Dödfödda - tar man med dem bland barnen?

[Anders Berglund (Andersb)]

Plötsligt inser jag att jag trots 25 års släktforskande inte kan ge mig själv svar på en så självklar fråga som om man ska ta med dödfödda barn i sina släkttavlor! Jag sökte på dödfödd i Rötters sökmaskin, och fick 169 träffar. Om dödfödda generellt tagits med i de an- och stamtavlor den sökte i borde väl utfallet blivit betydligt större.
Finns det någon praxis? Upplys mig!
 
Anders Berglund

[Per Schröder]

Hej Anders!
Jag tycker att dödfödda barn ska tas med, självklart. Att inte du får så många träffar i Rötters sökmaskin, är väl att de flesta släkttavlor som finns där är antavlor utan att ange ev syskon.  
Men någon generell praxis tror jag inte finns, utan det är väl bra att alla födslar (graviditeter) finns noterade på föräldrarna, annars blir det ett oförklarligt hopp mellan de andra barnen t ex.
Mvh Per

[Ingrid Renfors]

Hej!
Intressant, jag har också funderat på den här frågan. I ärlighetens namn är det inte ens helt tydligt var gränsen går ens i dag när det gäller sådant. Det finns barn födda i graviditetsvecka 23 och 24 som överlevt, men hade de fötts döda så hade de räknats som missfall fram till vecka 28.
Hälsningar Ingrid

[Birgitta Björnberg]

Hej!
Jag tycker också att det är självklart att dokumentera dödfödda barn. Det ger mig ytterligare en dimension till att försöka förstå mina anfäders liv och leverne.
MVH
Birgitta Björnberg

[Jessica Pildal (Pildal)]

Klart att man ska ta med de dödfödda barnen, men med ett tillägg att de faktiskt var dödfödda.
För mig är det mina rötters vardagliga liv som är det intressanta i första hand, och det är svårt att få reda på detaljer, vilket gör att man ibland endast har prästens uppgifter att gå på.
 
Jessica

[Patrik Lundström]

Jag brukar inte ta med de dödfödda barnen som enskilda individer i min databas. Detta förutsatt att barnet inte hunnit få ett namn av föräldrarna, som ex. min farfars dödfödda syster Ida.
 
Jag brukar dock inte försumma de övriga dödfödda helt, utan för det mesta brukar jag skriva en notering på modern om hon har fött några dödfödda barn och när det i sådana fall skedde.
 
På så sätt får jag inte med dem i uppräkningen av syskonen (i ex. ett släktdiagram). Men, samtidigt blir de inte helt bortglömda då de ju ingår som en notering i exempelvis moderns livshistoria!
 
/Patrik

[Göran Johnson]

Jag har (tror jag) inte hittat några barn som angetts som dödfödda, däremot en hel del med samma födelse- och dödsdag, ibland med namn, ibland utan. Om de faktiskt varit dödfödda framgår ej. Jag tar med alla kända barn.

[Björn Engström]

Det är självklart att i någon form ta med även dödfödda barn om man vet om deras existens. I  vissa fall kan de stå i födelseboken och ibland i dödboken och andra gånger i husförhörslängder. Ibland står de på alla tre ställen , men ibland finns de inte alls nämnda. Det kan ibland nämnas i någon av föräldrarnas personalia eller begravnings/död-bok.I något fall kan de vara nämnda i kyrkans fattigräkenskaper.

[Lars Nilsson]

Ett sätt som jag börjat tillämpa i programmet Min Släkt, är att jag har skapat en Egen familjehändelse som jag kallat Dödfött barn. Där registrerar jag dessa, vilket då kommer in på bägge föräldrarna. De kommer därmed med i registret, men inte som en egen person.

[Michaël Lehman (Philippos)]

Nackdelen med den metoden är, att statistiken förfelas.

[Lars Nilsson]

Det måste i så fall bero på vilken statistik man menar, och hur man väljer att använda den, vilket i sin tur måste vara upp till var och en. Är det statistik över födda barn eller statistik över levande födda barn?

[Irma Ridbäck]

Om man vill lära sig mera om kvinnors liv förr så blir uppgifter om dödfödda barn också av intresse, t ex om tid när kvinnan inte var gravid. Som jag ser det är dessa uppgifter lika intressanta som uppgifter om späda barns livslängd, om barnet överlevde till två års ålder så var väl chansen att nå vuxen ålder god.

[Marianne Solli]

Jeg har tatt med alle barn jeg har funnet i eldre kilder; nå er jo alle levendefødte også døde. Men jeg har vært litt i tvil hva jeg skal gjøre med nåtidens aborter og dødfødte, så jeg har valgt å rette meg etter foreldrenes ønsker og tatt med de barna som foreldrene har gitt opp. Selv mistet jeg et for tidlig født barn for mange år siden, men det har ikke føltes naturlig for meg å ta med dette barnet. Kanskje jeg burde?

[Ulla Kristoffersen]

Jag tycker man ska ta med ALLA barn också för tidigt födda och dödfödda, men inte aborter och missfall.  För tidigt födda och dödfödda barn är endel av familjens historia.  Tänk den kvinna, som  föder 15 barn, de flesta av dem dödfödda och några dör inom några dagar.  Endast ett överlever till vuxen ålder.  Vad säger det då om denna kvinnas liv och sorger, om man endast tar med det sista barnet!

[Marianne Solli]

Hei Ulla.  
 
Takk før ditt svar! Grunnen til at jeg ikke har takket før var at jeg hadde glemt hvor jeg spurte, og jeg fant ikke igjen stedet. I dag kom jeg på at jeg ville prøve å søke på mitt eget navn, og da dukket det opp. Jeg har nå f?rt min før tidlig fødte sønn inn i slektsregisteret mitt og kalt ham Bror. Det var litt godt.
 
TAKK!
 
Vennlig hilsen Marianne