Oändliga flyttningar och saknade husförhör

[Jonas Öhlund]

Hej,
 
Nu har jag en mer annorlunda metodfråga:  
 
Jag följer en ana som har en tendens att flytta ca fem gånger per generation, att komma fram till 1700-talet har tagit mig veckor. Den generation jag jobbar med nu har inte varit något undantag och jag har följt dem bakåt från 1810 i Norrköping till Östra Eneby vidare till Kvillinge och efter många timmars letande till Linköping och slutligen till S:t Lars Kyrkoarkiv 1789. Tyvärr saknas den delen av husförhöret där de var bosatta hos Riksarkivet så det är omöjligt att på det sättet finna varifrån de inflyttade. De finns förstås inte i dopböckerna i någon av orterna de varit bosatta på och jag hittar ingen vigsel. Har dessutom kollat alla barn som föds på de olika orterna och ingenstans får man någon hjälp(dopnotiser och dopvittnen nedskrivna). Totalt har jag funnit tre olika födelseår för fadern i familjen, 1753 enligt dödsnotisen, 1760 i Kvillinges husförhör och slutligen anges han vara född 1757 i Stora Åby socken och hon 1763 i Å socken när man läser Linköpings husförhör.
 
bra tänkte jag, nu har jag äntligen hittat födelseförsamlingen. Men icke. I Östergötland finns det ett kyrkoarkiv som heter Stora Åby Kyrkoarkiv, måste väl vara det som man syftar på tänker jag? Jag har gått igenom hela de husförhör fadern skulle kunna finnas i samt kollat födelse och vigselböckerna, inte ett spår av någon med samma efternamn ens. Jag har nu t.o.m. börjat kolla i kringliggande socknar som Ödeshög etc men det börjar kännas planlöst. Sen inser jag att det i Linköping S:t Lars också ska finnas en ort som heter Åby (och att man kanske syftar dit istället?)
 
Vad gör ni när alternativen börjar begränsas så här mycket och det saknas källor? Jag tycker det borde gå att hitta personerna genom att gå igenom vigsel- och dopböcker i kringliggande socknar? Någon erfaren forskare med konkreta tips på hur man bör strukturera upp det eller andra smarta idéer?
 
Vänligen,
Jonas
 
se  tråd för mer detaljer och källor
 
(Meddelandet ändrat av Johlund 2014-03-07 00:13)

[Barbro Ärnhage]

Hej Jonas,  
Jag har ingen som helst lokalkunskap men jag kollade beskrivningen av Stora Åby i NAD (via texten i AD online):  
 
Namn: tidigare Åby (i Lysings härad), 1940-08-23 enligt KBr Stora Åby, församlingen dock kallad så sedan tidigare.  
 
Delar av Stora Åby församling avsöndrades vid bildandet av Trehörna församling.  
 
T.o.m. 1961: Moderförsamling i pastoratet Stora Åby och Ödeshög.  
 
Ödeshög kan möjligen vara logiskt att kolla, men kanske kan även Trehörna vara aktuellt?  
 
Så här står det om Trehörna:  
 
Trehörna församling bildades på 1640- och 1650-talen av hemman, som dittills tillhört Stora Åby församling i Östergötlands län (7 1/8 mtl) samt Linderås (4 3/8 mtl) och Säby (1 1/4 mtl) församlingar i Jönköpings län. Ytterligare hemman har sedermera tillkommit. 1862 tillades 2 13/16 mtl från Säby (Bråmålen, Lillefall, Lärkemålen m.fl.) och 1863 1/4 mtl från Stora Åby (Lilla Sandkulla?). 1905 tillkom 4 mtl från Rinna församling i Göstrings härad (Bjärsjö m.fl.). Även vid andra tillfällen har tillskott ägt rum. I civilt hänseende blev Trehörnas östgötadel en självständig enhet på 1710-talet (hemmanen är i 1714 års jordebok uppförda under Stora Åby men bildar i 1719 års mantalslängd Trehörna socken). Församlingens två smålandsdelar har i civilt hänseende räknats som skatar inom respektive Säby och Linderås socknar. År 1895 överfördes några fastigheter i kyrkligt avseende från Trehörna till Linderås och Säby.
 
MVH  
Barbro

[Jonas Öhlund]

Tack Barbro! Bra tips men inga napp tyvärr i Trehörna. Min lokalkunskap är inte heller god i Östergötland.  
 
Fler tips? Jag har tiden och engagemanget men inte kunskapen. Vad skulle ni gjort?

[Jonas Öhlund]

Eftersom jag kört fast och ingen har några andra tips på metod har jag bestämt mig för att prova använda en GIS-analys för att hjälpa mig avgränsa sökandet något.  
 
1. Jag har skrivit ner alla 169 kyrkoarkiv som finns i Östergötland
2. Jag har kollat från vilka år det finns a) Husförhör b) födelseböcker c) vigselböcker och skrivit ner det för respektive arkiv.
3. Jag har gallrat bort de arkiv som inte har data före 1750.
4. Nu avser jag försöka ge varje kyrkoarkiv en ungefärlig koordinat geografisk (det kommer ta för lång tid att exakt specificera gränserna så jag tänker att jag sätter närmsta stad/ort/bygd som koordinat)
 
Sen tänker jag försöka använda en GIS-analys där jag sorterar kyrkoarkiven på kortast avstånd från Stora Åby (som är familjens sista kända plats) för att på så vis börja leta där chansen är störst att hitta dem. Frågan är om det är smartast att utgå från Stora Åby där det i Linköpings kyrkoarkiv står att fadern är född 1757 eller om man ska utgå från Linköping S:t Lars som är senaste platsen jag kan hitta familjen på tillsammans i ett husförhör?  
 
Är det någon annan som har erfarenhet av att använda GIS i släktforskning? Vad är er erfarenhet gällande längden på flyttningar under senare halvan av 1700-talet? Jag tänker att de vanligaste flyttningarna var kortare än 200 km, vad säger er erfarenhet om avståndet?
 
Vänligen,
Jonas

[Birgitta Eriksson]

Hej Jonas
 
Min erfarenhet säger mig att längden på flyttningarna berodde mycket på vilket yrke mannen hade. Smeder flyttade väldigt långt ibland. Andra hantverkare kunde också flytta långt liksom präster och soldater.  
Drängar flyttade oftast mycket kort. Bönder och fiskare flyttade sällan alls.
 
Lycka till.  
 
Birgitta E

[Jonas Öhlund]

Tack för din erfarenheter om flyttlängden Birgitta,
 
Sammanställer fortfarande arkivens ungefärliga plats, sen blir det till att börja söka i arkiven inom 100 kilometers radie till att börja med. Fadern i just denna familj har stått noterad som Rättare och Timmerman. Gissar att man då fick följa med skogen och att det kan vara anledningen till de många flyttarna?
 
Info om familjen, källor och deras sista kända plats finns som sagt på  länk om någon tycker att deras egen forskning känns för lätt och enkelt..  
 
Denna ana tar knäcken på mig!
 
/J

[Bo Persson]

Ibland måste man acceptera att vissa efterforskningar blir tröstlösa. Även systematiskt letande blir ibland resultatlöst. Men några idéer här och där, utgående från det man vet om de personer som eftersöks och hur de kan tänkas ha flyttat, ger ibland resultat. Så i detta fall.
 
Förutsatt att hustruns, Anna Sunesdotter, födelseort var någorlunda rätt angiven, borde Jonas Borg kunna återfinnas i någon av de socknar Östanstång där större herrgårdar eller boställen är belägna. Så fann jag vigseln mellan dem; båda tjänstgjorde på Braborg, Skönberga sn, då de gifte sig 1788 21/9. Lyckligtvis finns både husförhörslängder och flyttningslängder bevarade i Skönberga. Några källhänvisningar:
Jonas Borg: Skönberga A I:2, s. 174; inflyttad 1783 (nr 14) från Heda sn - ib., s. 353
Anna Sunesdotter: inflyttad 1784 (nr 44) från Tåby sn - Skönberga A I:3, s. 334.
Båda återfinns i Skönberga A I:3, s. 178.
 
Även i Tåby finns äldre husförhörslängder bevarade. Där återfinns pigan Annika Sunesdotter på Mem, Tåby A I:1, s. 121. Här anges hon född i (Östra) Ny 1763 och vara inflyttad till Tåby från Å sn. En kontroll av födelseboken i Östra Ny visar att hon sannolikt är identisk med torparen Sune Perssons och hans hustru Sigrid Andersdotters dotter Anna, född 1761 30/3 i Ladugårdstorpet, Norrladugårds ägor, Östra Ny sn.
 
Jonas Borg är en svårare nöt att knäcka. Om födelseorten är korrekt, vilket den möjligen är, med hänsyn till att han tjänade i Heda före tiden på Braborg, kan även hans födelseår vara felaktigt angivet. Det finns en rad på papperet möjliga kandidater i Stora Åby födelsebok under andra hälften av 1750-talet.

[Jonas Öhlund]

Tack så mycket Bo! Imponerande att höra hur du resonerar. Får jag fråga hur god lokalkännedom du har i Östergötland?  
 
Jag avgränsade mitt sökande i Stora Åby födelsebok till åren 1750-1765 och fann visserligen ett par Jonas men ingen med efternamnet Borg. Har du funnit möjliga kandidater där med efternamnet Borg är jag förstås väldigt intresserad av att finna dessa.
 
1757 är det födelseår som funnits med flest gånger i tidigare källor vilket skulle kunna indikera att man kan börja med att kolla det året? Hittar man inget får man kolla en ex 50-65?
 
Heda sn födelsebok gav även den ett par Jonas men ingen med efternamnet Borg.
 
Borde gå att hitta fler ledtrådar i dina nya fynd här tycker jag Bo, husförhören i Heda blir nästa projekt tror jag..
 
Han måste finnas någonstans..

[Jonas Öhlund]

Heda's husförhör som jag snabbt upptäckte inte existerade...

[Gunnar Håkansson]

Husförhörslängder från 1700-talet är sällsynta företeelser. Man får hjälpa sig fram så gott det går med övriga kyrkoböcker (även räkenskaper), mantalslängder och domböcker. Det tar tid. Lång tid. Men det går, i synnerhet med hjälp av andra släktforskare.
Ståndspersoner och smeder flyttade långt även tidigt. Pigor och drängar sällan över 10 mil. Bönder ogärna utanför socknen.
Jag har ingen släkt från eller i Östergötland, så långt jag vet. Men jag vet, att alla äkta östgötar skiljer noga mellan Östanstång och Västanstång. Och att de sydligaste häraderna anses vara en del av det föraktade Småland. (Detta är också historiskt korrekt, fast det var länge sedan.)
Efternamn kan ändras då och då utan särskilda notiser. Förnamn är mera konstanta, men stavningen varierar gärna en hel del.
Ibland kör man fast. Då låter man det namnet vila ett par år. Det finns så många andra att ägna sig åt. Färdig behöver man nog aldrig bli.

[Jonas Öhlund]

Jag löd Gunnars råd och lät anan vila “ett tag”, några år kommer inte bli aktuellt utifrån mig som person, jag är alldeles för tjurig för att ge mig så där bara. När jag tittade på denna ana igen för några veckor sedan, väcktes nyfikenheten och motivationen till liv igen, och jag är nu inne på att försöka komma vidare genom att utforska Jonas och Annas barns dopvittnen.  
 
Sannolikt bör något av vittnena ha en släktrelation till föräldrarna, och då förhoppningsvis inte bara till modern!? Jag fick idén genom dels genom Birgitta Hansi från Luleå med även genom Ulf Holmberg från Piteå som skrivit denna eminenta artikel: http://www.piteforskare.se/undersidor/dopvittnen.htm
 
Att få ta del av era resonemang hitintills har varit väldigt lärorikt och nu hoppas jag få höra hur ni resonerar kring de ställningstaganden och val jag står inför kring denna väg.  
 
Jag har noterat följande barn med tillhörande dopvittnen:
 
Inga “Stina” Christina f. 1789-07-08 i Smedstad, S:t lars sn
Betjenten Ryman,  
Trädgårdsmästaren Björling och  
Dr. Olaus Svensson i Smedstad.  
Jungfrun Magdalena Solander,  
hustrun Stina Månsdotter.  
Pig Brita Maja Häger.
 
Johan Peter f. 1791-06-29 i Römossen, Kvillnge sn
Fru Kullman i Norrköping,  
grosshandlaren Peter Lindahl i Norrköping,  
rector Wiberg och  
Mamsellen hos Herr Kullman
 
Anna “Cajsa” Catharina f. 1793-02-29 i Römossen, Kvillinge sn
Hustrun Kerstin Hansdotter i Jursla,
Hustrun Eva Andersdotter i Häradsveden,  
nämndeman Eric Hansson i Jursla.  
Anders i Häradsveden,  
drängen Olof i Hamaren,  
pigorna Lena Svensdotter i Norrköping, och  
Maria Pehrsdotter i Myckelhult
 
Jonas f. 1797-05-09 i Östra Eneby
Klockar. Lagerquist och dess Hu,  
Rättar. Jonas och dess Hu i Rusthållet,  
Dräng Anders i Prästg.  
Sven i Hagsäter,  
Pig Sara i Prästg.  
Pig Caisa Lisa i Fyrby.
 
Ulla f. 1802-06-10 i S:t Johannes
Inv. Håk. Nygren, hust.  
Inga Knut.  
Dr Joh. Siönman,  
Pig Inga Hallberg.
 
Ulrica (står som 8 år i S:t Olai, Hfl, A I/9 (1809-1818) s.98)
Har ej funnit någon födelsenotis för detta barn.
 
 
Vilka dopvittnen skulle ni hålla som potentiella släktingar till Jonas Borg? Klockar. Lagerquist och dess Hu torde vi kunna stryka då de var s.k. “proffsvittnen” som sannolikt medverkade på ett stort antal dop eftersom de fanns i närheten?  
 
Och vad tror ni man kan säga om de vittnen som är av en högre samhällsklass? Så som rektor Wiberg, grosshandlaren Peter Lindahl eller Nämndemannen Eric Hansson. Kan dessa strykas som potentiella släktingar till en början?
 
Dopvittnena “Rättar. Jonas och dess Hu i Rusthållet” kan väl sannolikt vara en arbetskollega till fadern Jonas Borg som också under denna tid arbetade som rättare? Strykas?
 
Hur tror ni Betjenten Ryman och Trädgårdsmästaren Björling ska betraktas? Som en högre samhällsklass och därmed strykas?
 
Hur skulle ni resonera?
 
Och hur går jag sedan vidare med att hitta exempelvis en piga i fyrby vid namn Caisa Lisa? Hon medverkade på Jonas f. 1797:s dop och bör därför vara minst 14 år då? Dvs född mellan 17?? och 1783? Och hur ska jag sedan tänka för att komma vidare med att försöka hitta släktskap med fadern? Man vill gärna börja detta tidsödande arbete där sannolikheten är bäst. För sådana prioriteringar och antagande behövs erfarenhet som jag (ännu) inte besitter.
 
Alla tips mottages med stor tacksamhet!!
 
Vänligen,
Jonas
 
(Meddelandet ändrat av Johlund 2014-11-05 02:43)

[Björn Engström]

Jag har ingen lokal kunskap. Jag skulle titta i arkivförteckningarna för aktuella församlingar och åka till aktuellt Landsarkiv för att leta i mikrofilmade eller scannat material. Normalt är omkring 10 % eller mindre del av kyrkoarkiven tillgängliga utanför Landsarkivet. Volymer med signum D, G, H, O och P kan vara givande. Exempelvis bilagor till husförhörslängde, födelseböcker och vigselböcker (H), kungörelseböcker (där flyttningar kungörs), protokoll vid husförhören, kommunionkladdar, kommunionböcker osv. Sådant material är väldigt ojämnt bevarade och lokala variationer med udda källor är vanliga.
Om det gäller längre flyttningar kan det ha utfärdats inresepass.
 
Hälsningar
Björn

[Kristina Gunnarsdotter]

Några synpunkter:
 
Häng inte upp dig på efternamnet Borg när du söker hans födelse. Han kanske tog det namnet när han blev rättare.
 
Eftersom en rättare ofta flyttade mellan olika större gårdar behöver inte vittnena vara släkt.
 
Den Ulrica som är 8 år i S:t Olai, Hfl, A I/9 (1809-1818) s.98 är troligen den Ulla som föds 1802. Dels stämmer födelsetiden, dels är Ulla och Ulrica samma namn.

[Kristina Gunnarsdotter]

Det finns en bouppteckning efter Ulrika där systrarna nämns som arvingar:
Norrköpings rådhusrätt och magistrat FIaaa:103 (1850-1850) Bild 308 / sid 40 (AID: v79350.b308.s40, NAD: SE/VALA/01697)
 
Finns även efter Inga Lena Borg:
Lösings häradsrätt BouReg:1 (1759-1873) Bild 129 (AID: v188127.b129, NAD: SE/VALA/01560)
 
PS En timmerman arbetar med att bygga och snickra. Han arbetar inte i skogen.
 
(Meddelandet ändrat av Kristina1 2014-11-05 17:29)

[Jonas Öhlund]

Mycket intressanta svar. Jag har en rad (ca 20) Jonas-kandidater i Stora Å och Hedas födelseböcker under intervallet 1750-1765 (i husförhör anges 1753, 1757 och 1760 som födelseår för Jonas), men inga föräldrar m namnet Borg. Det är väl därför rätt troligt att han tagit efternamnet som du säger Kristina. Ulf Holmberg som skrivit dopvittnesartikeln kom med ett bra tips via mail som jag ska kolla vidare på:
Namnskicket var ännu vid denna tid starkt förankrat, och om barnen ges två förnamn är det ganska troligt ett från vardera förälderns släkt (ett av namnen kan även vara den födande kvinnans/makens eget namn). Om Inga Christina är äldsta dottern, är det troligt att hennes namn är en sammansmältning av de två kontrahenternas mödrar. Så en av dem bör ha en mor Inga, den andra en Christina (Stina, Kerstin). Samma sak gäller sonen Johan Peter (om han är äldste son).  
 
Kanske bör jag gå igenom de 20-tal Jonas-kandidater jag har från Heda och Stora Å:s födelseböcker och se om någon kandidats föräldrar heter Johan Peter och Inga Stina eller liknande. (De äldsta barnen?) Parets näst äldsta dotter har ju fått sitt namn i arv från sin mor. Vidare kanske den äldsta sonen Johan Peter kan ha fått Peter från sin farfar som borde hetat Per (Annas föräldrar heter Sune Persson och Sigrid Andersdotter).
 
Jag ska se om det kan bli aktuellt med ett besök till landsarkivet, någon som vet var de ligger på rak arm?
 
Tack för bouppteckningarna Kristina! Jag är har lagt många timmar på att försöka finna föräldrarnas men för Jonas Borg finns ingen och på modern går jag bet och har inte ens något dödsår. Ska läsa igenom och se om de du vaskat fram kan ge någon ny info.  
 
Avslutningsvis vore det intressant att höra vilka dopvittnen som ni skulle fortsatt utreda för släktskap med fadern och vilka ni skulle utesluta?
 
Tack igen!
 
Vänligen,
Jonas

[Kristina Gunnarsdotter]

Förutom att kolla dopvittnen och beakta den bundna namngivningen (normala metoder) kan man också kolla eventuella pigor och drängar hos familjen. De kan vara yngre syskon.
 
Dessutom: att ge barn två förnamn var vanligare i städerna och bland folk en bit upp på samhällsstegen.  
 
Förresten: när och var dör Jonas Borg (det står Berg i flera hfl)?

[Jonas Öhlund]

Återigen tack Kristina,
 
Jag har svårt att förstå var man ligger på samhällsstegen som rättare? Någonstans i mitten? Är det som att vara hantverkare eller handelsman? Jag trodde man kontrollmätte avverkad skog och inte byggde/snickrade?
 
Jag fann Jonas Borgs död genom S:t Johannes, Kommunionlängd, D II/4 (1809-1813) på första sidan under bokstaven B (eller bild 11, SVAR) där en miniatyrtext hintar om att han dog år 1810. I S:t Johannes, Dödsbok, F/1 (1806-1817) maskinpag. 34 (bild 26 SVAR) finns hans död som nummer 89, han står som daglönare. I Norrköpings rådhusrätts och magistrats arkiv över bouppteckningar F I aaa/63 (1810) finner jag honom på bild 16 och 34 (svar) men ingen bouppteckning.
 
I det digitaliserade registren för Östergötlands län hittar jag en Johan Borg i Bråbo samt en Anna Sunesdotter (Änka) i Måsebo, Hammarkind, men jag tror inte det är något?
Digitaliserade register, Östergötlands län SE/RA/870001/3/5/9 (1760-1820) bild 1004 (svar) Johan Borg
Digitaliserade register, Östergötlands län SE/RA/870001/3/5/7 (1795-1858) bild 299 (svar) Anna Sunesdotter
 
Vidare är detta det jag har på makarna om någon skulle se något jag missat?:
 
Jonas Borg
f. ca 1753 enligt åldern på dödsnotisen, f. 1760/1757 enligt husförhören.  
Arbetar åt/(har laga försvar) “hos Södergren”.
 
1783 - Flyttade fr Heda sn till Skönberga sn (Tjänstgjorde på Braborg)
1788-09-21 Gifter sig med Anna Sunesdotter
1789 - Flyttade fr ? till S:t Lars sn  
1790-05-18 - Flyttade m. familjen fr. S:t Lars sn till Norrköping  
1797 (1794-1796) - Flyttade m. familjen fr Kvillinge till Grimsta, Östra Eneby
 
d. 1810-08-07 (då daglönare hos Langelius) bosatt vid Drottninggatan i kvadraten Diket.
 
Anna Sunesdotter
f. 1761-03-30 i Ladugårdstorpet, Norrladugårds ägor, Östra Ny sn.  
Flyttade från Tåby sn till Skönberga 1784.  
Tjänstgjorde tillsammans med Jonas Borg på Braborg, Skönberga sn, där de gifter sig med 1788-09-21.  
Bosatt bland annat i Römossen (Rödmossen) tillsammans med Jonas.
Hennes föräldrar är Torparen Sune Persson och hustrun Sigrid Andersdotter i Östra Ny.

[Kristina Gunnarsdotter]

Det fanns nog rättare av olika rang beroende på hur stort ansvarsområde de hade och hur stor gården var. Inte så värst högt, men högre än torpare och backstugusittare i alla fall. Tror jag som inte är expert på saken.
 
S:t Johannes dödbok F:1 är en kopia, men han finns även i C:7, sid 355, död av feber:
Norrköpings S:t Johannes C:7 (1804-1850) Bild 184 / sid 355 (AID: v39362.b184.s355, NAD: SE/VALA/00272)
 
Det gjordes ingen bou efter Jonas Borg. Den förteckning du hittat i Norrköpings rådhusrätt och magistrat FIaaa:63 (1810-1810) (bild 9 i AD) har nämligen rubriken (moderniserat): År 1810 har följande personer genom döden avgått uti Norrköpings stad och ej efterlämnat någon egendom varöver bouppteckningar kunnat göras.
 
Den andra listan (bild 31 i AD) har rubriken Döda personer i S:t Johannes församling i augusti 1810.  
 
Förteckning över bou finns här:  
Norrköpings rådhusrätt och magistrat BouReg:2 (1801-1860) Bild 1 (AID: v188137.b1, NAD: SE/VALA/01697)
 
Jesus pappa var timmerman:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Timmerman
 
(Meddelandet ändrat av Kristina1 2014-11-05 20:45)

[Sven-Ove Brattström]

Rättaren var den hade ansvaret för verksamheten på sin del av gården, ibland hela gården. Fanns det en inspektor, så var rättaren dess närmaste man, eller män - om det fanns flera rättare (personligen har jag inte sett flera rättare på samma gård). Det var ett kvalificerat arbete.
En person blev inte rättare utan att ha en gedigen bakgrund med goda kunskaper om arbetet. Personen måste också vara en skicklig arbetsledare.
 
När det gäller Jonas Borg tror jag att hans bakgrund var bondson. Kanske även släktskap med dem där han blev rättare först. Jag har svårt att tro på en karriär där han skulle plockats upp från dräng direkt till rättare.
När sonen föddes i Kvillinge var faddrarna från Norrköping. Kanske kan det vara ett uppslag. Borg är en församling i Norrköping.

[Jonas Öhlund]

Tack igen alla!
 
Kristina: Jag hittar inte den andra bouppteckningen du hänvisar till: Lösings häradsrätt BouReg:1 (1759-1873) Bild 129 (AID: v188127.b129, NAD: SE/VALA/01560) , vilket år dör Inga-Lena?
 
Med SVAR hittar jag en bok under Lösings bouppteckningar m. referenskod 24 som täcker årtalen årtalen 1859-1873, tyvärr finns den inte digitaliserad hos riksarkivet verkar det som. Jag får upp en bevakaknapp, dock ingen bok med årtalen 1759-1873.  
 
Jag måste bli bättre på att leta. Både i verkliga livet och på Riksarkivet.
 
Vänligen,
Jonas

[Kristina Gunnarsdotter]

Hej Jonas
 
Ser nu att jag gav dig adressen till Bouppteckningsregistret i stället för själva bouppteckningen:
Lösings häradsrätt F:19 (1829-1831) sid 507.
 
Vet inte hur man hittar den i SVAR.
 
Inga-Lena dog 7 augusti 1829 enligt bou. Har inte kollad dödboken. Hon sägs bo i Smeby.

[Gunnar Håkansson]

Landsarkivet för Östergötland med flera landskap ligger i Vadstena.

[Jonas Öhlund]

Hej igen!
 
I de olika källor där jag hittat Jonas Borg anges han vara född 1753, 1757 eller 1760 i Stora Åby. Första spåret efter honom återfinns 1783 när han flyttar från Heda sn till Skönberga.
 
Stora Åby och Heda födelseböcker ger, med sökintervallet 1750-1765, 79 st födda gossebarn med förnamnet Jonas, 0 st av familjerna heter Borg. 
 
För följande 9 kandidater matchar båda föräldrarnas namn mot rådande namnskick:

 
Sänker jag kravet till att endast en av föräldrarnas namn ska matcha får jag 42 träffar.
 
Vad tror ni? Någon som törs sticka ut hakan? Är detta en framkomlig väg och hur skulle ni gå vidare nu? Det är ju ingen garanti att han är född i Stora Åby bara för att det står så. 
 
Alla tips och råd mottages tacksamt!! 
 
Vänligen,
Jonas
 
Nedan följer de träffar som är +/- 1 år från hans angivna födelseår i källmaterialet. 52-54, 56-58 samt 59-61. (Matchande namn fetmarkerade):

[Jonas Öhlund]

Modern till den Jonas som döps i Stora Åby 1758-09-24 heter Carin Månsdotter, fadern Jonas Johansson (båda namnen matchar)
 
..när Jonas och Annas första barn föds 1789 är Hustrun Månsdotter dopvittne.  
 
För långsökt? Kunde levande föräldrar närvara på dop eller var det oftast människor i samma generation?
 
Vänligen,
Jonas
 
(Meddelandet ändrat av Johlund 2014-11-08 00:33)

[Jonas Öhlund]

Ödeshög ger, 1751-1761, 39 st födda gossebarn med namnet Jonas, fetmarkerade föräldrar matchar rådande namnskick. Två födslar, 1760-07-20 och 1761-09-29 matchar på båda föräldrarnas namn:
 

[Ulf Holmberg]

Jonas!
I alla fall i de trakter som jag är bekant med (södra Norrbotten) förekommer ibland föräldrar som dopvittnen vid deras barns barnadop.
/Ulf.

[Jonas Öhlund]

Och med hjälp av denna häradskarta över Östgergötland tänker jag att även Trehörna, Västra Tollstad, Svanhals och Röks socken är möjliga?
 
De ger tillsammans, 1752-1761, ytterligare 50 st födda gossebarn med namnet Jonas, fetmarkerade namn matchar den bundna namgivningen:

[Jonas Öhlund]

Jag tänker så här: sannolikt är Jonas Borg någon av de 130 kandidaterna ovan? Men hur tusan går man vidare med 130 potentiella kandidater?
 
1. Vad tror ni som läser och har erfarenheten? Ska man gå på dopvittnena och försöka forska i någon/några av dem?  
2. Kan man på något sätt, med hjälp av den bundna namngivningen ringa in honom bättre bland alla 130?  
3. Vilka möjligheter finns att kombinera de två metoderna och är det någon annan som likt Ulf Holmberg ovan törs uttala sig om samband mellan dopvittnen och dessa 130 möjliga kandidater?
 
Det kan väl inte vara helt omöjligt att komma vidare på denna ana?

[Jonas Öhlund]

Eller går jag över ån för att hämta vatten?  
 
Vad jag förstår finns har jag hittat alla husförhör där han finns från 1783 när han flyttar in till Skönberga från Heda, till dess att han dör 1810. Jag tror jag har hittat alla barn? Eller kan jag ha missat att vända på någon sten mellan 1783-1810 som innehåller ledtråden som leder till att man hittar hans föräldrar?
 
Alla svar, stora som små, uppskattas! Inga forskare med erfarenhet av Östergötland som har någon ny infallsvinkel?
 
Vänligen,
Jonas

[Kristina Gunnarsdotter]

Jonas  
 
Har du full koll på Jonas flyttar och barn? Det finns två luckor på 4 resp 5 år i barnaskaran. Saknas det månne några barn där?
 
Visst förekommer det att far- och morföräldrar är med på barnbarnens dop, men vanligast är nog syskon till föräldrarna.

[Jonas Öhlund]

Full koll är ju en definitionsfråga, jag har inte koll på domböcker, bouppteckningar, det militära, samt säkert en massa fler spännande källor.  
 
Tycker mig dock ha en obruten linje från inflytten i Skönberg fr. Heda 1783 till 1810 då ha dör, men som du säger är det glapp i barnaskaran vilket inte känns bra. Hur ska jag hitta fler? Jag tycker jag har gått igenom de tänkbara födelseböckerna (S:t Lars, Kvillinge, Östra Eneby, S:t Johannes) ?
 
1783 bör Jonas ha varit runt 26 år, han måste väl lämnat spår efter sig på 26 år?
 
Den tidslinje jag har ser ut som följer:
1753/57/60 Ca födelse
[c:a 26 års glapp]
1783 Jonas Borg Flyttar in till Braborg, Skönberga sn från Heda sn.
1784 Anna, Jonas blivande fru flyttar in till Dito från Tåby. De tjänstgör tillsammans fram till:
1788 De gifter sig i Skönberga
1789 flyttar in från ? till S:t Lars sn (inflyttningslängderna har brunnit)
1789-07 Föds första dottern Inga Stina
1790-05 flyttar familjen fr S:t Lars till Kvillinge  
1791-06 Föds första sonen Johan Peter
1793-01 Föds andra dottern Anna Cajsa
[4 års glapp]
före 1797-05 flyttar familjen från Kvillnge till Grimsta, Östra Eneby sn
1797-05 Föds andra sonen Jonas/Jöns
[4 års glapp]
före 1802-06 flyttar familjen från Grimsta till S:t Johannes
1802-03 Jonas + Hustru i S:t Johanns kommunionlängd
1802-06 föds tredje dottern Ulla/Ullrica
1803-01 Jonas + Hustru i S:t Johanns kommunionlängd
1804-03 Jonas + Hustru i S:t Johanns kommunionlängd
1805-04 Jonas + Hustru i S:t Johanns kommunionlängd
1806-03 Jonas + Hustru i S:t Johanns kommunionlängd
1807-04 Jonas + Hustru i S:t Johanns kommunionlängd
1809 Jonas + Hustru i S:t Johanns kommunionlängd
1810 Jonas + Hustru i S:t Johanns kommunionlängd
1810-08-07 Jonas dör av feber i S:t Johannes  
1810 Anna står noterad som Daglönare Borgs Enka i S:t Olai husförhör  
 
Jag begriper inte hur han kan vara så hemlig? Vad skulle ni gjort?  
 
Vänligen,
Jonas
 
(Meddelandet ändrat av Johlund 2014-11-09 01:46)

[Jonas Öhlund]

Har även kollat Hedas mantalslängder före 1783, inge Jonas Borg.
Mantalslängderna för Stora Åby runt hans födelse ger inte heller någon familj med efternamnet Borg (vilket styrker tesen att han sannolikt tog sig det namnet som rättare)
 
Vänligen,
Jonas

[Jonas Öhlund]

Rättaryrket verkar vara vanligt i Östra Eneby, när jag försöker hitta fler barn där 1797-1802 ser jag rättare överallt:
 
Några rättare 1797-1802  i Östra Eneby:
Pett Dahlberg och hh Lena Pehrsdotter C I/3 230 m.p.
Hans Pehrsson och hh Stina Samuelsdotter 230 m.p.