Äldre inlägg (arkiv) till 2002-03-26

[Göran Johansson]

....Nu framträdde för rätten herr Jöns och bekände att han ... godvilligen sålt ärlig danneman Jon Skräddare i Ramnåsa för:de skattehemman Gunnatorp ....och därföre uppburit trehundrade daler och tjugo; och hustrun för utlofuet enn sölfstop om 12 lodh. Ithem hafuer Jonn Skreddar gifuit zin egne söskione, nemligen Swen Månsson, Nilss Månsson, Jonn Månsson i Tveta på thet the wille kunna honom inlösa gården alle tilhopa Penneinger 20 Dlr huilka penninger och sölfuer alle desse för:de bekiende sig till fullo Nöije upburit och bekommet hafua....... (ur dombok för Konga hd 1616).
 
Kan skrivaren med zin egne söskione ha avsett hustruns syskon?

[Göran Johansson]

Fötydligande. Jon Månsson skräddare eller dennes hustru Märit Månsdotter tycks ha varit barn till kyrkoherden Magnus Petri i Virestad. Kan det vara så att Jon Månsson skräddare företrädde sin hustru och att Månssönerna egentligen var hennes syskon eller bör man självklart kunna ta fasta på att det handlar om skräddarens egna syskon, såsom det ju faktiskt står skrivet i domboksanteckningen?

[Lotta Johansson]

Hej Göran!
Ett litet försök till tolkning:
 
Herr Jöns säljer gården
Jon Månsson Skräddare köper den för 320 daler,
Hustrun får en silverstop om 12 lod,
Jon Skräddare ger sin egna syskon Sven, Nils och Jon 20 daler för att han ska kunna inlösa gården.
 
Vad jag kan uttyda så verkar det som om Jon och de övriga Månssönerna är syskon.
Det verkar som om Herr Jöns och bröderna Månsson har ägt gården tillsammans tidigare, herr Jöns dock en större del, och nu löser Jon Månsson Skräddare in hela gården. Hustrun verkar vara Herr Jöns hustru som får ett silverstop i betalning. Vem är herr Jöns? Är han eller hans hustru syskon till bröderna Månsson?  
 
Jag är inte säker att jag har rätt, men ett försök till tolkning är det i alla fall.
 
Mvh//
Lotta

[Kaj Janzon]

Till Göran och Lotta. Jag ger mig inte gärna in på att tolka källor utan att ha tillgång till originalet, men ett par saker tror jag mig kunna säga om detta. Lotta har nog rätt i både att det är Jon skräddares egna syskon som avses och i att det är herr Jöns hustru som får kannan. Vängåvan (äv stille) ges ju normalt av köparen till säljaren och i allmänhet av ett särskilt skäl, nämligen för att förhindra en framtida s k bördstalan. Om detta se t ex Winberg, Christer, Grenverket (Stockholm 1985) s 134 ff. För det andra är det tämligen säkert att  herr-titeln i detta sammanhang betyder att Jöns är präst. För det tredje måste det att herr Jöns hustru får kannan (om det nu är så) rimligen betyda att det är hon som har bördsrätt till gården, d v s att herr Jöns säljer på sin hustrus vägnar. Med de reservationer jag angett ovan ...
 
mvh
Kaj Janzon

[Kaj Janzon]

Ett himla tjatande om kanna var det i mitt senaste inlägg. Jag menar naturligtvis silverstopet.
:-)
mvh
Kaj

[Göran Johansson]

Tack Lotta och Kaj!
Mycket talar nog för att de uppräknade syskonen var av samma familj som skräddaren Jon Månsson. Seden med den s.k. vängåvan var verkligen intressant. Har tidigare sett liknande gåvor omnämnda i domböcker men inte tagit mig tid att undersöka dess rätta innebörd. Syskonen Sven, Nils och Jon Månsson blev alla präster (Smolandi Upsaliensis) men tycks inte ha varit prästvigda när noteringen i domboken gjordes. De borde kanske annars ha titulerats herr. Brodern Jon Månsson blev så småningom biskop i Skara.
 
Det är också ganska säkert att herr Jöns hustru hade bördsrätt till gården. Detta finns belagt, men varför blev då också Sven, Nils och Jon utlösta?  
 
Med vänliga hälsningar, Göran

[Ewa Holmgren]

Har i lexikon fått förklaringen att medbördesman är en släkting som har förköpsrätt till jord. Men hur nära släkt är man och när används ordet medbördesman istället för att skriva släktrelationen t ex syskonbarn, måg etc.
Någon som vet och kan förklara för mig ?
 
mvh
Ewa Holmgren

[Göran Johansson]

Så kallade edsmän kunde förr fria en anklagad från straff. Till vilken krets vände sig den anklagade för att få tag på dessa edsmän? Gissningsvis var det på landsbygden fråga om redliga bönder i vänskapskretsen. Var det vanligt att släktingar också förekom?

[Olle Elm]

Enligt Nils Baumgardt, (f d lagman i Bollnäs tingsrätt), i artikeln Rättsväsendet i Kinda härad (En bok om Kisa socken del 3), hade edgärdsmannaprocessen sina rötter i urgammal germansk rätt, och stadganden om sådan processordning fanns både i landskapslagarna och i landslagens båda upplagor. Han skriver vidare: Bevisning genom ed av edgärdsmän var ett arv från det gamla ättesamhället. Deras uppgift var att med sin ed bestyrka trovärdigheten utav en förut av part beedigad utsaga. Edsgärdsmännen behövde ej ha gjort några egna iakttagelser i saken men borde självfallet ha någon grund för sitt ställningstagande. Baumgardt uppger att bevisning genom edgärdsmän avskaffades helt 1695.
När det gäller frågan om vem som valdes att svära en tolvmannaed har jag ingen teoretisk grund/referens. I Kinda härads dombok 1676, 13/10, har jag dock noterat att Jöran Jacobsson Nymans styvfar Nils Månsson i Kulla fanns bland de som svor en tolvmannaed för just styvsonen. Så nära släkt kunde man i alla fall vara.

[Niclas Rosenbalck]

I olika artiklar i Släkt och hävd har kyrkoherden Brodde Svenonis i Rogberga (? 1656) släkt tagits upp (Hornæus - en prästsläkt med anknytning till Rogberga socken i Småland av Göran Sparrlöf i SoH 1995:3-4, s 424-442; Med bibel och svärd - kyrkoherde Broddo svenonis i Rogberga av Göran Sparrlöf i SoH 1999:2, s 311-328; Skogvaktaren Mickel Jönsson i Tenhult, hans barn och barnbarn  av Per Stille  i SoH 1995:3-4, s 193-199 ).  Det har framkommit nya värdefulla uppgifter som kompletterat Växjö stifts herdaminne betydligt. När det gäller Broddes  giften har det framlagts bevis för att han var gift två gånger, dels först med Kerstin Nilsdotter och dels med Kerstin Zachariædotter Torpadia.   Utifrån vissa noteringar har sedan dragits slutsatser om deras bakgrund. Det är om den första hustrun Kerstin Nilsdotter som jag  närmare vill gå in på eftersom jag funnit vissa antaganden ohållbara i det som hittintills skrivits.  
Källkritik är oerhört viktigt inom släktforskning vilket jag vill ska framkomma här. Det ska alltid finnas hänvisningar till vilka källor man dragit sina slutsatser ifrån, annars är det svårt  att verifiera sina påståenden., och likaså ska man klart skriva ut hur man resonerar för att bygga upp de släktkedjor man målar upp. Eftersom det inte alltid är lätt att se resonemangen vill jag börja med att gå tillbaka till den huvudkälla som man utgått ifrån i fallet med  kyrkoherde Brodde Svenonis första hustru Kerstin Nilsdotters ursprung. Det rör sig om ett domboksmål som behandlades på sommartinget den 7 juli år 1665 vid Tveta häradsrätt och rör sig om spannmålsuttag ifrån gårdsdonationer som givits den i Kalmarkriget tappre skogvaktaren Mickel Jönsson i Tenhult (Rogberga sn) och som hans ättlingar pretenderade.  Det som hände på den tiden var följande:
 
”Samme dagh framstegh för Rätten Welagt. Staphan Persson Skarpp fulmechtigh giord aff Anna och Marit Mickelsdöttrar ahngående nogre Kongl. Donations breff till sal. Mickell i Thenhult som han uthi sin och sine barns Liffstidh skulle åthniuuta Emot länsmannen Påffwel Haraldsson som skulle forbt. breff skulle haffwa fördolt, som dheras Klage Libel medh tre Allegatis ingifwer.
her moth inlade Påffwel Haraldsson itt Contract underskreffwet aff kyrkioherren Hr Jahan i Barkeryd, Anna och Marit Mickelsdöttrar, Mickel Persson, Eskill Nilsson, Jöns Joensson, Hemming Haraldsson, Sven Svensson, Anna Jönsdotter, Karin Jönsdotter och kyrkioherren Hr Anders i Rogberga, Jöns Joensson och Sven Svensson beståå ofvanbt. Påffwel Haraldsson uthi sin Liffsstidh 6 tunnor aff Donerade spannmåll. Men Anna och Marit Mickelsdöttrar swara dhett dhe inthet weta aff thetta Contractet ey heller haffwa warit tilstädes ner the thett haffwa låtit skriffwa hvarföre wilia dhe dhet intet beståå. Ey heller hafwa dhe hördt Cammar Collegii breff. Anders Persson i Fintorp, per Larsson i Carsängh och Anders i Åfälla effter aflagd Edh bekenna att dhe aldrigh wiste aff oprettade Contract. Ey heller hafwa dhe warit tilfrågade her öffwer, Ey heller dhem kunnugt Cammarens breff, hwarföre dhe förmena sigh ey skyldiga wara oprettade Contract holla, uthan tillunde Påfwel Haraldsson sin skälige betalning för sitt omak. Dhetta opsattes till Näste ting att parterna alle komme tilstädes.”  
 
Målet togs inte upp mer och man kan anta att parterna förliktes. I en artikel i SoH 1995 har Per Stille gjort de första analyserna som ledde till att han kopplade de båda kyrkoherdarna till att vara ättlingar åt skogvaktaren Mickel Jönsson. Detta har sedan Göran Sparrlöf  godtagit i sin artikel i SoH 1999.  
Men hur ska texten egentligen tolkas? Var det inte så att de båda prästerna skrev under endast på grund av att de var kyrkoherdar för de båda socknarna (Barkeryd och Rogberga) där Mickels ättlingar bodde i och donationsgårdarna låg. Vad jag menar är att de båda prästerna inte var bland ättlingarna till Mickel som Stille och sparrlöf menar. Tacksam för alla påpekanden om dombokstexten eftersom det endast är denna som ligger till grund för att man kopplat släktled mellan Mickel i Tenhult och kyrkoherde Brodde Svenonis första hustru Kerstin Nilsdotter.

[Olle Elm]

Niclas Rosenbalck,
För att underlätta diskussionen vill jag bara påpeka att artikeln Skogvaktaren Mickel Jönsson i Tenhult, hans barn och barnbarn av Per Stille ej förekommer i SoH 1995:3-4, utan i SoH 1992:3-4.

[Håkan Skogsjö]

Jag tvivlar på att de båda kyrkoherdarna undertecknat kontraktet »endast på grund av att de var kyrkoherdar» i de aktuella socknarna. Säkert var de inblandade parter liksom de andra som undertecknat kontraktet. Varför en kyrkoherde skulle underteckna en handling enbart på grund av sitt yrke förstår jag. Jag kan inte påminna mig att jag någonsin sett ett sådant förfarande.

[Niclas Rosenbalck]

