Äldre inlägg (arkiv) till 2001-05-08

[Johnny Andersson]

Vad betyder ordet ”födomål”?
 
Jag håller på att söka efter en far till ett ”oäkta” flickebarn Anna Greta som är född 1847-08-24 i Folkärna församling i södra Dalarna.  
Om fadern står ingenting i kyrkböckerna jag har även sökt i bilagor till dopböcker och husförhörslängder. Jag har också tittat i domböckerna från 1847 till 1849 och inte där hittat något faderskapsmål där någon far har blivit dömd.  
I stället har jag funnit tre stycken mål där en soldat Blomster inte har fullföljt sina åtagande med ett födomål. Det står ingenting om att han är fadern till barnet.  
Jag undrar om det inte var vanligt att de runt åren 1847 i Folkärna var ganska vanligt att mamman och pappan själva gjorde upp sinsemellan om ersättning (födomål) till mamman för barnet. Nu var det så att Blomster i detta fall slarvade med betalningen och blev ändå dragen till Tinget.  
 
Är det någon som känner till vad ordet födomål betyder och är det någon som har någon erfarenhet av liknande fall i södra Dalarna vid den här tiden (1847)?
Kan man med dessa mål som jag funnit betrakta Soldat Blomster som far till flickan Anna Greta?
 
Vid sökandet av dessa mål fann jag ett annat fall där ordet födomål också fanns med. Där var inte heller någon dom på faderskap men vad jag tyckte ändå att det var mera klart att det gällde en ersättning för Soldat Grönings oäkta dotter.
 
Här nedan följer mina tolkningar av Tingsrättens papper. De första tre om min Soldat Blomster det sista med ett liknande fall om födomål.
 
enl. Domboken Folkare Häradsrätt. Kopparbergs Läns Härads Arkiv  
(frågetecknen betyder osäker tolkning, . betyder ej läsbart)
 
Domboken bilagor G:36 för år 1848 Originalpapper på Landsarkivet i Uppsala.
Nr.46
På begäran af pigan Stina Mattsdotter i Bergshyttan varder? Afsk. Soldaten J.E. Blomster derstädes. Härigenom kallad och stämd till infallande Folkare Härads Wår-Ting som tager sin förjan den tredje /3/ in stundande Aprill då käranden påstår utbekomma resterande födomål för år 1847, fyra fjärdingar korn, fyra fjärdingar blandsäd och Contant Ellfva Riksdaler Rd samt ersättning för Rättegångskostnaden.
Denna Stämmning hörsammas af svaranden vid den påföljd som lagen i 11 cap.18 samt 12 Cap. 2 och 3? som? Rättegångs Balken bestämmer.
Eriksgård den 1 mars 1848
Efter Herr Domhafvandens förordnande
Hemmetzberg?
1848 mars 16? Blomster betalt till Stina Mattsdotter 3 Rd 20 sk
Föregående? Stämning är J. E. Blomster tillstäds och skulden erkänns
Betygas d 14 mars vitne Jan Olsson? Mats /bom/ Matsson
 
 
Domboken KLHA serie 5. AI:81 kort 4, rad 5, bild 7 vä. Vårtinget 8 april 1848
SD? Mut? Mut? (Efter förändringar) Pigan Stina Matsdotter i Bergshyttan -:- afskedade soldaten J.E. Blomster derstädes intygas af Jan Olsson och Mats Mattsson i nämnde by. Fyra fjärdingar kornsäd, fyra fjärdingar blandsäd och sju? Rd 28 sk  
Reps? åtentämde? (Svaranden återstämde) för 1847 å utfästadt födomål (utfästat födomål) höls? som erkända skuld med 5 pr ränta från lagsökningsdagen och 2 Rd . i fätgka?  
Text i marginalen: . antingen in natura eller efter gå?
 
