Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-09

[Olof Almkvist]

Gunnar!  
 
Den här Ingegerd Arvidsdotter, som tydligen var hustru till kyrkoherden i Moheda, Lars Jonsson Moderus, död 1697 och, som man skulle man ta och titta närmare i sömmarna på om man kan spåra henne tillbaka till om detta vore sant även om det går åt pippin. Det vore det enklaste att spåra den präst som gifte sig med denna dam som kanske är ett blindspår. Tänk om det vore sant att Hans Weinheim var gift två ggr. tänk om det första giftermålet skedde i Tyskland, och det andra i Sverige. Var ligger Nils Arvidssons (Hägerflycht) födelseplats (1635 - Götagården, Ingaryd, Vä sn.), som omnämndes i ett tidigare inslag i denna del av anbytarforummet. Den härringa bokstavkombinationen i Ingaryd i Vä verkar vara svår att finna.  
 
Mvh Olof A.

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

Olof! Ingierd Arvidsdotter i Moheda är utan tvekan hustru till kyrkoherden Moderus (död 1697), det är väl belagt i källor som jag själv gått igenom och redovisat, bl.a. i min utredning om släkten Moderus i Släktforskarnas årsbok 2002 (med rättelser i detta forum; ytterligare rättelser och tillägg kommer framöver).
 
Däremot(!) anser jag fortfarande att jag inte är 100% säker på om och hur denna Ingegerd är knuten till Arvid Hansson, även om spåren synes peka starkt mot att hon är syster (halvsyster?) till Margareta Arvidsdotter i Kristianstad.
 
Denna Margareta är bevisligen änka efter borgmästaren där, Johan Nilsson (1660-1667) och Nils Arvidsson - som då även kallar sig Weinheem - tillsammans med Margaretas andra man, Hans Billing, undertecknar båda bevisligen egenhändigt underlag till Johan Nilssons bou, daterat 19 juli 1670.
 
Tidigare källhänvisningar (äldre adelskalendrar och andra sammanställingar) är bevisligen felaktiga på viktiga punkter som ligger nära den aktuella frågan. Åke Möllers utredning tar upp några sådana frågor, min egen likaså. Tidigare studier är ifrågasättande (Hildebrand se ovan).
 
Ingaryd i Wä - är en uppgift som finns på epitafium efter Nils Hägerflycht. Uppgiften att det skulle ange en socken har inte stöd i denna källa. Ett förslag som delgetts mig är att Wä även kan stå för Wästergötland.
 
Men - under alla förhållanden kvarstår det faktum att Nils 1670 skriver sig Nils Arfwedsson Weinheem i det dokument jag hänvisat till [bou efter Johan Nilsson]. Varje upplösning av frågan behöver ge en förklaring till det. - De hypoteser som Du framför är några som kan prövas. Vad jag ännu saknar är ytterligare källhänvisningar som stöder eller förkastar våra hypoteser och uppslag om vilka källor det är fråga om och handfast genomgång av dem.
 
Namnteckningen (om jag nu lyckas lägga ut bilden vid detta första försök) återges här:

 och är alltså från Kristianstad rådhusrätt FIIb:8, s. 95-104.

[Olof Almkvist]

Troligsvis är det i Kristanstadstrakten man tar och letar i för jag fick ett tips ang Vä och att Vä var den stad som hette så innan Kristanstad blev till.
 
mvh  
Olof A.

[Lotta Nordin (Lotta)]

I Ås fs, Reftele pastorat, finns gården Ingaryd. Där finns även en gård som heter Vänhem och detta tillhör Västbo härad. Vänhem - Weinheem, Västbo - Vä, kan det vara något?  
 
Jag har också hittat en del i domböcker om Arvid Hansson, och det verkar som om han bodde i Jönköping, åtminstone ägde han gård där. Jag ska leta upp det.
Mvh//
Lotta

[Calle Lindström]

Hejsan Lotta, Ingaryd i Reftele var jag och sökte för något år sedan, men körde fast. Dina id?er är spännande och intresanta. Ser med spänning fram emot om du har uppgifter om Arvid Hansson i Jönköping. Vä socken i Kristianstads län är jag rätt säker på att vi kan räkna bort, vid denna tid, 1636 när Nils Arvidsson föds,  var detta danskt territorium och knappast boplats för en svensk befattningshavare i staten.
Ser fram emot om du har fler uppgifter,
Vänligen,
Calle

[Lotta Nordin (Lotta)]

Hej Calle m fl!
 
Jag kom ihåg lite fel när det gällde Arvid Hansson. Om han bodde i Jönköping framgår inte, men däremot att han köper mark där. Och det verkar i övrigt som om han iallafall varit där ganska mycket. Det är väl inte helt otroligt att det var på slottet han var.
 
Här kommer lite utdrag från Jönköpings rådstugurätts protokoll:
 
Anno 1642 den 29 april:
Slottsfogden väl:tt Håkan Jonsson låter uppbjuda förste gången någre tunneland åker som kamreraren väl:tt Arvid Hansson köpt haver av Thomas Skotte.
 
Anno 1642 den 22 november:
Slottsskrivaren Lars Nilsson uppsteg i rätten och inlade sin skriftliga inlaga, där uti han förmäler, att utav kronans penningar som han haver under händer, är där av för några dagar sedan stulit vid pass 31 daler kpmt av tvenne fjärdingar, efter som Nomera utvisar, och där stode uppslagne vilka penningar låge uti rätten rätt inne på slottet in under två låsar, och intet synes vara brutit, varken på låsen, dörren eller muren, men alldenstund slottssmeden som låsen gjort haver, Zackris benämnd, vilken haver tillförende, dock efter befallning, uppdyrkat samma lås, och gjort ny nyckel där till, efter kamreraren Arvid Hansson lät förkomma den förre nyckeln, alltså haver han homsmål till bemälte Zacharias, att han måtte sig för hom befria.
 
Anno 1643 den 24 oktober(kämnärsstuga):
Samma dag kom för rätten kamreraren väl:tt Arvid Hanssons tjänare Nils Ring benämnd och fordrade av rådmannen Anders Svensson efter kamrerarens invissning 200 daler smt som invissningen lydde, till Jönköpings befästning levereras skulle, Anders Svensson svarar, att han icke är stadd vid penningar, begärar dröjsmål med penningarnas leverering till nästkommande Kyndersmässa att betala 150 daler kpmt och det övriga nästkommande sommar, säger sin handskrift lyda på 400 daler kpmt, och icke silvermynt. Dess förutan föregiver att uppå de 400 daler han bekom och hans handskrift lyder, resterade 10 daler kpmt sedan låtit kamreraren bekomma 3 nät för 12 daler kpmt, 1 huvuddyna lot(?) för 2 riksdaler god. Camrerarens tjänare Måns benämnd bekommit kläde för 31 daler kpmt, och 2 lb talg som Ladegårds Peder anammat, förmenar detta uti de 400 daler kortas skulle. Nils Ring säger att han kan till de persedlar som Anders Svensson haver låtit kamreraren och hans tjänare bekomma intet svara, utan fordrar betalningen efter invissningen, och Anders Svenssons handskrift, omsider sades att han kan ingen dilation förunna, utan han vill uppskjuta denne sak så länge kamreraren sig själv där på kan förklara.
 
Anno 1644 den 18 november:
Framträdde för rätte väl:t Peder Gudmundsson emot fordom befallningsmannen här på Jönköpings slott väl:t Håkan Jönsson givandes tillkänna att år 1641 in julio underskrev landshövdingen välb Knut Soop efter kammarråds anordning tvenne invissnings sedlar, en till Nils Trulsson och den andre till Jöns Joensson på 1000 daler smt, för kläde till kronan levererat, och säger Peder Gudmundsson han fick intet Jöns Joenssons invissning, utan kamreraren Arvid Hansson levererade den Håkan Joensson och han anammade av Jöns Joensson penningarna, såsom dem kvitterade. Någon tid där efter fordrade Peder Gudmundsson av landshövdingen det han kunde komma till sin betalning, då viste h:s h:t landshövdingen honom till Håkan Joensson och Håkan Joensson sköt sig åter in på kamreraren Arvid Hansson, där igenom allt in till denna tid uppehållen och intet kommit efter kammarråds anordning och där på följande välb landshövdingens invissning till sin betalning, där hos föregiver Peder Gudmundsson när han således blev viss, hade han i sinnet här emot att skriva upp till kammarråd, då företog Håkan Joensson hans intent, begärandes han ville på 6 veckors tid hava fördrag, han ville vara hans man, han skulle riktig komma till sin betalning, och tog honom därpå i hand uti inspektorens Sven Bengtssons åsyn. Håkan Joensson svarar, att hans svåger kamreraren Arvid Hansson haver fast bättre medel än han sin(?) skulle till att betala, och ingen tvivelsmål är, utan Peder Gudmundsson får sin betalning, alldenstund kamreraren haver ock fört på räkning emellan sig och Peder Gudmundsson desse 1000 daler, där jämte föregiver Håkan Joensson sig icke hava lovat för någre penningar, utan mannen skulle hit förskaffa. Peder Gudmundsson sade om Håkan Joensson kan med sin ed hålla, det han icke lovade för penningar utan för personen vill han vara nöjd. Håkan Joensson svarade, att han med ett gott samvet det göra kan, lade sin hand på lagboken efter Per Gudmundssons tillbud och samtycke, bad gud hjälpa sig till liv och själ, det han lovade för personen icke för penningar,. Blev fördenskull Håkan Joensson för penningar till Peder Gudmundsson frikänd allenast han skaffar kamreraren Arvid Hansson hit i staden, vilket Peder Gudmundsson anhöllt och begärade Håkan Jönsson efterkommer för än han reser här ifrån.
 
Det är min modernisering av stavning. Jag ska leta vidare och se om jag hittar mer.
 
Mvh//
Lotta

[Calle Lindström]

Hejsan Lotta ett stort tack för mycket intressant information. Detta måste jag få grunna på.
Vad som gör mig lite fundersam är att under större delen av 1642 bör Arvid Hansson (brodern till Jost Hansson Falkenstierna) suttit inlåst i Stockholm under processen mot han och Jost. (se Åke Möllers skrift: Fogden från Karleby och hans äregirige son Ullervad Leksbergs Hembygdsförening nr. 26, år 2000). Domen mot Arvid var böter  samt avsättning från sin tjänst. Således bör han inte benämnas kamrerare efter domen under mitten av 1642:
I Kammarskollegiets protokoll 1642, sid 275: 1642  11 juli:
Dissureredes och om Arfwedh Hanssons sak, af och an, och mente H. E:tz rijkzcantzleren  
bäst wara, at han, Arfwedh, intet kommo för någhon rätt, så kunde han behålla lijwet och  
ähran, uthan låte honom elliest något plichta för sin gärningh.
 
Men samtidigt låter det som en märkligt sammanträffande om vi skulle ha två kamrerare Arvid Hansson.
I dina citat så nämns han ju hela tiden som frånvarande och rätten behandlar saker som inträffat före Arvid Hansson arrestering.
Dessutom svågern Håkan Joensson, mycket spännande, detta måste vara fogden från Berg, angiven som slottsfogde i Jönköping 1636-1640, gift med Arvid Hansson syster Cecilia, stamfar för adliga Berghman och Bergenadler. Således talar det trots allt för rätt Arvid Hansson är den omnämnde.
Detta är mycket spännande material du har tillfört.
Tillåt mig tillföra en fång rosor till den bukett du redan fått (se nedan dagens ros) för din stora hjälpsamhet.
Vänligen,
Calle L

[Olof Almkvist]

Lotta!  
 
Mycket intresant läsning av dig Lotta. Tydligen fanns det åtminstone 2 st. Arvid Hansson med i bilden.
 
Calle!  
Jag tror att Jost Hanson försökte bluffa sig fram adelskapet.
mvh
olof a.

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

Svågern Håkan Jonsson till Arvid Hansson, han som är gift med systern till Arvid, Cecilia Hansdotter, finns i mantalslängder för Kronoberg. Såvitt jag hittills kunnat se är han och hustrun Cecilia inte i Bergs socken före 1644; däremot dyker de upp i längden för 1645: Håkan Jonsson och Cicilia - för att sedan finnas där framöver. Det är tidsmässigt i nära anslutning till Dina värdefulla fynd, Lotta!
 
Arvid Hanssons bosättning kan vi kanske få svar på genom att söka i skattelängder i Jönköpings län (Kalmar, Kronoberg) vid tiden för sonen Nils? födelse. Ingaryd i Ås - med id?n om Vänhem i samma socken, på gränsen till Kronobergs län, är ett mycket spännande uppslag; en god hypotes som kan visa sig innehålla något väsentligt till upplösning av huvudfrågan!
 
