dag M. Hermfelt

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 92
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Hej!
År 1700 köpte stadsmajoren i Göteborg, Nils Elfwencrona, säteriet Gjertsbo i Tvärreds socken (Västergötland)av kaptenen Nils Ulfsköld.
Hur var det med bördsrätten i detta fall? Var Nils Elfwencrona tvungen att presentera bevis på gemensam härstamning med förre ägaren - eller med tidigare ägare - för att få tillgång till säteriet eller var detta nödvändigt först om andra adelsmän också anmälde sig som köpare? Så var det väl?
Ulfsköld tillhörde ätten Halvhjort av Älmtaryd och jag misstänker att även Nils Elfwencrona varit befryndad med denna ätt. Är det någon som har synpunkter på min fråga?
Dag M. Hermfelt

2007-09-25, 13:54
Svar #11

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 18:03
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Jag vet inte om det gällde specialregler för frälsegårdar (annat än att man skulle vara berättigad att äga en sådan, d.v.s. vara adlig), men för vanliga skattegårdar gällde att köparen skulle ansöka om uppbud på tinget, d.v.s. att köpet skulle kungöras.
 
Därefter var det den släkting som ansåg sig ha förtur som fick begära hos häradsrätten att få lösa in gården. Sedan var det rätten som prövade vem som hade störst rätt till gården.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2007-09-25, 15:47
Svar #12

Utloggad Dag M. Hermfelt

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 92
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Tack Jörgen Tollesson!
Kanske har någon annan ytterligare synpunkter. Dock vet jag ännu alldeles för lite om denna säteritransaktion och möjligen finns det, som Du säger, uppgifter om uppbud av säteriet i domboken.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt

2007-09-25, 23:19
Svar #13

Utloggad Vincent Eldefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2571
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 16:35
    • Visa profil
    • Släktingar.se
Jag tror att mot slutet av 1700-talet så hade ofrälse personer rätt att friköpa frälsegårdar men detta är ju tidigare. Så länge ingen klandrade köpet så behövde han sannolikt inte bevisa något alls men däremot måste han väl anmäla köpet i någon instans. Som Jörgen säger så uppbjöds skattejord alltid vid häradsrätternas ting för att släktingar med intresse i gården skulle kunna föra sin talan. I min egen domboksforskning har jag aldrig haft något direkt intresse av frälsegårdar men jag tror inte att dessa hanterades av de lokala häradsrätterna eftersom det knappast var till någon större nytta? Hade hovrätterna möjligen något med saken att göra?
 
Detta bygger dock enbart på egna erfarenheter så någon som har bättre kunskap om vad lagen hade att säga får gärna korrigera mig.
 
Mvh Vincent
Sveriges största genealogiska databas med verifierad information:
https://www.slaktingar.se/

2007-09-26, 08:47
Svar #14

Utloggad Dag M. Hermfelt

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 92
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Tack Vincent!
Jo, först 1810 fick ofrälse personer rätt att inneha frälsejord. Möjligen finns Elfwencronas köp av Giertsbo registrerat någonstans i Göta Hovrätts arkiv.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt

2007-09-26, 11:58
Svar #15

Utloggad Vincent Eldefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2571
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 16:35
    • Visa profil
    • Släktingar.se
Aha, det var så pass sent. Jag är som sagt var inte säker på att hovrätterna hade något med saken att göra så invänta gärna svar från någon mer kunnig i frågan innan du sätter dig och letar där =)
 
Mvh Vincent
Sveriges största genealogiska databas med verifierad information:
https://www.slaktingar.se/

2007-09-26, 12:10
Svar #16

Utloggad Marita Persson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 425
  • Senast inloggad: 2024-03-18, 22:05
    • Visa profil
Hej Dag!
 
Jord som man ärvt eller köpt på grund av bördsrätt hade släkten företräde till vid försäljning.  
 
Om Ulfsköld köpt gården utom börd kunde han sälja gården till vem han ville.  
Om han ärvt eller köpt gården inom börd skulle släkten ha förtur på köpet men om ingen köpare fanns inom släkten kunde han sälja gården till någon som inte var släkt.  
 
Därför kan man inte med säkerhet säga om Elwencrona och Ulfsköld var släkt bara för att Elwencrona köpte gården.
För att bli säkrare behöver man veta hur Ulfsköld kom över gården. Om han köpt den ska uppbud finnas med i häradsrättens dombok. Men om han ärvt gården behövdes tyvärr inget uppbud göras och då brukar det inte finnas antecknat i domboken.
 
Vid tvister om gårdar som häradsrätten inte kunde avgöra gick mål som rörde adelns gårdar vidare till hovrätten. (Tvister om icke adliga personers gårdar avgjordes vid lagmansrätten.)
 
Mvh Marita

2007-09-26, 15:57
Svar #17

Utloggad Dag M. Hermfelt

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 92
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Hej Marita!
Tack för värdefulla synpunkter. Jag skall studera ägarelängden för Gjertsbo.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt

2007-09-26, 20:06
Svar #18

Birgitta Ohlsson

Ursäkta att jag lägger mig i men hur var det under 1500-talet? Kunde en ofrälse person äga en frälsegård vid denna tid? Undrar även om en ofrälse person kunde ärva en frälsegård efter en frälse släkting vid samma tid?
 
Mvh
 
Birgitta

2007-09-27, 09:42
Svar #19

Utloggad Dag M. Hermfelt

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 92
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Hej!
Nej det gick inte för sig. Ett flertal rannsakningar företogs under 1500-talets slut i frälsetäta landskap för att utröna vem som verkligen var adelsman. Frälsejorden var befriad från skatt och det var av den anledningen viktigt för kronan att känna till de rätta sammanhangen. Om en frälsekvinna med ett jordinnehav, gifte sig med en bonde - förlorade hennes jord sin frälsenatur.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt

2007-09-27, 19:15
Svar #20

Birgitta Ohlsson

Hej
Tack för svaret då vet jag hur det förhöll sig vid denna tid.  
Mvh
Birgitta

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna