Oäkta barn födda i Arboga, vilka domböcker ska jag kolla i?

[Sabina G]

Hej! Om det är möjligt skulle jag, med hjälp av domböcker, försöka ta reda på fadern till 6st oäkta barn födda mellan åren 1811-1827. Har läst att alla fall av lönskläge åtalades under den här tidsperioden. Problemet är att jag inte vet vilka domböcker jag ska kolla i. Barnen är födda i Arboga stadförsamling. Kan man beställa delar ur domböcker från SVAR från dessa år? Eller måste man åka till landsarkivet i uppsala? jag är inte så duktig på det här än och förstår mig inte på sökfunktionen över domböcker på SVAR:s hemsida. Tacksam för lite hjälp!

[Ingela Martenius]

Sabina,
 
Det var sällan alla fall av tillverkning av uä barn åtalades. Kanske var man extra duktig i Arboga på det, men rent generellt var det förvånansvärt många fall som aldrig togs upp i domstol - särskilt i städer. Men visst är det värt att kolla.
 
Arboga stadsförsamling betyder juridiskt Arboga rådhusrätt/magistrat. Jag tycker också SVAR är lite svårt, nen såvitt jag kan finna genom att jämföra NAD (Nationell ArkivDatabas) och SVAR så är inte Arboga rådhusrätts/magistrats protokoll och domböcker filmade. Protokoll/domböcker finns från 1450 till 1938, men jag kan inte se att de är filmade/scannade.
 
Jag tycker Du skall ta kontakt med ULA och/eller SVAR för att få bekräftat att det ligger till så:
ULA: landsarkivet@landsarkivet-uppsala.ra.se
SVAR: kundtjanst@svar.ra.se
 
Ingela

[Stig-Ove Wisberg]

Titta också i Kämnersrättens domböcker för Arboga. De tog också upp sådana ärenden.

[Stig Hansson]

Stig-Ove
Jag blir nyfiken. Har letat i domböcker i Vadstena och inte hittat något om det uä barn jag sökt fadern till. Finns det ytterligare böcker än stadens domböcker att söka i?
Stig

[Stig-Ove Wisberg]

I städerna fanns det i regel två domstolar, rådhusrätten och kämersrätten. Kämersrätten var under rådhusrätten och mål därifrån kunde gå vidare till rådhusrätten. De avgjorde mest det som handlade om allmogen. Rådhusrätten var mer för borgarna och grövre brott.
Vet inte om just Arboga hade kämnersrätt, men jag tittade som hastigast i Linköpings kämnersrätts dombok för 1827 innan jag gjorde mitt inlägg och där fanns det mål som rörde lönskaläge
 
Stig-Ove

[Elisabet Arvidsson]

Hejsan Sabina!
Du bör nog resa till Uppsala Landsarkiv som innefattar Västmanland (Arboga)
----Jag hoppas du får lika god hjälp där som på andra landsarkiv.
Beställ--sittplats framför en microfish.
Gå in i resp. församling och ta reda på exakt vad som står i dem...fråga efter häradsrätt & Urtima ting, för de tider som gäller (Det är stora tunga domböcker i orginal..för det mesta)
Ta med digitalkameran ev. kan du fotgrafera sidorna när du väl har funnit dem.
Lättare för folk på hemorten sedan att hjälpa dej lösa kråkfötterna & analysera texten.
Jag vet inte om dessa är scannade och utlagda på fisher...det går ju förståss att ringa och fråga.
 
mvh elisabet

[Ingela Martenius]

Jo, det fanns kämnärsrätt i Arboga, 1719-1840. Såvitt jag kan se så är de inte filmade.
 
Ingela

[Stig-Ove Wisberg]

Stig Hansson
Vilken stad är det Du letat i?

[Stig Hansson]

Stig-Ove
Det gällde Vadstena 1833 och kvinnan som födde barnet tillhörde definitivt inte något högre stånd
Stig

[Stig-Ove Wisberg]

Har du ett namn på kvinnan så kanske jag kan leta lite efter henne.
 
Stig-Ove

[Stig-Ove Wisberg]

Det ser inte ut att ha funnits någon kämnersrätt i Vadstena, tyvärr.
 
Stig-Ove

[Stig Hansson]

Tack i alla fall för ditt försök
Stig

[Sabina Green]

Har kontaktat SVAR och dom meddelade att domböcker innan 1848 i Arboga tyvärr inte existerar över huvudtaget! Skulle höra med Stochholms riksarkiv, ringde, men de kunde inte heller hitta några kopior på originalet. Men dom trodde det skulle finnas så de skulle leta åt mig. Vilka osis då det stopp där!

[Staffan Benedictsson]

Jag funderade lite över när oäkta barn togs upp i rätten? Var det nästkommande ting efter barets födelse eller kunde det vara nästkommande ting efter att det upptäkts att kvinnan var gravid, dvs möjligen under graviditeten? Kunde det dröja och komma ett eller två ting efter barnets födelse?

[Elisabet Arvidsson]

Min oäkta barn tas upp i vårtinget 1842 --barnet är fött 5 maj 1840.

[Ingela Martenius]

Sabina,
 
För Arboga Rådhusrätt och Magistrat finns s.k. Gemensamma protokoll (serie A1) som går tillbaka till 1450. De ersätts från 1848 av regelrätta Domböcker (serie A2).
Enligt  NAD (Nationell ArkivDatabas) innehåller Gemensamma protokoll tänkeböcker, domböcker och magistratsprotokoll. Tänkeböcker var det medeltida namnet på domböcker; enligt  Wikipedia är de äldsta bevarade tänkeböckerna från Arboga, Jönköping och Stockholm.
 
