Hur långt ut på grenarna skall man gå?

[Mikael Martinsson]

Hej,
 
hur många generationer och hur långt ut på grenarna brukar ni gå? Jag har kommit i ett sådan läge att det börjar bli dags att titta lite närmare på grenarna, men börjar man på tex 1600-talet blir det väldigt många led, och tillslut är man nästan inte alls släkt med de personer man hittar, samt alla diverse ingiften.  
 
så hur har ni lagt upp det?

[Krister Rundqvist]

Hej Mikael,
 
Jag utgår från probanden, i mitt fall från mig själv (eller min hustru), sedan så följer jag blodet bakåt så långt jag kan komma d.v.s. i mitt fall till 1600-talet och sedan så börjar jag om med mina föräldrar, deras syskon framåt mot nutid, sedan mina mor/farföräldrar deras syskon framåt osv. så har jag lagt upp det.

[Mikael Martinsson]

Har du sedan allt i en enda fil i tex minSläkt? För det börjar kännas lite rörigt

[Krister Rundqvist]

Det beror till en del hur man vill ha det och vilket program man använder.
 
Jag har allt i en fil, sedan så kan jag dela upp innehållet genom export och beroende på hur man vill ha det. Anledningen till mitt sätt att göra så är att mina och hustruns anor går ihop i början av 1700-talet.
 
I DISgen kan man ju använda klusterfunktion som löser en del av problemen.

[Annika Nygren]

Ja, det blir gärna lite vildvuxet.  
 
Ibland är det intressant att följa en gård, och ibland fastnar man i en tråd där någon annan forskare är med.  
 
Jag har Disgen och delar där in data i flockar. Min mans far, min mans mor, min far, min mor och separata för ej helt verifierade personer so kommer via andrahandskällor.  
 
Men sedan möts de ju ibland och i min mors flock kan gifta sig med en i min fars flock. Detta har hänt flera gånger så det blir ett nät av samband både på min mans sida och på min egen. Dock inte mellan oss, vi är inte tillräckligt nära gegrafiskt.  
 
För särskilda utskrifter eller listor man vill sända någon kan man sedan göra separat söklista i Disgen och använda för utskriften. Det blir då ett särskilt jobb varje gång beroende på till vem det skall sändas och syftet med rapporten.  
 
Det kan ibalnd vara svårt att komma fram till hur 2 personer är släkt, t.ex om man får en fråga från en annan forskare och vi båda har en person i vår databas och jag skall svara på hur jag är släkt med denne. Det kan ju t.ex vara mormors morfars brors dottersons makes farmor.  
 
Vore intressant att få idéer på hur man organiserar materialet smidigast.  
 
ANNIKA  
http://www.anygren.se/
 
(Meddelandet ändrat av annikan 2012-08-16 18:19)

[Carl-Johan Gustafsson]

Jag använder Disgen och jobbade tidigare med flockar beroende på vilken släktgren personerna tillhörde.
Men sen har jag provat en lite annorlunda variant.
Jag utgår från min son som proband och söker ut hans anor, de får bilda flock 0. Då ingår både min och min frus anor.
Sen söker jag ut alla ättlingar till flock 0 och placerar dom i flock 1.
Därefter blir ingiften till dom flock 2 och ingiften till dom flock 3 osv.
Barn ärver alltid det lägre flocknumret, föräldrar ärver sitt barns flock.
 
Denna lite konstiga uppdelning gör att de för mig intresanta personerna finns i flock 0 och ett. Personer i flock 3, 4 och 5 lägger jag inte mycket energi på och längre ut på sidolinjerna registrerar jag inte alls.  
 
Detta tycker jag har fungerat bra för mig. En liten nackdel då, hur är vi släkt. Det har jag löst genom att lite då och då ladda över mitt data till en lokalt installerad GeneWeb, det är utmärkt till att hitta alla konstiga släktrelationer.