Restid?

[Lena Larsson (Lenala)]

Jag undrar helt enkelt hur lång tid resan till Amerika tog för våra emigranter vid sekelskiftet?
Har letat igenom anbytarforum m.m. utan att hitta något om detta.  
Mina emigranter reste 1896 från Göteborg, så de reste nog inte direkt utan via Liverpool/Southampton.
Vänligen,
Lena L.

[Kjell Croné]

Jag har en släkting som for  
från Stavnäs (Värmland) 1914-02-27
från Göteborg 1914-03-13
från Southampton 1914-03-18 med S.S. Olympic
och ankom New York 1914-03-25
 
Resan över Atlanten tog alltså 1 vecka. På Ellis Island står ofta Date of Departure och Arrival, det borde gå att hitta din släkting där.
 
Mvh, Kjell

[Lena Larsson (Lenala)]

Tack Kjell,
det hjälper ju att veta inom vilken tidsrymd man ska leta. Har hittat mina emigranter på Ellis Island, men trodde resan tog längre tid varför jag var osäker på om det kunde vara rätt.
Hälsningar,
Lena

[Jenny Söderström]

En släkting till mig som reste just 1896 finns registrerad i utflyttningslängden i Söderala, Hälsingland som utflyttad den 25 juli. Enligt Ellis Island sajten anlände han till New York den 9 september. Har dock inte hittat något på så gamla passagerarlistor om när båten avgick från Europa.

[Nina Ringbom]

Hej
resan tog väl ca 8 veckor?
Följande har jag hittat:
 
En normal resa från Gävle hamn till New York i mitten av 1800-talet tog ungefär 8 - 10 veckor vid gynnsam väderlek. Men det finns exempel på resor som tog mycket längre tid.  
http://www.migranternas-hus.x.se/migranter.html
 
Och även så sent som 1937 tog den ca 8 veckor. Vet detta pga min far och hans föräldrar då reste till Sverige från New York.  
mvh Nina

[Irma Ridbäck]

Emigrantens utflyttningsattest ger inte avresedatum. Resan hemifrån kunde skjutas framåt en kortare tid. Resan genom Sverige kunde fördröjas, beroende på kommunikationerna, bättre när tågen rullade. Restiden över Atlanten förkortades i och med att bättre båtar byggdes. I flertal böcker om emigration finns också beskrivet om resans längd, om fartygens standard, om övergången från segelfartyg till ångfartyg, etc. Se i bibliotekets hylla på litteratur om emigration, ofta Kcx.  
 
Intressant läsning om emigrantresan finns i Ernst Beckmans böcker, dels 1877 men även 1883. Om jag minns rätt är det i Från nya verlden : reseskildringar från Amerikas Förenta stater, som han berättar om överfarten via Liverpool. Beckman var upptäckande journalist och följde också i spåren på de svenskar som arbetsvandrade eller senare emigrerade till NordTyskland.  
I Norrländsk tidskrift 1957:4, s 25-29,  beskriver Torsten Cederberg annonser i tidningen Westerbotten för år 1882, och ger i artikeln också några restider. Guion-Linien lovade överfart med postångare på sju dagar och några timmar.  
Av annonstexten verkar det som om tiden avsåg resa från Göteborg.  
Från Irlands sydspets, Queenstown (nu: Cobh), lovade Cunard-Linien 1893 att deras fartyg Lucania kunde gå på 5 dagar och 20 timmar, med 21-22 knop per timme, 1400 passagerare och 400 besättningsmän. White Star Linien meddelade 1895 att Germanic med nya motorer gick på 6 dagar och drygt 20 timmar. Flertalet emigrantbåtar som avgick från Liverpool gick in till Queenstown som sista hamn före Atlantöverfarten; så gjorde även Titanic.  
Cobh (som är hamnstad till Cork och hette tidigare Queenstown) har ett intressant emigrationsmuseum, ett bra mål för Irlandsresenären.
 
Irma Ridbäck

[Lena Larsson (Lenala)]

Ett tack till alla som intresserat sig för ämnet och lämnat många och bra synpunkter.
/ Lena L.