Äldre inlägg (arkiv) till 2002-02-26

[Bernhard Granholm (Bkvg)]

Ove!
 
Det måste vara någon miss i sökningen. Enl NAD-CDn finns mikrofilmade domböcker från Lösings hd fram t o m 1858.
Här är korten för dina sannolikt aktuella år:
 
AI: 76      1812      D44858 11                                          
AI: 77      1813      D44859 12                                          
AI: 78      1814      D44860 11                                          
AI: 79      1815      D44861 9                                            
AI: 80      1816      D44862 9
 
Att titta i register är troligen inte meningsfullt för ditt ändamål. Dessa register brukar omfatta bouppteckningar.

[Bernhard Granholm (Bkvg)]

Anita!
 
För 1905 är det osäkert om det finns något i en dombok. Mål med okänd fader drogs då inför tinget enbart om modern krävde underhåll.
 
Domböcker är mikrofilmade fram t o m ca 1860 och finns på landsarkivet t o m ca 1900, eljest på den tingsrätt som nu betjänar aktuellt område. Kolla i så fall med landsarkivet i Karlstad.

[Bernhard Granholm (Bkvg)]

Ove!
 
Jag får komplettera lite. Om det är så att enbart modern blev tilltalad och det var efter 1810, så finns sannolikt inget om detta i saköreslängden, utan du har att plöja igenom protokollen. Kvinnan var straff-fri efter detta år.
 
Om du går in på SVARs beställningssida (Mikrokort/BRFV) så hittar du önskat år där.

[Ove Tegnér (Ove)]

Hej Bernhard
 
Detta var ju trevligt samtidigt som det är tråkigt att sökningarna på NAD och SVAR inte fungerar på Internet. Provade nu igen på en annan dator med samma resultat ! NAD cd:n från -98 skulle ju ha varit överförd redan förra året. Jag får väl ringa in beställningen på korten.
 
Innan jag beställer undrar jag igen om Tingstad sn. verkligen hörde till Lösings häradsrätt vid denna tid 1814 ?
 
mvh // Ove

[Ove Tegnér (Ove)]

Bernhard !
 
Vi krockade lite med våra brev ser jag. När jag går in på SVAR's sidor är det ju helt plötsligt riktigt. Skulle därför vilja hissa pestflagg för att försöka hitta och beställa kort från SVAR via http://www.nad.ra.se
 
Är inte riktigt med på vad du menar med protokollen. Är inte saköreslängderna kortare listor över protokollen. Är det bara straffen som finns med i saköreslängderna ? Vad är det då för ytterligare typ av handlingar som protokollen innehåller  
 
mvh // Ove

[Bernhard Granholm (Bkvg)]

Ove!
 
Enl SVARs förteckning låg det före 1890 i Lösings och Björkekinds härad. 1910 låg det enl GEOKOD i Lösings hd.  
 
Saköre är det samma som böter, så målet finns upptaget där enbart om böter har utdömts. Och eftersom kvinnan inte straffades och det kan hända att det inte fanns tillräckligt bevis mot mannen, så kan målet saknas i saköreslängden. Dock kan i en del härader avgiften till kyrkan vara redovisad och då kan målet ändå finnas där trots avsaknad av ”världsliga” böter. Dock fanns i en del härader och längre fram i tiden dessutom stämningslistor och där finns alla mål med.  
 
Jag rekommenderar dig att först söka i Lösing och sedan i Björkekind.

[Bo Persson]

Tingstad tillhör Lösings härad och har aldrig i någon del legat i Björkekind. Däremot flyttades Alm från Tåby i Björkekinds härad till Tingstad i Lösing genom kgl. brev 1889 12/7. SVARs förvaltningshistoriker är ofta bedrövliga. Korrekta uppgifter återfinnes däremot i Torsten Lagerstedt, Den civila lokalförvaltningens gränser 1630-1952. Kameral redovisning, areell beteckning och gränsförändring (Meddelanden från kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet. Nr B 24), 1973, som alltid bör konsulteras.

[Ove Tegnér (Ove)]

Tack för all hjälp Bernhard och Bo.
 
