ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Hur ange källor  (läst 2718 gånger)

2014-07-17, 20:05
läst 2718 gånger

Utloggad Susanne Galloway

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 97
  • Senast inloggad: 2024-03-01, 11:33
    • Visa profil
Hej!
 
Jag började släktforska för ett par år sedan och slängde då in alla möjliga källor på både individ och familjenivå (tänk: bälte, livrem, hängslen, flytväst och säkerhetsbälte samtidigt :-). Efterhand blev jag allt snålare med källanvisning.
Nu när jag kommit fram emot 9-10 generationer har jag en enda RÖRA bland mina källor och jag är allmänt förvirrad. Jag måste sortera och slimma ned det hela. Vissa har för många källor, andra kanske lite väl få. Jag vill få ett enhetligt system som jag kan följa.
(Jag använder MacFamilyTree)
 
Jag tänkte kanske så här:
 
På individ nivå (Individ 1) har jag alltid födelsekällan (C) och dödskällan (F), men aldrig husförhör (A).
På Familj nivå (mamma och pappa till individ 1) har jag alltid husförhörskälla (A) samt Vigselkälla (E), plus Ev flyttningskälla (B) men aldrig födelse (C).
 
Jag funderar även på om man ska skriva upp alla husförhörskällor man får då man följer en familj och/eller individ.
 
Tex:
A1:8 (Individ 1 fö
A1:9
A1:10
A1:11
A1:12
osv
 
Det blir en hel massa källor som kanske inte är nödvändiga. Men samtidigt är de ju bra att ha för att kanske slippa göra jobbet dubbelt upp i framtiden...
 
Hur gör ni?

2014-07-18, 11:51
Svar #1

Utloggad Ingvar Nore

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 179
  • Senast inloggad: 2020-03-19, 09:43
    • Visa profil
    • www.ingvarnore.se
Hej,
vi är nog många som har samma erfarenhet och insett vikten av att ange källorna lite sent.
 
Jag har t.o.m. gått ett steg längre och använder ett specifikt program som arbetsverktyg, nämligen Legacy. Orsaken till det är att jag till en uppgift kan länka flera personer. Då slipper jag lägga in samma uppgifter flera gånger.
 
Jag skriver in alla uppgifter som jag kommer åt. Det blir mycket dubbelt men jag minimerar felaktigheterna. Dvs, alla uppgifter från födelse-, vigsel och dödsböcker samt all info från husförhörslängder, Sv befolkning från olika år.
 
Jag anger numera alltid församling, volym. år och sidnr om det finns. Dessutom källa (SVAR, Ancestry) med unikt id samt bildnr. Webadress lägger jag till om det finns.
Har även med referenser till forum, externa register så jag vet att det är en andrahandskälla.
 
Det är mycket uppgifter men det är ofta jag måste gå tillbaka. Ocj det har blivit en hel del fel genom åren ;-)
 
Hoppas detta har gett dig lite input / Ingvar

2014-07-18, 11:51
Svar #2

Utloggad Jesper Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 166
  • Senast inloggad: 2016-04-29, 00:23
    • Visa profil
    • www.facebook.com/jesperoffical
Jag folkbokför på mitt eget sätt, så mina tips kanske tar en sidoväg ifrån andra släktforskare. Jag brukar skriva in alla källor där jag får nya uppgifter. T.ex. i ett husförhör där det finns en speciell anteckning och hela familjen finns nedtecknad. I nästkommande volym kanske det finns snarliknande uppgifter då ingenting har hänt, och därför anser jag den som onödig. Om inget annat kan man ange när det gäller husförhör:
Smedstorp AI:6 sid 74, AI:7, sid 78 etc.
Kyrkboken: Smedstorp CI:3 sid 89, 96, 156
 
Sedan är det så när det gäller mig att det är källhänvisningar för den egna individen, d.v.s. källor som styrker ett födelsedatum, dödsdatum och vigsel. Sedan tillkommer uppgifter om husförhör. Därtill kommer allt annat mellan himmel och jord. BOU, PA, Sveriges dödbok, Folkräkning, Mantalslängd, Muntliga uppgifter, Jordebok, Äktenskapsregistret, Skatteverket etc.
Just nu pågår ett intressant arbete i min folkbokföring, då jag genom boken Svenska sjukdomsnamn i gångna tider ger personen en beskrivning av dödsorsaken. Sedan håller jag på att skriva lite om vad det innebär att vara t.ex. Husman jämfört med Statardräng.
En annan sak som också börjar ta fart är att värnpliktsförhållanden och anställningar kommer in i ansedeln. Bara för att göra ansedeln till en person och inte ett formulär med uppgifter. Det här inlägget skenade i väg lite grann, men jag vill säga hur jag jobbar med källhänvisningar. Där du hämtar nya uppgifter kan du ange källan och endast styrka barnens makens/makans födelsedata. Eftersom dessa källhänvisningar återfinns ju i deras ansedel.

2014-07-18, 19:38
Svar #3

Utloggad Peter Wirdemo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 408
  • Senast inloggad: 2022-01-21, 15:04
    • Visa profil
    • peterlarsen.se
Jag har bara forskat i drygt 2 år, och min erfarenhet är att man kan aldrig skriva upp för många källor, det finns inget mer irriterande än att fortsätta på ett gammalt spår och upptäcka att man lägger timmar på att hitta sådant som man redan förut har hittat.  
 
Tyvärr gör jag om samma misstag gång på gång, jag ivrar iväg och följer en person och tänker att jag kan skriva upp källorna senare, det blir sent och jag sätter datorn i viloläge med 20+ flikar i AD Online och 20+ mantalslängder via SVAR öppna i webbläsaren. Först kanske en vecka senare fortsätter man och efter man lämnat datorn igång några timmar har en uppdatering installerats och datorn startat om automatiskt och allt pågående jobb försvinner. Jag tänker att jag kan kolla webbhistoriken senare, men det blir aldrig av, kvar blir man med släktskapsuppgifter men man har förlorat alla källor och det tar emot att göra om det.  
 
Men det är bara så jag gör , jag måste påminna mig själv ofta att inte skena iväg, och nöja mig med det nya jag funnit och notera det nogrannt så att det blir en enkel match att fortsätta en annan dag.
 
Någon slags system och konsekvent sätt att källhänvisa är väl bra, men så länge man själv förstår noteringarna så räcker det väl? såvida man inte ska publicera material för andra forskare att använda som referensmaterial, då är det väl viktigare att man gör det korrekt.
 
Jag har noterat på många olika sätt men har väl på sistone börjat bli nogrannare, men jag har ännu inte brytt mig om att gå över tidigare källhänvisningar, bara gjort lite kompletteringar här och där. Jag förstår dock vad du menar med att det kan vara bra att spara olika typ av källor på individ- eller familjnivå, jag har sparat allt på individnivå vilket jag nu i efterhand ångrar eftersom jag inte hittar källorna så enkelt, jag vet inte automatiskt om t.ex husförhören hittas på föräldrarna (vilken förälder?) eller vilket av barnen. Detta är något jag tänkt fixa nu i efterhand, helt enkelt flytta källorna konsekvent i hela trädet så att jag vet var jag ska leta när jag behöver en källa.
 
Två tips till helt nybörjare borde vara att: spara samtliga källor, och följ ett system som gör att man vet var man leta. Behöver man leta igenom varje individ i en familj för att hitta en källa så har man gjort fel, som mig. Eller så använder man ett hjälpmedel/släktträdsapplikation som är för begränsad.

2014-07-18, 20:18
Svar #4

Utloggad Bengt Olsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 261
  • Senast inloggad: 2012-07-03, 15:51
    • Visa profil
Jag har aldrig försått hysterin kring källhänvisning. Du anger källan där du hittar uppgiften. Varför krångla till det ?
Jag använder mig av Min Släkt och har gjort det under alla år jag forskat. Jag lägger in min ana och därefter anger jag de händelser som sker i min anas liv, som född, döpt, vigd, död osv. Källan anger jag efter varje individuell händelse i min anas liv.
 
Är min ana född i Borrby anger jag 'Borrby fb'  osv, gäller det husförhörslängder anger jag hfl och årtal ex.1800-1820. samma sak gäller för bpt, mtl, domb+härad och år. Varför ska jag ange bildnummer när jag angett år/mån/dag och plats för händelsen ? så svårt är det ju inte att hitta.
 
Släktforskning ska ju va en kul hobby som ger glädje och inte ångest för hur man skall ange källorna. Syftet är ju ändå inte att lägga mer energi på källhänvisning än på forskningen.
 
Bengt i Borrby

2014-07-18, 23:17
Svar #5

Utloggad Peter Wirdemo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 408
  • Senast inloggad: 2022-01-21, 15:04
    • Visa profil
    • peterlarsen.se
Använder man AD Online så finns ju den perfekta funktionen i menyn: Redigera + Kopiera Källhänvisning, eller ännu enklare kortkommandot Ctrl + C när man har rätt sida framme. På så sätt får man ju enkelt en fullständig och fullduglig källhänvisning. SVAR har ju Källa-länken tillgänglig nere till höger. Då får man med sidnummer osv.
 
Jag tror inte det råder någon hysteri kring hur man anger källorna, men det kan vara bra att följa ett system, för ens egna skull, gällande var i en familj man sparar t.ex en källa till en husförhörslängd, så att man enkelt kan följa alla familjmedlemmar medan de flyttar ifrån sina föräldrar utan att behöva ödsla tid på att hitta den. Det går såklart spara källan på varenda individ också men då tar det ganska lång tid om familjen är 10 individer. Hittar man en ny sak så är ju inte det först man vill göra att skriva in källhänvisningar på massa ställen, man vill ju forska vidare direkt! Det bästa är väl som Ingvar Nore säger att använda en applikation där man skapar källan en gång, och sedan kan tilldela källan flera individer/händelser samtidigt i samma veva, då har man nog en bra balans mellan tiden det tar att spara källan och smidigheten att i efterhand hitta och använda den på ett enkelt sätt.
 
Att släktforska tar väldigt lång tid, det är inte som att bygga en fågelholk, och kan man tidsoptimera metoden man använder det minsta lilla så blir det i slutändan mycket mer tid man hinner lägga på själva forskandet.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna