ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Tolkning av text  (läst 2799 gånger)

2002-03-27, 18:50
läst 2799 gånger

P. Eriksson

Efter mycket sökande har jag äntligen fått napp. Nu återstår problemet att tolka texten. Jag vet att det rör sk. lönskaläge mella Lars Olsson och Catharina Josephsdotter, men har i övrigt svårt att se vad det står. Är det någon som kan hjälpa?

2002-03-28, 09:19
Svar #1

Roland Johansson

Med en hel del gissningar:
 
Utslag
Afsagdt den 18 juli 1847
Målet uppskjutes til fjerde Rggsdgn af
af nästa allmänna Ting härstädes, då Sn, vid
vite af Tre dl | 6 | bör sig åter infinna och  
Åkn:, dels förete prestbevis angående
Samuel Staffansson och dels hafva sina  
öfrige vitnen till handa eller bevisligen
inståendes.
 
No 181
Drängen Lars Olsson i Möllakulla, af  
Hr Kronofogden A. Wettermark, til Tin-
get inkallad, att ansvara för den som  
skall häfdat pigan Catharina Josefsdr i  
Mossbrohult, med ett af henne den 19  
maj 1846 framfödt ännu lefvande gosse
barn, till hvars underhåll och upfostran  
bidrag jemväl fordrades, låt vid
uprop till Rn ingifva sitt skrifteliga  
behörigen bevittnade erkännande af  
af åtalade forbrytelsen.
 
1847 den 21 maj
med anledning häraf yrkade Åkln ansvar
å Lars Olsson.
 
Utslag  
Afsagdt den 18 juni 1847
Jemnlikt 53 Kap. 1 st, samt 55 Kap 5 ? ..
fälles dr Lars Olsson, och .. erkände för-
brytelsen första resan lönskaläge böta  
3 dl | 6 | till treskiftes och att till Mar-
hults Kyrka utgifva En dl | 6 | Banko
samt enskildt skrift undergå, skolan-
de Lars Olsson till sitt med Catharina
Josefsdr sammanaflade barn under-
håll och uppfostran årligen bidraga  
med | 3 | dl | 6 | berörde mynt, räknade  
ifrån barnets födelse och till det 15 års
ålder uppnått eller kan sig sjelf försörja.
Om det icke redan skett, skall Catha-
rina Josefsdr till Kyrkan utgifva 3 sk
Banko samt enskilt skriftas och af-
lösas. (Besvärs hänvisning)
 
No 182
Herr Krono fogden A. Wettermark hade
Till Tinget inkallat Gästgifvaren Erik  
G...i i Å-hr, med påstående om  
ansvar för det han å ... sistlid-
ne marknad skall utminuterat
starka drycker; och då detta mål  
sen ...., instälde sig Åklag
h..... bevislig ....
......

2002-03-28, 12:19
Svar #2

P. Eriksson

Roland, tack.  
Nu börjar ett och annat falla på plats. Jag hade svårt att förstå stora delar av texten, därav finns det med en hel del som inte hör till den egentliga saken. Jag är också helt ny på att tolka domböcker, har bara ägnat mig åt kyrkböcker tidigare. Men klart är att jag borde ha börjat där det står No 181 i marginalen. Jag visste redan tidigare att det rörde sig om sk. lönskaläge mellan min ff ff f och ff ff m. Gossebarnet, min ff ff Eric Larsson, lyckades trots den dåliga starten i livet så småningom bli handelsman.
 
Är det någon annan som vill bidra med ytterligare tolkning, eller förklaring om hur domar gick till, så är det välkommet. En liten undran kvarstår, vem övervakade att den som dömdes betala underhåll verkligen gjorde det?

2002-03-29, 10:18
Svar #3

Utloggad Anders Winroth

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 83
  • Senast inloggad: 2015-09-16, 20:36
    • Visa profil
Niclas skriver: Min källa är P. Wilstadius i Smolandi Upsalienses del 3, nr 929, som nämner att Johan Johannis Barck promoverades den 2 juli 1665. Detta referat är felaktigt. Wilstadius skriver att Barck prästvigdes detta datum. Prästvigning och promovering är två helt skilda saker. Jag gjorde ett inlägg i denna debatt därför att jag är intresserad av prästmäns utbildning och karriär. Jag inser nu att de litteraturreferat som väckte mitt intresse var direkt vilseledande.

2002-03-29, 11:13
Svar #4

Nicals Rosenbalck

Hej Anders!
Du har helt rätt! Jag skäms över att jag inte kollade noggrannare. Upptäcker nu att jag   har tolkat prv, som Wilstadius  förkortat skriver i Barcks biografi, som ?promoverades? helt felaktigt. Det hela har sin grund i att jag i samband med skrivandet i början slog upp ordet promotion i Nordisk familjebok (Ugglan)där det står (lat. promotio, befordran), akademisk akt, genom hvilken den högsta lärdomsgraden (doktorsvärdigheten) i någon fakultet tilldelas studieidkare, som genom aflagda examina och disputationsprof [sic!] gjort sig därtill berättigade, samt som hedersbetygelse stundom äfven åt andra [sic!]. Tydligen gjorde jag då i hast tolkningen att prv avsåg promoverades eftersom som det står i Smol. Ups. 3, nr 929, om Barck Prv 1665 2/7 och måste då avge en skarp obligation att icke söka förtidig promotion. Jag tolkade då prv som promoverades, dvs godkänts, examinerats, för prästtjänst. Dumt gjort att inte kolla förkortningar, det är ju alltid a och o!
 
Prv betyder prästvigdes som du nämner när jag kollar i förkortningsregistret i del I i Smolandi Upsalienses (I, s 24). Hoppas du kan ge en uttolkning av promotion kontra promovering, måste erkänna att utbildningssystemet förr inte är något jag har forskat i. Det är mycket intressant med prästmäns utbildning och karriärer. Intressant notering är att ovannämnde Johan Barck (d.y.) blev kyrkoherde så fort, redan 1666 utnämndes han som sådan i Barkeryd. hans tidiga karriär var ju inte speciellt lång med tanke på att han prästvigdes 2 juli 1665 och därefter var sin fader behjälplig som kaplan under dennes sista år. Vet du Anders vad som krävdes för utbildningskrav på kaplaner under denna tid för att få tjänstgöra? Var det ett måste att de var prästvigda?
 
påskhälsningar  
Niclas R.

2002-03-29, 11:20
Svar #5

Lotta Nordin (Lotta)

Vad jag kan förstå av Svenska Akademiens Ordbok, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ så betyder promovera befordran, uppflyttning till högre tjänst och så vidare. Så jag tror nog att det som står om Barck i Smol Ups betyder att han blev befordrad till kyrkoherde.
 
Mvh//
Lotta

2002-03-31, 14:51
Svar #6

Utloggad Anders Winroth

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 83
  • Senast inloggad: 2015-09-16, 20:36
    • Visa profil
Niclas, Jag är glad att vi är överens om tolkningen av Smolandi Upsalienses. Jag kan bara tillägga att jag tror att du har alldeles rätt när du säger: promotion i den betydelse som nämns i Smolandi Upsaliense angående Johan Barck (d.y.)( ...och måste då avge en skarp obligation att icke söka förtidig promotion) har jag tolkat ss tjänst, dvs någon utnämning. Den skarpa obligationen verkar ju inte ha hjälpt, eftersom han redan ett år senare blev kyrkoherde.
Såvitt jag begriper måste man vara prästvigd för att tjänstgöra som kaplan eller komminister. En del adjunkter verkar dock inte ha varit prästvigda.  
Jag tror inte att man under 1600-talet behövde akademisk utbildning (vid ett universitet, alltså) för att få bli prästvigd. Det räckte att ha studerat vid ett gymnasium. Intressant läsning om prästers karriärer finns i en inledning i den del av Strängnäs stifts herdaminne som behandlar obefordrade präster. Sedan kan man ju läsa igenom ett antal prästbiografier i vilket herdaminne som helst för att få en känsla för vad deras typiska befordringsgång kan ha varit.