Nu har jag vad jag behöver för att komma vidare. Kanske kan jag också hitta något. Det blir en hel del att ögna igenom förstås ... 
 
mvh // Ove Tegnér

[Martin Casterud]

Har lite frågor angående ett oäkta barn bland mina anor. Lite av bakgrunden först:
Den 9/1 1831 föds Anna Charlotta på Skälfs soldattorp, Borg och Löt sn (E). Modern var Anna Brita Sakrisdotter, enligt hennes dödsnotis 1833 [Borg och Löt] framkommer att hon har varit i tjänst på åtskilliga ställen här i församlingen, sist i Skälfs soldattorp , 1831, varefter hon ej haft något bestämt hem. Vid tiden för Anna Charlottas födelse bor på Skälfs soldattorp lifgrenadieur nr 24, Joh. Pet. Lätt. Han är tillsammans med sin hustru Br. Lisa Persdotter fadder vid Anna Charlottas dop. Värt att notera är att Peter Lätt har en dotter vid namn Anna Charlotta, född 1827. Efter moderns död upptas dock Anna Charlotta som fosterbarn hos soldaten Anders Gran i Trost soldattorp 1834.
 
Förutom Anna Charlotta hade Anna Brita en oäkta son Johannes, född 26/3 1820 i Borg och Löt.
 
Jag har, helt utan någon anledning, fått en känsla av att kanske lifgrenadieur Lätt skulle kunna vara fader till Anna Charlotta. Detta grundas dock inte på något speciellt. Det vore dock mycket spänande att få klarhet i denna fråga. Därför undrar jag några saker:
 
1. Är det vanligt att fadern till ett oäkta barn är fadder vid dopet?
2. Är det vanligt att döpa ett oäkta barn till samma namn som något av barnets halvsyskon?
3. Kan någon säga mig i vilka källor och vid vilken tidpunkt jag skall börja leta för att om möjligt hitta information om denne okände fader? Finns det några speciella råd att ge vid en sådan undersökning [förutom de ovan :-)]?
 
Mvh
Martin Casterud

[Carl-Fredrik Hanzon]

Svar på fråga 1: Nej!
 
Svar på fråga 2: Nej, under förutsättning att det inte rör sig om ett mycket vanligt namn/mycket vanliga namn, så att det rent slumpmässigt bara råkar bli samma namn. Dessutom: fadern till utomäktenskapliga barn brukar inte ha någon större talan beträffande namnvalet.
 
Svar på fråga 3: Domboken; lämplig sökingång: saköreslängden. Börja sök vid tiden för barnets födelse (eller kanske t.o.m ännu några månader tidigare) och sök vidare ca 2 år framåt. Ibland kunde det dröja innan ärendet kom upp på tinget. Ibland kan det också finnas uppgifter i kyrkboken om vilka som döms för lönskaläge resp. hor (Det är vanligen dessa begrepp som förekommer i handlingarna)

[Torbjörn Norman]

Över Östergötland skall finnas ett bra domboksregister. Kolla om det är användbart. Finns det någon släktskap mellan soldatfamiljen och modern? Var det känt vem som var barnafadern bör han ha betalat böter. Och en liten summa till kyrkokassan. Titta i kyrkoräkenskaperna om sådana finns.
Varför hade soldaten en piga. Soldater brukade ha dålig ekonomi och inte ha råd att betala mantalspenning för en piga. Vad säger mantalslängden? Att modern titulerades piga behöver inte innebära att hon tjänade som piga. Piga kan också betyda att hon är ogift. Kanske var hon sjuk redan när barnet föddes.
I kyrko eller fattigvårdsprotokoll kan anges när dottern placeras i fosterhem. Ersättning till fosterföräldrarna bör ha utbetalats ur kyrkokassan för fattigmedel. Såvida fosterföräldrarna inte var nära besläktade.
Blada igenom husförhörslängden och notera alla manspersoner som erhållit straff för brott mot 6 budet eller något liknande. Några reflektioner i samband med detta speciella fall.

[Martin Casterud]

Carl-Fredrik och Torbjörn!
Tack för era svar. Skall se om jag kan lösa problemet efter dessa nya infallsvinklar.
Mvh Martin

[Anders Norin]

Har någon en uppfattning om hur vanligt det var att en mor till ett s.k. oäkta barn som stämts in i domstol inte kunde ange faderns namn med hänvisning till att denne var en främmande resande man eller liknande. På mig låter det snarare som om modern mycket väl visste vem fadern var men av någon anledning inte ville/kunde berätta. Förekom sådana uppgifter i den här typen av mål ofta, undrar
 
Anders Norin, Uppsala

[Bernhard Granholm (Bkvg)]

Anders.
Enligt en undersökning jag gjorde 1995 på cirka 1000 förbindelser utom äktenskapet år 1796 och som finns omnämnd i Släktforskarnas årsbok '98 angavs cirka en tredjedel av fäderna som okända. Rimligtvis var inte alla partners okända för dessa kvinnor, men begreppet ”okänd” kom att stå som en synonym eller kod för tillämpningen av de lagar och bestämmelser som då rådde. Denna tillämpning har sin grund i 1778 års brev från Gustav III - kallat Barnamordsplakatet - och som gav kvinnan rätt att inte behöva ange någon man. Marie Lindstedt Cronberg har in sin doktorsavhandling ”Synd och skam” redogjort för bakgrunden till detta. Just benämningen ”främmande resande man” var ganska vanlig i närheten av stora genomfartsvägar.

[Anna Orebrand]

Hej!
 
Den 29/7 1823 föddes Inga Kajsa Olofsdotter i Målaretorp, Holmestad. Hennes mor var Lisa Andersdotter (1788-1875). Faderns namn saknas dock i födelseboken eftersom Inga Kajsa föddes oäkta.
 
Något/några år senare (datum saknas) gifte sig modern med Olaus Kindblad (1800-1871) och den 7/12 1826 fick de dottern Maja Stina (som alltså föddes inom äktenskapet).
 
Vad frågan gäller är naturligtvis om Olaus Kindblad var far till Inga Kajsa eller inte. I bouppteckningen som upprättades efter honom den 2/7 1871 står följande att läsa:
 
...efterlemnande sig arfvingarne Enkan Lisa Andersdotter Kindblad och med henne sammanaflade twänne barn, nemligen: dotter Inga, gift med Johannes Johansson; Målaretorp, och dotter Maja Stina Kindblad...
 
Vad som alltså talar för att Inga Kajsa verkligen var dotter till Olaus Kindblad är sålunda bouppteckningen samt hennes efternamn (Olofsdotter). Räcker dessa bevis för att kunna skriva in Olaus namn i antavlan eller ska jag leta vidare? Det bör kanske också tilläggas att när Inga Kajsas tredje son föddes fick han just namnet Olaus efter fadern/styvfadern.
 
Alla synpunkter mottages tacksamt!
 
Mvh Anna

[Håkan Skogsjö]

Jag håller med om att Olaus Kindblad är en sannolik fader till barnet, men jag tycker inte att de uppgifter du nämner räcker som bevis på faderskapet. Det finns exempel på att styvbarn nämns som egna barn i bouppteckningar. Orden ?med henne sammanavlade tvänne barn? ska knappast läsas bokstavligt; det var en fast fras som användes i bouppteckningar när makarnas gemensamma barn räknades upp. Man ska komma ihåg att bouppteckningen är ett juridiskt dokument vars uppgift är möjliggöra ett korrekt skifte av arvet. Uppgifterna i bouppteckningen lämnades av arvingarna, i detta fall säkert av änkan. Om hon nämnde Inga Kajsa som sitt och avlidne makens barn och om ingen protesterade, då kom dottern också att bli noterad som makarnas gemensamma. Någon kontroll, exempelvis gentemot födelseboken, förekom inte.
 