Som jag förut skrivit så tror jag inte SVAR har några mikrofilmer på detta, utan Du måste vända Dig till ULA (Uppsala Landsarkiv), landsarkivet@landsarkivet-uppsala.ra.se .
 
ULA har också protokollen för Kämnärsrätten (1719-1840). Dessa är inte heller filmade, och finns alltså inte hos SVAR.
 
 Rådhusrätten i Arboga (NAD)
 Kämnärsrätten i Arboga (NAD)
 
Ingela

[Marita Persson]

Hej Staffan!
 
Oäkta barn - Var och när hittar jag domen?
 kan ge dig svaret.
 
Mvh Marita

[Staffan Benedictsson]

Tack för tipset. Där fick jag ett bra utförligt svar. Jag ska gå tillbaka till domboken och kolla igen.

[Eva Leksell]

Det var redan 1810 som det värdsliga straffet för att föda barn utom äktenskap togs bort. Detta gällde första och andra gången. Tredje gången hon fick ett oäkta barn kunde hon straffas, men det verkar inte som om de styrande brydde sig om att hålla räkning. (Kyrkliga straff kunde fortsätta dömas ut, men detta hamnade ju inte i domboken.) Det var bara om kvinnan stämde mannen på underhåll för barnet eller krävde ändrat underhåll som tinget tog upp ärendet.
 
Så det är inte konstigt att det finns så få fall av oäkta barn i domböckerna efter 1810 - på många håll redan tidigare - man tyckte väl att det fanns viktigare saker att avhandla vid tingen.  
 
Själv sökte jag igenom en dombok i södra Dalarna från tiden 1809-1814 för att söka fäder till två oäkta barn. Inte ett enda lönskaläger hittade jag utan bara några enstaka ärenden som handlade om nivån på underhållsbidrag.

[Marita Persson]

Hej Eva!
 
Om jag inte alldeles har missuppfattat saken  så var det fortfarande brottsligt att föda oäkta barn fram till 1864. 1810 ändrades visserligen lagen så att kvinnan slapp böter för första och andra resan lönskaläge men mannen var forfarande tvungen att betala böta och att föda oäkta barn var fortfarande en brottslig handling. Länsmannen hade all rätt att stämma in dem till tinget.  
 
Mv Marita

[Marita Pesson]

Hej igen!
 
Eftersom jag lämnat tillbaka de böcker jag lånat om rättshistoria till biblioteket passade jag nu på att surfa på nätet för att se om någon skrivit något om detta ämne som stöder vad jag kommer ihåg från böckerna jag läst. Jag hittade då den här sidan http://www.monaper.com/barnfoddautom.htm. Under rättsutveckling 1810 och 1864 står det om detta ämne.
 
På denna sida http://www.blekingesf.se/dombk_bap/dombk%201848.htm kan man genom att söka på lägersmål hitta många fall där mannen utöver att betala till kyrkan också fick böta för lägersmålet eller sitta i fängelse. I Medelstad i Blekinge 1848 stäms många fortfarande in av länsmannen till tinget.

[Elisabeth Thorsell]

Att bägge parterna stäms till tinget för lägersmål förekommer runt 1854 i Bankekinds härad i Östergötland.

[Eva Leksell]

Som jag skrev blev det 1810 inte längre ett brott   att föda oäkta barn första och andra gången. Det är ju kvinnorna som föder barnen och det var kvinnorna som slapp straff. Männen kunde fortfarande straffas, visst, där skrev jag lite  otydligt.
 
Så här uttrycks det på Göteborgs landsarkivs hemsida:
 
År 1810 avskaffades det världsliga straffet för kvinnan vid första och andra resan lönskaläge, endast det kyrkliga straffet, kyrkoplikten, kvarstod. Samtidigt som det innebar lindring för mor och barn ledde det också till att färre män ställdes till svars för det utomäktenskapliga barnet. Då kvinnans böter försvann bortföll även det målsägandemedel som tillfallit kronolänsmannen då han stämt in kvinnan till tinget. Hans motivering att stämma någon för lägersmål minskade därför drastiskt.

[Lotta Nordin (Lotta)]

Det var inte något brott att föda oäkta barn, däremot var själva tillverkningsprocessen ett brott. Och det var ett brott både för mannen och kvinnan fram till 1864.
 
1810 blev det vad man kan kalla en strafflindring för kvinnan, hon fälldes inte i domstol (det världsliga straffet) till böter för första och andra lägersmålet. Däremot fick hon böta till kyrkan och dessutom kvarstod kyrkoplikten och avlösningen.  
 
En sak till som kan orsaka att utredningar om oäkta barn inte förekommer i domböckerna är det s k Barnamordsplakatet från 1778. Det gav möjlighet åt kvinnan att föda sitt barn på annan ort och att vara okänd, och då kan det naturligtvis inte tas upp i rätten. Tidigare hade hon varit tvungen att uppge faderns namn och även det slopades.

[Marita Persson]

Hej Lotta!
 
Självklart var det tillverkningsprocessen som var brottet - men att föda oäkta barn var ju ett resultatet av att man begått brottet.
 
Hej Eva!
Att antalet instämda personer för lägersmål minskar är vi ju helt överens om - länsmannen hade fortfarande laglig rätt att stämma in både kvinnan och mannen till rätten. Så har man anor i ett område där länsmannen mer såg till sin lagliga rätt än till hur mycket han tjänade på att stämma in parterna kan man hitta uppgifter.  
Sedan kunde kvinnan precis som Lotta skriver resa bort och föda sitt barn på annan ort eftersom kungen genom det sk. Banamordsplakatet ville minska antalet barnamord.
Så samtidigt som länsmannen hade rätt att stämma parterna kunde kvinnan kringgå det hela genom att resa bort.
 
Mvh Marita