Oäkta dotter med två efternamn

[Tomas Olsson]

Hej
 
Jag har en ana som är född som oäkta dotter till
Anna Kristina Mattiasdotter. På ett ställe (se bild)
är hon skriven som både oäkta dotter och med efternamnet
Mattiasdotter, men på alla andra ställen är hon skriven
som Olsdotter (inkl. SvBef 1890, 1900 o.s.v.)
 
Så vem är denne Olof? Var hittar jag honom?
 

[Tomas Olsson]

Morfadern hette Mattias Berntsson.
 
Jag har också några GID-nr där Olivia står som Olsdotter, och det är också detta namn (Olivia Olsdotter) som Olivias dotter (min farmor) känner henne.
 
100014.60.25200
100014.60.25200
926.2.44000
926.30.62400
926.30.62600

[Per Thorsell]

Var har Du henne första gången med namnet Olsdotte? På de GID Du nämner har Olivia inget efternamn alls.
 
För övrigt är det bäst att ange församling, volym och sida i stället för, eller tillsammans med GID-nummer. Det finns de som inte använder Genline.

[Tomas Olsson]

Det var väldigt bra kommentarer. jag ska nu förtydliga.
 
1. Scb Födda 1876 Ljung (100014.60.25200): Olivia med moder Piga Mathiasdotter från Tönn, Ljung (inget om fader)
 
2. AI:13, Hfl 1868-78, sid 95 (926.2.44000) Tönn, Ljung
rad 26 modern Kristina Mathiasdr
rad 29 Dräng Olof Leonard Rasmusson 1854 1/8 Ljung
rad 28 [!] Olivia f. 1876 12/6 Ljung
detta är lite märkligt kanske? här finns en Olof mellan moder och dotter
men jag har inte hittat någonstans att han är fader. har även sett i Soldatregistret
för Rasmusson (senare Tönnberg) där ingen oäkta dotter angetts.
hur går jag vidare?
 
3. Jag är själv osäker exakt på när Olivia börjar kallas Olsdotter. På rak arm kan jag främst tänka mig senast när hon födde sin dotter Märta. Och Födelse och Hfl kommer här:
798.44.84900 SCB födda 1916 15/3 Lundby, Gbg o Bohus
 
Här står modern som Olsdotter och född 1876 12/6 boende Klockareg. och någon kod jag inte känner igen.
 
Sedan står hon ju givetvis senare i Sv. Bef 1970+1980 som Olsdotter.
 
Det är ju även problem när uppgifter kring 1916 är rätt nya för Genline/Arkiv digital.
 
Behövs mer information?

[Tomas Olsson]

Ok, nu har jag ett lite bättre svar på din fråga.
 
Mellan 1891 och 1900 fick hon namnet Olivia OLSDOTTER.
 
1) Ser man i Sveriges Befolkning 1890 så står hon som barn Olivia 1876 född i Ljung ihop med sin
mamma och sina morföräldrar i Simmersröd, Ljung.
 
2) I Sveriges Befolkning 1900 så gifter hon sig i sitt första äktenskap med Niklasson, Bernhard Natanael f. 1862 och vistas på Kallebäck Mellangården Brorsbo, Örgryte.
 
Hur kommer jag vidare?

[Tomas Olsson]

[Sonia Biörkeroth]

Tomas, efternamnet på barn visade sig oftast inte förrän de lämnade hemmet.
Om modern stämde barnafadern Olof på underhåll, så är det domböcker du får söka i.
Och du kan alltid följa denne Olof Rasmusson för att se om ngn notis om att har ett oä barn finns.

[Per Thorsell]

Tomas. Litet ytterligare.
 
Det verkar som att vi delvis läser samma text på olika sätt. I Ljung AI:13 sid 95 står inte Olof Leonard Rasmusson på raden mellan Kristina Mattiasdotter och hennes dotter Olivia. Där, på sad 27 står Inhyses Kerstin Abrahamsdotter. Drängen Olof Leonard Rasmusson står på raden under Olivia. Han flyttar från gården i September 1875, nio månader före Olivias födelse.  
 
1890 finns Olivia hos morföräldrarna. (Folkräkn.)
 
Under 1896 finns hon vid Berg, Ljung som piga(?) hos sergeanten Carl Ludvig Olsson. Inte ens då, vid 20 års ålder har hon ett efternamn angivet. Inte heller sedan hon 1896-09-02 åter flyttat hem till morföräldrarna, där då även modern finns.  (AI:15 sid. 38 och 132)
 
När Olivia gifter sig i Örgryte 1900-11-09 med sjömannen Bernhard Natanael Niklasson står hon med efternamnet Olsdotter.  
 
Alla flyttningar inom socknen tycks inte vara noterade och inte heller finns det markeringar för husförhör och nattvardsgång varje år under 1890-talet. Det är därför ganska svårt att följa Olivias flyttningar under åren 1891 - 96. Jag har inte hittat något tillfälle före vigseln 1900 då hon står med efternamn. Den översta noteringen i Din bild ovan (Mattiasdotter) kan vara en tillfällig felskrivning som senare rättats längre ner på sidan.  
 
Att dra slutsatser om faderskapet av allt detta går knappast.
 
(Meddelandet ändrat av perth 2009-08-26 22:59)

[Tomas Olsson]

Fråga 1: Men kan man med säkerhet säga att det borde finnas något i Domböcker då? För inte kan man väl lägga sig till med ett godtyckligt efternamn hur som helst?
 
Det lustiga i den här historien är ju att min farmor lever, har lite dålig hörsel, men har ingen aning vem hennes morfar var. Hon kände ju inte sina föräldrars föräldrar, men jag kände alla mina.
 
Stort tack för ansträngningen Per. Och att du klargjorde kring herr Rasmusson.
Mellan 1896 och 1900 (vi säger 1899) är ju inte så långt att utreda ändå.
 
Fråga 2: Jag är väldigt obekant med domböcker. Har aldrig tittat i dem. Men är beredd att leta igenom vad som krävs. Just nu vet jag inte ens var jag hittar domböckerna. Några finns väl på Arkivdigital? Eller ska man besöka ett landsarkiv för att se original?
 
Kan någon säga mig hur många sidor jag måste titta igenom? Är det 1 dombok per år x antal sidor ? Eller finns det genvägar?
 
Kan ju se om jag kan följa Olivia baklänges i tiden från Kallebäck Mellangården Brorsbo 1900 och se när jag stöter på namntillägget. Får väl gå igenom mantalslängder på landsarkivet i värsta fall.

[Tomas Olsson]

[Tomas Olsson]

Kan det på något sätt varit så att Olivia adopterats bort? Och fått ett nytt efternamn?

[Tomas Olsson]

Är väl i och för sig lite gammal för det kom jag på.

[Elisabet Arvidsson]

Hej Tomas!
Till din fråga nr 1 (onsdagen 26 augusti 2009 - 22:59)  
Fråga 1: Men kan man med säkerhet säga att det borde finnas något i Domböcker då? För inte kan man väl lägga sig till med ett godtyckligt efternamn hur som helst? Det är väl just detta att man valde ett passande efternamn lite godtyckligt & som är så vanligt under en viss tid mellan ca 1890-1910.  Jag har flera sådana exempel i min släktforskning vilket innebär att man måsta vara mycket noggrann--så att rätt pusselbit hamnar på rätt plats. Troligen har hon fått veta (på något sätt) att hennes far heter Olof eller med liknande stavning. (Faderns eftersnamn går ju inte att ta reda på via husförshörslängden om det inte finns en särskild anteckning om detta.)  
 