Tack Olle! Det går snabbt ibland när man skriver mellan dokumenten. Givetvis ska det vara SoH 1992:3-4 som avses vad gäller Stilles artikel.
Håkan Skogsjö, jag är intresserad av synpunkterna, men jag förstår inte ditt inlägg riktigt. Kan du utveckla dig. Menar du att kyrkoherdarna ej skulle underteckna en tiondekvittens ifrån sockenmagasinet om detta påbjöds som i donationsbrevet?
Jag ska kanske påpeka att de båda kyrkoherdarna Johan i Barkeryd och Anders i Rogberga av Stille anges som gifta till barnbarns barn till Mickel i Tenhult (Stille 1992:3-4 s 194).  Det är nämligen så att kyrkoherde Brodde i Rogberga var svärfar till herr Anders Hornaeus i Rogberga och till kyrkoherde Johan Barck i Barkeryd. Problemet nu är dock att den kyrkoherde Johan i Barkeryd som nämns i domboksreferatet ovan INTE är herr Brodde Svenonis svärson Johan Barck!
Kyrkoherde i Barkeryd var under denna tid herr Johan (Johannes) Ludovici Barck och det är han som nämns i domboksreferatet ovan, inte hans son Johan Barck som tillträdde kyrkoherdetjänsten först 1667.   Stille har felaktigt identifierat herr Johan i texten ovan med den yngre Johan Barck.   Denne promoverades först den 2 juli 1665, och kan onekligen inte ha uppträtt i ett kontrakt skrivet några år före juli 1665 med herrtiteln i Barkeryd. Herdaminnet uppger visserligen att han biträtt sin fader under dennes sjuklighet (Johan Barck (dä) avled den 12 augusti 1665) och detta bör ha skett mellan hans promotion i början på juli till augusti år 1665.  Betänk dock att kontraktet skrivits några år före juli 1665.  
Om vi återgår till herr Johan i Barkeryd (=Johan Ludovici) som nämns i brevet ovan så var han inte där i egenskap av arvtagare, och om han nu var det så inte var det på sin sons svärmors vägnar - för övrigt var Johan Barck (dy) och Britta Broddesdotter inte gifta 1665 (vigdes först 1671), och före sitt tillträdde var Johan (dy) troligen strängt upptagen med studierna i Uppsala.  Herr Johan Barck (dä) skrev under i egenskap av kyrkoherde för de arvingar till Mickel Jönsson som bodde i Barkeryd socken.  
Således faller ett av de viktigaste antaganden som gör de båda prästerna i domboksreferatet som arvingar till skogvaktaren Mickel Jönsson i Tenhult.
 
Det man i utgångspunkt av domboksanalysen grundat sitt antagande på är att kyrkoherde Anders Amberni Hornæus i Rogberga skrivit under kontraktet som refereras i Tveta dombok 1665 i egenskap av arvinge. Detta troligen av det skäl att han är skriven inne i texten bland en räcka av namn.  Den slutsatsen är dock förhastad anser jag. Herr Anders har troligen ombetts av länsmannen Påvel Haraldsson att verifiera brevet i egenskap av kyrkoherde i Rogberga.  Donationerna rörde spannmål ifrån gårdar i Rogberga och det verkar onekligen märkligt om man inte bad sin kyrkoherde verifiera dessa udda uttag ur uppbörden med sitt namn och sigill.

[Håkan Skogsjö]

Det är möjligt att min slutsats var förhastad. Men jag läser texten som att ett antal personer lovat att till länsmannen avstå 6 tunnor spannmål som de fått i donation. Åtminstone av dombokstexten får jag intrycket att det är deras egen spannmål, inte statens. Den verkar dock saknas ord i den mest centrala meningen:
 
»her moth inlade Påffwel Haraldsson itt Contract underskreffwet aff kyrkioherren Hr Jahan i Barkeryd, Anna och Marit Mickelsdöttrar, Mickel Persson, Eskill Nilsson, Jöns Joensson, Hemming Haraldsson, Sven Svensson, Anna Jönsdotter, Karin Jönsdotter och kyrkioherren Hr Anders i Rogberga, Jöns Joensson och Sven Svensson [att de ska?] beståå ofvanbt. Påffwel Haraldsson uthi sin Liffsstidh 6 tunnor aff Donerade spannmåll.»
 
Det är möjligt att denna supplering inte är korrekt. Det kanske också finns andra handlingar som ytterligare belyser denna sak, som jag inte känner till, som kan förändra förståelsen av texten.
 
Men enbart med dombokstexten som utgångspunkt tycker jag det är rimligt att tänka sig salig Mickel och hans barn fått några donationer, tydligen på något sätt till förfång för Påvel Haraldsson (eftersom han haft anledning att dölja dem). Sedan har ett antal personer – väl rimligen Mickels arvingar – av någon anledning som inte nämns lovat att ge Påvel Henriksson 6 tunnor av den spannmål de fått i donation.  
 
Fortsättningen blir dock mer oklar. Vad det är för ett Kammarkollegiets brev som omtalas framgår inte, inte heller vilken roll de tre som avlägger eden har.
 
Texten är med andra ord långt ifrån enkel att förstå. Men som jag läser den är det inte statlig spannmål som Påvel Henriksson lovats, utan privat. Visst vore det märkligt om inte kyrkoherdarna skulle verifiera udda uttag ur uppbörden, men å andra sidan vore det väl också märkligt om Anna och Marit Mickelsdöttrar, Mickel Persson, Eskill Nilsson, Jöns Joensson, Hemming Haraldsson, Sven Svensson, Anna Jönsdotter, Karin Jönsdotter med flera skulle behöva verifiera ett sådant uttag.
 
Det gäller alltså att hitta en rimlig förklaring till varför alla dessa personer haft orsak att skriva under kontraktet – och det kanske inte är möjligt såvida man inte finner ytterligare uppgifter som belyser saken.

[Niclas Rosenbalck]

Tack Håkan för din utveckling. Jag håller med dig att texten inte ger mycket svar på varför de nämnda personerna undertecknat kontraktet. Detta leder till olika tolkningar - som tyvärr i ovannämnda artiklar i Släkt och Hävd (SoH) givit utlopp för definitiva släktsamband som inte kan verifieras med andra källor (än så länge i alla fall; därför vill jag propsa på att ett uttalat frågetecken ska finnas för bl a vem som var kh Brodde Svenonis första hustru Kerstin Nilsdotters far och inte att man godtar det som fn står i artiklarna därom).
 De grupper som skrivit under kan vara både Mickels arvingar (som ägde donationsrätten; dvs rätten till gårdarnas avkastning) och representanter för de lokala myndigheter (i detta fallet kyrkoherdar och länsman) som ansvarade för spannmålsuppbörden på sina sockengårdar. Det kan inte vara frågan om en helt privat uppgörelse med länsman Påfvel Haraldsson och Mickels arvingar eftersom man åberopar Kamarkollegiums brev (som borde finnas i åtminstone regest i RA och Ka:s utgångna skrivelser). På något vis har Kungliga Maj:ts donation något finger med i uppgörelsen misstänker jag. Kan det vara så att Påfvel som länsman i skatt hade rätt till spannmål ifrån jordeboksgårdarna inom sitt distrikt, och att denna länsmanstaxa inte föll inom donationsbrevets befrielser; och att man sedan ifrån Mickels arvingars sida försökte kvitta denna länsmansavgift med delar av donationsgårdarnas avkastning? I så fall borde man ha vittnen till en uppgörelse och då främst sina kyrkoherdars påskrifter för att allt gått rätt till.  
Det krävs som Håkan nämner mer uppgifter för att belysa saken.

[Olle Elm]

Har med intresse följt diskussionen ovan, men har inget att tillföra när det gäller tolkning av dombokstexten. Däremot har jag efter ytterligare ett par genomläsningar av Per Stilles artikel några funderingar.  
Nicklas, i Ditt inledande inlägg skriver Du: I en artikel i SoH 1995 har Per Stille gjort de första analyserna som ledde till att han kopplade de båda kyrkoherdarna till att vara ättlingar åt skogvaktaren Mickel Jönsson. Detta har sedan Göran Sparrlöf godtagit i sin artikel i SoH 1999.  
När jag skriver detta har jag inte ånyo läst Göran Sparrlöfs artiklar varför jag inte kan kommentera dessa. Däremot Stilles artikel. När jag ser på hur den senares artikel är skriven, verkar det som om han förutom domböcker, kyrkoböcker och mantal till en del lutat sig på två artiklar; Einar Magnusson, Kongen i Boda (Falköping 1950) och Thure Ström, Mickel i Tenhult (Huskvarna 1970).
När Brodde Svensson nämns i Stilles artikel (sid 197) sker detta på ett sätt som, åtminstone för mig, framstår som om identiteten redan är fastställd - utan annan analys än att han var gift med Kerstin Nilsdotter och hade fyra döttrar (samt att Två av hans svärsöner bör ha varit hans efterträdare: Anders Horneus i Rogberga, gift med Sara och kyrkoherden Johannes Barck i Barkeryd, gift med Brita.)
Kan kopplingen mellan Kerstin Nilsdotter och Brodde Svenonius ha gjorts redan i Magnussons och/eller Ströms artiklar? I så fall, på vilka grunder?
Och kanske viktigast av allt, har någon diskuterat frågan med Per Stille?

[Niclas Rosenbalck]

Tyvärr är identiteten inte alls fastställd Olle. Det är dit jag ville komma med mina inlägg ovan. Tyvärr blev det litet lapsus med årtalet för Stilles artikel, det var i Släkt och Hävd 1992 inte 1995. Brodde Svensson är känd som krigspredikant och kyrkoherde i Rogberga. Hans egen bakgrund är känd sedan tidigare (se Smolandi Upsalienses och Växjö stifts herdaminne), men däremot är hans första hustru Kerstin Nilsdotters bakgrund inte direkt känd. Det är om denna artiklarna, som refererats, bl a hittat svar på.  
Stille och Sparrlöf vill identifiera denne kyrkoherde Brodde Svenonis med skogvaktaren Mickel Jönssons i Tenhult måg Nils Eskilssons svärson (NN) som ”war dragon i danske feijden, sedan Rijttare med i Tijschland under Tijschrijtteriet til thez frijden bliff” vilket framkommer i ett brev till riksrådet 1659, utan att några namn anges, angående rätten att behålla skogvaktarens donationer. Detta brev refereras i de båda böckerna om Mickel Jönsson.
 
Släktkedjan ifrån Mickel till Brodde skulle då se ut som följer.
 
skogvaktaren Mickel Jönsson i Tenhult, Rogberga sn
dotter:
NN (Anna?) Mickelsdotter g.m. Nils Eskilsson i Lockarp, Barkeryd sn
dotter:
Kerstin Nilsdotter g.m. kyrkoherde Brodde Svenonis i Rogberga  
 
 
Denna identifiering kan ej vara riktig. Visserligen red herr Brodde Svenonis som krigspredikant vid Smålands ryttare på 1630-talet, men han nådde kyrkoherdes rang före brevet till riksrådet 1659 och varför skulle skogvaktaren Mickel Jönssons dotters måg, länsmannen Påvel Haraldsson som skrev släktredogörelsen i brevet, undanhålla denna höga titel på en släktmedlem och ge honom en simplare ryttartitel? Det håller ej som hävdats per brev till mig att en ryttare ansågs ha högre status än en kyrkoherde under stormaktstiden.   Antaganden om att kyrkoherde Brodde Svenonis skulle vara ingift i skogvaktaren Mickel Jönssons släkt är lösa och man har utifrån en svag beviskedja byggt upp en släktrelation utan bevis i källorna.  
 
Har ej haft tillfälle att diskutera med Per Stille ännu, vilket jag ser fram emot. Vi ska ju hjälpa varandra i släktforskningen och om någon har kontakt med denne så be honom läsa inläggen ovan.
 
Olle och övriga , om ni är intresseard av en alternativ lösning på vem Brodde Svenonis hustru Kerstin Nilsdoter kan ha varit så gå in på  Småland: Allmänt: Kyrkoherde Brodde Svenonis i Rogberga

[Olle Elm]

Niclas, Kanske uttryckte jag mig inte nog tydligt när jag skrev När Brodde Svensson nämns i Stilles artikel (sid 197) sker detta på ett sätt som, åtminstone för mig, framstår som om (min fetstil) identiteten redan är fastställd.
Vad jag fortfarande menar är att det sannolikt är intressant att se vad tidigare författare grundat sina eventuella antaganden på. Det kan ju vara så att det inte är Stille som har hittat på utan att även han godtagit vad någon annan kommit fram till.

[Niclas Jönsson]

Olle du har fullständigt rätt, man bör kolla vad de andra också har skrivit. Det kan  ha gjorts antaganden redan av Einar Magnusson, Kongen i Boda (Falköping 1950) och Thure Ström, Mickel i Tenhult (Huskvarna 1970). Det skulle vara underligt om dessa dock har andra källor än vad de mycket duktiga släktforskarna Stille och Sparrlöf inte skulle lyfta fram i så fall. Har du möjlighet att studera dessa noggrannare?  Har tittat i den sistnämnde boken för många år sedan, men det var innan jag började intressera mig för herr Brodde.  
Vi ska väl kunna ventilera vad som finns skrivet i alla fall. I brev av Sparrlöf, som har kontakt med Stille, fick jag följande resonemang som förklaring på antagandet om vem Kerstin Nilsdotter var:
 
Per Stille har tänkt så här:
1. I Påvel Haraldssons brev till riksrådet från år 1665 (citeras av Stille) sägs uttryckligen att Nils Eskilsson var måg till Mickel i Tenhult. Eskilsson var alltså gift med en dotter till denne.
2. I samma brev uppges att Nils Eskilssons måg var ryttare och med i ”tyskrytteriet” etc. (Mågen namnges f.ö. inte i dokumentet).
3. Nils Eskilssons dotter var alltså gift med en kavallerist, vilket passar in på Broddo Svenonis. Krigstjänstgöring värderades f.ö. mycket högre än ”vanlig” prästtjänstgöring vid den här tiden.
4. Andreas Hornaeus inräknas bland de efterlevande till Mickel i Tenhult i Tveta dbk 7/7 1665. Detta måste bero på hans hustru Sara Broddsdotter, som var dotter till Broddo Svenonis och Kerstin Nilsdotter. Någon annan förklaring finns nämligen inte.
Slutsats: Kerstin Nilsdotter måste vara dotter till Nils Eskilsson i Lockarp. I annat fall kan man inte förklara varför Hornaeus inräknas i gruppen efterlevande till Mickel i Tenhult.  
 
