Herrnhutare

[Sven Kullman]

Min ff ff fm, Maria Kullman, f Hülphers, 1731-1787, var styrelseledamot i den herrnhutiska församlingen i Göteborg. Herrnhutarna skall, enligt den litteratur jag läst, ha skickat en levnadsbeskrivning till det herrnhutiska centret i Tyskland. Finns dessa bevarade?

[Stina Sundström]

och vad är detta-herrnhut? I Uddevalla finns ett kvarter som heter Herrnhut, snälla berätta.

[Sven Kullman]

Herrnhutism, Evangeliska brödraförsamlingen, väckelserörelse på 1700-talet, med rötter i en andlig reformrörelse , bömiska bröder, på 1400-talet.  Ättlingar till dess bröder kom 1722 till adelsgodset Berthelsdorf nära Dresden. Godsets ägare var Nikolaus Ludwig von Zinzendorf. Han uppplät mark åt bröderna till bildandet av en koloni som fick namnet Herrnhut av unter des Herrn Hut,  
Hernhutismen nådde Norden redan på 1720-talet. Rörelsen utveclades till en Jesuskult, präglad av  blod- och sårmystik.
Medlemmarna skrev ett sk levnadslopp, ett slags religiös självbiografi som också skall ha sänts till den tyska kolonin.  
Då det för mig aktuella levnadsloppet ej gått att finna i Sverige försöker jag nu taga reda på om jag kan finna något i Tysklnad
 
Ref: NE, band 8, sid 569-570; Den himmelske älskaren, Arne Jarrick, 1987.

[Gustaf von Gertten]

Hej
skriv till Archive der Brüdergemeine
Kirchgasse 14/17,  D 120443 Berlin.
Du kan skicka samma brev till Herrnhuter
Brüdergemeinde , Zittauer Str 24,
 D 02747 Herrnhut
Någon av dem kan säkert ge besked
Skriv helst på tyska
hälsnng Gustaf SSGFs G-grupp

[Sven Kullman]

Hej
 
Tack för adresserna Gustaf. Jag skall omgående skriva. Om något av allmänt intresse framkommer så informerar jag.
 
Hälsningar
 
Sven Kullman

[Bo Casselbrant]

Hej Sven!
Den bästa adressen om man vill ta del av sina släktingars levnadslopp är att vända sig till Archiv der Brüder-Unität, Postfach 21, D-02745 Herrnhut, Tyskland. Man kan få intressanta dokument mikrofilmade.
Om man har vägarna förbi går det bra att besöka arkivet. Som släktforskare får man betala en liten avgift. Jag var där 1998 och kan varmt rekommendera ett besök.
Mina gamla släktingar Arvid Gradin (1704-1757) och dennes systerson Isak Kart (1730-1783) båda födda i Vika, Dalarna, ägnade båda sina liv åt die Brüdergemeine (observera stavningen: inget d i Gemeine) i Tyskland och annorstädes. Om någon annan har stött på dessa män i sin forskning är jag intresserad av kontakt.
 
Hälsningar
 
Bo Casselbrant

[Bertil Persson]

Jag står gärna till förfogande för information om herrnhutare i Sverige. Äger ett stort arkiv själv och har bedrivit forskningar i många år kring desamma, speciellt eftersom jag under ca 10 år på 1970-talet var en av församlingens i Stockholm pastor. Sammandrag av vissa djupforskningar kommer i en uppslagsbok om Andlighetens vägar som är under utarbetande under min ledning.

[Stefan E Sundbäck]

Hej, alla intresserade av mission från Herrnhut till Sverige (och Finland)!
 
Har mycket hört talas om herrnhutism, dels under min ungdoms tid i Norrbotten som historiskt intresserad, dels under min studietid som teolog i Uppsala. Är lite osäker på källan - kan möjligen vara Hasselberg: Under polstjärnan; den behandlar en del av andlig historia i Norrbotten under äldre tid - men jag vet att jag läst om en tidig mission från Herrnhut till Torneå stad under 1730-talet. Vad fick missionärer att komma ända från Herrnhut till Torneå? Min misstanke har varit att det kan ha rört sig om att man kände till att det fanns tyska köpmän i staden (t.ex. Dijkman, Konst, ev. Cohre &c. Finns det något om dessa missionärer i kända arkiv?
 
Det kan faktiskt vara så, att denna herrnhutiska mission betytt mer för svensk kyrkohistoria än vad vi anar. Tidigt fanns en ung man vid namn Nils Wiklund från Bredviken, som blev intresserad av denna andlighet. Han blev i sin tur upphovsman till den wiklundska väckelsen på 1770-talet i Tornedalen. Han verkade som komminister i Hietaniemi vid denna tid. Han är idag kanske mest känd för att vara inköpare av den barockorgel, vilken än idag finns att beskåda och behöra i Övertorneå och Hietaniemi kyrkor. Denna inköpte han från Tyska kyrkan(sic!) i Stockholm. I dag är denna orgel en av de bäst bevarade barockorglarna i världen. En replik finnns nu i Norrfjärdens kyrka och en håller på att byggas för Tyska S:ta Gertruds kyrka i Stockholm.
 
Vissa forskare menar att just den wiklundska väckelsen var en viktig förelöpare till den senare laestadianska väckelsen. Den sistnämnda bär ju också inslag av mystik kring Jesu blod. Formen för avlösning lyder ju: Dina synder är dig förlåtna i Jesu namn och blod!
 
Är mycket intresserad av tankar och kommentarer!
 
Bästa hälsningar,
Stefan E Sundbäck
Villberga prästgård
740 81  GRILLBY
tel: 0171 - 47 03 33

[Ulf Johansson]

Har precis börjat läsa Per Olof Enquists Lewis resa. Det tvingade mig att fördjupa mig i förståelsen av vad herrnhutare står för. Läs gärna boken.
 
Ulf Johanssom

[Stig Dalesjö]

Mycket intressant sida som jag fann ikväll. Kommer att följa inläggen framöver.
 
En liten information från min sida,  jag just nu läser en gammal bok om just herrnhutare.
Den heter: Grefve Nik. Ludvig v. Ziezendorf hans lif och verksamhet.
Författare Hermann Römer ( predikant inom brödraförsamlingen)
Utgiven av Evangeliska fosterlands-stifelsens förlag 1913.
En utförlig och innehålsrik berättelse om herrnhutarnas verksamhet. Som jag rekomenderar till den som är intresserad av denna rörelse.
 
MVH Stig Dalesjö

[Ingemar Svensson]

Herrnhutare i Uddevalla. I Uddevalla Missionsförsamlings 100-årsskrift från 1978 kan man läsa om frikyrkans föregångare, främst den herrnhutiska Brödraförsamlingen. Där finns flera citat från olika källor. Från mitten av 1700-talet och drygt etthundra år framåt fanns i Uddevalla en fri sammanslutning av troende kristna, benämnd Brödraförsamlingen. 1817 nämns den lilla Herrnhutiska Societeten i Uddevalla av den tyske prästmannen Fredrik Wilh. von Schubert från ett besök detta år. Vilket år man skaffade egen bönesal framgår inte, men användes innan man uppförde ett ”stenhus” vid Kungsgatan och Sillgatan med ändamålsenlig predikolokal kort tid efter 1806 års brand i Uddevalla. Fastigheten inköptes år 1850 av länsstyrelsen och inrättades till lasarett. Den siste församlingsföreståndaren lämnade Uddevalla år 1847. Den siste medlemmen avled år 1876. Huset fanns kvar när jag flyttade till Uddevalla som pastor år 1980. Den inrymde då bl.a. verkstad för Saab där jag servade min bil. Där fanns också förråd. Brand från ett förråd, med plastartiklar vill jag minnas, orsakade en brand i mitten av 80-talet med mycket kraftig rökutveckling som syntes över hela staden. Kvarteret Herrnhut revs efter det och fick sedan ny bebyggelse. Med vänlig hälsning Ingemar Svensson, pastor i Uddevalla Missionsförsamling och Frikyrkoförsamling 1980-1990.

[Jan W Larsson]

Jag har på sista tiden stött på ledande Herrnhutare i min forskning.

En syster till min ana Elisabet Scharling, Hedvig Scharling gifte sig med hovpredikanten Olof Gren. Han var vad jag förstår, en av ledarna av rörelsen i Stockholm. Men jag har läst att han var en kontroversiell person.

Min anas dotter, Elisabet Wiker (1731-1803), gifte sig i sitt andra gifte med Kyrkoherden i Riseberga socken, Samuel Arsenius, som jag förstår var ledande i rörelsen i Norra Skåne.

Det skulle vara intressant att veta mer om dessa personer, för att se om jag kan få fler ledtrådar om mina anor.

[Birgitta Ekvall]

Hej! Såg att Bertil Persson har forskat kring herrnhutare. Har du, Bertil, eller någon annan, kännedom om Peter Werving som var förgrundsgestalt och ledare i Stockholm inom denna väckelserörelse på 1750- och 1760-talen? Vilka var Wervings föräldrar och var höll de till? 

Jag vet att han sägs ha kommit från Gävle, men jag har inte hittat honom där. Jag tror att han måste vara släkt (men nog inte bror) med en Brita Lisa Werfving, född 1727 i Gävle och gift med handelsman Nils Preyer på Pelarbacken i Katarina fg, Sthlm. Nils Preyer ingick i en grupp herrnhutister som undertecknade brev till trosbröder i tyska Herrnhut om problem i svenska falanger inom denna väckelserörelse. I den ingick bl a Olof Dufwa, Johan Wijk och Carl Rönnow, som jag också är intresserad av.

Att jag vill veta mera om Peter Werving och hans relationer beror främst på att min ana Johan Dijkman (Dickman, Dikman, stavningen varierar) i tolv år (ca 1753-1765) var inneboende lärgosse och bodbetjänt hos Preyer (med hustru Werfving) innan han flyttade till Nyköping och blev borgare och kryddkrämare där.

Denne Johan Dijkman, född ca 1740 okänt var, är kanske identisk med en Johannes Dickman som kom till världen just detta år i Falun av föräldrar vars namn är kända. Men bevis saknas - och varför skulle Johannes ca femton år gammal ge sig iväg från Falun, först till Stockholm och sedan, efter tolv år, till Nyköping, där han dog som kryddkrämare 1783?

Jag funderar på om det kanske var vanligt att herrnhutiska familjer på olika orter höll kontakt med varandra och hjälptes åt, t ex med att ordna lärlingsjobb för sina barn hos trosfränder och tipsa dem om lediga lokaler för handelsmän osv? Herrnhutare var tydligen ganska rörliga, de reste ju runt i Sverige och missionerade. Kanske var det via sådana kontakter som "min" Johan Dijkman fick sin utkomst både i Stockholm och Nyköping?

Med bästa hälsning - och stort hopp om synpunkter och svar!

Birgitta

[Johanna Berg]

Vill bara tipsa om http://moravianlives.org/ där man kan hjälpa till att transkribera herrnhutiska Lebensläufe.