Den 26 augusti 2009 - 13:37 skriver du följande:
2. AI:13, Hfl 1868-78, sid 95 (926.2.44000) Tönn, Ljung  
rad 26 modern Kristina Mathiasdr  
rad 29 Dräng Olof Leonard Rasmusson 1854 1/8 Ljung  
rad 28 [!] Olivia f. 1876 12/6 Ljung  
detta är lite märkligt kanske? här finns en Olof mellan moder och dotter men jag har inte hittat någonstans att han är fader. har även sett i Soldatregistret för Rasmusson (senare Tönnberg) där ingen oäkta dotter angetts. hur går jag vidare?   Att Olof Rasmussen finns mellan modern och barnet innebär nog bara att kvinnan var inte gravid eller det syntes inte då drängen blev inskriven av notarien (troligen prästen eller klockaren)--alltså två  ungdomar som skulle arbeta på gården och blev inskrivna efter varandra. När dottern sedan föddes måste hon skrivas in i samband med modern och notarien tog raden under..inget särskilt anmärkningsvärt tycker jag.
 
Sedan vidare onsdagen 26 augusti 2009 - 22:59  
Fråga 2: Jag är väldigt obekant med domböcker. Har aldrig tittat i dem. Men är beredd att leta igenom vad som krävs. Just nu vet jag inte ens var jag hittar domböckerna. Några finns väl på Arkivdigital? Eller ska man besöka ett landsarkiv för att se original? Du besöker adressen nedan och ber om hjälp.  Du kan få gå igenom flera typer av handläggningar -- ex sockenstämmoprotokoll (här kan du finna om socknen/församlingen har tagit hand om barnet och placerat ut henne). Höst-vår-sommar tinget (& andra domböcker där förhör av anklagelsen & beslut står för vilket straff personen ev fick efter erkännande).
 
För att finna någon typ av anteckningar måste kvinnan ha anklagat någon man till faderskapet & har du tur finner du honom --har du otur kan han köpt sig fri. Står det anm: ex i hfl är de mycket viktiga i ditt letande.
Antal sidor....relaterat till hur stort förhöret är. Ibland finns en sk översikt på framsidan som tar upp olika domar-då kan det vara lättare att finna dem. Hur många böcker att gå igenom .... tänk den som visste det
 
Dina frågor kommer att bli många så jag anser det är bäst att gå till arkivet och leta.
Lycka till med letandet och de olika reaktionerna
`      
 
Landsarkivet Göteborg
Postadress: Box 19035, 40012 Göteborg
Besöksadress: Geijersgatan 1
Telefon: 010-476 78 00
Fax: 010-476 78 20
E-post: landsarkivet@landsarkivet-goteborg.ra.se
Öppettider för expedition och forskarsal på Geijersgatan  
 
September - Maj
Måndag - Onsdag 8.30 - 21.00
Torsdag - Fredag 8.30 - 16.00
Lördag 9.00 - 15.00
 
Juni - Augusti
Måndag - Fredag 8.30 - 16.00
Lördag Stängt
 
På kvällar och lördagar bemannas Landsarkivet endast av två personer, en expeditionshavande och en extravaktmästare som tar fram arkivhandlingar, och på grund av detta kan vi inte ge full service i alla typer av ärenden.

[Carl Szabad]

Tomas!
 
Svar på fråga 1: Jo, man kan på den tiden lägga sig till med ett godtyckligt efternamn. Fast rimligtvis vet hon då att hon har en far som heter Olof.
 
Svar på fråga 2: Om Olof är instämd i något faderskapsmål så ska det ske i det härad där barnet avlades. Men om det inte står något i originalfödelseboken eller i anmärkningsfältet i husförhörslängden om att ett faderskap är fastställt på häradstinget lär det knappast finnas något sådant mål. Möjligen kan ärendet ha varit uppe på tinget, men den utpekade fadern blånekat, och då är ju inget faderskap fastställt. Det ting som kan vara aktuellt är det närmast efter nedkomsten och den domboken lär inte vara filmad, utan då får du leta på landsarkivet. Då rör det sig gissningsvis om något eller ett par hundratal sidor. Av GID-numret att döma är det Ljung i Bohuslän som är församlingen och då är det Inlands Fräkne häradsrätt som ett eventuellt faderskapsmål varit uppe i.
 
Att följa henne bakåt från vigseln är en bra idé, men använd då också husförhörslängderna eftersom flyttningarna finns angivna där, vilket de inte gör i mantalslängden.

[Per Thorsell]

Åren 1897 - 99 finns Olivia Olsdotter med modern fortfarande vid Skafteröd. Där finns om Olivia även noteringen: Vårdas  å Göteborgs Hospital.  (Ljung AIIa:1 sid. 306).
 
I början av år 1900 finns mor och dotter vid Berg. Hemmadotter Olivia Olsdotter flyttar därifrån till Örgryte 1900-07-20. medan modern återvänder till Skafteröd. (AIIa:1 sid. 109, B:1 sid. 17). Senare samma år gifter sig Olivia Olsdotter.
 
Att Olivia ända upp i 20-årsåldern står utan efternamn kan hänga samman med en psykisk sjukdom. Hon har trots sin ålder betraktats som ett barn. Tydligen har hon tillfrisknat, eftersom hon kunnat gifta sig. Prykiska sjukdomar var äktenskapshinder. Det finns säkert mycket att reda ut kring hennes personhistoriaa i ungdomen.
 
Namnet Olsdotter kunde man 1897 ta helt formlöst på vilken grund som helst. Troligen har modern uppgivit namnet på fråga av prästen. Det kan peka ut namnet på den rätte barnafadern, men det behöver inte vara så. I alla händelser finns det ju många Olof att välja mellan.  
 
Att söka i domböckerna efter fadern vid denna tid är både ansträngande och osäkert. Sådana mål förekom bara om barnets mor stämde fadern på underhåll för barnets uppfostran och det var tämligen ovanligt. Om Du ändå vill försöka är det Häradsrättens domböcker för de ting som kommer närmast efter barnets födelse. Ljungs socken tycks ha tillhört Inlands Fräkne härad. Landsarkivet i Göteborg kan upplysa om vilka volymer det kan röra sig om och om de har några register (mindre troligt). Jag har ingen erfarenhet av domböcker så långt fram i tiden.
 
Adoption förekom inte vid denna tid.
 
Detta skrivet utan att ha läst Elisabets och Carls inlägg.
 
(Meddelandet ändrat av perth 2009-08-27 09:41)

[Tomas Olsson]

Förstår inte vad du menar Per. Om Olivias mor inte har en fast relation med fadern, vad har det med psykisk sjukdom att göra? Och vad har Vårdas å Göteborgs Hospital med detsamma att göra? Menar du att hon vårdas alla år mellan 1897 - 99 och drar därav denna slutsats?

[Tomas Olsson]

Per, dåligt underbyggda påståenden från din sida. Kan ju inte hänvisa till Det finns säkert mycket att reda ut kring hennes personhistoriaa i ungdomen. Hur säkert då?

[Elisabet Arvidsson]

Hej Tomas!
Vilka bra tips du har fått.
Utan att på allvar fundera på vad vi har skrivit för några eventuella slutledningar skulle jag personligen bli glad över dessa tips som du fått;
Inlands Fräkne häradsrätt  
Vårdas å Göteborgs Hospital
 
Då skulle jag leta reda på om det finns domar eller inte och vad står det i journalen... varför har Olivia vistat där? Vad beredd att finna något annat än det du själv tror... det blir överaskning oavsett svar.  
 
Lycka till med letandet

[Tomas Olsson]

Detta var oväntat. Tycker i och för sig fortfarande att med tanke på att per redigerade sin post två gånger kunde använt en hel del andra ord. Framförallt ordet säkert. Sedan förstår jag inte riktigt hur man helt kan frigöra frågan från den frånvarande fadern. Sedan att tillfriskna (och därför?) kunna gifta sig tycker jag inte är speciellt konstigt. Det är väl snarare resonemanget som är lite märkligt.

[Tomas Olsson]

Det här påståendet att hon inte fått ett efternamn pga sjukdom istället för pga saknad fader. Varför anta det senare?
Drar du Per dessa slutsatser för att Mattiasdotter inte står på alla ställen då?
Kan skjuta in att min farmors far gifte sig med Olivia för att han kände henne redan i hennes barndom och att hon var så grann. Detta enligt farmors sedan tidigare lämnade uppgifter.

[Sonia Biörkeroth]

Tomas, jag tycker du skall försöka och se om Olivias sjukjournal finns kvar. Hör med Landsarkivet i Göteborg, de vet nog var sjukhusjournaler finns, och vilka år som är bevarade.
För det är inte omöjligt att det i journalen kan finnas information om Olivias fader.

[Per Thorsell]

Tomas.
 
Jag förstår mycket litet av Dina synpunkter på mitt inlägg från i förmiddags, annat än att det misshagat Dig, och måste därför avstå från kommentar.  
Beträffande ordet säkert använder jag det en gång. I meningen: Det finns säkert mycket att reda ut kring hennes personhistoriaa i ungdomen. Med det menar jag att uppgiften om vistelsen på hospitalet visar att det måste finnas uppgifter om henne, dels i hospitalets arkiv, dels i protokoll från sockennämnden eller motsvarande i Ljung. Vad dessa källor kan innehålla vet jag givetvis inte. Ordet säkert har ingen annan betydelse än att man inte blev inskriven på hospitalet utan att det dokumenterades.
 
Jag redigerade mitt inlägg en gång. Redigeringen gjordes tre minuter efter det jag postat meddelandet och bestod i tillägget av den sista raden: Detta skrivet utan att ha läst Elisabets och Carls inlägg. Den enda anledningen till detta var att Elisabets och Carls inlägg kommit in medan jag arbetade med mitt. Jag ville undvika att dubblerade uppgifter eller motsägelser framstod i en felaktig dager. Det brukar vara praktiskt att göra så. Någon ytterligare redigering har jag inte gjort.

[Tomas Olsson]

En sak som jag inte fått svar på är ju det här med att avsaknad av efternamn skulle hänga ihop med att Hon har trots sin ålder betraktats som ett barn. Skulle det inte kunna finnas andra anledningar? T ex. att hennes mor inte velat kännas vid henne? Olivia verkar ju haft stöd av sina
morföräldrar.
 
Jag tycker det slås på stora trumman för det här med vistelsen på Göteborgs hospital. Jag vet att människor under sitt liv kan bli deprimerade och söka vård för detta. Men att koppla detta med att hon på något sätt skulle betraktats som ett barn tycker jag är att gå lite för långt utan att granska exakt dessa sjukdomsjournaler, om de nu finns att hitta.
Helt ok att hon varit på hospitalet, men det är det där andra som är väldigt svårt att tro.
Hon var gift i två äktenskap och fick två döttrar. Och min farmors far var hennes andra make trots att han tydligen var intresserad av henne redan i hennes tidiga år.
Så jag skulle givetvis vilja ha svar på de hypoteser och antydelser som för mig framstår som helt främmande.
 
Sedan det här med Olivias fader som ju fortfarande inte tas upp...  
jag har en morfar som levde i en fosterfamilj. Han visste hela tiden vem hans far och mor var och fadern besökte honom och stödde honom på olika sätt. Men trots det fick han aldrig något officiellt namnbyte till faderns efternamn, utan hade moderns.
Så poängen med detta är att man inte kan sätta sig in i hur komplicerade saker egentligen var på denna tid.
Så jag ska se om jag kan komma vidare i denna fråga, för jag är inte nöjd med de hypoteser utan några presenterade stöd som nämnts.

[Chris Bingefors]

Jag har inte läst allt här men det grundläggande problemet, som vi nutida har svårt att sätta oss in i, är att man inte hade efternamn då. Inte förrän man konfirmerades eller egentligen när man flyttade hemifrån. Efternamnen eller patronymikon var inte speciellt viktiga, man ser ofta exempel på förändringar, till synes helt utan orsak.

[Tomas Olsson]

Och jag ber dig Per. Har du något ytterligare att komma med är väl det minsta du kan göra att du epostar detta till mig. Annars tar jag det du skriver med en nypa salt.

[Tomas Olsson]

Ifall det nu råder några frågetecken kring vad jag menar så vill jag gärna se någon källa till att avsaknad av efternamn skulle vara lika med att man betraktas som barn (vad som nu menas med det). Och det borde väl finnas en källa för detta? Denna källa vill jag gärna se.
I övrigt borde väl det stå i Hfl om en vuxen person betraktas som barn.

[Chris Bingefors]

Så länge de bor hemma kan de betraktas som barn och inte ha patronymikon i hfl, det beror lite på prästen. De kan alltså vara ganska så till åren utan att det skrivs in ett patronymikon - alla vet ju ändå (på den tiden)

[Per Thorsell]

Jag skickade ett mail till Tomas klockan 14:17 i dag.

[Carl Szabad]

Tomas! Jag tycker du har en tråkig inställning till de som vill hjälpa dig. Är det bättre om du inte får något svar alls? Jag betraktar de svar du fått som högst kompetenta, oavsett om det gäller din släkting eller ej.

[Tomas Olsson]

Jag vill ju givetvis ha svar, men det är inte en fråga om kompetens utan om källor till påståenden.
Ska vi leda in diskussion på tråkigheter istället för att besvara frågan?
Är det för mycket att begära?

[Tomas Olsson]

Jag ser gärna att jag får svar på frågor via mejl. Det är ju precis det jag vill ha. Tyvärr har jag ännu inte fått något mejl från Per utan från en moderator.

[Per Thorsell]

I så fall förefaller det som att den e-postadress Du uppgivit i Din profil inte fungerar. Som jag skrev här ovan skickade jag ett mail till wessel(snabela)home.se klockan 14:17 i dag. Föredrar Du att jag postar detta meddelande här?

[Elisabet Arvidsson]

Tomas, jag undrar hur många år du har släktforskat?
 
Med den lilla erfarenhet jag har (ca 10 år) av egen släktforskning så har jag funnit många vuxna män och kvinnor utan efternamn relaterat till att det har funnits en annan myndig man som ansvarade för dem. Det innebär att ett sk oäkta barn inte alltid bar något efternamn förrän de flyttade hemifrån eller gifte sig.  
 
Jag har också barn (i anorna) som fått sitt faders namn då de varit oäkta -- men det var under den tiden då det var värre att svära sig fri från faderskapet & hamna i helvetet än att erkänna och bli straffad.
 
Jag har också en släkting som först skrev in sin faders efternamn, någon tid senare sin faders ena förnamn (dock inte tilltalsnamnet) + dotter, för att ytterligare en gång till ändra till sin makes efternamn.--tiden gäller runt 1890-1920. Kan tänka mej att hon hade bara lust till att byta.
 
Jag använder ordet oäkta eftersom det står så i husförhörslängderna ---utan att lägga någon ytterligare aspekt på det.
 
Så källor till vissa påstående skulle jag vilja säga bero på den erfarenhet vi har i vår egen släktforskning. Åtminstone får det stå så för mej.
Sedan vet jag att endel har en mer gedigen penetrering i släktforskning än vad jag har och kan på mer än ett sätt visa källor till sina påstående, men jag har en känsla av att de avtackar sig när de läser dina inlägg med den underton som finns i dem. Så jag håller med Carl och önskar dej lycka till i den egna forskningen.

[Tomas Olsson]

Du kan be samma moderator som skrev epostmeddelandet till mig att skicka vidare ebrevet till mig. Hon hade inga problem att nå mig.
 
Jag tycker att alla här borde förstå att om jag ska kunna ha nytta av en uppgift vill jag gärna ha den styrkt av tidigare exempel, för att den ska ha något värde.
 
Sedan ska jag som sagt utreda denna fråga ordentligt på egen hand. Annars vidhåller jag alla mina tidigare kommentarer givetvis. Och det är jag full rätt att göra.

[Tomas Olsson]

Jo, men finns det erfarenheter och praktiska exempel skulle någon kunna delge mig detta?
 
Tycker det är en låg nivå på diskussionen om man pratar om erfarenhet utan att kunna ge exempel. Man skulle ju kunna tro att det finns svagheter i resonemangen.
 
Sedan borde det kunnas finnas åtminstone en bok skriven i ämnet som alla pålästa personer kan tipsa om.

[Per Thorsell]

Jag sände följande meddelande till Tomas tidigare i eftermiddags:
 
Tomas.
 
Du tycks uppfattar det jag skrivit som en förolämpning. Något sådant har  
aldrig varit min avsikt, eller ens föresvävat mig. Jag har försökt hjälpa  
Dig i Dina efterforskningar och tror att jag funnit en del av betydelse som  
Du inte tidigare kände till.
 
Jag vill försöka klarlägga mitt intresse för och mina resonemang kring  
Olivias efternamn något ytterligare. Eftersom jag ogillar offentliga  
diskussioner i ett ett uppskruvat tonläge föredrar jag att skicka detta  
direkt till Dig. Först, en bakgrund. Nedanstående äger huvudsakligen sin  
tillämpning på landsbygden där församlingarna var små och alla kände alla,  
t. ex. Ljung.
 
Att få barn utan att vara gift var fram till 1850-talet ett brott i Sverige.  
Både mannen och kvinnan instämdes till Häradsrätten och dömdes till böter.  
Samtidigt med böterna ådömdes barnafadern, om han erkände eller kunde  
överbevisas, att betala underhåll som bidrag till barnets uppfostran,  
vanligen fram till konfirmationen. Dessa domar antecknades också i  
husförhörslängden för både mannen och kvinnan.
 
Under 1800-talets gång minskade tillämpningen av denna lag, i olika takt i  
olika landsändar. 1854 (om jag minns rätt) avskaffades lagen och det var  
därmed inte längre något brott att få barn utan att vara gift. Därmed  
försvinner också anteckningarna i husförhörslängderna och det står inte  
heller namn på fadern i födelseboken, vare sig han var känd av prästen eller  
inte. Däremot kvarstod barnafaderns försörjningsplikt enligt lag och om  
barnafadern försökte dra sig undan den kunde modern  stämma honom i vad som  
i juridisk mening var ett vanligt ekonomiskt tvistemål. Om fadern betalade  
frivilligt (det som brukar kallas att köpa sig fri, ett ganska oegentligt  
uttryck, eftersom det bara innebar att mannen självmant betalade vad annars  
blivit dömd att betala) eller om barnets mor av annan anledning inte valde  
att driva en rättsprocess, står det inget alls i offentliga handlingar om  
fadern. Det enda som då finns är att barnet står med markeringen oä.
 
Ofta kände familj, omgivning och präst mycket väl till vem som var far till  
ett barn, trots att det inte står i de offentliga handlingarna. Som exempel  
kan jag nämna ett fall ur min egen släkt, även det från 1870-talet. En ung  
flicka får ett barn. Inget står om fadern i någon känd handling. Modern  
flyttar till Norrköping som piga och barnet fostras hos morföräldrarna i sin  
födelsesocken. Efter några år står en notering vid barnet i  
husförhörslängden: Fadren död genom olyckshändelse den ... Brev till ...  
och adressen till barnets moder. Prästen har alltså fått veta att  
barnafadern dött (på en annan ort) och han har meddelat modern detta i brev,  
fortfarande utan att sätta ut barnafaderns namn i husförhörslängden.
 
Olika präster för noteringana över ogifta mödrars barn på olika sätt. Det  
kan förekomma, och det var den möjligheten jag  först ville undersöka, att  
prästen redan tidigt ger barnet ett efternamn, patronymikon efter den fader  
som han väl känner. Detta är speciellt valigt om barnet blir fosterbarn och  
därmed skiljs från modern, eller blir styvbarn i en familj som modern senare  
bildar med en annan man än barnets far. Andra präster låter barnet stå utan  
efternamn fram till konfirmationen eller med moderns efternamn.
 
Det som förvånade mig i det här fallet var att Olivia finns utan efternamn  
hos sergeanten Olsson fram till 20 års ålder. Hon står inte heller noterad  
som piga, utan framför hennes namn står en konstig krok. Det är en avvikelse  
från normal praxis och jag sökte en förklaring till denna avvikelse. Man kan  
möjligen tänka sig att detta är en indikation på att sergeanten Olsson är  
Olivias far och att han tagit till sig dottern under en kortare eller längre  
tid. Det finns naturligtvis många andra tänkbara förklaringar.
 
Jag kommer inte att göra några ytterligare undersökningar rörande dessa  
problem.
 
Hälsningar.
 
Per Thorsell.
 
Denna tråd läser jag inte längre.

[Lotta Nordin]

Tomas,
du kräver att få källhänvisningar till allt som andra skriver, men hur är det med det du själv skriver?
Du skriver t.ex.:
- att Olivia i Sveriges befolkning 1890, 1900, 1970 och 1980 heter Olsdotter.
Det stämmer inte! Hon heter Olsdotter endast i Sv.bef. 1900. 1970 och 1980 finns hon inte med alls.
- att Olof Rasmusson i hfl på rad 29 står uppskriven emellan Olivias mor på rad 26 och Olivia på rad 28.  
Det stämmer inte! Hur kan det som står på rad 29 komma emellan rad 26 och 28?
Även om du uppger en massa källhänvisningar så måste du ju även refera korrekt vad som står där.
 
Flera mycket erfarna släktforskare - erfarenhet=kunskap - har gett dig mycket väl underbyggda svar på dina frågor, och ändå är du direkt otrevlig i dina reaktioner på deras upplysningar.
 
I Anbytarforums Ordningsregler - länk uppe till vänster - står att svar ska ges i forumet och inte via epost.
Det finns också en länk för nybörjare, titta in där så upptäcker du mängder med information och tips om hur du ska gå tillväga, även litteraturtips.
 
Alla som svarar på släktforskarfrågor i forumet gör det frivilligt och för att dom tycker det är kul att hjälpa till. Dom flesta slutar svara ganska omgående om dom blir otrevligt bemötta.
 
Om du vill veta hur vanligt det är att efternamn/patronymikon inte skrivs ut i hfl så länge barnen bor hemma, inte ens alltid när dom nått vuxen ålder, så ta en titt i någon hfl så upptäcker du snabbt själv hur vanligt det är.
 
Att Olivias fars namn har varit okänt i släkten i 133 år kanske beror på att ingen har talat om vem han är, eller till och med att ingen vet vem det är, kanske inte ens Olivias mor - sådant händer faktiskt.  
Du har fått tips om hur du ska leta och var, det är bara att sätta igång. Du uppger i din profil att du bor i Göteborg, och då bör du ha nära till Landsarkivet där det finns mängder med material som kan vara till hjälp. Dessutom finns där trevlig och kunnig personal som kan hjälpa till. Och det har du ju redan fått tips om.

[Andreas Karlsson]

Jag har också ett problem med en oäkta dotter med två efternamn. Ulrika Fredriksdotter i Brännholmen, Stensele fs, Västerbottens län, föder den 2 mars 1853 en oäkta dotter som får namnet Anna Lovisa. Fader oangifven. Modern avlider en vecka senare, den 9 mars 1853, troligen i barnsäng. Anna Lovisa tas till en början om hand av morföräldrarna och kallas i husförhörslängderna för Anna Lovisa Ulrikasdotter, sista gången i Stensele kyrkoarkiv A I:6 b (1864-1873) fol. 226. Därefter flyttas hos till fol. 242, och då kallas hon plötsligt, utan någon som helst förklaring, istället för Anna Lovisa Eriksdotter! I fortsättningen kallas hon också alltid Eriksdotter.
 
Hur skall detta plötsliga byte av efternamn förklaras?