Av dessa antaganden stödjer jag inte varken nr 3 (som utgår ifrån nr 2 i sitt logiska resonemang)eller 4. Givetvis kan jag ha fel, men jag vägrar tro att man värderade en kyrkoherde (eller för den delen krigsprästtjänstgöring) som mindre värd att nämna i en ansökan till riksrådet än tjänsten som ryttare.
Angående nummero 4 har jag försökt påvisa ovan att herr Anders i Rogberga nämns såsom vidimerande kyrkoherde för församlingsbor och INTE som arvsberättigad.  Här kan jag givetvis vara fel ute, och det är det jag vill lyfta fram med tolkningen av dombokstexten. Håller inte det tidigare antagandet om släktskap med de övriga nämnda i referatet så faller hela släktskapskedjan som ett korthus!
 
 
För ytterligare intresserade av Mickel Jönssons släkt kan jag ge följande notering ur mantalslängden:
mtl 1638 (uppgjord troligen i slutet av år 1637), Jönköpings slottslän, Rågberga sn, f 656r:        
Deßa Effter skreffne Diuraskytter haffua S K Mattz fryhetz breff på mantals och boskaps Hielpen dateratt i Stockholm den 9 Februarij 1635
 
Jöns i Tenhult
Carll i Liungarp
Bengt i Tenhult
Sara i Horßarp
Oloff i manßarp
Enckan i Boa
Nills i Ramesßio

[Lotta Johansson]

Hej!
 
I boken Mickel i Tenhult av Thure Ström finns bl a ett kungligt brev utgivet av Gustaf II Adolf 15 januari 1623 där det står:
 
...såsom ock Tiugu T:or Spanmål, som honom (Mickel) aff Rogberga Kyrkio herberge åhrligen gifwe och till stellas skulle.../.../...twänne hans Söner, den eene Jöens Michelsson...., den andra Joen Michelsson...., der till hwardera fyra T:or Spanmåll Åhrligen bekomma../.../..fyra hans Mågher....hwar dera Twå T:or Spannmåll.
 
Det blev lite mycket punkter och streck, men det är korta utdrag ur brevet av det som rör spannmålen. Brevet ingår enligt boken i Cronobergs och Jönköpings Läns Copie Bok 1635 på Kammararkivet.
 
1635 stadfästes genom kungligt brev 9 februari alla tidigare specificerade förmåner och friheter med anledning av att Per Gudmundsson, en av mågarna, sökt konfirmation på tidigare frihetsbrev. Det står också att det framgår av detta brev att Mickels son Joen har stupat i Preussen och att hans efterlevande maka och barn ska njuta samma förmåner som tillkom maken under hans livstid. Detta brev ska finnas i Jönköpings och Kronobergs Läns kopiebok I, 1635, Kammararkivet.
 
Mvh//
Lotta

[Niclas Rosenbalck]

Av någon konstig anledning blev mitt efternamn fel ovan, jag heter inte Jönsson utan Rosenbalck. Hmm, skumt.  
Tusen tack Lotta för att du kollade en av böckerna. Av ditt utdrag ur det kungliga brevet tror jag mig få ännu mer stöd för att herr Anders i Rogberga inte alls var bland släkten till Mickel i Tenhult, utan han var som jag hävdat tidigare, endast medbevittnare för sina sockenbor vad gäller en fördelning av spannmålsdonationen. Mickel Jönssons i Tenhult erhållna donation består helt klart av tjugo tunnor spannmål som årligen ska tillfalla honom av Rogberga kyrkohärbärge (dvs tiondeboden som kyrkoherde och sockenmän ansvarade för), vilket framgår av kungliga  brevet 1623.  Det är således ingen privat spannmål direkt ifrån gårdarna utan sådan som socknen hade i tiondeboden. Om man då skulle ge ut någon av denna krävdes kyrkoherdens godkännande (som dessutom sedan Gustaf I:s tid hade sitt tertialtionde i den s.k. tiondeladan/kornhärberget; på vissa orter förvarades också det totala tiondeuttaget i samma lada).
Det kunde även vara intressant att se vad som står i det andra brevet 1635.
Jag har fått privata mejl som i skarpa ordalag tillrättavisat mig om att jag tolkar in saker i dombokstexten som inte står där. Detta vill jag kasta tillbaka med sann weibullianism. Var i domboksreferatet ovan (1665) om man hårdrar står det att de uppräknade personerna är ättlingar till skogvaktaren Mickel Jönsson?  
Jag läser ej något om skyldskap däri utan jag tolkar texten på ett sätt och vill även att andra
forskare bör göra detta och klart säga vad de får ut av den. Vi kan inte göra sanningar om släktskap på grund av opportunism.  
Det är därför jag velat ha andras syn på hur man ska tolka texten. Vill vi inte som släktforskare ha klara bevis för de släktkedjor vi publicerar och inte låta oss styras av önsketänkande?

[Lotta Johansson]

Hej Niclas!
 
Brevet från 1635 är inte avskrivet i boken utan bara ett kort referat.  
 
I Einar Magnussons bok Kongen i Boda finns följande brev med en liten uppräkning av Mickels barn och barnbarn. Jag skriver ner den delen som beskriver släkten. Brevet finns enligt boken i reduktionskollegi akt nr 112 n [107] fol 90 f.
 
Hanss (Mickels) Son Jöns Michelsson är och döder, haver efter sig två söner som barnabarnsbrevet angår. Den ene var för sin fader i Danmark förriga danska fejden. Item 2 mågar, ibland vilken en är klockare, den andre både draga skatt och skuld.
Jon Michelsson i Horssarp som död blev i Preussen haver efter sig en son och 4 mågar, den äldste för en ryttare så länge han förmåtte rida, den andre för Corporal under soldaterna sin livstid, den tredje blev knekt senaste utskrivning och är med i Danmark, den 4 är en gammal skattdragare.
Av mågarna Mickels var Carl i Ljungarp Skogvaktare för fredsmilen så länge han levde, hustrun lever än igen. Haver efter sig 3 söner, den ene var för sin fader i danske förrige fejden, de andre draga skatt och skuld.
Andre mågen Nils Eskilsson lever än, haver tjänt så länge han förmåtte, ligger nu mest på sin säng av ålderdom, haver 1 måg och 4 söner, 1 son var skytt, var och med i danske fejden, 2 (son) var för sin fader i danske fejden kom sjuk hem och blev död, 3 (son) tjänte hans grevliga excellens Thure Oxenstierna för en stallmästare, kom i skada för en karl och måtte sedan fly, 4 (son) var ryttare, blev sjuk i kriget död. Mågen var dragon i danske fejden, sedan ryttare med i Tyskland under Tyskrytteriet till dess freden blev.
3 Mickels måg Nils Eriksson i Törsbo är tillika med hustrun död, var en skogvaktare, hava efter sig 2 söner och 5 mågar, 1 son blinder, 2 (son) tjänte hennes Kongl Maij:t här på slottet för en upvaktare i 4 år, sedan kommenderades han åt Danmark med danske fänger, blev där illa skjuten, sedan blev han där till fejden, sedan kom han i skada för en karl med en sin svåger som var en löjtnant, i Jönköping löjtnanten miste livet, och hans fader gav för honom 200 riksdaler till Vadstena Hospital och nu tjänar han för en saköre fangd(?). En måger är korpral under rytteriet, var med i Polen och nu i Danmark. Andre mågen var Ryttare, blev borta i Polen. Item jag, som finns underskriven, tjänte en major i 15 år, för skogvaktare i 8 år, sist för länsman (som jag än är) i 4 och 1/4 år. Item en måg är antagen för en skogvaktare nu 1659. En drager skatt och skuld.
4:e Michels måg Per Gudmundsson är död, haver efter sig 1 son, 4 mågar och 2 döttrar ogifta. Sonen är skogvaktare efter sin fader, haver varit nu en tid med i Danmark. 1 hans måg var skogvaktare och med i danske fejden och är nu gästgivare, 2 mågen var med dragonerna i danske fejden och sedan för en ryttare i Tyskland till freden och nu sist för en ryttarkorpral under hans excellens greve Douglas armada både i Polen och sedan blev slagen i Danmark 1658. 3 mågen tjänte inspektoren i Skara. 4 mågen drager skatt och skuld.
Att så är i sanning berättat så sant hjälpe mig Gud till liv och själ, de högnådiga herrar göra här utinnan av gunst och nåde så mycket möjligt är. Anno 1659 11 juli av Stocholm
De högmäktige Nådige Herrars  
Underdånigste tjänare så länge jag lever
Påffuall Haralsson  
 
Ingen av mågarna som heter Nils verkar ha en dotter som är död 1659, åtminstone står inget i brevet om det. Och du skrev ju under Småland/Allmänt att Kerstin Nilsdotter dog 165(1).
Jag har moderniserat texten lite. Hoppas det kan vara till någon nytta. Jag ska hålla ett extra öga på domböckerna från Tveta.
 
Mvh//
Lotta

[Niclas Rosenbalck]

Lotta, tiotusen tack för din avskrift av brevet 1659. Det verkar inte finnas något utrymme för herr Brodde Svenoni med hustrun Kerstin Nilsdotter i släktrelationen av Påfvel Haraldsson. Stille, och efter honom Sparrlöf, har antagit att Nils Eskilssons måg (NN) som var dragon i danske fejden, sedan ryttare med i Tyskland under Tyskrytteriet till dess freden blev är identisk med sedermera kyrkoherden Brodde Svensson. Detta håller jag inte med alls. Skulle verkligen Påfvel förtiga att Nils Eskilssons måg, om denne var identisk med Brodde, varit kyrkoherde ?  
Av Stilles artikel i Släkt och Hävd 1992:3-4, s 193, framgår att donationen till Mickel Jönsson år 1635 ska ha utsträckts till att gälla även dennes barnbarn. Det är därför Påfvel Haraldsson ovan skrivit ned släktskapsrelationerna. Märk att precis som Lotta anför så finns det inget som talar om en dotter som var avliden till Nils Eskilsson före år 1659. Ej heller att någon måg är avliden, vilket anförs om andra av Mickels barnbarn. Herr Brodde avled redan 1656 och hans första hustru Kerstin Nilsdotter 1651 (eller i början av år 1652) (se Släkt och Hävd 1999:2, s 316ff). Borde inte detta ha meddelats i så fall?

[Lotta Nordin (Lotta)]

Det här är vad som står i Tveta härads dombok 22/2 1666, angående ovanstående:
 
Förliktes Pål Haraldsson med sine medarvingar om den donerade spannmål såsom Michells barn i Tenhult är av Kongl Majt efterlåten, således att Pål giver dem 10 dlr smt och levererar dem alla Kongl Bref han här över innehaver, skola ock alla intressenterna som intet efter avsked honom sin resas bekostnad betalt hava, kontentera och förnöja, och sedan vara alldeles fri för deras vidare åtal och klander.
 
Mvh//
Lotta

[Olle Elm]

I Anbytarforum pågår flera diskussioner med anknytning till skogvaktaren Mickel Jönsson i Tenhult. Från denna länk har jag tidigare försökt att binda ihop de olika diskussionerna med ytterligare länkar då de kan vara svåra att finna.

[Niclas Rosenbalck]

Sent omsider har jag sett att Göran Sparrlöf gett sig tid att svara i diskussionen om Brodde Svenonis. Det gör mig dock ont att han försöker svartmåla mig som historiker och att han framkastar påståenden som Om gissningen stämmer vet jag inte, men jag noterar att Rosenbalck hoppar över uppgifter som inte passar honom och att jag i mejl skulle ha  beskyllt honom (Göran Sparrlöf) för att ha gjort ett fruktansvärt misstag i och med uppsatsen om Broddo Svenonis i SoH 1999:2. Sådana personliga påhopp är rent nonsens och är enbart en retorik ifrån Sparrlöfs sida att inte ta debatt i sak. Jag har sparat alla mejl till nämnde Sparrlöf och lägger gärna ut dem här för alla att läsa om så önskar - även de svar han gav mig i tillrättavisande och nedlåtande ord om att jag inte hade mycket att komma med angående Brodde Svenonis.  
 
