ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Numrering i antavlan  (läst 4053 gånger)

2001-01-28, 12:27
läst 4053 gånger

Utloggad Jens Arvidsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 173
  • Senast inloggad: 2011-10-27, 09:36
    • Visa profil
Har efter att provat på ett antal utrikiska program noterat att generationsnumreringen av antavlor i dessa skiljer sig mot den svenska.
 
I Sverige är ju det vanligen
Proband
[proband]
 
Generation 1
[föräldrar]
osv.
 
men utomlands verkar det vara
Generation 1
[proband]
 
Generation 2
[föräldrar]
osv.
 
Det sistnämnda sättet ser väldigt ologiskt ut i mina ögon, och att säga exempelvis att ens fff är en anfader i *fjärde* generationen känns direkt fel. Hur ligger det egentligen till, är Sverige det enda landet där det förstnämnda sättet används, och är det verkligen så, som jag fick höra på en diskussionslista när jag frågade, att det sistnämnda sättet är erkänd internationell standard? Kan någon mer insatt förklara hur det ligger till?

2001-01-28, 19:15
Svar #1

Utloggad Gunnar Jonsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2177
  • Senast inloggad: 2024-03-23, 13:34
  • Gunnar Jonsson, Säffle
    • Visa profil
Om man exempelvis tittar på inställningarna i DISGEN så börjar alla typer av numrering med proband och föräldrar i generation I (utom en som kallas Hager modifierad).
Så nog tycker jag att det är rätt att börja med generation I på föräldrarna, som i exempelvis Kekules system. Vilket lär vara det mest använda.
Om någon annan vet bättre, så rätta mig om jag har fel.

2001-01-28, 20:24
Svar #2

Utloggad Jens Arvidsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 173
  • Senast inloggad: 2011-10-27, 09:36
    • Visa profil
Jo, men talar vi Disgen så är vi ju fortfarande kvar i Sverige; det är antagligen mycket få icke-skandinaver som använder det. Intressantare är då tex. hur utländska program hanterar det, eller hur de antavlor som publiceras i utländska tidskrifter ser ut.
Vad gäller Kekule, så säger det vad jag förstått inte något specifikt om numreringen av generationerna, utan avser bara numreringen av anorna.
Men det vore intressant om någon vet ifall en sådan här internationell standard finns.

2001-01-28, 23:52
Svar #3

Utloggad Bo Berndtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3221
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 10:33
    • Visa profil
Per Clemensson och Kjell Andersson skriver i boken Släktforska steg för steg om Kekule von Stradonitz' system att Systemet torde vara det internationellt mest använda. (s. 104 i 5:e upplagan)
Någon internationell standard tycks dock inte finnas vad jag kan förstå. Kanske kommer datoriseringen att leda till en sådan så småningom, en som anpassas till datorns sätt att arbeta. Tills dess får vi nog välja själva hur vi vill numrera.
 
Bo Berndtsson

2001-01-29, 10:10
Svar #4

Utloggad Jens Arvidsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 173
  • Senast inloggad: 2011-10-27, 09:36
    • Visa profil
Låt mig klargöra att det jag far efter inte har att göra med Kekules system eller ej. Att döma av det som finns publicerat på www, så verkar det helt klart att det är det internationellt helt dominerande systemet för annumrering.  
 
Men Kekule säger, vad jag förstår, ingenting om numreringen av *generationerna*, utan avser bara principen att sätta 1 för proband, 2 för fader, 3 för moder osv. För att tydliggöra upprepar jag jämförelsen från mitt första inlägg i något modifierad form. Alltså
 
Sverige:
Proband  
1. Proband
 
Generation 1  
2. Far
3. Mor  
osv.  
 
Utomlands:  
Generation 1  
1. Proband
 
Generation 2  
2. Far
3. Mor  
osv.
 
Sedan skulle jag inte heller tro att det finns någon internationellt erkänd standard för detta, troligare att varje publikation har sina kriterier för hur en antavla ska vara uppställd, och att det på det viset kan ha uppkommit någon mer eller mindre de facto standard, men jag vet inte alls hur det egentligen är. Finns någon som är insatt i genealogi internationellt som kan reda ut begreppen?

2001-01-29, 11:29
Svar #5

Utloggad Anders Hellster

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 169
  • Senast inloggad: 2022-06-05, 23:33
    • Visa profil
Inte heller jag vet hur utbredda de olika systemen är. Men amerikanska Legacy 3.0 inordnar inte oväntat probanden i generation I. Kanske anser man att detta är mest logiskt då man i antavlan tar med alla barn. (Legacy har som exempel John F Kennedys antavla och redovisar alltså där hans egna barn, hans fars syskon, hans mors syskon etc)I en antavla där man redovisar sådana uppgifter får ju även probanden funktion av att vara en ana. (Själv tycker jag ofta att sådana här kombinationer av antavlor och släktträd lätt blir overskådliga. I varje fall om man vill ge varje syskon en något sånär fullständig biografisk teckning, vilket tar mer än en rad i anspråk.)
 