Jag tycker att du också bör kolla om domboken har något att ge. Detta är så tidigt att man kan förvänta sig att det oäkta barnet blev rättssak. Du bör också kolla Olaus och moderns förehavande åren 1822-23 så långt kyrkböckerna tillåter detta. Finns uppgifter som visar att de kände varandra hösten 1822. Bodde de kanske rent av i samma gård eller samma by? Det gör ju faderskapet mer troligt än om de bodde flera mil från varandra i olika socknar. Vidare: Hur skrivs dottern i husförhörslängden efter moderns giftermål? Står hon fortfarande som oäkta i kyrkboken eller har prästen tagit bort den noteringen? Ett oäkta barn blev äkta om föräldrarna gifte sig med varandra, så om Olaus var far och om noteringarna i kyrkböckerna gjorts korrekt bör Inga Kajsa inte anges som oäkta efter vigseln.
 
Det finns fler tips om hur man finner fadern till oäkta i Nättidningen RÖTTER under Tips&Råd.

[Anna Orebrand]

Hej!
 
Jag har nu ytterligare granskat mina anteckningar och kan därmed komma med några nya fakta i målet Inga Kajsa Olofsdotter, hennes mor Lisa Andersdotter och hennes eventuelle far Olaus Kindblad.
 
Både Lisa Andersdotter och Olaus Kindblad bodde i Holmestads socken i början av 1820-talet. De verkar dock inte ha varit bosatta i samma by och jag hittar inga andra bevis för att de verkligen kände varandra vid denna tid. Dessutom var ju Lisa tolv år äldre än Olaus, vilket talar emot att de umgicks i samma kretsar.
 
Det är först år 1824 som det finns antecknat i husförhörslängden att Olaus har flyttat till Målaretorp, där Lisa och hennes lilla dotter Inga Kajsa bodde. Förmodligen gifte sig paret i samma veva, men tyvärr saknas vigselbok för Holmestad vid denna tid.
 
I husförhörslängderna står Inga Kajsa antecknad som äkta, utom i hfl 1819-26, då notering om äkthet saknas överhuvudtaget, och i hfl 1826-33, där det ser ut som om prästen först har skrivit oäkta, men sedan strukit över den första bokstaven.
 
Till saken hör också att Lisa Andersdotter fött ett oäkta barn en gång tidigare. Redan 1810 födde hon sonen Karl, vars far i födelseboken uppges vara en Petter Carlsson. Denne Karl växer upp hos Lisa och Olaus, men står nästan alltid antecknad som oäkta i husförhörslängderna (undantaget är hfl 1819-26). Karl flyttar så småningom och bildar familj. Han bär då efternamnet Andersson (alltså inte Pettersson efter sin far eller Olofsson/Kindblad efter sin styvfar). Till skillnad från Inga Kajsa omnämns han inte heller i Olaus Kindblads bouppteckning (men det är möjligt att han är död då - jag har inte vidare följt hans öden).
 
I övrigt kan noteras att från och med 1837 saknas anteckningar om Inga Kajsas eventuella äkthet i husförhörslängderna. Hon står då rätt och slätt antecknad som dr, d v s dotter, och när hon gifter sig får maken titeln måg i husförhörslängderna.
 
Bevisbördan kan med andra ord sägas ha stärkts. Att leta i domböckerna förefaller dock vara ett bra råd, men eftersom jag bor i Uppsala och dessa finns på landsarkivet i Göteborg, så lär det dröja innan jag får tillfälle till detta. Sedan undrar jag också hur sannolikt det är att man verkligen hittar några noteringar om detta fall, särskilt om fadern är Olaus Kindblad, då paret trots allt gifte sig så småningom och därmed kanske hade någon slags överenskommelse om att vänta med giftermål?
 
Mvh Anna

[Håkan Skogsjö]

Alla omständigheter du nämner talar onekligen för att Olaus Kindblad är fadern. Särskilt uppgiften att noteringen oäkta i hfl 1826-33 ändras till äkta genom att första bokstaven stryks är en mycket viktig pusselbit. Om det verkligen är så - kanske bör man kolla originalet för att en helt säker läsning ska kunna göras - betyder ju det att prästen faktiskt har övervägt huruvida barnet är äkta eller oäkta och funnit skäl att göra en skriftlig ändring. Orsaken till detta kan knappast vara någonting annat än att Olaus verkligen var fadern. Så om denna strykning verkligen har gjorts torde den kunna betraktas som en lika säker faderskapsnotering som om faderns namn funnits i födelseboken (åtminstone när alla andra omständigheter också talar för Olaus som far).
 
Domböckerna är mikrofilmade och jag tror att det bör vara möjligt att låna mikrofilmen från länsbiblioteket (vilket det nu är i Västra Götalands län). Notera alltså att det är den gamla rullfilmen som gäller, eftersom domböckerna ännu inte är konverterade till mikrokort (om jag inte är felunderrättad). Men du har helt rätt: Om föräldrarna hann gifta sig blev det ingen rättssak av det hela.

[Elisabeth Thorsell]

Domböckerna för Kinne härad finns för tiden åtminstone fram till 1818 på mikrokort hos SVAR, enligt katalogen på NAD på Nätet. Så mitt förslag är att du ringer SVARs kundtjänst och hör hur långt fram de har kort? Tydligen har SVAR tekniska problem just nu, så det går inte att beställa via Nätet.

[Anna Orebrand]

Hej! Tack för alla tips! Vid tillfälle ska jag ta itu med domböckerna och se om jag hittar något där. Kanske har jag tur! Det är lite frustrerande att ha så många uppgifter som tyder på att Olaus Kindblad är fadern, utan att för den skull vara RIKTIGT säker... och är man inte riktigt säker är det ju meningslöst att ta med honom i antavlan. Men som sagt, förhoppningsvis löser det sig. Det gäller bara att inte ge upp i första taget.
 
Mvh Anna

[Ulf Berggren]

Ett tips när det gäller att få fram vigselåret mer exakt är att kolla mantalslängderna och se när det första gången framgår att han är gift.
 
Skulle det t ex vara redan i mtl 1824 - gjord i slutet av 1823 - har de alltså gift sig bara några månader efter barnets födelse. Det skulle också vara ytterligare ett indicium, som tydde på att det bara handlar om ännu ett fall av att makarna gifte sig först kort efter sitt första barns födelse.

[Linda Wikland]

Hej!
Jag har ett problem som någon kanske kan hitta en ny infallsvinkel på.
 
Erik Ferdinand föds 1848 7/10 i Sigtuna, St Olof församling. Hans mor är pigan Britta Stina Jansdotter Mörth i Sigtuna. 1851 flyttar Britta Stina och sonen till Husby-Ärlinghundra och bosätter sig på Ahrnberga ägor. 1852 får Britta sonen Pehr August, inte heller hans far anges i födelseboken.  
Ett par år senare, i februari 1860 får Britta ytterligare ett barn, dottern Christina Vilhelmina, där fader saknas. Britta tycks inte ha hämtat sig efter dotterns födsel och hon avlider i juli 1860 i fattigstugan. Efter hennes död så placerades barnen ut som fosterbarn i socknen. Jag hoppades hitta upplysningar i sockenstämmoprotokollet om fattigvården vilket jag gjorde men det gjorde mig nästan mer frustrerad.  
 
Den 4 april efterskänkes Brita Stinas böter för lönskaläge pga. författningar.
 
Den 15 april diskuteras frågan om underhåll till Brita Stina Mörths tolvårige son Erik Ferdinand. Sockenstämman är ganska ovillig att ge understöd till honom eftersom hans far är väl känd och vid goda villkor. Han ger årligen en tunna råg och 15 rtr till sonen och nu när modern är ur stånd att försörja gossen borde fadern rycka in och ta hand om honom. Men eftersom stämman är osäker på om han godvilligt kommer att gå med på detta beslutar man ändå att fattigkassan ska sörja för gossens skolgång men påpekar att fadern måste underrättas om detta beslut. Tyvärr nämns fadern inte vid namn.
 
Jag har kikat i domboken för perioden runt Eriks födsel men har tyvärr inte hittat någonting om Erik och Britta Stina Mörth. Jag kan ha  missat något för den är ganska svårforcerad.  
 
I vilket fall som helst känns det väldigt frustrerande att han tydligen var välkänd och betalade underhåll men ändå så omöjlig att hitta. Troligen hette fadern Erik i förnamn eftersom sonen Erik Ferdinand alltid kallas Eriksson.  
 
Några bra id?er om hur man ska gå vidare?
 
Mvh Linda Wikland

[Torbjörn Norman]

Några funderingar
 
Om fadern var känd borde han också betalat böter? Gå igenom aktuell församlings kyrkoräkenskaper och  kolla fäderna ifall några kan vara mer misstänkta. Många går kanske att utesluta. Försök alltså att para ihop dem med de oä barnen. Fortsätt med grannsocknarna. Kyrkan ville gärna ha in sina pliktpengar.
 
Var arbetade modern, var kyrkskriven när sonen blev till?
 
Var fadern borgare i Sigtuna kan det hända att Eriksson var efternamn och inte patronymikon.

[Maj-Brith Andersson]

jag undrar om man kan dra någon slutsats av att ett utomäktenskapligt barn har ett annat efternamn än modern? min morfader:Karl August Karlsson f.1865 24/9 född i Partille O. län.
Hans moder Maria Anderssdotter f. 1834 4/8 troligen i Örgryte församling Göteborg stad.

[Susanne Svernh]

Hej Maj-Brith!
Min farmor var född uä och fick sitt efternamn efter sin far (patronymikon).  
Hälsn
Susanne

[Eva-Lotta Wincent Svenblad]

Hej !
Jag undrar hur man kan få tag på fadern till ett barn som blivit inlämnad på barnhus i Stockholm 1804? Har från stadsarkivet i Stockholm fått moderns namn. Barnet hade inte samma efternamn som modern. Tacksam för tips.
M.v.h Eva-Lotta

[Ralph Ericsson]

Ang okända fäders böter.
Efter 1821 blev det inte straffbart att skaffa barn utom äktenskapet. Därför var det många mödrar som inte anmälde fäderna för att få underhåll för sina oäkta barn. Då blir det genast svårare att finna dessa fäder.
Mvh  
Ralph Ericsson

[Jeannie Kristensen]

Kan nogen hjælpe en dansker, med at finde nr. på mikrokort ?
 
Jeg har en John Andersson, som er født 30/7-1834 i Skårby, Malmöhus. Hans mor var Anna Rasmusdotter og fik ham utenfor ekteskab.
 
Hvilke mikrokort skal jeg bestilla, domböcker från Vemmenhogs ? Hvis ja, hvilke SVAR-nr. skal jeg bestille ?
 
Mvh
Jeannie Kristensen i Danmark

[Bernhard Granholm (Bkvg)]

Skårby 1834. Skårby ligger i Ljunits härad. Enligt SVAR pågår konvertering till mikrokort av domböcker för Malmöhus län.  Domboken för år 1834 har beteckning A1a:48.

[Magnus Sandberg]

Hur säkert är säkert?
 
Jag har precis börjat söka efter ”Fader okänd” till en av mina anor och i Domboken hittat ett Faderskapsmål och undrar därför hur säker man kan vara?
Lars Larsson är 1854 stämd inför tinget för att vara fader till min ana. Lars drar i sin tur in ytterligare en person, Sven Nilsson, som trolig fader. Båda nekar bestämt till ”köttslig beblandelse” med modern. Åklagaren kallar 5 vittnen som styrker att Lars Larsson och Stina Danielsdotter, som modern heter, haft ett förhållande sistlidne höst och legat ”under ett täcke” och omfamnat varandra. Dock kan ingen säga om de två varit nakna eller ej. Ett vittne säger också att modern, mitt under födselsmärtorna sagt att Lars är fadern.  
Jag har inte ännu kunnat tyda Tingets Utslag men jag undrar hur man ställer sig till ett sådant här mål vad Utslaget än blir? Om Tinget dömer till Stinas fördel skall man då tro att Lars ÄR fader till barnet och tvärtom, är han inte fader om tinget dömer till Lars fördel?? Man pratar ju alltid om biologiska föräldrar inom släktforskningen men hur vet man egentligen att det är rätt?
Finns det andra ställen man kan ”dubbelkolla” sådana här ärenden?