 Sparrlöf påstår vidare att jag inte läst vad han och Stille skrivit i sina artiklar. Detta är ren  dumhet ifrån karlen sida. Hade jag inte läst artiklarna hade jag väl inte gett mig in i en debatt om Brodde Svenonis första hustru Kerstin Nilsdotters ursprung?  
 
Det jag däremot har gjort är att jag har en annan tolkning av den viktiga dombokstexten, som Sparrlöf bygger sina påståenden på. Detta kan han inte acceptera. Min alternativa tolkning av vem som kan vara Brodde Svenonis hustru Kerstin Nilsdotter har Sparrlöf helt missat. Jag har noterat en Kerstin Nilsdotter som dotter till Nils Bosson och hans hustru Märta Persdotter (Kåse), inte en Karin Nilsdotter som Sparrlöf felaktigt hävdar ovan för att få mig i dålig dager vad gäller källkritik. Sparrlöf rör själv ihop uppgifterna!  
Brodde Svenonis figurerar ihop med Jöran Gyllenfalk (personlig brevsigillant vid gårdsförsäljningar och de skänkte ihop en kalk), som har en syster gift med en prästman. Jag menar på att denne syster KAN vara Kerstin Nilsdotter, Brodde Svenonis första hustru.  Däremot har jag inga definitiva bevis för att så är fallet och Sparrlöfs påståenden:
 Vem som helst ser ju att texten överhuvudtaget inte handlar om det som han påstår att den gör. För Rosenbalck är det emellertid nödvändigt att till varje pris förneka prästernas släktskap med Mickel. I annat fall kan han inte para ihop dem med ätten Kåse.  
Men snälla Göran Sparrlöf, jag är inte ute efter att para ihop Kerstin Nilsdotter med Kåseätten. Det är bara en alternativ tolkning av släktskap, inget definitivt påståenden som dina att hon absolut MÅSTE vara dotter till Nils Eskilsson i Lockarp. Varför tål du inte ett kritiskt tänkande?
 
I Tveta dombok 1665 7/6 nämns att man framlägger ett kontrakt. Detta kontrakt kan rimligtvis inte vara skrivet samma dag eftersom Anna och Marit Mickelsdöttrar som räknas upp svarar på detta ting att de inte var närvarande då kontraktet skrevs. Personer som nämns i detta var:
 Contract underskreffwet aff kyrkioherren Hr Jahan i Barkeryd, Anna och Marit Mickelsdöttrar, Mickel Persson, Eskill Nilsson, Jöns Joensson, Hemming Haraldsson, Sven Svensson, Anna Jönsdotter, Karin Jönsdotter och kyrkioherren Hr Anders i Rogberga, Jöns Joensson och Sven Svensson.  
Sparrlöf hävdar att alla dessa var skogvakatren Mickel Jönssons ättlingar - inklusive kyrkoherden Johan i Barkeryd och kyrkoherden herr Anders i Rogberga. Detta enbart av den något lakoniska domboksnotisen i Tveta dbk 1666 22/2 där det talas om Pål Haraldssons förlikning med sina medarvingar om spannmålen efter Mickel Jönsson i Tenhult. Ett kontrakt som det som nämnts vid tinget 1665 7/6 hävdar jag måste ha underskrift av andra personer än de inblandade medarvingarna för att vara gällande. Det är därför kyrkoherdarna Johan i Barkeryd och Anders i Rogberga nämns.
 
Men vem är den kh Johan i Barkeryd som nämns i ett kontrakt skrivet FÖRE 7/6 1665? Jo, det är som jag skriver ovan (Sparrlöf läser inte vad jag skriver - talesättet på sig själv känner man andra verkar passa in på denne herre, om jag nu får släppa ut en personlig tanke...) kyrkoherde Johan Ludovici Barck INTE hans son Johan Barck. Sonen Johan Barck som var gift med Brodde Svenonis dotter var student i Uppsala ifrån 1659 (P. Wilstadius: Smolandi Upsalienses III, nr 929)och anges ha promoverats 2 juli 1665 (rimligen vid ett universitet, troligen i Uppsala och knappast nere i Småland), varefter han var faderns (Johannes Ludovici) kaplan under dennes sista år. Kyrkoherdetiteln uppbar man efter en längre tids prästtjänstgörande, inte innan man ens erhållit sin akademiska promotion. Den kyrkoherde som nämns som underskrivare i kontraktet om spannmål är då inte Johan Barck d.y. som Sparrlöf påstått.  Då faller även det envisa påståendet att alla som nämns i brevet är skogvaktaren Mickel Jönssons ättlingar och att de underskrivit kontraktet ss sådana.  Det viktigaste indiciet som binder Brodde Svenonis hustru till Mickel Jönsson faller således. Allt annat som hävdats, att gårdarna Lockarp ligger granngård med Broddes föräldrahem Boarp är bara en slump som man inte kan bygga släktkedjor på. Jag har absolut inget emot att Kerstin Nilsdotter skulle vara dotter till Nils Eskilsson, men jag kräver bevis för detta - inte en massa påståenden och personliga kränkande påhopp för att man vill ha fram dessa. Jag är absolut motståndare till att mörklägga saker och inte komma sanningen nära. En fri och öppen debatt gynnar alla!  
 
För de som läser detta ber jag:  
ta inte Göran Sparrlöf för sanning, ej heller mig. Läs istället de refererade domboksuppgifterna som skrivits in på forumet och bilda er en egen uppfattning om saken. Ni har alla dombokskällor refererade som använts av Sparrlöf så det är nu fritt att själva läsa dem och tolka dem.
 
I motsats till Göran Sparrlöf så tänker jag engagera mig i debatten! Både här på forumet och skriva en artikel i Släkt och Hävd om Brodde Svenonis hustru och tolkningen av domboksnotisen. Jag låter mig inte tystas -  endast av bra argument och logik.
 
forskarhälsningar
Niclas Rosenbalck
Växjö

[Anders Winroth]

Niclas skriver: Kyrkoherdetiteln uppbar man efter en längre tids prästtjänstgörande, inte innan man ens erhållit sin akademiska promotion.
Detta måste väl vara fel. Enligt min erfarenhet var det en mycket liten minoritet inom prästerskapet som var promoverade magistrar. Det kan man ju också se om man bläddrar igenom något 1600-talsherdaminne. De flesta som studerade på universiteten nådde aldrig magisterexamen. Något krav att vara magister för att få en kyrkoherdetjänst fanns inte, såvitt jag vet. Däremot fanns en låg åldersgräns (30 år tror jag).  
Detta är ju (delvis) en bisak i sammanhanget, men det är en intressant omständighet av allmänt intresse.

[Niclas Rosenbalck]

Anders, jag uttrycker mig slarvigt emellanåt (mitt gissel tydligen efter, vad jag anser, Sparrlöfs oberättigade kritik). Med promotion ovan avsåg jag inte avlagd magisterexamen utan enbart att man genomgått studentstudier och examinerats för att söka prästtjänst. Min källa är P. Wilstadius i Smolandi Upsalienses del 3, nr 929, som nämner att Johan Johannis Barck promoverades den 2 juli 1665 och måste då avge en skarp obligation att icke söka förtidig promotion. Promotion avser alltså tjänst. Rätta mig gärna om jag har fel.  Som du skriver var det få studenter som nådde magisterexamen. Likaså stämmer det att man hade en undre åldersgräns för utnämningar till kyrkoherdetjänst  (30 år, men vanligen var man minst ca 40 år vid utnämningarna).  
 
Vad gäller personerna i dombokstexten 1665  7/7 [blev tyvärr 7/6 ovan i mitt inlägg då jag refererade till Sparrlöfs felaktiga datering i hans inlägg d. 31 dec. 2001] så kallas Johan Barck som underskrivit kontraktet, som refereras till, för kyrkoherde. Både jag och Sparrlöf är ense att denne nu inte är Johan Barck (gift med kh Brodde Svenonis dotter) utan dennes far Johan Ludovici Barck.    
Vad jag avsåg i mitt uttalande, som Anders Winroth refererar till, är att om personen Johan Barck som underskrivit kontraktet (och som då Sparrlöf hävdat ss en av Mickel i Tenhults arvingar) skulle vara Johan Barck d.y.(Johan Ludovicis son) så kan denne inte benämnas ss kyrkoherde d. 7 juli 1665 ty denne Johan Barck d.y. promoverades inte förrän 2 juli 1665, om man nu får lita på Smol. Ups..  Johan Barck d.y., som var gift med en dotter Brita till kh Brodde Svenonis, blev  heller inte utnämnd kyrkoherde i Barkeryd förrän d. 16 sept. 1666(!) efter domkapitlets förordnande.  
En fråga som jag kommer in på här är hur man promoverades? Vad jag läst mig till skedde detta vid en ceremoni på universitetet. Alltså antar jag att Johan Barck d.y. då befann sig i Uppsala. Kanske har jag fel i detta antagande?
 
Är det inte då underligt att Johan Barck d.y.:s  far Johan Barck d.ä. skulle uppträda i ett kontrakt som arvinge till Mickel i Tenhult? Visserligen kan man leka med tanken att han har gjort detta som representant för sin son Johan Barck d.y. men då kräver detta dels att denne son redan var gift med Brodde Svenonis dotter Brita då kontraktet skrevs (före 7 juni 1665, troligtvis långt tidigare om man läser vad som står om: ...Men Anna och Marit Mickelsdöttrar swara dhett dhe inthet weta aff thetta Contractet ey heller haffwa warit tilstädes ner the thett haffwa låtit skriffwa hvarföre wilia dhe dhet intet beståå. Ey heller hafwa dhe hördt Cammar Collegii breff..  Om nu kontraktet var skrivet samma dag som på tinget så går inte Anna och Marits Mickelsdotters uttalande ihop , alltså måste kontraktet vara skrivet mycket tidigare) och dels att Johan Barck d.y. inte varit närvarande då kontraktet skrevs - och då följer frågan om ett dylikt kontrakt verkligen kunde vara gällande i den mån att Johan Barck d.y.:s far Johan Barck d.ä. undertecknade och inte sonen. Om vi istället antar att Johan Barck d.ä. undertecknade ss arvinge till Mickel i Tenhult för sig själv så kan hans sonhustru Brita Broddesdotter absolut inte ha varit ättling till Mickel i Tenhult - ett dylikt släktskap skulle ha förhindrat äktenskap emellan Johan Barck d.y. och Brita Broddesdotter som då skulle ha varit nära befryndade.  
 
För mig ter det sig hellre så, som jag hävdat, att kyrkoherdarna Johan Barck d.ä. och Andreas Hornaeus skrivit under kontraktet (det talas enbart om att personerna skrivit under - någon släktskap med Mickel omtalas inte 1665 7/7 - det är först 1666 22/2 som Mickel omtalas) som bevittnande kyrkoherdar för några av sina församlingsbor.  Min fråga till läsaren är hur förvarades den donerade spannmålen som skulle tilldelas skogvaktaren Mickels arvingar? Vilka var det som kontrollerade att in- och uttaget av spannmål gick rätt till? Var det inte kyrkoherdarna som ansvarade för denna sockenangelägenhet?  Rätta mig gärna om jag har fel.
 
Vad vi vidare vet om Johan Barck d.y..  är att han INTE gifte sig 1671 som Växjö stifts herdaminne angett (och som jag förhastat refererade till och fick hugg av Sparrlöf) utan några år tidigare, ty sönerna Brodde och Johannes inskrevs i Jönköpings skola i maj 1676 och torde då ha varit minst 6 år. Sönerna intogs vid Åbo akademi 1689 och åldern för universitetsstudier var vanligen 19-20 år och då får vi att de är födda ca 1669-1670 (detta är beräkningar, obs!). Sparrlöf skriver att Johan Barck d.y. är redovisad med hustru redan 1666 i mtl och eftersom jag själv inte kontrollerat detta kan jag inte bemöta det, men det är ingen omöjlighet och troligtvis (min spekulation) så vigdes Johan Barck d.y. med Brita Broddesdotter 1665 el.1666. Vigseln har troligen förestått i samband med kyrkoherdetillsättningen 1666.
 
Jag hoppas att ni följt med i mitt resonemang ovan. Kom gärna med reflektioner. Jag uppskattar att man tänker efter och inte köper vad andra skriver utan vidare. I den genealogiska litteraturen figurerar många felaktigheter och vi måste tillåta varandra att ta diskussioner om antaganden verkligen kan stämma.

[Niclas Rosenbalck]

I texten ovan skrev jag (före 7 juni 1665, troligtvis långt tidigare.. - det ska givetvis vara 7 juli 1665 som åsyftas även här.  
Promotion i den betydelse som nämns i Smolandi Upsaliense angående Johan Barck (d.y.)( ...och måste då avge en skarp obligation att icke söka förtidig promotion)  har jag tolkat ss tjänst, dvs någon utnämning. Rätta mig angående detta om det finns någon annan förklaring.
 
forskarhälsningar
Niclas Rosenbalck