Man kan ju jämföra med skicket att numrera generationer i släktträd (stamtavlor). Svenska Disgen låter stamfadern bilda familj ett men generation ett börjar först med hans barn och deras familjer. I Legacy får däremot stamfadern generationsnumret 1, barnen generationsnummer 2 osv.  
 
Det svenska bruket att utelämna nyckelpersonen vid räkning av generationer kanske också framgår i sättet att räkna släktskap i ett visst antal led. Om jag förstått saken rätt så är jag och en kusin släkt i fjärde led. De led man räknar är jag själv, pappa, min farbror och min kusin. Den gemensamme förfadern, farfar, utelämnas i räkningen. (Christer Winberg förklarar i 'Grenverket' detta gamla sätt att räkna släktskap mellan säljare och bördeman.)
 
Av samma skäl som Jens föredrar jag det svenska systemet. Men det vore intressant att höra vilket system som är vanligast, inte bara i dag utan också i äldre genealogisk litteratur.

2001-01-29, 12:15
Svar #6

Utloggad Håkan Skogsjö

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Jag kollade i Hans Gillingstams antavla i Släkt och Hävd 1950 och där saknar probanden generationsnummer; generation I är föräldrarna. Jag har nog aldrig sett något annat sätt att numrera när det gäller svensk litteratur och mer kunniga författare. Hur det är i utländsk litteratur har jag inte funderat närmare över, kanske kan det i vissa länder vara annorlunda. Men eftersom vi i Sverige nämner våra förfäder typ farsfars mor, förefaller det för mig som det enda rimliga sättet att räkna generationerna på. Jag minns också att när vi startade Svenska Antavlor för över 20 år sedan och vi funderade på dessa spörsmål, var detta argument avgörande för hur generationerna skulle numreras. Vi tittade då inte så mycket på hur man gjort tidigare och vad som var standard inom svensk släktforskarlitteratur. Det är också orsaken till att vi övergav Hagers numreringssystem som då var det mest brukade i Sverige och i stället använde Kekules, som är smartare uppbyggt (man behöver inte använda generationsnummer om man inte vill) och dessutom mest använt internationellt. Det är, vågar jag nog påstå, genom Svenska Antavlor som Kekules system fått sådan spridning i Sverige.

2001-01-29, 13:20
Svar #7

Utloggad Jens Arvidsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 173
  • Senast inloggad: 2011-10-27, 09:36
    • Visa profil
Jo, Legacy och andra USA-producerade program sätter probanden som generation I, så man kan nog utgå från att detta är usonsk standard. Diskussionslistan jag refererade till gäller ett franskt program, så möjligen gäller detta även i Frankrike. Personen som hänvisade till internationell standard hade domänen .au (Australien) i sin e-postadress, om det nu kan tas till intäkt för något om australiensiska förhållanden.
 
Men av Håkans inlägg står det ju iallafall helt klart att man utan att överdriva kan tala om långvarig svensk standard i detta sammanhang.

2001-01-30, 15:13
Svar #8

Bernhard Granholm (Bkvg)

Vad som skall räknas som standard vet jag ej, så mitt inlägg är inte svar på just den frågan.
 
Jag anser det dock mest praktiskt och logiskt att ange den egna generationen som generation 0 (noll). Då räknas angenerationerna och ättlingagenerationerna som 1, 2, 3 etc. Vill man i en antavla för en vald proband räkna även vederbörandes ättlingar så blir de numrerade -1, -2, -3 etc. Det blir matematiskt korrekt när man sedan t ex räknar släktled från en ana till en ättling.  
 
Det verkar som om man i detta och andra fall är rädd för nollan, men talet 0 måste alltid finnas för att ha något att utgå från. Centrumpunkten, origo, har värdet noll, så även för en proband.

2011-03-23, 10:31
Svar #9

Utloggad Johan Lindhardt

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 9
  • Senast inloggad: 2011-03-28, 10:17
    • Visa profil
    • www.langarydsslakten.se
(detta och följande är ett svar på , och har flyttats hit av Moderator Släkter i avsaknad av en moderator för Kända personers anor)
 
 
Tack, Bo och Anders, för era intressanta uppgifter om Juholts adliga ursprung.
 
Bo, jag tycker nog att din kommentar om min egendomliga och olyckliga uppställning tyder på en viss inskränkthet, av typen alla som inte gör som jag gör, gör fel. Personligen anser jag att den redovisningsmetod som jag använder ovan är mer lättnavigerad med sammanhållna anlinjer bakåt. Den är dessutom avsevärt lättare att förstå för den oinvigde. Man slipper göra matematiska beräkningar för att fastslå vem som är förälder till vem. Men självklart kan man ha olika åsiker om detta.
 
Vänliga hälsningar
 
Johan Lindhardt

2011-03-24, 08:37
Svar #10

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 745
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 15:53
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Kekules system för numrering av antavlor får väl anses vara det mest väletablerade. Se tex Rötters artikel om detta system  här.
//Michael Lundholm

2011-03-25, 13:06
Svar #11

Utloggad Johan Lindhardt

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 9
  • Senast inloggad: 2011-03-28, 10:17
    • Visa profil
    • www.langarydsslakten.se
Att Kekules system är det klart vanligaste råder ju ingen tvekan om. Men det finns ett annat system som i mitt tycke är enklare, tydligare och med mer sammanhållna anlinjer, och därför använder jag det. Det skulle vara intressant att höra argument för varför Kekules system är bättre, utöver dess vanlighet. Själv har jag svårt att se något, men jag låter mig gärna övertygas.

2011-03-26, 01:14
Svar #12

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3747
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 00:15
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Johan!
 
Den här debatten borde kanske inte föras här, men huvudargumentet framgick faktiskt i
Michaels länk, enkelheten. Du tycker att ditt system är enklare, men det är inte bara
en åsiktsfråga, eftersom Kekules otvetydigt är enkelt, som framgår av länken.
 
Ditt system har också en allvarlig brist, nämligen att makarna sällan står i
anslutning till varann. Det blir alltså ofta krångligt (alltså inte alls enkelt) att
hitta maken till en person. Ditt påstående att det är lättare att förstå för den
oinvigde verkar därför tveksamt, och behöver beläggas.
 
Dessutom kräver faktiskt Kekules system inte alls att man själv gör beräkningar
för att fastslå vem som är förälder till vem. Det göra automatiskt vid utskrift i somliga
släktforskarprogram.
 
För övrigt undrar jag om partipolitiska uttalanden som i det ursprungliga inlägget
verkligen är tillåtna här? Varför har det annars inte raderats av anbytarvärden?
Ulf Berggren

2011-03-27, 12:28
Svar #13

Utloggad Johan Lindhardt

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 9
  • Senast inloggad: 2011-03-28, 10:17
    • Visa profil
    • www.langarydsslakten.se
Ulf,
 
Det system jag använder är självförklarande, till skillnad från Kekules.
Att mf fm i ett släktsammanhang betyder morfars farmor lär även den mest oinvigde förstå, men att 25 betyder morfars farmor är inte lätt att inse.
 
Att makar ibland redovisas långt från varandra är inget stort problem om man använder tabbar (en för varje generation) efter den inledande släktskapsförkortningen. Makarna blir då lätta att identifiera, eftersom de hamnar närmast varandra på respektive indragsnivå. Tyvärr verkar det inte gå att använda tabbar här i anbytarforumet.  
 
I Kekules system redovisas anlinjerna aldrig samlat. Det är en stor brist eftersom huvudsyftet med antavlor just är att följa anlinjer bakåt.

2011-04-02, 20:35
Svar #14

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3747
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 00:15
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Johan!
 
Så du menar att i detta fall föredrar du ett självförklarande system, till skillnad från
ättlingaverksnumreringen i Långarydssläkten?
 
Det viktiga är dock att Kekule med hänvisningar lika lite behöver förklaras som ditt
system.
 
Det här med att ha anlinjerna samlade är onödigt att fästa så stor betydelse vid. Det är långt
ifrån alltid man i första hand vill läsa en anlista så. Men i ditt system tvingar
du läsaren till det, istället för att man får välja själv hur man vill läsa listan, som
i Kekule.
 
Det är möjligt att makarna går lätt att följa med tabbar. Och du kan naturligtvis använda
vilket system som helst när du lämnar listor till andra. Men när det gäller publicering
är det viktigt att man håller sig till den etablerade standarden.
 
Anbytarforum innebär att publicera anlistan, alltså bör man använda Kekules system här,
eller möjligen det också etablerade Hagers system.
Det är inte relevant att du tycker ditt system är självförklarande. Här kan man förutsätta
att läsarna är tillräckligt vana släktforskare för att känna till de normala systemen
för publicering. Eller för säkerhets skull ha med hänvisningar mellan generationerna.
 
Speciellt är alltså ditt system direkt olämpligt här, eftersom avsaknaden av tabbar gör
att det inte är lätt att hitta vilka som är makar.
 
(Meddelandet ändrat av ulfb 2011-04-02 20:38)
Ulf Berggren

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna