Äldre inlägg (arkiv) till 2001-01-04

[Barbro Backlund]

Kan någon ge ett tips hur man enklast hittar protokoll från ett faderskapsmål under första decenniet på 1900-talet. Finns något material
på micro-film eller-fiche  Barbro Backlund

[Martin Sunnqvist]

Tag kontakt med den tingsrätt inom vars domsaga den instämda fadern bodde. Domstolarnas indelning har ändrats sedan det tidiga 1900-talet, men de gamla häradsrätternas/rådhusrätternas arkiv har förts över till de nu motsvarande tingsrätterna.  
 
Lycka till!

[Per Carlzon]

Hej !
 
Jag undrar över hur man finner namnet på en far till ett oäkta barn, som var fött 1884.
 
Hur går man tillväga ? Går det generellt ett att få reda faderns namn ?
 
Mvh  
 
Per

[Håkan Skogsjö]

Det finns en sida i Nättidningen RÖTTER som handlar om oäkta barn. Du hittar den här.

[Fredrik Derefeldt]

Hejsan!
 
Tänkte hör vad expertisen tror om följande teori.
 
Min morfarsfar Nils Jönsson, föddes 1878 i Ekeberga, Södra Sandby sn, som oäkta son till torparedottern Kersti Olsdotter (1845-1879), dotter till torparen Ola Persson. Som synes så kan man ju undra vad Nils har fått Jönsson ifrån? Fadern? Genom att följa Kerstis väg, så visar det sig att hon tjänstgör under lång tid i Östra torn 5, Lunds lfs, hos arrendatorn Jöns Nilsson och hans hustru Anna Månsdotter. Detta par har 4 barn, 2 döttrar och 2 söner, varav en son heter Nils. Denne son dör emellertid 1877. Kersti Olsdotter, som tjänstgör som piga flyttar helt plötsligt hem till sina föräldrar i Södra Sandby sn, där några veckor senare föds en son som döps till Nils, och får efternamnet Jönsson. Här har jag inga säkra bevis, men mycket tyder på att denne Jöns Nilsson (f 1826) är fadern till min morfarsfar, och att pigan således blev utslängd, när det blev uppenbart att hon var havande. Om jag även lägger in en ytterliggare teori i detta, så bör ju åtminstone någon till ha vetat vem fadern var, då Kersti dog, när Nils var 1 år gammal.
 
Mvh
Fredrik

[Jonny Nilsson]

Hej!
 
Om fadern är okänd och det utspelar sig under första hälften av 1900-talet kan man uppsöka kommunens offentliga arkiv och leta i barnavårdsnämndens handlingar. Förklara situationen för arkivpersonalen så får du säkert tillstånd, även om ärendet kan vara av känslig art. Jag hittade t.ex en hel mapp om min far som var född utanför äktenskapet, kopior på domstolshandlingar om faderskapsmålet, många anteckningar om vem fadern var, bodde, arbetade med etc etc.
 
Vänliga hälsningar
 
Jonny Nilsson

[Stefan Simander]

Kolla om det finns barnmorskedagböcker i  
provinsialläkarens arkiv på Landsarkivet. Där kan  
stå uppgifter som leder fram till vem faderns var,  
ibland på omvägar, genom t ex adresshänvisning  
eller faderns sades vara eller annan ledtråd.
 
Jag fick fram min fars rätta födelsedatum genom  
denna källa. Fars mormor visste bättre än den  
felskrivna födelseboken eftersom förlossningen  
skedde på hennes kökssoffa 15/3 1934 tidigt på  
morgonen och inte 13/3 som det står i alla  
officiella handlingar. Som tårtälskande barn var  
det förstås bara roligt de få gånger familjen  
firade bå

[Rune Edström]

HEJ
Vid koll för nån vecka sen kom fosterbarn kring sekelskiftet fram. Och jag hade en fråga, fast inte rubriken var bra. Den här verkar mycket bättre.
Har sökt min morfar. Min mor föddes 1910 i Åsele med fader okänd. Jag har haft Landsarkivet i Härnösand att söka,men dom hittar inget. Tingsrätten har inget faderskapsmål. Barnavårdsnämd fanns inte i Vilhelmina, men fattigvårdsnämden som betalade fosterhemmet hade inte ens ett namn på henne i den paragraf  där dom beslutade att hon skulle ha fosterhem. Vet vart mormor var piga när det skulle ha timat, men dom är ju döda så det går inte fråga.
Härovan är det om barnmorskedagböcker, som jag nu ska leta om det finns. Finns det ytterligare nåt som man kan söka i ??
mvh
rune

[Anneli Hagman]

Vad räknades som inavel på 1880-1890-talet? Vad var straffet? Var (utöver kyrkböckerna) kan man hitta upplysningar?
 
Det handlar om Örebro län, fader okänd i födelseboken. I en hfl står inafl, vilket jag inte kan tolka som annat än inavlad. Modern gifter sig när pojken är fem år och han får sin styvfars efternamn.
 
Någon som har tips om hur jag ska gå till väga för att finna faderns namn?
 
/Anneli

[Lotta Johansson]

Är det troligt att man kan hitta en okänd far i domböckerna om barnet är fött 1874 och modern var gift? Moderns man kan i det här fallet inte vara far till barnet eftersom han var utomlands cirka 20 år, flera år före barnets födelse och efter. Dessutom står i kyrkböckerna att det är moderns oäkta barn. Ingenting finns däremot i anmärkningskolumnen i hfl. Även om det inte var olagligt att få oäkta barn efter 1864, så var det väl inte särskilt lagligt att få det som gift? Eller?
 
Mvh//
Lotta

[Pierre Nilsson]

Hej!
Jag söker fadern till en nu levande person. Personen är född 12/12 1922 av fader okänd och moder Elsa Margareta Andersson f. 2/6 1905 d. 20/3 1989. Personen vet ingenting och vill inte veta men jag vill det. Det enda jag vet är möjligen att fadern kan ha hetat Rosén men det är det ingen som vet. Elsa pratade aldrig om det här under sitt liv. Den här födelsen var i Iselsta, Grödinge sn (AB). Hjälp mig?
Jag är nämligen intresserad av denna okända fader och hans förfäder. Tacksam för hjälp hur man kan gå vidare med detta fall.
Mvh

[Pierre Nilsson]

Hej!
Jag söker fadern till en nu levande person. Personen är född 12/12 1922 av fader okänd och moder Elsa Margareta Andersson f. 2/6 1905 d. 20/3 1989. Personen vet ingenting och vill inte veta men jag vill det. Det enda jag vet är möjligen att fadern kan ha hetat Rosén men det är det ingen som vet. Elsa pratade aldrig om det här under sitt liv. Den här födelsen var i Iselsta, Grödinge sn (AB). Hjälp mig?
Jag är nämligen intresserad av denna okända fader och hans förfäder. Tacksam för hjälp hur man kan gå vidare med detta fall.
Mvh
Pierre N

[Torbjörn Norman]

Hej
Personen har en personakt där det skall stå vem som är hans far. Men det är inte alls säkert att det är officiellt känt. Personakten skall finnas hos skattemyndigheten. Kan även finnas kvar på den pastorsexpedition där personen bodde 1991. Eller på landsarkivet. När personen föddes tillsattes en barnavårdsman av den socken eller kommun där personen föddes. En faderskapsutredning gjordes och och man försökte utkräva bidrag från fadern. Handlingar arkiveras i kommunarkivet. Husförshörslängderna för perioden är före sekretessgränsen. Grannarna kan spåras. De kan ibland veta mer än myndigheterna. Men uppgifterna är givetvis mycket osäkrare. Misstänkta fäder kan spåras till t ex bouppteckningar.  
De flesta uppgifterna är ju skyddade av sekretess så länge personen lever. Sedan är det ju alltid en fråga om motivering och vilken tjänsteman man har att göra med. Och slutligen måste man vara oerhört försiktig så man inte ställer till obehag för någon inblandad.
Lycka till, Torbjörn

[Stefan Simander]

I Aftonbladet anges nu att mellan 10-15% av  
fäderna inte är de som uppges och att detta inte  
bara upptäcks vid faderskapsutredningar utan även  
vid t ex organdonationer. Som rubrik anges att 30%  
av de som beställer ett test inte är den uppgivna  
fadern. Många beställer ett sådant test via  
Internet. I USA uppges att ca 1 av 5, dvs 20% inte  
är den riktiga fadern!  
 
Jag vill minnas att vi haft denna diskussion  
tidigare och att Olof Cronberg m fl hyfsade  
siffran till ca 1-3%. Vad är det som gäller  
egentligen?  
 
Enligt Aftonbladet som intervjuat någon som utför  
faderskapsfastställanden i Sverige så gäller en  
större osäkerhet, men de begärda utredningarna är  
ju få procentuellt, antar jag.

[Eva Vesterberg]

Jag undrar hur jag skall hitta fadern till min biologiska moder. Min mormor berättade aldrig vem som var fadern. Hon vägrade men har nämnt att han var skåning. Nu är hon död och där står jag. Eftersom jag håller på med släktforskning så skulle jag vilja få tips hur man gå tillväga med att hitta honom. Barnet avlades i Stockholm. MVH Eva Vesterberg

[Torbjörn Norman]

Eva
Har du läst notisen 14/10 1999 under denna rubrik?

[Chris Troy]

Hej Eva,
 
En vän skikade mej följande artikel.  Hoppas att du hittar någonting i den som hjälper dej.  MVH, Chris Troy, Australien:
 
Ur Andudet Nr 2/99
Informationsblad för Eskilstuna - Strängnäs släktforskar förening
 
 
 Fader okänd,
 
Ett stoppmärke på släktforskarens väg, som många tror att man inte kan pas-sera.
 
Vid mitt föredrag den 13 mars i Vuxen-skolan i Eskilstuna framställdes flera
önskemål om att jag skulle sammanfatta vad jag då sade och ordförande föreslog
att det skulle kunna införas i Anbudet.
Jag tänkte därför i korthet gå igenom vad jag vid detta tillfälle främst
poängterade.
 
Det första man finner är i födelseboken, där står fader okänd. En ganska
nedslående upplysning som gör att många nybörjare tänker nu är loppet kört och
så kanske de lämnar den personen för att gå till nå-got mer lättare. Nej, så
lätt får man inte ge upp! Följ modern i ett par husförhörslängder, kan-ske
gifter hon sig med barnets fader. Kanske finner forskaren,
i lysningsboken ett faderskapserkännan-de, eller i husförhörslängden deras barn
före giftermålet.
 
Men oftast är det inte så lätt. Flickan finns där med sitt barn. Är det före
eller efter 1864 så är det två olika lagar som gäller . Före denna tid var det
ett brott att avla barn som ogift. Man hade enligt lagen begått ett lönskaläge
och vid det skulle man straffas att böta både till kyrka och domstol.
 
Därvid är vi inne på studiet av dom-böcker. För att hitta kontrahenterna snabbt
så skall man se efter i slutet av domboken, där brukar finnas en saköres-längd,
en förteckning över de som har bötfällts på tinget. Finner man dem inte där,
undersöks ytterligare domböcker. I den saköreslängd där man finner dom-slutet,
är också angivet var målet kan åter-finnas i domboken.
 
Dessutom kan uppgiften återfinnas i kyr-kans räkenskaper och förteckningen över
de som stått kyrkoplikt.( Se exempelvis Henrik Anderös bok Läsebok för
släkt-forskare sidan 50, straff- och avlös-ningslängd ).
 
I faderskapsmål efter 1864 är målet ett tvistemål. Då var det ett mål mellan två
parter och den som flickan angav fick då erkänna att han var far till barnet
eller värja sig.
 
Namnlikheter förs vid dop av pojkar. Oftast är det väldigt påtagbart att många
flickor ger sina söner fadern förnamn, men lika ofta ser man hur dessa barn
by-ter namn, när de själva blir vuxna. Från det att de burit mors- eller
styvfars patro-nymikon, så tar de sig ett eget efternamn och vid närmare studium
kan man finna att det är en person som man kan åter-finna tidigare i moderns
närhet. Vi får inte för-glömma att före 1901 kunde man hos pastors-ämbetet byta
till det namn som man ville ha, genom att man vid ett husförhör meddelade att
man bytt namn så ändrades det i husförhörslängden.
 
I andra juridiska hand-lingar kan man också finna barn som ihågkom-mits av sin
far, dels ge-nom testamente och dels genom boupptecknings-handlingar.
 
Vi har en hel del forskare som har förvånats över födelsebokens kortfattade
meddelande Föräldrarna okända, modern 32 år.
 
Under tiden l778 till 1917 kunde föräld-rar vara okända, förutsatt att de till
kyr-kan lämnade ett förslutet konvolut, i vil-ket föräldrarnas namn angavs.
Detta kon-volut skall finnas i kyrkoarkivet under signum HIII (inneliggande
handlingar till födelseboken).
 
Under förutsättning att barnet föddes un-der senare delen av 1800-talet kan de
så kallade Barnmorskedagböckerna vara av intresse. De är ojämnt förda och saknas
i flera fall. Man finner dem i provinsial- eller stadslä-karens arkiv.
 
En annan grupp, vars föräldrar kan vara svåra att finna är barnhusbarnen. I
husförhörslängden finner man dem som fosterbarn med ordningsnummer .
Barnhusbarnet 2134 Otto Vilhelm Berg-gren. Denna upplysning gör att man kan
finna vederbörandes dossier på ett arkiv och se vem eller vilka som anges som
föräldrar, eller vem som inbetalat en summa för barnet.
 
Till slut vill jag lämna uppgift på några speciella avsnitt i olika skrifter som
kan vara av intresse vid studium av detta ämne: Per Clemensson Kjell Andersson:
Släktforska steg för steg, 5. upplagan (1997) sid. 34 -35 (Barnmorskeböcker),
sid. 34 (Formulär för HIII) och sid. 34 (Utomäktenskapliga barn, fosterbarn och
adoptivbarn). Elisabeth ThorselIoch Ulf
 
Schenkmanis: Släktforskning, vägen till din egen historia, sid. 98 (oäkta barn).
Släktforskarnas årsbok 1997: Sid. 35: Att forska om barn på Allmänna barnhuset.
 
Sid. 51 : Hade barnhusbarnet någon fram-tid?
 
Sid. 63: Några barnhusbarn i Ramsele.
 
Som jag sade i mitt föredrag, så är alla välkomna att skriva till mig om frågor
i detta ämne. Kanske kan jag komma med andra tips.
 
Adressen är:
Blixtgatan 7, 754 31 Uppsala.
 
Gösta Brandberg

[Linda Johansson]

Hej!
Jag är en tjej på 21 år som försöker att leta efter min morfar.Jag har provat att prata med min mormor men hon vill inget säga & min mamma vet nästan inget om honom. Jag vände min till skattekontoret men där stod det fader okänd på min mamma. Då ringde jag till Landsarkivet men där stod samma sak. Nu vet jag inte vart jag ska vända mig för att få reda på vem han är, om han lever & var han i så fall bor, är han gift?, har han andra barn?
Jag är tacksam om någon kan hjälpa mig om vart jag ska vända mig med detta.
 
Tack/ Linda

[Torbjörn Norman]

Pröva kommunarkivet där din mor föddes. Men du måste ha din mor med dig för det är bara hon som får ta del av uppgifterna enligt sekretessbestämmelserna. Du kan ju ringa först och kolla ifall det finns några handlingar.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge

[Arne Sörlöv]

Linda, följ gärna din mor i olika kyrkoarkiv. Hennes far kan vara angiven i annan församling än där hon är född. Min fars fader står ej angiven i min fars födelseförsamling utan den församling där han bodde som femåring.
Lycka till.
Mvh Arne

[Kerstin Åkerberg]

Född i USA med okänd far.
Min mmm emigrerade till USA 1892.
Min mm föddes där 1894, troligen i Red Wing MN.
Hennes far har för oss släktingar varit okänd.
Det enda vi vet är att det skulle ha varit en  
Värmlänning.  
mmm flyttade hem till Sverige igen 1897.
Säkert en omöjlig uppgift att hitta fadern idag, eller? Har någon något tips?
Hälsningar
Kerstin

[Johnny Andersson]

Jag är helt ny med att forska i Domböcker och har lite svårt att läsa och tolka texterna. Nu letar jag efter fadern till oäkta dottern, min fm m Anna Greta Matsdotter född 1874-08-24 i Bergshyttan, Folkärna (W). Modern Stina Matsdotter född 1815-08-09 i Bergshyttan, Folkärna (W). Jag har letat på mikrokort blad för blad i två böcker och hittat två stycken notiser som stämmer med mina personer. Redan från början var jag misstänksam att soldat Blomster var fadern. I HF bodde Stina Matsdotter hos sin syster och hennes familj. Där bodde även soldat Blomster med sin familj. De hade därför en nära kontakt i samma hus och jag började tänka att han var fadern till Anna Greta.  
Eftersom jag är osäker på att komma in på fel spår söker jag hjälp med en del frågor.  
Är det troligt/säkert att J.E. Blomster är fadern till barnet?
Kan notiserna betyda något annat t.ex. en affärsuppgörelse?
Kan det finnas någon mer notis före, som jag saknar, där Blomster erkänner faderskapet?
Vad betyder Mut Mut som står i början av många notiser?
Kanske någon är villig och kunnig (eventuellt mot betalning) att läsa notiserna och kontrollera/rätta min text.
 
 
enl. Domboken Folkare Häradsrätt. Kopparbergs Läns Härads Arkiv
(frågetecknen betyder osäker tolkning, . betyder ej läsbart)
 
KLHA serie 5. AI:81 kort 4, rad 5, bild 7 vä. Vårtinget 8 april 1848
SD? Mut? Mut? (står i början på många notiser) Pigan Stina Matsdotter i Bergshyttan -:- afskedade soldaten J.E. Blomster derstädes intygas af Jan Olsson och Mats Mattsson i nämnde by. Fyra fjärdingar kornsäd, fyra fjärdingar blandsäd och sju? Rd 28 sk
Reps? åtentämde? för 1847 å utfästadt fädersmål höls? som erkända skuld med 5 pr ränta från lagsökningsdagen och 2 Rd . i fätgka?
Text i marginalen: . antingen in natura eller efter gå? .
 
 
KLHA serie 5. AI:81 kort 15, rad 4, nr 157. Hösttinget 19 oktober 1849
Nr. 157
Med begäran om dess intagande i domboken inlämnades ett så lydande contract upprättadt emellan J.E. Blomster i Bergshyttan och Calvander? Pettersson i Hedemora Löpbo? by. Så lydande att enligt föregående contract emellan Anders Mattsson (ev. bror till Stina) i Ångermansbo och J.E. Blomster i Bergshyttan rörande afgärd? till pigan Stina Mattsdotter i Bergshyttan . af 1 ? tunna spannmål nemligen en spann råg, en åts korn och en dito blandsäd observera? det? förenämnde pigan Stina Mattsdotter . åfwan åtnjuta för hwarje år åtta Riksdaler Banco hwilka nämnde? penningar . af mig J.E. Blomster årligen i .  . Pettersson tid oqualt? betalas
Som skröda? i Bergshyttan den 18? Martii 1849
Johan /bom/ Erik Blomster i Bergshyttan
 
Vittnen E. Sjöström i Bergshyttan och Carl Johansson från Eskilstuna
. skall detta contract till den kraft och werkan lag förmår uti Domboken ordagrant införas och bevis derom . krist? i Land . och utdrag af protokollet medelas

[Anders Hellster]

Mut Mut kan vara förkortning av Mutatis Mutandis som är latin och betyder sedan de saker har ändrats som bör ändras.
/mvh Anders

[Anders Hellster]

Tillägg:
 
I första notisen har du Reps?. Kan det inte vara Resp=Svaranden? (den som responderar). Svaranden åtentämde. Det vet jag inte vad det är (återstämde?).
 
Utan att själv vara så insatt så tycker jag att man verkar hänvisa till en tidigare förhandling. Har du kollat om det hållits ett fädersmål (=faderskapsmål?) 1847? Om inte, kan du ju börja med hösttinget som ligger direkt efter Anna Gretas födsel. Men även innan födseln kan saken ha tagits upp. De avskrifter du har anfört verkar ju inte handla om faderskapet i sig men kanske om storleken av ett underhåll som Blomster dömts att utbetala för barnets uppfostran.

[Bernhard Granholm (Bkvg)]

Johnny.
Anders förmodan verkar rimlig. Om det är ett faderskapsmål, så verkar det som om denna skuldfråga (faderskapet) redan är avdömd. Och då handlar citerat mål enbart om betalning av underhållet och blir enbart en affärsuppgörelse. Jag instämmer i Anders råd att söka i domboken både före och efter födseln (1847-08-24?).
 
Jag kan hjälpa dig med tolkning om du önskar.

[Johnny Andersson]

Jag har gått igenom böckerna som är efter Anna Greta Matsdotters födelse den 1874-08-24 två gånger. En del texter är helt omöjliga för mig att läsa med mycket små otydliga bokstäver. Jag har inte då hittat några fler notiser. En id? kanske är att söka redan på vårtinget 1874.  
Vad jag förstår nu så borde det alltså också finnas ett domslut på fadern före dessa notiser som jag redan har funnit.
 
Tack för hjälpen!
Johnny.

[Gerd Johansson]

Hej!
Min Mormors mor var född oäkta  feb 1853 och fick moderns efternamn Hallberg. I skäkten berättas det att föräldrarna var förlovade och skulle köpa sig en gård, men fadern dog i någon epedemi före barnet föddes. Han skulle vara andre eller tredje sonen i en bondfamilj från en speciell by, men jobbade som dräng. I födelseboken står det fader okänd. Jag har inte hittat någon som kan stämma in med säkerhet varkenn i dödboken eller husförhörslängd. Nu har jag också upptäckt att i en gammal psalmbok som kan ha varit min mormors mor står hon som Gustavsdotter och på en av sina pigplatser står hon också som Gustavsdotter. Det är hon eftersom alla andra uppgifter stämmer. Jag har letat i dombokens saköreslängder för 1853, men inte funnit några namn som stämmer. Nu undrar jag, under vilken rättegångsdag tog man upp dylika mål? Hur långt efter kunde det tas upp på tinget? Häradet var uppdelat i olika tingslag, kan det vara möjligt att ärendet togs upp i ett annat tingslag än det socknen hörde till? Finns det några andra ingångsvägar i domböckerna än saköreslängder? Min erfarenhet av domböcker är mycket liten eftersom jag tycker det är väldigt jobbigt för min ögon att läsa så mycket text på mikrofilm. Finns det andra källor att gå till i detta fallet? det kanske inte ens kom upp på tinget eftersom de skulle ha varit förlovade. Å andra sidan kan ju historien om den döde fadern vara en efterkonstruktion för att legalisera det hela.  
Jag är tacksam för alla tips
 
mvh  Gerd

[Bernhard Granholm (Bkvg)]

Gerd!
Vanligast drogs ett lägersmål inför tinget någon månad efter födseln eller vid nästa ting. Det förekom dock i enstaka fall att målet kom upp redan när kvinnan var gravid. Och det kunde tas upp ett par år efter. Om ingen blev fälld så finns sannolikt inget i saköreslängden. Säkrast är att söka i protokollstexten. Eftersom kvinnan år 1853 var fri från straff för lönskaläge så är det inte säkert att det alls kom upp. Som du anmärker så kunde målet också komma upp i ett angränsande härad.

[Anna-Lena Johansson]

Hej!Min fm mm m.Christina Jansdotter fick absolution 2ggr för lönskaläge. Den senaste gången
fick hon dessutom plikta 1:16 p.,allt enligt fb.
i Kolbäck 1824.Barnen står som oäkta förstås.
Nu vill jag ju gärna hitta fadern, och behöver förmodligen läsa i dessa domböcker.Min fråga är
om någon vet hur jag får tag i dessa.
Har RA i Marieberg dessa böcker eller skickar jag
efter från svar.Jag bor i Stockholm.
 
Tacksam för hjälp. Anna-Lena Johansson

[Fredrik Derefeldt]

Anna-Lena.
 
Jag vet inte om det finns på mikrokort. Möjligen finns det på rullfilm. RA har möjligen de renoverade domböckerna på mikrokort. Men Kolbäck tillhör västmanlands län och då bör orginalen åtminstone finnas på Landsarkivet i Uppsala (ULA).
 
Mvh
Fredrik