2004-07-21, 18:23
Svar #7

Utloggad Kjell Arvidsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 172
  • Senast inloggad: 2015-05-11, 11:32
    • Visa profil
    • kjell.smult.com
Jag hoppas någon har tid att tolka detta lilla korta brev från 1641. Det är troligen skrivet på tyska av Axell Lillie till Jacob de la Guardie.
Länk till: http://www.stamp.easy-site.dk/
 
Mvh
/Kjell Arvidsson

2004-08-01, 18:55
Svar #8

Utloggad Kerstin Jonsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 89
  • Senast inloggad: 2011-06-16, 09:08
    • Visa profil
Hej,
 
Halmstads RR 1685 - 1687
 
1687-01-18 Tisdag:
Handelsmannen Wäla: Jesper Wittråck opwiste sin förMans Sahl Petter Kniphoffs sterbhus Räkenskapsböcker och den fordring sterbhuset hafwer hos kongl. hoffstallmästaren Hr Matthias Sjöbergh som herr Borgmästaren Lars Swahn i Christianstad på skiftet uti samma sterbhus är ? till sin betalning anslagen.
 
Vad jag undrar över är, vad betyder förMan?
 
Kan det betyda Jesper Wittråcks hustrus tidigare man?
 
Med vänlig hälsning
 
Kerstin

2004-08-01, 20:38
Svar #9

Utloggad Jens Arvidsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 173
  • Senast inloggad: 2011-10-27, 09:36
    • Visa profil
Hej Kerstin
 
Ditt antagande är säkert riktigt. Formuleringen förman [i äktenskapet] är ju inte ovanlig. Det passar ju bra in i sammanhanget i texten här också.

2004-08-02, 23:08
Svar #10

Utloggad Kerstin Jonsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 89
  • Senast inloggad: 2011-06-16, 09:08
    • Visa profil
Hej Jens,
 
Tack för svaret. Jag hoppas att formuleringen förman betyder det vi tror. Om så är fallet har jag hittat Margaretha Kniphoff's far. Margaretha Kniphoff var gift med 1) Johan Twist och 2) Petter Hummel.
Hennes far Petter Kniphoff tänkbar bror till Margaretha Kniphoff (Jörgensdotter) i Kristianstad, gm1 Hans Hansson, gm2 Borgmästare i Kristianstad Lars Swahn
 
Med vänlig hälsning
 
Kerstin

2004-10-29, 09:08
Svar #11

Lena Larsson (Lenala)

Hej!
Jag är nybörjare på domböckerna, och undrar om det finns någon som kan hjälpa mig.
Jag har hittat en notis där flera av mina anor förekommer, men jag tycker det är svårt att förstå hela resonemanget, och framför allt, att veta om jag kan dra några slutsatser. Här kommer den (Västbo Häradsrätt A1:9, vintertinget 1706)
 
Jöns Andersson i Nickelsbo med beswähr emot Per Andersson och Per Arfwidsson i Rotabo sampt Lars Persson i Lassaberg (hos) rätten (...), för det dhe wilia söka at hindra honom åtniutandet till 3/16 delar skattejord uti hemmanet Nickelsbo som han af Kongl.Majt. och Cronan för 50 daler Smt sig tillhandlat, påståendes Kiäranden, att såsom han genom Kiöp acquirerat sig skatterätten af halfwa hemmanet, det honom efterlåtas kunde swaranderna ifrån (.?.)3/16 delar at utlösa, eftersom dhe till samma 50 daler kiöpeskilling  18 daler 24 öre förflutit; det såsom kiäranden medelst höglofl. Kongl. CammarColleg? af d. 8 Septemb. 1702 honom meddelte bref bew?ste, skatterätten af halfwa hemmanet genom kiöp wara honom uppdragen, fördenskull Nämbde rätten, det bör kiäranden emot ofwannembde 18 daler 24 öre Smt restituerande (.?.)3/16 delar uti Nickelsbo gård åtniuta.
 
Både käranden, Jöns Andersson, och två av svaranden, Per Arwidsson och Lars Persson, är mina anor. Lars Persson är svåger till Per Arwidsson genom gifte med hans syster.
Jöns Andersson var tidigare soldat och bodde även då(och fick barn) i Nickelsbo, men det kan ju ha varit på ett soldattorp i samma by. Han bör ha fått sitt avsked runt 1702, det framgår av dödboken 30 år senare, och mitt antagande är att han i samband med detta köpte sig en egen gård.
Varför skulle svaranden vilja hindra Jöns Andersson att åtniuta gården han köpt? Kan man tro att de ansåg sig ha någon form av rättighet till jorden genom arvsrätt eller liknande? Eller kan det finnas annan tänkbar orsak?
Jag förstår inte riktigt vad det där om 18 daler 24 öre handlar om.....
Vad blev egentligen utslaget?
 
Tacksam för alla synpunkter!!!
 
Vänligen,
Lena Larsson.

2004-10-31, 01:36
Svar #12

Lena Larsson (Lenala)

Kan tilläggas, om det kan ha någon betydelse, att Nickelsbo ligger inom en kilometers avstånd från Lassaberg (där Lars Persson bodde)och Lassaberg är granne i sin tur till Rotabo (hemvist för Per Arwidsson och Per Andersson).  
 
Lena

2004-10-31, 07:07
Svar #13

Utloggad Bengt-Göran Nilsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4763
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 09:09
    • Visa profil
    • goto.glocalnet.net/Kalixius
Gissar att en del ord i domboksprotokollet är feltydda, men att det handlar om tvist om betalningen av de 50 daler silvermynt som käranden Jöns Andersson betalat. Svarandena påstår att 18 daler o 24 öre av dessa 50 daler har de bidragit med och det blir alltså rättens beslut att Jöns Andersson får behålla hemmanet mot att han betalar dessa 18 daler o 24 öre till  svarandena.

2004-10-31, 19:55
Svar #14

Lena Larsson (Lenala)

Tack ska du ha Bengt-Göran.
Det är inte lätt att hänga med i dåtidens byråkratisvenska.
Och visst, något ord kan mycket väl vara feltolkat.
Jöns Andersson har om jag förstår dig rätt, lånat pengar av svarandena, eller om det kanske var så att de var säljare av hemmanet så hela köpeskillingen inte var betald?
Antar att det också vid tillfälle kan vara en god id? att gå tillbaka till 1702 för att läsa uppbud och lagfarter.
 
Lena

2004-10-31, 20:52
Svar #15

Utloggad Bengt-Göran Nilsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4763
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 09:09
    • Visa profil
    • goto.glocalnet.net/Kalixius
Förmodligen ligger det någon slags arvsrätt med i spelet, tror jag.
Hälsn
Bengt-Göran Nilsson

2004-10-31, 21:57
Svar #16

Lena Larsson (Lenala)

Det var min tanke från början, att det kanske skulle kunna vara något sådant. Får se vad jag kan hitta framöver. Nickelsbo har inte förekommit tidigare i samband med svarandena i min forskning, det skulle kunna betyda nya rön om tidigare generationer. Vilket ju också kan gälla männens hustrur antar jag.
 
Tack,
Lena

2006-12-18, 15:20
Svar #17

Göran Johansson

Stockholms stads tänkebok1580, a. 147:
Presenterade Olof Larsson tullnär ett brev som lästes upp för rätten med följande innehåll. Texten är moderniserad.
 
Elin Erlandsdotter (Bååt) kallar Olof Larsson för såväl måg som svåger. Hur skulle ni tolka relationen mellan Elin och Olof? Var han gift med hennes dotter eller en ingift släkting?
 
Elin Erlandsdotter, änka efter Måns Persson berättade att hon på sin döde dottersons vägnar och efter vänners och släktingars råd gjort en vänlig förlikning med sin käre måg Oluf Larsson om nämnde dottersons fäderne- och mödernearv efter sina död föräldrar, herr Joen i Spånga och hennes döde dotter Märette. Och är Oluf Larsson och hon på nämnde Joen Joenssons vägnar om detta fäderne- och mödernearv så förlikta, att eftersom hennes dotter dog hastigt, innan hon blev förlossad vid barnsbörden och då hon av moderligt medlidande inte velat gå i fullt arvsskifte med Oluf Larsson vare sig till hus, tomt eller bohag i de delar som tillhör honom, utan därför tagit emot av honom all den del som hennes dotter ägde vid den tiden då hon kom i hans vård - utan undantag på det sätt förteckning visar. Därutöver hade han gett hennes dotterson som äreskänk bestående av två förgylda silverstop, två silverskedar och en guldring på vilken hans moders namn stod. Allt detta bekände hon att hon tagit emot. Och eftersom denna sak så väl hade blivit förlikt mellan Oluf Larsson och henne gjorde hon honom kvitt och fri från ytterligare tal om hennes dottersons fäderne och möderne arv. Och till yttermera visso eftersom hon inte kunde förvägra sin käre svåger detta rättfärdiga bevis önskade hon att det blev antecknat i Stockholm stads tänkebok.

2006-12-18, 16:47
Svar #18

Utloggad Bengt-Göran Nilsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4763
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 09:09
    • Visa profil
    • goto.glocalnet.net/Kalixius
Eftersom måg även har betydelsen svåger tror jag att det är det som gäller i det här fallet.
Det står ju även att dottern kom i hans (Oluf Larssons) vård, vilket väl också tyder på att han inte var gift med dottern.

2006-12-18, 16:57
Svar #19

Göran Johansson

Bengt-Göran, Oluf Larsson kan då tänkas ha varit gift med en syster till Måns Persson eftersom Elin Erlandsdotter, eftersom Elgenstierna inte har redovisat några syskon till Elin E. Bååt. Det 1500-talsord som översatts till vård är wäre.

2006-12-18, 17:53
Svar #20

Utloggad Bengt-Göran Nilsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4763
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 09:09
    • Visa profil
    • goto.glocalnet.net/Kalixius
Troligt att så var fallet.

2009-10-27, 07:24
Svar #21

Utloggad Anita Berglund Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1700
  • Senast inloggad: 2022-12-01, 10:29
    • Visa profil
    • anitaberglund.se
Jag har i min ägo (en ganska dålig) kopia av lagfarten på Hällås finnby i Resele (Y). Lagfarten är utfärdad den 3 november 1638, avskriven vid skogsavittringen i Resele den 16 juli 1756.
 
Den gamla texten tycker jag är svår att tyda på flera ställen, och jag skulle bli jätteglad om någon kan hjälpa mig att tolka texten. För att kunna läsa texten har jag lagt in bilder på lagfartskopian på min blogg, där man kan förstora bilderna.
 
http://smulansblog.blogspot.com/2009/10/hallas-lagfart-1638.html
 
Tack på förhand!
 
Hälsningar Anita
 
(Meddelandet ändrat av anbe 2009-10-27 07:28)

2009-10-27, 14:08
Svar #22

Utloggad Anita Berglund Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1700
  • Senast inloggad: 2022-12-01, 10:29
    • Visa profil
    • anitaberglund.se
Jag vill tacka Stig-Ove Wisberg, Arkivassistent, Administrationen, Göta Hovrätt, så mycket för hans tolkning av texten till Hällås lagfart från 1638.
Tolkningen finns på min blogg.
 
Ett varmt TACK!
 
Hälsningar Anita

2014-08-09, 20:11
Svar #23

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
I den renoverade domboken för vintertinget 1709 med Villåttinge Häradsrätt (Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Södermanlands län EXIe:1135 (1709-1709) Bild 5580 / sid 547 (AID: v494092.b5580.s547, NAD: SE/RA/42042202)) finns ett mål som börjar:  
 
Samptelige Sal: Joen Oloffssons i Westergrinda  Barn och arfwingar effter Laga Stembning fordrade af deras Stiuffader Anders Ersson dersammastädes 4 åhrs besittningsrätt af deras Skattejord i bemälte Grinda 2½ öresland ...  
 
Anders Ersson hade omkring år 1700 gift sig med änkan efter den 1697 avlidne bonden Joen Olofsson i Grinda och allt sedan dess brukat gården. Anders erkänner att han aldrig betalat något till företrädarens arvingar, men försvarar sig med att han tagit vård om dennes omyndiga barn. Rätten dömer dock till barnens fördel och fastslår att Anders skall ersätta dem med 72 daler kopparmynt för 4 år.  
 
Det som förbryllar mig är i första hand dessa fyra år. Anders har ju suttit på gården i åtta år och aldrig betalat. Kan detta tolkas som att Joen Olofssons efterlämnade änka Kerstin Persdotter i sin tur dött omkring 1705 och att bruket av gården därigenom gått ur släkten? I så fall skulle det innebära att Anders Ersson därefter är att betrakta som arrendator och därmed skyldig att betala arrende till sterbhuset.  
 
Det är stora luckor i ministerialböcker och mantalslängder, så Anders kan mycket väl ha hunnit gifta om sig utan att några spår nu finns kvar. När Anders hustru dör 25 år senare är hon inte den Kerstin Persdotter som Joen Olsson efterlämnat, utan heter Brita.
 
(Meddelandet ändrat av perth 2014-08-10 11:59)

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna