Äldre inlägg (arkiv) till 06 augusti, 2003

[Stefan Simander]

Köhler på Gotland
 
Tabell 1
MATTIAS HANSSON-HATTMAKARE 141:20. Född  
(1570-1595) ca 158. i Visby?, I eller Tyskland?  
[Nyberg s.376+gravsten]. Död 1665 i Visby, I  
[Nyberg 1938 s.376 + gravsten]. Hattmakare och  
borgare i Visby 1611.
Gift 1° före 1617, ca 161. i Visby?, I med   
KRISTINA BALTZARSDOTTER 141:21. [Nyberg 1938 s.376  
+ gravsten]. Född (1570-1605) ca 159. i Visby?, I  
[Nyberg 1938 s.376]. Död mellan 1617-1620, ca 161.  
i Visby, I [Nyberg 1938 s.376]. Hattmakarhustru  
och borgare i Visby. — Far: BALTZAR SCHMIDT 18:18.  
Född i Danmark? eller Visby?, I [Hallgren 1926  
s.458 + Nyberg 1938 s.376]. Död 163. i Visby, I  
[Hallgren 1926 s.458]. Borgmästare i Visby. Mor:  
MAREN (MARINA) 18:19. Död efter 1669?, ca 167. i  
Visby, I [Nyberg 1938 s.458]. Borgmästarinna i  
Visby under den danska tiden.
Gift 2° 1620 Visby, I med  GERTRUD JÖRGENSDOTTER  
141:23. [Nyberg 1938 s.376 + gravsten]. Född  
(1570-1605) ca 160. i Visby?, I [Nyberg 1938  
s.376]. Död Visby?, I [Nyberg 1938 s.376].  
Hattmakarhustru och borgare i Visby. — Far: JÖRGEN  
141:24. Född ca 157. i Visby?, I [Nyberg 1938  
s.376]. Död Visby?, I [Nyberg 1938 s.376].
 
Barn
 HANS MATTIASSON-KÖHLER 141:17. Född 1617 i Visby,  
I [Nyberg 1938 s.376]. Död ca 51 år gammal, måndag  
27/1 1668 Visby, I [Rosman 1935 s.59]. Begravd  
måndag 3/2 1668 Visby, I [Rosman 1935 s.59].  
Hattmakare. Kyrkoföreståndare i Visby 1660. (Se  
tabell 2).
 
Tabell 2 (generation 1)
(från tabell 1)
HANS MATTIASSON-KÖHLER 141:17. Född 1617 i Visby,  
I [Nyberg 1938 s.376]. Död ca 51 år gammal, måndag  
27/1 1668 Visby, I [Rosman 1935 s.59]. Begravd  
måndag 3/2 1668 Visby, I [Rosman 1935 s.59].  
Hattmakare. Kyrkoföreståndare i Visby 1660.  
Hattmakare 1660 Visby, I [Nyberg 1938 s.376 +  
Lemke].
Gift 1647 Visby, I med  ELIN HANSDOTTER 141:18.  
[Nyberg 1938 s.376]. Född (1615-1630) ca 162. i  
Visby?, I. Död Visby?, I [Nyberg 1938 s.376].  
Hattmakarhustru i Visby. Änka 1668. — Far: HANS  
GÖRANSSON 141:19. Född ca 159. i Visby?, I. Död  
efter 1649 Visby?, I. Husägare i Visby 1649. Mor:  
KATARINA (KARIN) HEINERTZDOTTER 141:39. Född ca  
159. i Visby?, I?. Död i Visby, I. Borgarhustru i  
Visby 1649.
 
Barn
 MATTIAS HANSSON-KÖHLER 141:25. Född 1648 i Visby,  
I [Lemke s.285+ Rosman s.59+ Nyberg 1938 s.376].  
Död 66 år gl, påskaftonen 27/3 1714 i Vänge, I  
[Lemke s.285+ Rosman s.59+ Nyberg 1938 s.376].  
Hattmakarson i Visby. Student i Uppsala 1667.  
Pastor i Vänge 1677. Riksdagsman 1689, 1693 och  
1710. (Se tabell 3).
 OKÄND HANSDOTTER-KÖHLER 141:43. Född ca 166. i  
Visby, I [Dödboken]. Begravd söndag 10/7 1664  
Visby, I [Dödboken]. Hattmakardotter i Visby.
 HANS HANSSON-KÖHLER 141:1. Född ../5 1666 i  
Visby, I [Rosman 1935 s.66+Nyberg 1938 s.385]. Död  
(begravd?) söndag 5/8 1733 Visby, I [Hallgren  
s.383]. Begravd 67 år gammal söndag 5/8 1733  
Visby, I [Rosman 1935 s.66 + Nyberg 1938 s.385].  
Hattmakarson i Visby. Köpman i Visby. (Se tabell  
4).
 OKÄND HANSSON-KÖHLER 141:44. Född ca 167. i  
Visby, I [Dödboken]. Död söndag 14/12 1679 Visby,  
I [Dödboken]. Hattmakarson i Visby.
 
Tabell 3 (generation 2)
(från tabell 2)
MATTIAS HANSSON-KÖHLER 141:25. Född 1648 i Visby,  
I [Lemke s.285+ Rosman s.59+ Nyberg 1938 s.376].  
Död 66 år gl, påskaftonen 27/3 1714 i Vänge, I  
[Lemke s.285+ Rosman s.59+ Nyberg 1938 s.376].  
Hattmakarson i Visby. Student i Uppsala 1667.  
Pastor i Vänge 1677. Riksdagsman 1689, 1693 och  
1710.
Gift före 1681, ca 167. i Dalhem?, I med   
ELISABET, LISBET HOLGERSDOTTER-GODTMAN-KÖHLER  
141:26. [Rosman 1935 s.59+Nyberg 1938 s.376]. Född  
före 1668, ca 166. i Dalhem, I [Lemke, Rosman 1935  
s.59+Nyberg 1938 s.377]. Död 1736 i Vänge, I  
[Lemke, Rosman 1935 s.59 + Nyberg 1938 s.377].  
Pastorska och prästänka i Vänge. — Far: HOLGER  
GODTMAN 141:27. Född ca 16.. Död 1668 i Dalhem, I  
[Lemke + Rosman 1935 s.59]. Pastor i Dalhem. Mor:  
ELISABET NILSDOTTER-GARDEA-GODTMAN-HEIDIUS 143:2.  
Född ca 1614 i Häguls, Garda, I [Lemke s.335]. Död  
i Dalhem, I [Lemke + Rosman 1935 s.59]. Pastorska,  
prästänka, pastorska i Dalhem.
 
Barn
 HANS MATTSSON-KÖHLER 141:28. Född onsdag 23/2  
1681 i Vänge, I [Lemke s.265, Rosman 1935 s.59 +  
Nyberg 1938 s.377]. Död 62 år 9 mån gammal, onsdag  
23/11 1743 Vänge, I [Lemke s.265]. Pastor i Vänge  
efter fadern 1717. Hade, enligt Lemke, mindre  
gott rykte och kontroverser både med överordnade  
och underlydande. (Nyberg 1938, s.377).
 Gift 1704 med  MARGARETA KATARINA SÖDERHJELM  
141:29. [Lemke, Rosman 1935 s.59 + Nyberg 1938  
s.377]. Född 1684 [Lemke, Rosman 1935 s.59 +  
Nyberg 1938 s.377]. Död i Vänge?, I [Lemke, Rosman  
1935 s.59 + Nyberg 1938 s.377]. Pastorska i  
Guldrupe och Vänge.
 HELENA MATTSDOTTER-KÖHLER-LUTTEMAN 141:30. Född  
1685 i Vänge, I [Lemke, Rosman 1935 s.59 + Nyberg  
1938 s.377]. Död ca 75 år gammal ../2 1760 i Burs,  
I [Rosman 1935 s.59+Nyberg 1938 s.377+434].  
Kyrkoherdinna i Burs.
 Gift 1707 i Vänge?, I? med  ERASMUS, RASMUS  
JOHANSSON-LUTTEMAN 18:182. [Nyberg s.434]. Född  
1671 i Visby, I [Nyberg s.433]. Död ca 67 år  
gammal 1738 i Burs, I [Nyberg s.433]. Präst i  
Burs. — Far: JOHAN JOHANSSON-LUTTEMAN 18:161. Född  
ca 1640-1641 i Visby, I [Nyberg s.433]. Död ca 70  
år gammal 1711 i Burs, I [Nyberg s.433]. Prost.  
Riksdagsman. Mor: MARIA KRAEKLINGIUS 18:162. Född  
1648 i Kräklingbo, I [Nyberg s.433]. Död ca 31 år  
gammal 1689 i Burs, I [Nyberg s.433]. Prästdotter  
i Kräklingbo. Kyrkoherdinna i Burs.
 ELISABET MATTSDOTTER-KÖHLER-BULMERING 18:40. Född  
tisdag 15/2 1687 i Vänge, I [Rosman 1935 s.59 +  
Nyberg 1938 s.83+377]. Död 64 år gammal lördag  
31/8 1751 i Visby, I [Rosman 1935 s.59+Nyberg 1938  
s.83+377]. Prästdotter. Köpmannahustru och  
borgmästarinna i Visby.
 Gift tisdag 11/10 1710 Visby, I med  ANTON  
EVERTSSON-BULMERING 18:38. [Rosman 1935  
s.59+Kinberg s.83+Nybergs.83]. Född 1682 i Visby,  
I [Kinberg 1896 s.82 + Nyberg 1938 s.82]. Död ca  
72-73 år gl annandag påsk 31/3 1755 Visby, I  
[Rosman s.59+Kinberg s.82+Nyberg s.82].  
Köpmannason i Visby. Borgare. Köpman i Visby.  
Rådman. Vice borgmästare. — Far: EVERT  
EVERTSSON-BULMERING 18:6. Född 1648 i Lübeck?,  
Tyskland? el Riga?, Lettland? [Nyb-g s82+Kinb-g  
s82]. Död 76 år gl, fredag 27/3 1724 i Visby, I  
[Nyberg 1938 s.82+Kinberg s.82+Rosman s.113].  
Begravd skärtorsdagen 2/4 1724 Visby, I [Visby sfs  
döda 1661-1860]. Köpmannason. Köpman,  
sextonförman och gästgivare i Visby. Mor:  
BARBARA MARIA HERMANSDOTTER-SCMIDT-SMITT-BULMERING  
18:7. Född 1654-1660, ca 165. i Prästgården, Burs,  
I [Kinberg 1896 s.82]. Död måndag 20/5 1717 i  
Visby, I [Hallgren 1926 s.459]. Kyrkoherdedotter i  
Burs och köpmannahustru i Visby.
 INGRID MATTSDOTTER-KÖHLER-LYTH-BERG 141:32. Född  
1689 i Vänge, I [Rosman 1935 s.59 + Nyberg 1938  
s.377]. Död ca 77-78 år gl måndag 25/5 1767 i  
Dalhem, I [Rosman 1935 s.59 + Nyberg 1938 s.377].  
Pastorska i Roma.
 Gift 1° 1716 i Vänge?, I med  GRELS LYTH 141:33.  
[Rosman 1935 s.59 + Nyberg 1938 s.377]. Född 1684  
i Roma, I [Rosman 1935 s.59]. Död onsdag 6/2 1723  
Roma, I [Rosman 1935 s.59]. Pastor i Roma.
 Gift 2° 1724 Roma, I med  MÅRTEN BERTHELSSON-BERG  
141:34. [Rosman 1935 s.59]. Född måndag 12/9 1698  
i Visby, I [Rosman 1935 s.59 + Nyberg 1938 s.377].  
Död torsdag 8/3 1750 i Roma, I [Rosman 1935 s.59].  
Pastor i Roma.
 HOLGER MATTSSON-KÖHLER 141:35. Född 1691 i Vänge,  
I [Rosman 1935 s.59 + Nyberg 1938 s.377]. Död 1774  
[Rosman 1935 s.59 + Nyberg 1938 s.377]. Tullman.
 MATHIAS, MATS MATTSSON-KÖHLER 141:36. Född 1703 i  
Vänge, I [Lemke, Rosman 1935 s.59 + Nyberg 1938  
s.377]. Död ca 55 år gammal söndag 16/4 1758 i  
Rute, I [Rosman 1935 s.66]. Prestvigd 1729. Pastor  
i Rute 1741. Kontraktsprost 1754.
 
Tabell 4 (generation 2)
(från tabell 2)
HANS HANSSON-KÖHLER 141:1. Född ../5 1666 i Visby,  
I [Rosman 1935 s.66+Nyberg 1938 s.385]. Död  
(begravd?) söndag 5/8 1733 Visby, I [Hallgren  
s.383]. Begravd 67 år gammal söndag 5/8 1733  
Visby, I [Rosman 1935 s.66 + Nyberg 1938 s.385].  
Hattmakarson i Visby. Köpman i Visby.
 Efternamnet stavas även KÖHLER, KÖLER, KIÖLER,  
CHÖLER och KÖLLER.
Gift måndag 25/9 1693 i Klinte, I med  KRISTINA  
OLOFSDOTTER-NORBY 142:1. [Hallgren s.383+Rosman  
s.66+Nyberg 1938 s.385]. Född onsdag 15/11 1676 i  
Klinte, I [Hallgren s.383+Rosman 1935 s.66+Nyberg  
1938 s.385]. Död 72 år gammal tisdag 15/11 1748 i  
Visby, I [Hallgren s.383+Rosman s.66+Nyberg  
s.385]. Prästdotter i Klinte och  
handelsmannahustru i Visby. — Far: OLOF  
PERSSON-NORBY 142:2. Född 1630 i Rone, I [Hallgren  
1926 s.383+Rosman 1935 s.66+Nyberg 1938 s.385].  
Död ca 68 år gammal, annandag pingst 13/6 1698 i  
Klinte, I [Lemke s.278]. Pastor i Klinte 1670.  
Prost över Medel Tredingen 1697. Mor: KRISTINA  
NILSDOTTER-GARDEA 143:1. Född ca 164. i  
Prästgården, Garda, I [Lemke s.336]. Död tisdag  
13/8 1723 i Klinte, I [Hallgren s.382+Rosman 1935  
s.66+Nyberg 1938 s.385]. Pastorska i Klinte.
 
Barn
 OLOF HANSSON-KÖHLER 141:2. Född måndag 24/9 1694  
i Visby, I [Rosman 1935 s.66]. Död barnlös 57 år  
gammal måndag 10/2 1752 Visby, I [Rosman 1935  
s.66]. Student i Uppsala 1714 och Sekreterare i  
Visby.
 Gift tisdag 11/11 1746 Visby, I med  MARGARETA  
JOHANSDOTTER-FACHT-WESTPHAL-SCHMIDT-KÖHLER 141:3.  
[Rosman 1935 s.66]. Född måndag 1/10 1706 i Visby,  
I [Rosman 1935 s.66 + Hallgren 1926 s.464]. Död 49  
år gammal torsdag 8/8 1754 Visby, I [Rosman 1935  
s.66]. Bryggaredotter och -hustru i Visby. — Far:  
JOHAN FACHT 141:15. Död i Visby, I [Rosman 1935  
s.66 + Nyberg 1938 s.385]. Bryggare i Visby. Mor:  
AGNETA DEDEKIND-FACHT 141:16. Född i Visby?, I  
[Rosman 1935 s.66]. Död i Visby, I [Rosman 1935  
s.66]. Bryggarhustru i Visby.
 HELENA HANSDOTTER-KÖHLER-FUNK-HERLITZ 141:6. Född  
tisdag 21/4 1696 i Visby, I [Rosman 1935 s.67].  
Död barnlös, 74 år gammal tisdag 4/9 1770 i  
Eskelhem, I [Rosman 1935 s.67]. Köpmannadotter och  
guldsmedsfru i Visby och prästfru i Sjonhem.
 Gift 1° tisdag 7/8 1716 i Fole, I med  HENRIK,  
HINDRIK FUNK-FUNCH (junior) 141:7. [Rosman 1935  
s.67+Nyberg 1938 s.258]. Död 1729 i Visby, I  
[Rosman 1935 s.67+Nyberg 1938 s.258]. Guldsmed i  
Visby.
 Gift 2° torsdag 6/12 1739 Visby, I med  ELIAS  
HANSSON-HERLITZ 13:39. [Rosman 1935 s.67+Nyberg  
1938]. Född 1696 i Fole, I [Nyberg 1938 s.257 +  
Kinberg 1896 s.274+Rosman 1935 s.67]. Död barnlös  
56 år gl ../6 1752 i Sjonhem, I [Rosman 1935  
s.67+Nyberg 1938 s.258]. Student 1718, prästvigd  
1733, komminister i Fleringe, pastor 1742 i  
Sjonhem. — Far: HANS ELIASSON-HERLITZ 13:34. Född  
torsdag 28/7 1670 i Prästgården, Väskinde, I  
[Kinberg: Släkten Herlitz, ViLa]. Död 59 år  
gammal torsdag 29/1 1730 i Prästgården, Fole, I  
[Dödboken]. Student i Gotlands nation i Uppsala  
1689, präst 1694, kyrkoherde i Fole 1716. Mor:  
MÄRTA GÖRANSDOTTER-BRYGGER-HERLITZ 13:36. Född ca  
167. i Prästgården?, Fole?, I [Nyberg  
s.257+Kinberg s.274+s.78]. Död ca 171. i  
Prästgården, Fole, I [Nyberg 1938 s.257+Kinberg  
s.274+s.78]. Kyrkoherdedotter och hustru i Fole.
 HANS HANSSON-KÖHLER 141:8. Född onsdag 13/4 1698  
i Visby, I [Rosman 1935 s.67+Nyberg 1938 s.385].  
Död 3 månader gammal tisdag 2/8 1698 Visby, I  
[Rosman 1935 s.67+Nyberg 1938 s.385].
 KRISTINA, STINA HANSDOTTER-KÖHLER 141:9. Född  
fredag 2/6 1699 i Visby, I [Rosman 1935  
s.67+Nyberg 1938 s.385]. Begravd ogift 23 år  
gammal torsdag 27/12 1722 i Klinte, I [Rosman  
s.67+Nyberg 1938 s.385]. Jungfru i Klinte.
 GRETA HANSDOTTER?-KÖHLER-FRÖBERG 141:10. Född  
1703-1714, ca 170. i Visby, I. Död i Visby?, I.
 Gift lördag 26/6 1736 i Visby, I med  GÖRAN  
FRÖBERG 141:11. [Rosman 1935 s.67]. Född ca 170. i  
Visby?, I. Död Visby?, I.
 ELISABET HANSDOTTER-KÖHLER-BULL 14:10. Född  
söndag 10/11 1701 i Visby, I [Rosman 1935 s.67].  
Död 78 år gammal lördag 30/9 1780 Visby, I [Rosman  
1935 s.67]. Köpmannadotter och -hustru i Visby.
 Gift söndag 9/10 1720 Visby, I med  HANS ANTON  
HANSSON-BULL 14:9. [Nyberg 1938 s.385+Kinberg  
s.82+Rosman 1935 s.67]. Född måndag 8/1 1694 i  
Visby, I [Kinberg 1896]. Död 72 år gammal lördag  
22/2 1766 Visby, I [Kinberg 1896 s.81].  
Köpmannason i Visby. Köpman. Rådman. Vice  
borgmästare i Visby. — Far: HANS HANSSON-BULL  
14:14. Född 1666 i Visby?, I [Kinberg 1896 s.81].  
Död 51 år gammal, onsdag 16/10 1717 i Visby, I  
[Visby sfs döda 1661-1860]. Köpmannason i Visby.  
Kämnär och köpman i Visby. Mor: ANNA KATARINA  
EVERTSDOTTER-BULMERING-BULL 18:3. Född ca 1662 i  
Lübeck?, Tyskland? [Kinberg 1896 s.82]. Död ca 81  
år gammal, 1743 i Visby, I [Kinberg 1896 s.82].  
Köpmannadotter och -hustru i Visby.
 TOMAS HANSSON-KÖHLER 141:12. Född annandag påsk  
2/4 1716 i Visby, I [Rosman 1935 s.67]. Död 1  
månad och 10 dagar gammal lördag 12/5 1716 Visby,  
I [Rosman 1935 s.67].
 INGRID BRITA HANSDOTTER-KÖHLER-LUTTEMAN 141:13.  
Född måndag 12/5 1718 i Visby, I [Rosman 1935  
s.67+Nyberg 1938 s.385]. Död 83 år gammal lördag  
26/9 1801 i Rone, I [Rosman 1935 s.67+Nyberg 1938  
s.385]. Köpmansdotter och -hustru i Visby och  
sedan i Rone.
 Gift tisdag 3/1 1744 i Visby, I med  ISRAEL  
JOHANSSON-LUTTEMAN 18:222. Född 1699 i Visby, I  
[Nyberg s.452]. Död ca 66 år gammal 1765 i Rone, I  
[Nyberg s.452]. Köpman. — Far: JOHAN  
JOHANSSON-LUTTEMAN 18:161. Född ca 1640-1641 i  
Visby, I [Nyberg s.433]. Död ca 70 år gammal 1711  
i Burs, I [Nyberg s.433]. Prost. Riksdagsman. Mor:  
MARIA PERSDOTTER-ÅKERMAN 18:164. Född 1662 i Öja,  
I [Nyberg s.433 + s.663]. Död ca 81 år gammal 1743  
i Burs, I [Nyberg s.433 + s.663].  
Kronobefallningsdotter i Öja. Prostinna i Burs.

[Eric Karlsson]

Hej!
 
Söker uppgift om en borgare vid namn Jöns Fröberg vilken skall ha varit verksam i visby på 1600-talet.
 
Tacksam för all hjälp!

[Elaine Löfgren]

Angående Schmiterlow-löw.
jag vill gärna informera om att släktföreningen S. givit ut en släktkrönika kallad Ätten Schmiterlöw - Femton generationer under fem sekel. Jag köpte den genom Hans Schmiterlöw, nämnd i tidigare inlägg här.  
Hans S. forskar också vidare på Gotlandslinjen.  
Elaine Löfgren

[Elaine Löfgren]

Angående Pommersche Genealogien av Theodor Pyl:
I denna bok, och i kapitlet släkten Smiterlow, och då 60 Johannes II behandlas, finns en not 3 som lyder: Sastrow I.II.c.7;Gen.Smit.d.a.1622.
Kan någon hjälpa mig att tyda och förklara detta?  
Elaine Löfgren

[Dick Wase]

Jag vill bara ge lite kompletterande uppgifter om släkterna Bull och Westphal (Westfal).  Namnet Westfal är som någon sa ett mycket vanligt namn inom den hanseatiska världen och det finns naturligtvis flera släkter med detta namn.  I Visby finns dock ett antal personer från 1200-talet och framåt, vilka kanske ska kopplas ihop med Evert Westfal, Borgare och skräddare i Visby 1626-1630, avliden 1638.
 
JOHANNES WESTFAL:  Född omkring 1260.  (Visby) köpman 1296 29/9, då han jämte Ambrosius Swedinchusen var skyldig brodern Henrik 5 mark som de lånat i Riga.  1303 var han skyldig Henrik Nyckelmeker i Riga 2 mark minus 2 öre.  1306 10/8 förde han 5000 långstavar, värda 20 pund, 15 000 ludefisk, värd 27 pund 10 skilling, 4000 kropelling, värd 46 skilling, och 1 packe getskinn, värd 3 skilling, till Ravensworth i England.  Samma år, 24/8, förde han 50 tranbollar, värda 100 skilling, och 5000 kropelling, värd 40 skilling, till samma stad.  Hans broder:
 
HENRIK WESTFAL:   Född i Visby omkring 1260.  Borgare i Riga 1294 18/4 då hans hustru var skyldig Rigarådmannen Johannes Copmans änka Alheid 11 mark.  1296 29/9, hade han fordran på Ambrosius Swedinchusen och brodern Johannes om 5 mark som de lånat av honom i Riga.  1298 var han, jämte Rigaborgaren Johannes Keye, skyldig Jacob Eiste och Sigleif Susse 10 mark minus 1 viertung.  Han avled före 1301, då änkan och sonen satte huset i Riga i pant för en skuld om 12 mark som de hade till Bernhard van Munster.  För denna skuld skulle de årligen betala 1 mark, och den kunde lösas, varvid de skulle återfå huset.  Tydligen har änkan återflyttat till Visby med sonen.  Gift Dedike N 1294, änka 1301.  Son(?):
 
JOHANNES WESTFAL:   Född omkring 1290.  1301 då han med modern satte huset i Riga i pant för en skuld om 12 mark som de hade till Bernhard van Munster.  För denna skuld skulle de årligen betala 1 mark, och den kunde lösas, varvid de skulle återfå huset.  Tydligen har han och modern återflyttat till Visby.  Borgare där, då han avled i pesten 1350 och begravdes hos Visbyfranciskanerna.  Gift 1 NN.  Gift(?) 2 N, änka efter Heine van Munster och Henrik van Alen.  Son(?):
 
JOHANNES WESTFAL:   Född omkring 1320.  Visbyköpman 1368, då han förde 2 ? tunna smör och blandat gods, värt 24 mark, mellan Visby och L?beck. Samma år förde han i motsatt riktning ospecificerat, värt 6 mark.  1370 förde han mellan L?beck och Visby diverse, värt 36 mark.  Samma år, i samma riktning, förde han åter diverse, nu värt 50 mark.  1383 förde han varor värda 26 mark mellan Visby och L?beck och samma år, i motsatt riktning, gods värt 20 mark.  Son(?):
 
 
HINSE WESTFAL:   Född omkring 1350.  Visbyskeppare 1399, då han förde sitt skepp med egen ost och gods, tillhopa värt 16 ? mark, från Visby till L?beck.  Sonson(?):
 
HANS WESTFAL:  Född i Visby omkring 1405.  (Visby)köpman 1441 då han hade salt, kanfas, harnesk och kläde, värt 160 mark, på Mathias Jackes skepp som tagits av Zeeländare i kriget mellan de Livländsk-Preussiska städerna och Zeeländarna.  1460 förde han 1 läst vete, ? läst malt(?) och ? läst fläsk från Visby till Danzig.  oo(?) N, syster till Mathias Jacke.  Barn(?), HENRIK WESTFAL (Född i Visby omkring 1430.  Visbyköpman 1469, då han förde schimmesse, ? läst tran och 2 tunnor smör från Visby till Danzig), GOTSKALK WESTFAL (nedan), MATHIAS WESTFAL (Född omkring 1440.  Visbyskeppare 1474 då han förde sitt 30 marksskepp till Danzig) och HANS WESTFAL (Född i Visby omkring 1445.  Visbyskeppare 1486 17/3 då Revalborgaren Henrik Hunninkhusen meddelade att han genom Wilhelm van Velde betalat 1650 mark för gods på Westfals skepp.  Samma år, 21/7, meddelade Visby till Danzig att detta inte stämde med verkligheten.  Enligt dem hade Hunninkhusen inte köpt vax eller pälsverk ur Westfals holk).
 
GOTSKALK WESTFAL:  Född omkring 1435.  Skeppare på Evert Junges skepp, som förde gods för denne 1465 5/7 och hindrats i Visby att segla vidare till Stockholm.  Samma år, 2/8, försvarade sig rådet mot Junges anklagelser och meddelade att skeppet samma dag skulle avsegla mot Stockholm med last av salt och äpplen.  Ytterligare detta år, 29/9, förklarade Erik Axelsson, att det inte var Visbyrådets fel att Westfal och skepp kvarhållits.  Det var Axelsson själv som utfärdat förbudet.  Förmodligen var det han som 1470 10/3 köpte holken Christoffer av Evert Junge och Hans Bretseke i L?beck.  Detta skepp var säkert identiskt med det som han var skeppare på och fick sedan namnge en sonson.  1485 2/9 fick han ? mark för frakt av 8000 lärft och 500 bergerfisk för Ivar Axelsson.  1486 21/8 fick han 1 viertung för frakt av 1 fat emskt öl från L?beck till Visborg slott.  Troligen gift med Katerineke, dotter till Evert Junge. (Härifrån torde namnet Evert ha inkommit i släkten)  Sonson(?):
 
CHRISTOFFER WESTFAL:  Född i Visby omkring 1500.  Borgare där 1532 31/3, då han jämte 9 andra borgare gick i borgen för Heine Hylse.  Sonsons son(?):
 
EVERT WESTFAL:  Född i Visby omkring 1590.  Borgare och skräddare i Visby 1626-1630.  Han avled 1638.
 
Så över till släkten Bulle.
 
HANS BULLE:  Född omkring 1380.  Troligen borgare i Visby, då han 1429, med andra köpmän genom ombud, lovade att hålla Stralsund skadelöst för orveyda som uppbringats till Danzig.  Son(?):
 
MORTEN BULLE:  Född omkring 1410.  1443 3/8 antecknades i Stralsund, att Morten Bulle skrivit till denna stad och anklagat en Nicolaus Roggowe för att ha skyddat två mördare i Barth.  1471 gjorde han en delning av ett hus i Stralsund med Herman Kobrowe, vilket de för framtiden skulle ha lika rätt till.  Gift med Beritte N, vilken som
Beritte Bulles 1486 4/2 sålde 1 pund peppar, för 3 ? viertung, ? av 1 pund ingefära, för ? mark och 2 pund russin, för 5 skilling till Visborg slott. 1486 16/3 sålde hon 2 pund peppar, för 7 viertung, till slottet. 1486 10/7 lånade hon ut 1 mark till Esbjörn Fadebursmåsven och Laurens Skriver. 1487 5/5 fick hon 11 ? mark 1 viertung, 1
skilling och 2 vitten för kläde och frakt.  Hon måste då - eftersom hon själv idkade handel - ha varit änka.  Barn(?), HANS BULLE (nedan), LAURENS BULLE (Född omkring 1445.  1494 15/8 hade han 2 läster tran, värt 144 mark, på Hans Gerdes' skepp från Reval till L?beck. S å 24/8 hade han 1 stycke vax på Hans Fresenberchs skepp som anlände till L?beck från Reval.  1495 13/7 förde han 1 skeppspund vax, 1 läst tran och 2 halva fat humle, värt 144 mark, på Herman Woltersdorps skepp till L?beck från Reval) och JACOB/JACHIM BULLE (Född i Visby omkring 1450.  1469 skrevs han in vid universitetet i Rostock. 1492 hade han 4 läster salt på Jacob Preens skepp från L?beck till Wismar/Rostock.
 
HANS BULLE:  Född i Visby omkring 1440.  1494 15/6 förde han 1 pipa potow, värd 15 mark, från L?beck till Pernau på Gorius Wulfs skepp. S å, 1/9, hade han 2 fat humle, värda 36 mark, på Hans Mollers skepp som anlände till L?beck från Riga, 17/9, på Herman Hophusens skepp hade han 2 stycke gobbinskt vin, värt 24 mark, från L?beck till Pernau. Den 21/9 på Hans Mollers skepp hade han
åter 2 stycke gobbinskt vin, värt 24 mark, från L?beck till Riga.  Barn(?):  PETER BULLE (nedan) och JÖRGEN BULLE (Född omkring 1470.  1494 25/7 hade han 4 fat humle, värda 96 mark, på Hans Weidemans skepp som anlände till L?beck från Riga).
 
PETER BULLE:  Född i Visby omkring 1465. 1496 förde han sitt skepp från L?beck till Skåne och betalade 10 skilling i tull.  Sonson(?):
 
ANDERS BULLE:  Född i Visby omkring 1525.  Borgare där ca 1550-1585. Känd endast genom sonen Mauritz patronymika.  Barn, HANS BULLE (Född i Visby omkring 1550, Borgare där 1600.  Hans son var möjligen den Claus Bull som 1616 7/2 svor borgared) och MAURITZ BULLE (Född i Visby omkring 1555.  Han inskrevs 1576 vid universitetet i Rostock. 1586 i Visby. Kyrkoherde i Alskog.
 
Jag tvivlar därför på att släkten kommer från L?beck.  Som jag förstår det så är det ett antagande utifrån äktenskapet med Anna Kron.
 
Eftersom Stefan Simander redan redovisat mina resultat rörande släkten Smiterlowe så lämnar jag dem därhän.  Jag vill bara tillägga, att det är nära till hands att tänka sig, att det oäkta barn som Jörgen Smiterlowe hade med pigan 1594 kan vara identiskt med MADTZ SIGFRIDE, vilken 1615 fick dottern Katarina i Vamlingbo med hustrun, Walborg Sutarve.  Jörgens dotter KATARINA var också gift med handelsmannen Melker Broder i Visby.  Angående JOHANNES' överflyttning från Stralsund till Visby är det också värt att notera, att länsherren Woyslaf Wobisser (1539-1544), som ju var Pommersk adelsman, hade med sig ett antal tjänare från Pommern.  Kanske Johannes var en av dem?

[Dick Wase]

Jo, det var så sant.  Jag glömde säga att den Katrineke Junge som Gotskalk Westfal sannolikt var gift med var ättling till den avrättade visbyborgmästaren Herman Swerting (död 1342) och den framstående gutniske visbyrådmannen Jacob Silkentopp (död omkring 1290).

[Sune Lundin]

Tack Dick för att du ville dela med dig av dina forskningar, men underligt att det finns namn tillbaka i tiden men inte de generationer strax före skräddaren Evert Westphal?, vidare blev jag nyfiken på hur du vet kopplingen mellan Katrineke Junge och borgmästaren Herman Swerting o rådmannen Silkentopp?

[Dick Wase]

Det var nu några dagar sedan jag var här och tittade, men jag ska genast svara på dina frågor Sune.  Anledningen till att det saknas generationer mellan Evert Westphal och Christoffer Westphal beror nog uteslutande på det synnerligen magra källäget.  Vi har inga kyrkoarkivalier alls för Visby förrän 1595 och brev och annat som kan berätta om borgerskapet är också högst begränsade.  Naturligtvis kan vi inte vara hundraprocentigt säkra på att det finns en koppling mellan Christoffer och Evert, men jag håller det för mycket sannolikt, särskilt som invandringen till Visby under 1500-talet inte kan påvisas ha varit så omfattande.
 
Kopplingen mellan Katrineke Junge och Herman Swerting är helt klar.  Hon var, enligt L?becks Oberstadtbuch 1457, dotter till L?beckborgaren Evert Junge, vilken vid samma tillfälle var änkling.  Hans avlidna hustru var, enligt ett brev av 1465 5/7, en syster till visbyborgmästaren Herman den Keller.  Han avled också i Visby 1474 20/9 och begravdes vid Vårfrukyrkan och var i sin tur son till L?beckborgaren Evert Junge (omtalad 1422-1455), sannolikt född 1387.  Denne var son till L?beckrådmannen Tideman Junge 1391-1408, 1416-1421, vilken 1383/1384 gifte sig med Katarina (jmf Katrineke), dotter till Simon Swerting och änka efter l?beckborgarna Herman Zode och Conrad van Urden.  Katarinas far var, som sagt, Simon Swerting, född i Visby omkring 1320, överflyttad till L?beck 1354/1356, rådman där 1363, borgmästare 1370 och avliden 1388.  I sitt första äktenskap var Simon gift med Katarina, dotter till visbyrådmannen Henrik Fot/Vot och det var hon som var mor till Katarina.  Simons Swertings föräldrar var Herman Swerting, rådman i Visby 1318 och avrättad som borgmästare 1342.  I sitt andra äktenskap var han gift med Helwig, dotter till Jordan Zobber och hans hustru Gerborg Silkentopp (gift 2 med Henrik Wise och mormor till den i Visby födde l?beckborgmästaren Jacob Pleskow) och änka efter visbyborgaren Albrekt van Flanderen.  Herman Swertings fader, Simon Swerting, var inflyttad från Rostock och dog som borgmästare 1307 (gift med en syster till visbyborgaren Herman Hiddink, efter vilken Herman fick sitt namn).
Gerborg Silkentopp var dotter till visbyrådmannen Jacob Silkentopp och hans hustru Kristina (möjligen född Kure), vilken avled 1302.  Hennes bror var rådmannen Herman Silkentopp 1316-1322 och systrar var Margareta, gift med rådmannen Winrik van Weze, och Gertrud, troligen gift med gotländske rådmannen Erik Swerdsliper.  Jacob Silkentopps fader var Nicolaus Silkentopp, kanske identisk med englandsköpmannen Nicolaus från Gotland 1232-1250 och nämnd som husägare i Rostock före sin död, före 1271.  Hans hustru var Gerborg, syster till en Fredrik Stoyfer.  En bror till Jacob Silkentopp var prästen och föreståndaren vid hospitalet (S:t Jörgen), Johannes Nicolai, vilkens sigillstamp finns i Gotlands fornsals samlingar.
 
Källäget för 1300-talet är det absolut bästa när det gäller gotländsk medeltid, men även för 1200.talet och 1400-talet finns betydligt mer att ta på än 1500-talet.  Orsaken till detta är naturligtvis, att Visby under dessa århundraden var en viktig internationell handelsmetropol, med många avtryck i arkivalier i hanseatiska städer, under det att staden under 1500-talet bara var en marginell dansk provinsstad.
 
Min forskning kring visbys medeltida invånare är ännu opublicerad (och lär förmodligen också så förbli, inga stipendieinstitutioner vill ge pengar för detta) men finns delvis som datafiler i Landsarkivet i Visby där man får studera dem, men inte göra utskrifter (avskrifter går dock bra).

[Dick Wase]

Jag glömde orda något om Simon Swertings första hustru också, Katarina Fot.  Hon levde ännu 1367, men avled sannolikt i pesten följande år.  1345 29/5 gavs hon, jämte syskonen, 30 mark silver i Johannes Russenberchs testamente.  Hennes fader var Henrik Fot, omtalad 1345 29/5 då barnen gavs 30 mark silver i hans kusins, Johannes Russenberchs, testamente.  1347 16/7 tvistade han jämte moderns svåger, Gotskalk Scheven i Westfalen, mot sin kusins svåger, Johannes Schulte Leverinchusen, angående arvet efter nämnde Johannes Russenberch.  Av hustruns frutitel förstås att han varit rådman i Visby omkring 1350-1355. Troligen har han varit farbrodern Tidrik Fots (rådman i Visby 1318) arvinge och kommit till Visby redan som tonåring, för att som lärling hos farbrodern fostras till köpmannayrket.  Han har haft ett handelsbolag med svärmodern och hustruns svåger, Herman Swedinchusen.  Hustrun var Gerborg Merseke.  Fadern var sannolikt Johannes Fot, rådman i Dorpat(?) 1318-1320.  Hans hustru var Hildegund Russenberch och fadern englandsköpmannen Gerhard Fot 1287.  Fadern till denne i sin tur var Henrik Fot, troligen född i Dortmund, inflyttad till L?beck där han var rådman 1229-1236.  Hans broder var sannolikt (visby)rådmannen Gerwin Fot 1258.
 
Gerborg Merseke var änka i Visby 1360 då sonen Henrik Fot (d y) var i Stralsund för att uppbära kvarlåtenskap efter Gerborgs svåger, visbyrådmannen Herman Swedinchusen, som avlidit 1359 16/10.  Hon var dotter till visbyrådmannen Johannes Merseke (efter 1330) och dennes hustru Gerborg, sannolikt dotter till i förra inlägget nämnde Herman Silkentopp.  Fadern till Johannes Merseke var Tideman Merseke som 1288 köpte fastighet i L?beck men var avliden före 1321.  Hans hustru var en syster till stockholmsborgaren Johannes Rentlage.
 
Hildegund Russenberch var sannolikt en dotter till en Everhard/Evert på godset Russenberg utanför Dortmund.  Brodern Henrik levde där ännu 1338.  En annan broder var Winand Russenberch, troligen verksam i Visby.  Hustrun till den förmodade Evert Russenberch var sannolikt en dotter till Visby- och Dorpatköpmannen Tideman Pleskow som levde 1287 men var död 1289.  Han var i sin tur gift med en dotter till Dortmundborgmästaren Gotfrid Pallas 1271.  Tideman Pleskow var bror till visbyborgmästaren Henrik Pleskow 1289-1292 och deras fader måste ha burit namnet Johannes Pleskow och varit gift med en syster till (visby)rådmannen Tideman Dortmunde 1244 och dotter till en ledande tysk Markward Dortmunde i Visby omkring 1225.  Johannes Pleskows fader torde ha burit namnet Jacob/Jacov och inkommit från Pskow i Ryssland omkring år 1200.  Evert Westphal hade alltså, som synes, inte helt föraktliga anor - förutsatt att han nu verkligen var sonsons son till Christoffer Westfal 1532.  Men sannolikt ska generationerna fyllas ut med en son till den sistnämnde, med namnet Evert och en sonson med namnet Per(?).  Mellan Gotskalk och Christoffer skulle då den förste Evert Westfal, nämnd efter sin morfar, ha kommit in.

[Dick Wase]

Just det, Herman Kellers syster var det också.  Hennes fader var Lucas den Keller, död 1414 före 22/7, och hans andra hustru Gertrud.  Hon kan misstänkas ha varit en dotter till Fredrik Hiddinksson, visbyskeppare 1380, och förmodligen gift med en dotter till Wolter Sefrid från Stralsund.  Fredrik var förmodligen son till Herman som 1358 med brodern Simon Swerting upplöste kompanjonsskapet han hade med Helmborg Zobber i L?beck.  1376 blev han, som Herman Hiddink, nämnd i Johannes Dulmens testamente i L?beck, då dottern Geseke av denne fick dennes gård invid Stenwege.  Förmodligen har Herman kallat sig vid farmoderns namn, Hiddink, då han kvarstannade i Visby och inte deltog i instiftandet av minnesvicarian efter den avrättade fadern Herman.
 
Lucas den Kellers fader, sannolikt med namnet Andreas, var inflyttad från Nederländerna omkring 1355.
 
Wolter Sefrid var son till Stralsundsrådmannen Sigfrid Sefrid 1328-1351, vilken i sin tur var son till den gotländske englandsköpmannen Nicolaus Randulfsson (Sefrid) 1271, son till den före 1256 dödade Randulf Sefrid, son till gotländske englandsköpmannen Sigfrid Randulfsson 1240, rådman före 1256 då han slagit sig ned hos sonen Johannes Sefrids och dennes son Tjodulf i Rostock.  Sigfrids fader hette Randulf och måste ha varit född i Visby omkring 1160.  En bror till nämnde Nicolaus Randulfsson var Sigfrid, englandsköpman 1287 och borgare i Greifswald 1304.  Som synes var alltså gotländska visbyborgare inte så sällan utflyttade till tyska städer.

[Sune Lundin]

Tack Dick för dina intressanta upplysningar, fann din fina hemsida där du tar upp några av ovanstående släkter

[Pia Westphal]

Hej!
Jag vill gärna ha kontakt med alla som forskar i släkten Westphal.
Är efterkommare av Johan Henrich Westphal, född kring år 1700, invandrat till Köpenhamn från Halberstadt, Sachsen-Anhalt. Fick borgerskap som skräddargesäll 1729. Gifte sig med Dorthe Kirstine Andersdatter Brandt 24.7.1732 i Holmens kirke, Köpenhamn. Hon var dotter till Anders Jensen Brandt,stalldräng och senare kancellibud, av tidigare släktsforskare nämt som född i Stockholm ca 1671 och Anne Berthelsdatter.
Hittar en Johan Henrich född i Rastenburg nära Königsberg på FamilySearch.
Kan det finnas trådar till skräddarmästaren i Visby? Östersjön var ju resvägen då, inte landvägen.
Har de flesta av Johan Henrichs efterkommare i min databas. Samt mycket om Westphal'are i Danmark.
Hör av Dig, så hjälper jag Dig!
Hör av Dig och hjälp mig!
Mvh
Pia Westphal

[Barbro Funseth]

Lydeka van Bergen död 1443, gift 1 med Katrin (Katarina) Ingemarsdotter, gift 2 med Appollonia Jönsdotter. Lydeka lär härstamma från Visby och av namnet att döma borde han vara av tyskt ursprung (Lübeck?).
Är det någon som vet mer Lydekas anor?

[Stefan Simander]

Hej Barbro! I vilka källor har du funnit dina uppgifter? Är de hämtade från Dick Wase? Annars är det ju i första hand han som vet något om dessa personer och deras släktförhållanden.
Är du släkt med dessa? Hur fortsätter det ned mot kyrkobokstid isåfall?
 
Sökte på Evreka på nätet och fann följande på Erik Stööks hemsida:
 
Jönsdotter, Appollonia
EVEN 13 SEP 1437 Västerå DD 866. 1445 Främby, Kopparberg DD. 1447 Främby, Kopparberg DD 100. CHAN 15 JUL 1997.  
Far
Finnsson, Jösse Död 1427 i Vadstena Klosterkyrka.  
Mor
Olofsdotter, Ingegerd Död 1418.  
 
--------------------------------------------------------------------------------
 
Guttormsson, Ingemar Död 1421.  
Ingemarsson, Gregers Död 1446.  
Ingemarsson, Jöns  
Ingemarsdotter, Agneta  
Gift 1423.
van dem Bergen, Lydeka Död 1443.  
Lydekadotter, Anna  
Personindex
Efternamnsindex
 
--------------------------------------------------------------------------------
Framställd 1998-03-22 22:16:47 av DISGEN version 7.0d  
(http://home7.swipnet.se/~w-74960/440.htm)
 
Namnet Lydeka förekommer f ö i Roslagen också:
 
Tidiga släktled
Hedin, Svante
 
Vid sökandet efter de allra äldsta kända medlemmarna av släkten Hägg kommer vi långt tillbaka till ett av den svenska historiens mest omvälvande skeden, det tidiga 1500-talet. Därtill i hjärtat av Uppland, längs den uråldriga segelleden från Uppsala mot Mälaren, Stockholm och Saltsjön. Där, i Håbo härad, finner vi den äldste kände medlemmen av släkten. I de gamla handlingarna har han fått namnet Lydeka, och uppges ha kommit från Roslagen. Han brukade hemman i Håtuna och Kulla. Så gjorde också sonen Mats Lydekason, som också ägde och brukade ett stort skattehemman i Häggeby. Vid mitten av 1600-talet var han också länsman i Håbo härad.  
Vi befinner oss i en historisk brytningstid, då den katolska kyrkans makt, särskilt den ekonomiska, bröts. Klostrens ofta enorma rikedomar drogs in till staten, de vackra byggnaderna fick förfalla eller revs. Så var fallet med nunneklostret inom cisterciensorden vid Sko(g)kloster i Håbo härad. Klostret revs 1574 i en tid då Ingemund Matsson var storbonde, länsman och nämndeman. Hans son Axel Ingemundsson (1576-1655) var också nämndeman och ägare till skattehemmanet Värsta i Häggeby. Han var den förste som antog namnet Hägg (Hegg). Med honom kommer också för första gången släktnamnet Axel in i historien. Han blev far till Ingemund Axelsson Hegg, som var kronofogde i Värmdö fögderi, proviantmästare vid amiralitetet och senare arrendator (hauptman) vid först Frötuna säteri och senare Penningby säteri, båda inom Stockholms län.  
Ingemund Axelsson Hegg var far till Lorentz Hegg (1649-93), från 1683 änkedrottning Hedvig Eleonoras befallningsman vid Svartsjö slott på Mälaröarna väster om Stockholm. Därmed börjar vi närma oss vår tid.
(http://www2.hgo.se/Bibliotek/EBok.nsf/60f7a794df89cb4041256740003399ad/33628fd95660c8aa412567bc0036614a)

[Barbro Funseth]

Hej Stefan!
 
Uppgifter om Lydeka van Bergen har jag hittat på Corpus Nobiliorum (http://freepages.genealogy.rootsweb.com/~corpusnobiliorum/)
 
http://freepages.genealogy.rootsweb.com/~corpusnobiliorum/bergen.html
 
Mats Geijers hemsida
http://medlem.spray.se/mgeijer/family/family.html
 
samt också Erik Stööks hemsida.
 
Jag är släkt med Lydeka van Bergen genom hans son Lyder. Dottern Ingeborg Lydersdatter var mor till Ingerd R?mer på Austrått. Från hennes dotter Lucia Gyldenl?ve går linjen vidare via norska prästsläkter över till Jämtland och min släkt.
 
Mvh
Barbro Funseth

[Stefan Simander]

Låter spännande Barbro! Har du kontaktat Dick Wase i Stockholm? Han vet mycket om medeltidens människor! mvh Stefan

[Dick Wase]

Hej Stefan!  Kul att du kommer ihåg mig och att jag har en hel del att ge om medeltidens människor.  Så också om släkten van dem Berghe, vilken Lydeka tillhörde, vilket kanske kan vara av intresse för Barbro Funseth.  Min aktiva forskning är ju på invånare i medeltidens Visby, men som en biprodukt registrerar jag också andra förgreningar.  För mig är också van dem Berghe av särskilt intresse, eftersom jag själv härstammar från Kerstin Andersdotter, dotter till norske riksrådet Anders van dem Berghe (? 1493/1499), son till Lydher/Lydeka, häradshövding i Vallentuna (? 1437/1443), son till Lydher/Lydeka, borgare i Stockholm 1394-1423.  Barbro och andra har dock felaktigt sammanblandat Lydeka d ä med Lydeka d y.  Den förre var gift med Katarina Ingemarsdotter och Apollonia Jönsdotter, den senare med Gunhild, dotter till norske riksrådet Håkan Agmundsson Bolt och h h Elin Laurensdotter av Aspenäsätten.
 
Lydher/Lydeka d ä var i sin tur son till Stockholmsköpmannen Henrik van dem Berghe, omtalad 1368-1380 och avliden 1381/1382.  Han var gift med Elisabet Holthusen och tillsammans hade de barnen Henrik (1383), Peter (borgmästare i Åbo 1395-1407), prästen Bernhard 1382-1426 samt Lydher d ä.
 
Henrik van dem Berghe i sin tur var son till Tideman van dem Berghe (inflyttad till Visby ca 1315, rådman 1342-?1350) och hans första hustru, Tale van Ergeste (?1342).  De hade barnen Evert (visbyrådman ?1371) och Cord (visbyrådman 1378 borgmästare 1389) förutom Henrik, och sannolikt två döttrar, gifta med Evert van Weze respektive N Ysem.  I ett andra äktenskap - förmodligen med en dotter till gotländske borgaren Bernhard Bagge - hade han sönerna Gotfrid (revalborgare 1361-1389) och Bernhard (visbyborgare 1375-1400, död ca 1413).
 
Tideman van dem Berghe var son till L?beckborgaren Tidrik van dem Berghe 1280 och dennes hustru, sannolikt av släkten Holt.  Tidemans syskon var l?beckborgaren Gotfrid 1316, Västeråsborgaren Evert 1332-1346 och l?beckborgaren Cord 1330-1358.
 
Ja, detta om van dem Berghe.  Om någon är intresserad har jag också uppgifter om anmödrarna Tale van Ergeste och Elisabet Holthusen.
 
Mvh
 
Dick Wase

[Dick Wase]

Jag glömde säga att Tidrik i L?beck 1280 sannolikt invandrat från Staden Soest.  där och i Menden finns folk som uppenbarligen - av namnen att döma - är besläktade med honom, och mellan städerna ligger också godset Berge.

[Barbro Funseth]

Hej Dick!
Jag hade tänkt följa Stefans råd och kontakta dig, men annat kom emellan och till sist så förekom du mig genom att svara här i Anbytarforum på den fråga som jag hade om Lydeka van dem Berghe. Och det var ju en hel del som du hade att berätta om den släkten. Jag är mycket tacksam över att ha fått all den här informationen! Och självklart är jag också intresserad av att få veta mer om anmödrarna Tale van Ergeste och Elisabet Holthusen, jag är idel öra...
 
Mvh
Barbro Funseth

[Henrik Mosén]

Hej!
 
Jag har fått lite uppgifter här i Anbytarforum om några gamla förfäder till mig. Det var Gudrun Dahl som hänvisade till sin morfars Ernst Dahls anteckningar (där källhänvisningar saknades).
 
Personerna det gäller antar jag ursprungligen är inflyttade till Visby (men vet det inte), varför jag ställer min fråga här.
 
Jag undrar alltså om någon råkar ha några belägg för följande släktled och kanske något att tillägga.
 
- Henrik Hansson Schmidt var kyrkoherde i Hangvar och sedan i Lärbro [enl det antika herdaminnet]. Enl Ernst Ström ska denne Henrik ha varit son till:
 
- Hans Baltzarsson Schmidt, borgmästare i Visby. Finns en sådan överhuvudtaget? Vem var han gift med? Finns det belägg för att han är far till ovannämnda kyrkoherde? Enl Ernst Ström ska så denne Hans vara son till:
 
- Baltzar Schmidt, också borgmästare i Visby, och död omkring 1640. Har denne man existerat? Här angivne sonens Hans mor ska ha hetat Marit.
 
Känner någon till något om detta? Är dessa Schmidtar kända som invandrade till Visby? Finns det uppgifter om släkten Schmidt publicerade någonstans, eller har någon ägnat sig åt att utreda dessa personer - i modern eller gången tid?
 
Jag hoppas någon har något att bidra med kring detta.
 
PS Jag ser nu efter att jag lagt in detta inlägg att åtm Baltzar Schmidt omnämns av Stefan Simander ovan, men det är då bara i förbifarten. Jag ska kika på övriga inlägg, men vill fortfarande gärna få svar på ovanstående frågor.

[Dick Wase]

Hej Barbro!
 
Ledsen att detta dröjt något, men det har varit en hel del annat att göra för mig.  Dessutom har jag egentligen lagt min gotlandsforskning lite åt sidan, eftersom jag tröttnat på att harva i motvind hela tiden.  Men, till Holthusen och Ergeste.
 
Elisabet Holthusen var änka efter Henrik van dem Berghe 1382 och 1388, då hon jämte sonen Bernhard köpte räntor i Stralsund.  Hennes far är inte belagd, men bar med största sannolikhet namnet Lydher III (Lydeka) Holthusen (jmf hennes brorson Lydeka Holthusen, Stockholmsköpman 1380-1406 och sonen Lydeka van dem Berghe).  Denne fader var född omkring 1285, flyttade till Stockholm från Visby ca 1315 och måste ha avlidit efter ca 1325.
 
Lydher/Lydeka Holthusen i sin tur var son till Lydher II Holthusen i hans andra äktenskap, född i L?beck omkring 1255.  1289 och 1292 var han möjligen fortfarande borgare i L?beck, men borgare i Visby senast 1299, då han sålde sitt hus på M?hlenstrasse i L?beck.  I sin nya hemstad var han rådman 1305, då sonen Johannes gjorde sitt testamente i L?beck.
Förutom ovannämnda hus på M?hlenstrasse i L?beck ägde han även ett på Herzengrube, samt ett i hamnen med Tidrik Vot, i hörnan av Pfaffenstrasse och An der Trave.  oo 1 N Rekelinkhusen, oo 2 N (Vot) i Visby.
 
Lydhers far var Lydher I Holthusen, borgare i L?beck 1278-1289.  Han i sin tur var möjligen son till riddaren Gerhard Holthusen i Westfalen 1251 (jmf Lydhers bror Gerhard 1299-1308).
 
Hustrun till Lydher II, N Vot (Fot) var möjligen dotter till Bernhard Vot, troligen rådman i Visby 1263 och son till (visby)rådmannen Gerwin Vot 1258.  Gerwin var sannolikt bror till Lybeckrådmannen Henrik 1229-1236.  Jmf Lydher Holthusens nära förbindelser med Tidrik Vot, som var en släkting till dem.  Jmf också namnet Gerwin hos senare Holthusensläkten.
 
Så över till Ergeste.
 
Tale (Alheid) Ergeste var född omkring 1295 och avled 1342 21/3 och begravdes bredvid fadern vid S:t Hans' kyrka.  Fadern var Henrik Ergeste, född i Dortmund omkring 1255 och inflyttad till Visby ca 1285.  Han avled 1321 25/3.  Son till Dortmundrådmannen Lydbert Ergeste, omtalad 1278.
 
Ja, det var allt jag hade att säga om dina och mina gemensamma anfäder Barbro, hoppas de är till någon glädje.

[Dick Wase]

Hej Henrik!
 
Jag forskade i medeltidens Visby och satte min gräns vid år 1600, men jag kanske har något att tillägga.  Angående Hans Baltzersson Schmidt kan jag inte gå i god för något, men däremot så fanns det en Lyleff Schmidt som svor borgared 1527, sannolikt bror till Hans.
 
Baltzer Schmidt omnämns ofta i rådhusrättens protokoll.  1624 var han rådman och 1625-1629 borgmästaret.  Son till:
 
Gammel Hans Smedt som före 1603 10/8 ägt den åker som Lübeckborgaren Willum Medding detta år sålde genom Peder Wolter.  Sedan fattas det två led (en Lyleff - Liudleif - och en Hans?) till den för sin tid enormt rike köpmannen:
 
Hans Smidt, född i Visby omkring 1460.  Om honom vet vi följande:  1492 1/5 med 3 läster salt och 1 schimmesse, värt 114 mark, på Peter Schuttes skepp som avseglade från Lübeck till .  1492 1/5 hade han 1 schimmesse, 1 packe flakfisk, 2 sostiska flotträn, 8 styck bly, 15 fat osmund, 28 tunnor torsk, 4 skock delen, 600 remmar och 1 läst honung, värt 358 mark, på Hans Schomakers skepp till Lübeck från .  1492 med 3 läster salt och 1 schimmesse, värt 114 mark, på Mattes Smidts skepp från Lübeck till Danzig.  1492 hade han 4 schimmesse, värda 240 mark, på Ludeke Bruggemans skepp från Lübeck till .  1492 med 2 schimmesse, värda 72 mark, på Merten Isenblatts skepp från Lübeck till.   1492 1/9 med 1 schimmesse, värd 40 mark, på Ludeke Bruggemans skepp från Lübeck till
Danzig.  1492 8/9 hade han 6 läster salt, värt 108 mark, på Henning Kruses skepp från Lübeck till Skåne.  1493 17/3 hade han 2 läster herse, värt 48 mark, på Merten Isenblatts skepp från till Lübeck från Danzig.   1493 21/4 med 3 schimmesse, värda 108 mark, på Mattes Smidts skepp från Lübeck till Danzig.  1493 3/5 i Wilken
Stalhots skepp från Lübeck till Danzig med 3 schimmesse, värda 108 mark.  1493 6/6 hade han 1 schimmesse, värd 40 mark, på Peter Hanssons skepp från Lübeck till Danzig.  1493 6/6 med 1 schimmesse, värd 40 mark, på Merten Isenblatts skepp från Lübeck till Danzig.  1493 15/6
förde han 3 läster sill och 1 schimmesse, värt 102 mark, på Mauritz Nickelssons skepp till
Lübeck från Ålborg.  1493 8/9 med 2 läster ål, värt 72 mark, på Hans Bomgards skepp till Lübeck från Wismar/Rostock/Stralsund.   1494 efter 29/6 hade han 1 schimmesse och 2 ½ läst salt, värt 90 mark, på Hans Schomakers skepp från Lübeck till Danzig.   1494 efter 7/7 med 1 schimmesse och 2 ½ läst salt, värt 81 mark, på Hans Heidemans skepp från Lübeck till Danzig.   1494 efter 28/7 hade han 1 schimmesse, värd 36 mark, på Mattes Plates skepp från Lübeck till Danzig.   1494 efter 24/8
hade han 10 läster salt, värt 180 mark, på Laurens Lollandsfarers skepp från Lübeck till
Skåne.  1495 efter 7/6 hade han, på Mattes Smidts skepp från Lübeck till Danzig, 2 läster sill, värt 36 mark.  1495 efter 11/11 förde han 2 läster sill, värda 48 mark, på Olof Kopmans skepp från Lübeck till Danzig.  1496 efter 2/6 hade han 20 läster tjära, värt 180 mark, på Claus Schachts skepp till Lübeck från Riga.  Åtskilligt fler transaktioner gäller säkert Hans Smit i Lybecks pundtullslistor 1492-1496, men de är inte möjliga att säkert avskilja mot hans namnar i Stockholm.    Borgare i Visby 1502 14/4 då Visbyrådet bad Danzig att sända dem en fullmakt för att kunna döma i det mål han hade mot en Markward.  Han kallas då för Smede.  Hans Smidt/Smede måste ha varit sin tids främste visbyköpman, i samarbete med sin broder Mattes i Danzig, och har säkert tillhört rådet senast omkring 1500.  Han var sannolikt son till en:
 
(Gotfrid) Smede, borgare i Visby ca 1460-1490.  Son till:
 
Henneke Smede, Född i Visby omkring 1375.  Visbyskeppare 1404 då han hade fraktat varor som tillhörde Revalbor, vilka det korresponderades om 1407 6/4 och 28/4.  1415 10/6 seglade han åter på Reval.  1438 29/1 hade han, jämte två Lübeckköpmän, fängslats av biskopen i Münster, då Lübeck utbad sig om hjälp hos rådet i Bremen att få dem frigivna mot borgen.  Sannolikt rådman i Visby från omkring 1425.  Son till:
 
Simon Smede, Född omkring 1350.  Avliden före 1422, då Elauo Fabro Dnj Symonis fick betalt av Helga lekamens gille i Stockholm.  Av herrtiteln syns att han varit rådman i Visby omkring 1400-
1410.  Död före 1412, då brodern Hannes efterträtt honom i rådet.  Hans hustru hade
förmodligen svenskt påbrå från Stockholm.  Son till:
 
Fredrik van der Smede, Född i Visby(?) omkring 1320.  Borgare där 1365 4/10, då han var ålderman för Gotlandsdritteln i Brügge.  Rådman 1371 3/5 då han rekommenderades i Lübeck som Visbys rådssändebud.  Samma år skrev Lübeck till sina rådmän Jacob Pleskow och Herman Osenbrugge om ett brev som de skulle vidarebefordra till Gotland,
vilket van der Smede hade sett (HR II 10).  Hansedagssändebud i Lübeck 1373 1/5.  oo(?) Estrid Moppe.  Son till:
 
(Nicolaus) Smede, född i Visby(?) omkring 1280.  Borgare där ca 1305-1340.  Förmodligen med stark inriktning på handel med Balticum.  oo Walborg Becker.  Hans far var sannolikt en (Laurens) Smede, gotländsk borgare i Visby ca 1280-1310.
 
Estrid Smede/(Moppe) betalade 1379 pundtull i Reval, för gods värt 10 pund, och kan ha varit dotter till borgmästaren Hans Moppe som avrättades 1342 för att ha utbetalat ledungslame till kung Magnus Eriksson av Sverige.  Han var i sin tur son till:
 
Simon Moppe, född i Visby omkring 1260.  Visbyköpman 1304 20/7 då han på Stralsundsskepparen Johannes Dulmens skepp till Hull i England införde 4000 bostavar, värda 4 pund, 50 timber Rödskinn, värda 10 pund, och 10 packar vadmal, värda 50 skilling.  Samma år, 2/10, på samme Johannes Dulmens skepp och till samma stad införde han 3 ofärgade ylletyger, värda 12 pund.  1305 10/11 förde han jämte Simon Ryske och brodern Johannes på eget skepp till Lynn  törfisk, tran och getskinn, värt 45 pund 9 skilling.  Ca tio dagar senare utförde han, på skeppet Guldskobussen (Guldskon var en del av bryggan i staden Bergen), med sina kompanjoner (icke namngivna, troligen Simon Ryske och brodern Johannes) salt och engelskt linnetyg, värt 30 pund.  Säkert rådman i Visby vid omnämnandena.  Son till:
 
Peter Moppe, född i Visby omkring 1230.  Borgare där ca 1255-1290.  Då han avled ca 1290 och begravdes i S:t Hans kyrka torde han ha varit rådman, då gravstenstexten - på vers - anger honom som vir discretus:  BOTREFI NATUS - IACET HIC PETRUS - VOCITATUS - PIGER DISCRETUS.  oo(?) N Skelhorn.  Son till:
 
Botraif Moppe, född i Visby(?) omkring 1200.  Borgare där ca 1225-1260.  Han var i sin tur möjligen sonsons son till:
 
Botraif, som avled omkring 1170 och gravlades i S:t Clemens kyrka.
 
N Skelhorn, som möjligen var gift med Peter Moppe, var dotter till storköpmannen Simon (Skelhorn), född omkring 1205.  Identisk med den Simon som var gotländsk köpman 1234 och sålde vax för 9 pund 13 skilling och 6 penningar i London, för vilket han ersattes 1251 19/4. 1246 8/2 skulle han jämte Bode Limborch erhålla utbetalning för tjänster gjorda till kungen vid julen innan.  S å, 10/2, erhöll de bägge 223 pund, 17 skilling och 10 penningar för vax och gråverk, köpta av dem på marknaden vid Lynn 1245 20/7.  oo(?) N, dotter till (Tidrik) Limborch som inflyttat från Limburg i Flandern.  Son till en (Johannes) Skelhorn.
 
Walborg Becker, född omkring 1290.  Hon avled 1350 och begravdes hos Visbyfranciskanerna.  Sannolikt dotter till:
 
Rotger Becker, född omkring 1265.  Borgare i Visby 1314 då hustrun avled.  oo Gertrud van Strande.  Son till:
 
Gerhard Becker, Född omkring 1230.  Möjligen identisk med den Gereke Pistor som 1256 ställde borgen med 8 skilling i Rostock.  Rådman då han själv avled omkring 1295, troligen identisk med den Pistor som vid denna tid begravits vid S:t Per.  Annars är han känd från sonens och hustruns gemensamma gravsten, från 1307, där han anges som Domini Gehrardi Pistoris.  Son till:
 
Gerhard (Becker), Troligen identisk med den Gerhard, köpman från Gotland,  som nämns 1237 20/4, då kung Henrik III av England befallde sin skattmästare att till Botulf (Strande) och Gerhard utbetala 59 pund, 10 skilling och 9 penningar.  S å, 22/4, utfärdade samme kung en
ny befallning, om utbetalning av 54 pund 6 skilling och 8 penningar för gråverk som Wilhelm de Havenhill köpt för kungligt bruk, och  28/4 om betalning av 54 pund, 3 skilling och 8 penningar till samma män.  1246 4/6 kallas han Gerhard den tyske då han erhöll 22 skilling för pälsverk som engelska hovet köpte av honom.  oo ? N, dotter till Johannes Silkentopp.  Gerhards släkt inkom sannolikt redan omkring 1165 till Visby, direkt efter Artlenburgfördragets avslutande.
 
Gertrud (van Strande) avled 1314 och begravdes vid Vårfrukyrkan.  Hon var sannolikt dotter till Fredrik vid Strand, född omkring 1245.  Rådman då han avled ca 1315 (farsoten 1314? jmf att sonen köper hus 1315) och begravdes på S:t Lars och Drottens kyrkogård.  oo(?) N Osenbrugge.  Son till:
 
(Henrik) vid Strand, född i Visby omkring 1220.  Borgare där ca 1245-1280.  oo Hildeborg Silkentopp.  Son till(?):
 
Botulf (vid Strand), Född omkring 1190.  Gotländsk (Visby)köpman 1237 20/4, då kung Henrik III av England befallde sin skattmästare att till Botulf och Gerhard utbetala 59 pund, 10 skilling och 9 penningar.  S å, 22/4, utfärdade samme kung en ny befallning, om utbetalning av 54 pund 6 skilling och 8 penningar för gråverk som Wilhelm de Havenhill köpt för kungligt bruk, och 28/4 om betalning av 54 pund, 3 skilling och 8 penningar till samma män.  oo N, troligen en syster till Gerhard Becker.
 
N Osenbrugge var dotter till Johannes Osenbrugge, född i Osnabrück(?) omkring 1210.  Inflyttad till Visby omkring 1240, där han säkerligen varit rådman omkring 1260-1270  1268 köpte han sig förfoganderätt till halva det hus som tillhörde
Bertold i Rostock.  Avliden före 1272, då hans barn i Rostock köpte förfoganderätt i Henrik
Watervores boningshus för 6 mark penningar, att lösas påsken 1273.  oo(?) N, dotter till en
Jordan.
 
Ja, mer än så här hade jag inte att komma med när det gäller släkten Schmidt.

[Dick Wase]

Ledsen att lite föll bort i början av Hans Schmidt.  Här rättelse:
 
1492 1/5 med 3 läster salt och 1 schimmesse, värt 114 mark, på Peter Schuttes skepp som avseglade från L?beck till Danzig.  1492 1/5 hade han 1
schimmesse, 1 packe flakfisk, 2 sostiska flotträn, 8 styck bly, 15 fat osmund, 28 tunnor torsk, 4 skock delen, 600 remmar och 1 läst honung, värt 358 mark, på Hans Schomakers skepp
till L?beck från Danzig.  1492 med 3 läster salt och 1 schimmesse, värt 114 mark, på Mattes Smedes skepp från L?beck till Danzig.  1492 hade han 4 schimmesse, värda 240 mark, på Ludeke Bruggemans
skepp från L?beck till Danzig.  1492 med 2 schimmesse, värda 72 mark, på Merten Isenblatts skepp från L?beck till Danzig.

[Henrik Mosén]

Hej Dick!
 
Det var onekligen intressanta uppgifter... En extra krydda hade ju varit att kunna knyta dem till sina egna anor. När jag får chansen ska jag lusläsa Visbys rådhusrätts protokoll mm, så kanske jag kan knyta ihop eller förkasta min tentativa släktkedja.
 
En kort fråga: Vad menar du med att det fattas två led till Hans Smidt född o 1460? Jag tolkar det som att det inte är säkert att Gammel Hans Smedt är sonsons son till den tidigare, men kanske menar du att detta är säkert, men att de mellanliggande leden är okända?
 
Jag antar att du menar att Lyleff Schmidt svor borgareden 1627 och inte 1527, och alltså sannolikt är bror till min potentiella ana, och hittills obelagde, Hans Baltzarsson Schmidt.
 
Jag vore naturligtvis fortfarande mycket glad om någon hade uppgifter om de senare generationerna som jag nämner ovan.
 
Henrik

[Dick Wase]

Hej Henrik!
 
Naturligtvis har du rätt i att det var 1627 Lyleff svor borgareden.
 
Jag menar angående de bägge leden som fattas, att vi kan vara tämligen säkra på att det är samma släkt, med tanke på släktens position, men det magra källäget har gjort att vi inte har belägg för de bägge leden däremellan.
 
Jag hoppas du har förstått också, att jag menar att du kan knyta dem till dina anor, förutsatt att linjen Henrik Hansson - Hans Baltzersson - Baltzer är säker (vilket jag tror de är).  Som en kuriosa kan jag också meddela, att min släkt varit sommargotlänningar i Hangvars socken sedan 1892.

[Henrik Mosén]

Hej igen Dick!
 
Då har jag det klarare för mig.  
 
Nu får jag väl ta och lägga in dina uppgifter på datorn, och sedan vänta på att Visby rådhusrätt hamnar på mikrofische så småningom - för det tycker jag inte det verkar som om de gjort ännu. Man tycker ju för övrigt att om Baltzars (borgmästaren under 1620-talet) antaglige son Hans verkligen existerat och varit borgmästare, så borde man ju kunna hitta lite uppgifter om hans hustru - så sent i tiden som det ändå är.
 
Tack än en gång för uppgifterna.
 
Henrik

[Johan Westberg]

Till Stefan Simander  
I ditt inlägg av 16 febr 2003 anger du en länk som jag inte kan följa. Vad är det för källa du använt? Varför jag frågar är därför att de uppgifterna inte stämmer med Gotländsk släktbok och Svensk Släktkalender. Från dessa utläser man anorna till släkten Hägg så här: Olof Ingemundsson - Ingemund Olofsson - Axel Ingemundsson (Hägg) - Lorentz Hägg. Ingen Lydeka, Mats Lydekason, eller Ingemund Matsson alltså.  
 
För övrigt kan nämnas att Lorentz Hägg (1649-93)som befallningsman över Svartsjö slott bör ha varit med om slottsbranden 1687. Man undrar vad han gjorde då och vilken roll han tog därefter.  
 
Nämnas kan också att Lorentz son Axel Hägg är stamfader för släkten Hägg på Gotland, ditflyttad 1707 enl NF 1910. Tillika min farfars morfars farfars far. Axel föddes 1685 i Södermanland, vet ej närmare platsen. Nära Svartsjö slott kan man spekulera. Någon som vet?  
 
Detta inlägg som började som en fråga till Stefan passar kanske bättre in på släkt- eller Gotlandsdiskussioner. Ber om ursäkt för det, kanske kan någon värd flytta detta vad det lider.

[Stefan Simander]

Hej Johan! Jag gjorde sökningar på internet, enligt ovan! Några andra källor använde jag inte!

[Johan Westberg]

Stefan, tack för svar.  
Jag kommer inte vidare via din länk, ser bara att den går till en ebok som lånats via biblioteket på Gotland. Kan heller inte hitta någon sida på internet som innehåller din inklippta text.  
Har du någon aning om vilken källan, boken,  egentligen är?  
Kan du komma hitta tillbaka till hemsidan där informationen fanns?

[Stefan Simander]

Tyvärr! Det där var bara en sökning jag gjorde för Barbros skull. Kanske att texten låg på Gotlands biblioteks/högskolas sida?! Den kan inte jag heller komma in på längre! Den var öppen för textsök tidigare!
 
Jag är ledsen! Men texten måste ju finnas någonstans förstås!  
Barbro, Dick Wase, någon på Högskolan eller biblioteket kanske vet eller kan söka i sin databas om du kontaktar dem!?