Personummer

[Fredrik Salomonsson]

Till vilket register vänder men sig om man vill ta reda på en persons födelsenummer, om personen är född på 60-talet?

[Michaël Lehman (Philippos)]

Enklast är, att man vänder sig till lokala skattekontorets folkbokföringsenhet (under förutsättning att levde åtminstone 1 juli 1991, då folkbokföringen övertogs av skattemyndigheten).

[Fredrik Salomonsson]

Tack, menar du det lokala (där han föddes) eller lokala (där han bor nu)?

[Michaël Lehman (Philippos)]

Det beror av vilka uppgifter du söker. Namn, adress och personnummer är allmänna och offentliga uppgifter, så dem kan du själv söka efter i allmänhetens terminal (som varje skattekontor bör ha). Om du däremot söker uppgifter, som först måste sekretessprövas, så måste du vända dig till det skattekontor, hos vilket personen, som du söker, är folkbokförd för tillfället, då folkbokföringsregistret inte tillåter riksåtkomst.

[Fredrik Salomonsson]

Tack!

[Tord Påhlman]

Om du t ex vet namn och adress på en person och enbart vill ha reda på dennes personnummer, kan vilket lokalt skattekontor som helst ge dig denna, offentliga, information per telefon.

[Fredrik Salomonsson]

Jag vet personens namn och hemvist, men inte fråga personen om personnummret.
Om man vill släktforska på personens släkt, och överaska honom.

[Sten-Sture Tersmeden]

Har personnumer återanvänts? Systematiskt eller av misstag?

[Lotta Nordin (Lotta)]

Hej Sten-Sture!
 
Hur skulle personnummer kunna återanvändas?

[Yvonne Korn (Yvonnek)]

Hur konstrueras t ex personnummer för personer med s k skyddad identitet? Kan det ev bli återanvändning av misstag, fast man tycker att det inte borde kunna det? Eller för invandrade vuxna personer kanske? Finns det något exempel på återanvända personnummer?

[Carl Szabad (Carl)]

Personnummer har återanvänts. Det var invandrare som kunde få ett nummer som någon tidigare avliden person haft. Om det var medvetet eller av misstag vet jag inte, men fenomenet upptäcktes när första versionen av Sveriges dödbok togs fram.

[Magnus Påhlsson]

Det finns även några 100-åringar som har ställt till med problem. Och ju längre tiden går desto större risk/chans är det att någons personnummer återanvänds! Det vill säga om man inte övergår till att skriva personnumren med 12 siffror istället för som idag 10 siffror.
 
För att förtydliga: En person som föddes 1901-01-01 och som fick de tre följande siffrorna 001. Fick personnumret 010101-0013. Det är fullt möjligt att hans personnummer kan ha tilldelas ett barn som föddes 2001-01-01. Man får bara hoppas att det görs en kontroll innan så att inte två personer samtidigt kan få samma nummer.
 
Ett annat förslag som har figurerat är att alla som är över 100 år gamla skulle skriva sina personnummer med ett plus tecken mellan de första 6 och de sista 4 siffrorna. Detta för att förhindra att 106 åringar kallas till skolstart! Tyvärr så är detta systemet svårare att hantera i datorer än att utöka dagen personnummer till 12 siffror och då börja skriva ut hela årtalet t.ex. 20010101-0019. Observera att kontrollsiffran, den sista siffran, fick ett nytt värde jämfört med exemplet här ovan.
 
Det finns ett till problem som i framtiden kommer att behöva lösas. Sveriges folkmängd ökar och snart föds det fler barn varje dag än de 1000 som tillåtes i vårt nuvarande personnummersystem. Frågan är hur man gör då. Fler siffror igen???

[Tord Påhlman]

Personnumren skrivs 12-siffrigt redan idag i registren (men med sekelsiffror som inte påverkar kontrollsiffran). I regel ser vi dock inte sekelsiffrorna, men de finns där. Se f ö Sveriges dödbok 1950-1999.

[Carl Szabad (Carl)]

I sammanhanget kan nämnas att allt material som levererats från offentliga register till Sveriges dödbok innehåller sekelsiffra. Har det blivit fel sekel beror det alltså på hanteringen innan uppgiften hamnat i datorn.
 
12 siffror i personnumret har man använt ett antal år nu, gissningsvis sedan millennieskiftet. Och det lär dröja länge än innan det föds 1000 barn per dag. Det största antalet som jag upptäckt på en dag är ca 450 personer och det var våren 1944, ett av de år det föddes flest personer i Sverige.

[Torsten Bäck]

Hur hittar jag en släkting, om jag har namn och personnummer?
Givetvis har jag letat i telefonkatalogen, men det finns alltför många personer med samma namn.
 
Torsten

[Sven Aivert (Svena)]

Hej Torsten !
 
Det lättaste är att kontakta skatteuplysningen på
tel.0771-567 567
 
Med Vänliga Hälsningar
Sven Aivert

[Torsten Bäck]

Tack för svaret!
 
Sen är det väl bara att hoppas, att skattmasen lämnar ut uppgiften.
 
Torsten

[Sven Aivert (Svena)]

Hej Torsten.
 
Det brukar ej vara några problem jag har använt detta vid ett flertal gånger.
 
Med Vänliga Hälsningar
Sven Aivert

[Yens Wahlgren]

Hej!
Jag söker uppgifter om en halvgammal person, som dog i början av 1970-talet. Jag har personens personnummer, födelse- och dödsort och är intresserad av att få lite kött på benen om personen, så jag söker tips på vad jag kan få fram via personnumret? Personnumer infördes väl någon gång i slutet på 40-talet (?), så den här personen måste ha fått sitt i mogen ålder. Vet ni om det ändå går att få tag i äldre uppgifter via personnummer som man fått senare i livet?
 
Tacksam för alla tips och idéer!

[Niklas Kant]

Hej Yens!
 
Om personen var född 1940 eller tidigare så kan man få fram personens föräldrar via skannade SCB-utdrag på tex SVAR.
 
mvh Niklas Kant

[Sven Grönberg]

Yens! Jag vet inte vad du vill få fram, men personnummer är nog bara till nytta när det gäller uppgifter som finns på data. Det är visserligen möjligt att det kan finnas uppgifter på gamla databand om personer som dog på 1970-talet, men det är nog inget intressant. Samtidigt som personnumren kom, 1947, infördes personakterna, som följde med personerna vid flyttningar mellan församlingar. På dessa noterades äktenskap, barn (dock inte säkert barn födda före 1947) och andra uppgifter relevanta för folkbokföringen. Dessa är arkiverade i kyrkoarkivet för personens dödsförsamling och jag tror att det räcker med efternamn för att få fram dem. Det kan dock vara sekretess på uppgifterna.
 
(Meddelandet ändrat av svgr 2011-01-13 19:17)

[Gunnar Håkansson]

Hej, Yens!
Du har alltså nästan bara personnummer på personen i fråga. Med hjälp av Sveriges dödbok kan du då få fram för- och efternamn, födelsedatum och födelseförsamling, dödsdatum och adress vid dödsfallet, dödsförsamling, datum för senaste civilståndsändring, civilstånd vid dödsfallet. Med dessa ingångsdata kan du sedan leta reda på fader, moder osv bakåt i tiden samt i en del fall maka/make. I allmänhet yrke eller titel. Syskon födda före 1941. Efter sekretessprövning kan ytterligare uppgifter finnas tillgängliga.

[Yens Wahlgren]

Hej!
Tack för era tips! Jag testade att söka via SVAR och scannade SCB.utdrag och hittade nog den jag sökte -- fadern var okänd och inget efternamn anges på barnet. Och förlåt om jag var otydlig: jag har namnet också! (samt födels- och dödsförsamling.) Men det verkar som personen bytt namn vid något tillfälle, namnet låter taget och barnet jag hittade i SCB-utdraget saknade efternamn. I folkräkningen några år efter (1910) har modern gift sig, men det står fortfarande inte angett något efternamn på barnet.
 
Yrke, titel, civilståndsändring och olika bostadsorter skulle vara högst intressant att få fram. Flyttningarna verkar jag kunna få fram via personakterna som följde med vid flyttningar mellan församlingar, antar jag? Finns de på länsarkivet? Går det att söka i någon databas?
 
Jag vill egentligen inte leta mig bakåt i släkten hos denne person utan helt enkelt veta mer om honom.
 
Tack för hjälpen!

[Eva Dahlberg]

Yens, barn står oftast inte med efternamn vid den åldern. Det du ska forska i är kyrkböckerna, församlingsboken på 1900-talet (det som hette husförhörlängd på 1700- och 1800-talen och tidigare). Där finns de uppgifter du söker. De kan finnas på nätet fram till 1930-talet, hos alla tre leverantörerna (SVAR, ARkivDigital och Genline).  
 
Det finns mycket skrivet här på olika ställen på Anbytarforum om 1900-talsmaterialet, men det låter även som om du behöver läsa boken Släktforska steg för steg, en nybörjarbok skriven av Per Clemensson och Kjell Andersson, även om du egentligen inte vill släktforska .
 
Personakterna finns inte tillgängliga. De finns på landsarkvien. Är det bara en enda person du vill forska om, så kontakta det landsarkiv dit den församling han dog i tillhör och begär ut en kopia på personakten. Se www.riksarkivet.se Det som hänt honom före 1947 står dock inte med där, det står i församlingsboken - och den forskas i på församlingsnivå. Har han flyttat mycket så blir det en del att söka i, men börja med personakten.
 
Hälsningar,
Eva

[Yens Wahlgren]

Hej Eva!
Jovisst, borde jag egentligen läsa både en och annan bok om släktforskning!  
 
Men eftersom det bara rör en person, så tänkte jag att jag kunde komma en bit på vägen med lite vänliga tips från experterna här på forumet. Jag hade en vag förhoppning om att personnummer skulle (på något magiskt sätt) öppna till en strid ström av lätttillgänglig myndighetsinformation online!
 
Tack för tipset om personakten! Den ska jag genast begära ut. Jag har sedan innan begärt en kopia på bouppteckningen. Jag har också sökt på personen i olika arkiv, som Libris, Sondera och KB:s digitaliserade dagstidningar och fått ett par träffar.
 
Om man ska söka uppgifter via Folkbokföringen är det då de uppgifter man hittar i personakten och församlingsboken?
 
För att få reda på var personen gjorde värnplikten, runt 1920, är det då att åka upp till Krigsarkivet och forska på plats, eller finns de uppgifterna online eller på landsarkiven också?
 
Finns det emigrantregister även för 1900-talet? Personen har en tid bott utomlands.
 
Återigen: tack för er vänlighet!

[Eva Dahlberg]

Hej igen Yens, det finns inte något hos Folkbokföringen på Skatteverket om din person, eftersom han avled på 1970-talet (de tog över de personer som levde den 1 juli 1991).  
 
Däremot finns det uppgifter hos folkbokföringsenheten på aktuellt landsarkiv, eftersom den enhet inom varje landsarkiv som har hand om 1900-talsböckerna kallas så. Det som de har är hela kyrkoarkivet, dvs. t.ex. födelse-, död-, vigsel-, flytt-, konfirmations- och församlingsböcker, liksom personakten för personer som levde 1947 och senare.
 
Värnplikten - det finns enbart hos Krigsarkivet - inget på landsarkiven, inget online.  Men du kan skriva till Krigsarkivet.
 
Ja det finns emigrantregister för 1900-talet. En del av det finns digitalt att söka, annat inte  En del sökbart i register (cd) annat inte . Som du kanske börjar förstå är det pga av en mängd olika faktorer svårt att ge generella svar på vad som är tillgängligt digitalt av 1900-talsmaterialet. Läs lite mer om det  i ett äldre inlägg jag gjort. Det är dessutom lite olika år för sekretess som gör det svårt att generalisera.  
 
Om du själv testar SVAR, så finns det hos dem handlingar som heter Summariska folkmängdsredogörelser (se högst upp i menyn till vänster, hos SVAR, gå direkt till). Materialet omfattar dock endast den legala emigrationen, dvs personer som begärt flyttningsbetyg i samband med emigrationen. De finns för följande år, och är baserat på församling - du får söka och läsa själv, det är inte ett sökbart register.
Emigranter 1861-1940  
Immigranter 1875-1940  
 
 
Tillägg, jag läste om ditt andra inlägg - Du bör veta att det i princip aldrig står efternamn på barnen i födelseboken, enbart på föräldrarna. Så det är fullt normalt att det inte står något efternamn på honom i födelseboken.
Hälsningar,
Eva
 
(Meddelandet ändrat av edah 2011-01-14 11:19)
 
(Meddelandet ändrat av edah 2011-01-14 11:37)
 
(Meddelandet ändrat av edah 2011-01-14 11:38)

[Gunnar Håkansson]

Kort sammanfattning: För en person, som dog så tidigt som på 1970-talet, är personnumret inte något Sesam, öppna dig. Det finns gott om uppgifter, men de flesta finns inte registrerade digitalt - och framför allt inte tillgängliga på internet. Det gäller att vända sig till rätt landsarkiv, som en liten början.

[Yens Wahlgren]

Hej igen!
Tusen tack för alla tips!
 
Nu har jag dödbouppteckningen, en passansökan (med bild), skolbetyg från småskolan och personakten från kyrkoarkivet/folkbokföringen.
 
Personakten börjar när personen flyttar till Göteborg 1941, det vill säga när personen är över 40 år gammal. Så det borde finnas en tidgare akt också, väl? Kan detta hänga samman med att personen bytt namn? Går det att ta reda på när namnbytet skedde eller är det en typisk uppgift som borde finnas i personakten.
 
En undring till har jag. I personakten finns en ruta (nr 23) som heter Utvandrad här nämns ett datum på 1950-talet då personen vandrat ut och sedan står det inom parantes att det inkommit en skriftlig anhållan vid ett datum ett år tidigare. Vet någon vart man ställde en anhållan om att utvandra? Och hur man i så fall gör för att komma över en kopia?
 
(Meddelandet ändrat av Wahl 2011-01-25 14:07)

[Sven Grönberg]

Yens,  
Som jag skrev tidigare infördes personakterna 1947. För tiden innan dess kan man följa personen bakåt genom församlingsböcker, men sådan forskning får man beställa av landsarkiven på grund av sekretessreglerna. Att det finns en uppgift på akten från 1941 måste bero på att man skrev av inflyttningsdatumet från församlingsboken när akten upprättades.

[Yens Wahlgren]

Tack!
Nu ser jag att det finns en anteckning om att bladet är upprättat 1948.
 
Är det utfrån uppgifterna i denna personakt man kan be landsarkivet att forska vidare i församlingsböcker?

[Sven Grönberg]

Ja, skriv vilken församling och vilket inflyttningsdatum det handlar om.