 
Domboken KLHA serie 5. AI:81 kort 15, rad 4, nr 157. Hösttinget 19 oktober 1849
Nr. 157  
Med begäran om dess intagande i domboken inlämnades ett så lydande contract upprättadt emellan J.E. Blomster i Bergshyttan och Calvander? Pettersson i Hedemora Löpbo? by. Så lydande att enligt föregående contract emellan Anders Mattsson (ev. bror till Stina) i Ångermansbo och J.E. Blomster i Bergshyttan rörande afgärd till pigan Stina Mattsdotter i Bergshyttan . af 1 ? tunna spannmål nemligen en spann råg, en åts korn och en dito blandsäd observera? det? förenämnde pigan Stina Mattsdotter skola äfwen afnjuta för hwarje år åtta Riksdaler Banco hwilka nämnde penningar skola af mig J.E. Blomster årligen i . . Pettersson tid oqualt? betalas  
Som skedde i Bergshyttan den 18? Martii 1849  
Johan /bom (bomärke)/ Erik Blomster i Bergshyttan  
 
Vittnen E. Sjöström i Bergshyttan och Carl Johansson från Eskilstuna  
. skall detta contract till den kraft och werkan lag förmår uti Domboken ordagrant införas och bevis derom genom krist? i Land . och utdrag af protokollet medelas
 
 
Ett annat mål angående ”födomål”
Domboken bilagor G:35 för år 1847 Originalpapper på Landsarkivet i Uppsala.
Enligt öfverenskommelse mellan Pigan Anna Jansdotter i Klockarbo och Soldaten Anders Gröning angående födomål för ett flickebarn så ingår jag Anders Gröning att utbetala /100/ Riksdaler i ett för alla? Som skall betalas i följande terminer med 50 Riksdaler den 1 Julli och 50 Riksdaler den 1 januari 1848 och med åfwanstående öfwerenskommelse förbinder jag mig Anna Jansdotter att ej widare Lagfara
 
Som skedde i Lund den 16 april 1847
Anna /bom/ Jansdotter i Klockarbo
 
Wittnar
Corpral Sjöström i Bäsinge
L Humla Gammelgård

[Bernhard Granholm (Bkvg)]

Anna-Lena
 
Kolbäck ligger i Snevringe härad. Dessa domböcker är för åren kring 1824 mikrofilmade.
 
Ur SVARs förteckning:
 
Volym      År         SVAR-kort
AI: 55c     1823      D69214 14  Stht.                                    
 
AI: 56a     1824      D36269 11                                          
 
AI: 56b     1825      D69215 18                                          
 
AI: 57a     1826      D36270 17

[Anna-Lena Johansson]

Stort tack för suveräna uppgifter!Jag har nu
beställt domböckerna från SVAR och väntar med spänning på att de ska komma!!!
Vänliga hälsningar,Anna-Lena Johansson

[Anna-Lena Johansson]

Hej! Kunde inte hålla mig tills mina beställda dom
böcker från SVAR kommit, så jag åkte till RA i Marieberg och fick titta i de renoverade domböckerna där.Är det stor skillnad mellan de som
man skickar efter från Ramsele och de som finns på RA i Marieberg. Personalen kunde inte svara (?)
på min fråga. Tyvärr hittade jag ej det jag sökte.
Det oäkta barnet är fött 2/1 1824 i Kolbäck och det står att modern fått plikta 1:16 Riksdaler.
Kan det vara så att det ej kom upp i tinget och att hon bara fått betala till kyrkan? Har sökt i hela 1823, 1824 och 1825 i Snevringe Härad. Det är första gången jag möter domböcker så är det någon som kan tipsa mig så är jag innerligt tacksam! MVH Anna-Lena Johansson

[Bernhard Granholm (Bkvg)]

Anna-Lena.
Protokollstexten och saköreslängd är i princip de samma i en renoverad dombok som i konceptet/originalet. Bilagor kan dock saknas och texten kan vara redigerad. Det kan vara sådant man ansåg vara ovidkommande och som inte kom med i den renoverade. Det är dock inte så stor möjlighet att en angivelse mot en fader skulle saknas i den renoverade om den finns i konceptet, men helt säker kan man inte vara.  
 
Enligt en kunglig förordning från 10/4 1810 var kvinnan fri från straff för lönskaläge de två första resorna (gångerna). Hon skulle dock betala avgift till kyrkan.

[Anna-Lena Johansson]

Tack Bernhard!Enligt HFL så ska hon fått absolution 2 ggr för lönskaläge, 1815 och 1824.
Det sista barnet är av största intresse för mig då hon är i rakt nedstigande led till mig.
Dom följde nog ej den kungliga förordningen vidare
bra där i Kolbäck, hittade flera fall där de fått
straff eller böter för första resan lönskaläge.
( 1823, 1824 och 1825). Men jag ger inte upp!
Tänker fortsätta att söka fadern. Jag vet att när
barnet var ca 1 år flyttade hon tillbaka till
Svedvi, där hon tidigare har bott och kanske kan
det vara så att hon finns i domböckerna där??
I HFL för Svedi står det i anmärkningskolumnen
om absolutionerna för lönskaläge.MVH Anna-Lena

[Jörgen Tollesson]

Uppgifter om lönskaläge och oäkta barn kan också finnas i domkapitlets (stiftsstyrelsens) arkiv, som förvaras på landsarkivet. I Kolbäcks fall Västerås domkapitel och Uppsala landsarkiv.
 
F ö är oäkta barn ett märkligt uttryck. Det var väl de ogifta föräldrarna som var oäkta?

[Anna-Lena Johansson]

Hej Jörgen!Tack för ,för mig, nya uppslag .
Håller fullkomligt med dig angående ordet oäkta.
Jag blir lika illa till mods varje gång jag ser
ordet i F.B. och i HFL. Ofta träffar man på
af ägta säng som notering i kanten i F.B. och
det är lika trist det. Barn är barn och de har inte fått välja vart de hamnar i världen.
 
För övrigt får en resa till Uppsala landsarkiv nog
vänta tills semestern, trots att jag vill titta
så fort som möjligt! Mvh. Anna-Lena

[Martin Persson]

Hej!
Jag forskar på uppdrag av en levande person. Hennes mor föddes i Visby i början på 1900-talet och fadern var okänd. Denna moder hade även en äldre bror, samma mamma och även här okänd fader. I ett dokument från ett arvsskifte i slutet på 90-talet benämns dock dessa båda syskon som halvsyskon till en annan syskonskara. Då modern är olika för de två syskonskarorna men fadern är okänd för den ena skaran och fastställd för den andra, borde det ju rimligtvis vara på faderns sida som syskonen är släkt och därmed borde denna far också vara den som är markerad okänd i födelseböckerna. Jag vill dock ha lite bättre bevisning för att helt fastslå detta, är det någon som kan ge mig något förslag? I.o.m. att det står halvsyskon i dokumentet så bode ju släktskapet på något sätt vara erkännt, men var ska jag leta?  Tacksam för alla tips och synpunkter på mitt resonemang!
mvh
Martin Persson

[Bengt Sehlin]

Hej!
Jag undrar vad det är för skillnad på Okänd Fader och Onämd Fader, har det en viss betydelse eller skrev prästerna på olika sätt.
Mvh.Bengt

[Bernhard Granholm (Bkvg)]

Bengt!
Min generella tolkning är att det inte behöver betyda någon skillnad mellan okänd och onämd. Det nämnda exemplet är ett enstaka utan tidsangivelse så det är svårt att ge exaktare svar. Vad som kan vara intressant för att göra en tolkning av uttrycket är om det är en enstaka formulering av prästen i fråga eller om det förekommer i alla hans liknande fördelsenotiser samt vid vilken tid det skrevs.
 
1779 kom Gustav IIIs brev enligt vilket kvinnan inte var tvungen uppge sin lägersman. I kyrkboken skrevs oftast ”okänd” även före 1779 och även då kvinnan verkligen uppgivit ett namn. Men det finns exempel på födelseböcker där det står ”fadern uppgives vara ..”.
 
Sammantaget kan ”okänd” i kyrkoarkivet betyda följande steg.
1 Barnfadern var verkligen okänd för kvinnan. (Kände honom ej eller hade umgåtts med flera).
2 D:o var känd av kvinnan men okänd för prästen.
3 D:o var känd av både kvinnan och prästen.
 
”Onämd” kan vara en precisering av att kvinnan verkligen inte nämnt något namn för prästen (eller i tinget). Jämförande forskning i domböckerna kan också ge antydan om vad prästen menat.

[Bengt Sehlin]

Hej!
 
Tack Bernhard för ditt svar, jag ska kolla närmare på om Onämd förekommer oftare i prästens anteckningar. Detta handlar om år 1908.
 
Skrevs slla med okänd fader in i domböckerna? eller var det enstaka fall.
 
Mvh. Bengt

[Bernhard Granholm (Bkvg)]

Bengt!
I domböckerna kom bara de oäkta födslar som kom inför tinget. Här är det två årtal att uppmärksamma.
 
1810 blev kvinnan fri från världsligt straff (böter i tingsrätten) för de två första resorna (överträdelserna). Kvar blev avgift till kyrkan. Detta innebär att om hon inte hade någon man att ange, så kan notering i domböcker saknas.
 
1864 blev det inte längre heller brottsligt för mannen att ha lönskaläge (samlag utom äktenskapet). Där finns det mål i tingsrätten endast om kvinnan behövt kräva mannen på underhåll för barnet.
 
För år 1908 vet jag inte säkert. För detta år har jag ingen forskning. Sannolikt är att kvinnan inte nämnt faderns namn till prästen. Och sannolikt skrev olika präster olika även då. Och som sagt, det kan ju vara intressant att jämföra övriga födelsenotiser.
 
Det finns en hel del skrivet om lönskalägen och okända fäder i nättidningen Rötter.

[Anders Berg]

Hej Bernhard! Innebär det du säger att en kvinna som 1854 fick ett tredje oäkta barn drogs inför tinget?

[Bernhard Granholm (Bkvg)]

Arne!
Det där är en intressant fråga. Marie Lindstedt Cronberg hävdar i Synd och skam att någon tredje resa egentligen inte formellt kunde förekomma eftersom kvinnan ju var fri från straff och någon första och andra resa inte skulle kunna räknas. Detta verkar rimligt. Men jag har ändå träffat på fall där en kvinna dömts mellan 1810 och 1864 med hänvisning till att det var just tredje resan. I så fall har domstolen gjort fel när de dömt?
 
Så svaret på din fråga är både ja och nej. Olika domstolar kan ju ha bedömt olika.

[Anders Berg]

Bernhard! Begreppen första och andra resan behöver inte betyda att något straff utdömts. Andra resan betyder väl helt enkelt andra gången. Prästen höll reda på resorna. Vilka erfarenheter har ni som forskat i domböcker efter 1810, förekommer ofta 3:e resan lönskaläge vid tingen?

[Bernhard Granholm (Bkvg)]

Anders!
Man bör nog skilja på domstolens straffutmätning och kyrkans avgifter även om domstolen administrerade också de senare.
 
Såväl prästen som rättens funktionärer höll nog räkning på antalet gånger. I de fall jag funnit så kan de stå att drängen NN dömdes till böter men att pigan NN var straffri enligt Kongl förordning 10 april 1810. Men i andra fall kan det när fadern (fäderna) varit okänd(a) helt plötsligt dömas ut böter för kvinnan för tredje resan. De två första gångerna finns inte protokollförda. Här har det tydligen förekommit dold bokföring. Och det är det jag menar med referens till Lindstedt Cronberg om det kan vara juridiskt korrekt att döma till tredje resan när det inte finns vare sig åtal eller dom på de två första.

[Anders Berg]

Jag har nu beställt Gudmundrå tingslags dombok för tiden när min ana fick sitt tredje oäkta barn. Ska bli spännande att se om hon finns med! Tack för uppslaget.

[Maj-Britt]

Bästa svarare,
min mor var född utom äktenskapet 1911.  Mormor var hushållerska hos känd artist i Stockholm och artisten var far till barnet.  Han hade familj och ville undvika skandal. Mormor gifte sig med fabrikör som adopterade min mor, möjligen mot betalning.
Har jag någon möjlighet att få veta vem min morfar var?

[Carl-Fredrik Hanzon]

Hej Maj-Britt!
 
Om din mormor var hushållerska på det sättet att hon bodde och var skriven på samma adress som artisten, borde det väl via folkbokföringsuppgifter; husförhörslängder/församlingsböcker, mantalslängder etc. gå att via en enkel kontroll få reda på vem artisten var. Eftersom det hände 1911, borde 70-års-regeln inte vara något problem i sammanhanget. Bodde din mormor däremot på en annan adress, och endast tjänstgjorde hos artisten dagtid, kan det nog bli svårare.

[Magnus Påhlsson]

Hej
Hoppas att det finns någon som kan hjälpa mig till rätta.  
Jag forskar på ett oäkta barn, som föddes 1820 i Lilla Beddinge, Malmöhus län. I vilken dombok kan jag förvänta mig att hitta personerna omnämnda. Samt vet någon om den finns mikrofilmad, alternativ om domboken finns på landsarkivet i Lund?
Med vänliga hälsningar
Magnus Påhlsson

[Bo Berndtsson]

Lilla Bedinge (stavades så före 1940) ligger i Vemmenhögs härad.

[Elisabeth Thorsell]

Domboken för Vemmenhögs härad bör finnas på Landsarkivet i Lund, samt finns nog även filmad på rullfilm. Men den är inte ännu konverterad till mikrokort, och går därför inte att låna via SVAR.

[Magnus Påhlsson]

Tack för hjälpen
Jag får fortsätta på landsarkivet i Lund.
Med vänliga hälsningar
Magnus Påhlsson

[Christer Borg]

Emma Christina Pettersson, Stjernholm, född 1867-04-07 i Estuna socken. Okänd fader. Hur göra? var börjar man?  
Mvh
Christer Borg

[Bernhard Granholm (Bkvg)]

Christer!
Börja var? För 1867 är svårt bestämma vilken källa, som troligast. Dombok i Lyhundra härad om modern har stämt fadern för underhåll. Barnmorskearkiv. Sundhetsverket om Emma Christina var tångförlöst. Sockenstämmoprotokoll. Kommunarkivet.
Om arkiven för Lyhundra hd i Stockholms län numera finns på Stadsarkivet i Stockholm är jag osäker på eljest landsarkivet i Uppsala. Där kan också sockenstämmoprotokoll finnas. Barnmorskearkiv sannolikt i landstingsarkivet. Kommunarkivet bör finnas i Norrtälje. Sundhetsverket (Medicinalstyrelsen) finns i riksarkivet.
Jag skulle nog börja söka i det lättast åtkomliga arkivet först.

[Håkan Bergström]

Känner nån till hur många år fadern till ett oäkta barn normalt skulle betala underhåll?

[Elisabeth Thorsell]

Tills barnet kunde försörja sig självt, vilket förstås bedömdes olika under olika tider och trakter. Det kan stå i häradsrättens dom i målet.

[Ove Tegnér (Ove)]

Hej  
 
Jag skulle vilja ta upp en gammal historia om en oäkting i Tingstad (E) f.1814. Fick fram mycket om hans liv när jag var ny med släktforskningen för 10 år sedan. Bl.a. begick han självmord som finns omtalat från Urtima tinget. Jag har tagit reda på boupteckning och obduktionsprotokoll också. Det är bara pricken över i som saknas tycker jag. Hans ev. far eller om modern finns antecknad för någon sorts böter.
 
Försökte då också hitta något om moderns ev. straff för lönskaläge i domboken för 1814 och passade på när jag passerade Landsarkivet i Vadstena, en semester. Enligt mina gamla anteckningar tittade jag i Lösings Härads saköreslängder 1814 AI:a utan resultat.  
När jag nu via NAD på nätet söker på Alla arkivtyper med sökorden Lösings häradsrätt får jag bara fram listor på mikrofilmade domböcker till 1783 ! När det gäller Björkekinds och Bråbo Härader är det senaste 1777 respektive 1846 som gäller och inga hänvisningar till icke filmat material. På alla dessa söklistor hänvisas också till Bankekinds register på ett mikrokort. Kanske skall jag köpa hem det ?  Det känns inte som sökningarna ger mig allt.
 
Har någon annan något bra tips om hur jag skall gå tillväga eller ett eventuellt utbyte mot att jag kontrollerar böcker i Göteborgs landsarkiv som ligger nära mig. Någon som bor nära Vadstena som behöver hjälp från Göteborg ?
 
Enligt inlägg ovan i denna tråd kanske det inte ens fanns något för tinget eftersom det var efter 1810 ? Det finns, efter vad jag kan se, heller inga mikrofilmade räkenskapshandlingar för Tingstad vid denna tid.
 
Tacksam för alla tips. mvh // Ove Tegn?r

[Anita Hadadi]

Hej!
Är det någon som vet om man kan låna domböcker på
biblioteket eller från något annat ställe, så man
slipper åka 30mil (för mig är det Sthlm- Karlstad)
Ev. dom i tinget för okänd fader skulle ha varit
1905.
MVH Anita