Tack Lotta!
 
En notis som jag tidigare missat i Sjöströms Skånska nationen är om nr 140 Abraham Ulff år 1688, son af häradshöfding Jacob Abrahamsson U. och Catharina Arvidsdotter Weinheim (i hennes andra gifte); född i Ormatofta af Villands härad; jur stud. - Ormatofta ligger dock enl. Stat. Geograf. Lexikon i Gärds(!) härad. Häradshövdingens hustru (Catharina Arvidsdotter) bär till dopet - dottern Catharina till Annika Larsdotter Moderus  - i Huaröd 1691 (Gärds härad).
 
Annikas mor är Ingierd Arvidsdotter (som i äldre litteratur har tillnamnet Weinheim) i Moheda som kan vara syster till nämnda Catharina Arvidsdotter enligt ovan.

[Lotta Nordin (Lotta)]

Hej!
 
Håkan Jonsson och Cecilia bor 1643 i Gruveryd (senare  Jöransberg) i Hakarp:
1643 års mtl för Hakarp, Gruveryd
Håkan Jonsson
h Cecilia
de har 6 drängar och pigor.
(Tack Olle!)
 
I Tveta häradsrätts protokoll finns följande om Arvid Hansson samt om Håkan Jonsson i Gruveryd:
1643 19-20 juni:
Samma dag kom för rätten välförståndig Peder Gunmundsson och kärade til Lars Nilsson tiondeinspektor om en invissning av lantkamreraren Arvid Hansson på saltpeterhjälpen där på honom resterar en summa och då haver w: Måns Jonsson varit häradsfogde över Tveta och Mo härader uppburit samma saltpeterhjälp av länsmännerna. Och alldenstund w: Lars Nilsson hade då en special instruktion av höga överheten att uppbära samma saltpeterhjälp över hela Småland, därföre tog Måns Jonsson vittne å tinge att leverera samma post till w: Lars Nilsson om samma leverering är sedan ständig gjort, på lade välb landshövdingen dem mötas åt med sina dokumenter vid Jönköpings rådstuga om vidare skärskådan efter varken Måns Jonsson eller Lars Nilsson äro där om hit stämde, ty icke have sina skäl med sig.
 
1650 29 maj:
Samma dag tingsköttes Gruvered uti Hakarps socken efter underskrivet vittnat och beseglat säl och köpebrev daterat Espås den 10 augusti anno 1648 där med efterskrivne bekänna sig hava av fri vilja och välberådde mode upplåtit och sålt sina arvelotter uti Gruvered i Hakarps socken, och till sinom käre broder ärebar och välaktig Håkan Jonsson kronans befallningsman uti Albo, Norrvinge och Kinnevalds härader, nämligen Arvid Jonsson i Espås, Elin Jonsdotter, Kerstin och Ragnel Jonsdöttrar, all sin jorda arvelott de ärvt hade uti Gruvered i Hakarps socken, efter sine salige föräldrar, därföre reda betalning fångit till fulla nöjo, Arvid Jonsson ett hundrade daler, och var dera av systrarna femtio daler gott gängse silvermynt, hemuls in under w: Håkan Jonsson och hans k hustru Sicilia Hansdotter, bägges deras barn och arvom, är tingbudet och lagståndet, ty dömes köpet gott och gilt.
 
1666 27 september:
Samma dag upplästes uti rätten sal Håkan Joenssons köpebrev daterat Gruveryd den 22 oktober 1665 underskrivet och förseglat av välbetrodde inspektoren Anders Jönsson Hambn samt av Alexander Hajock handlingsman i Jönköping uti vilket han med sin k hustrus ja och samtycke till köps uppdrager och försäljer h kongl majts vår allernådigste konungs troman generallöjtnant och krigsråd den ädle och välb herre herr Gorgen Flettvodh friherre till Svaneholm, Jellunda och Rösberg, riddare sin skatterättighet uppå bägge Gruveryds gårdar uti Hakarps socken och Tveta härad belägne för 1000 riksdaler in specie samt för de behörige husgeråds saker efter goda mäns värdering för 719 dlr kpmt och 29 öre, vilka 1000 riksdaler med de 719 dlr 29 öre kpmt han sig bekänner till fullo nöjo den sista penning med den första hava bekommit, varföre avhänder han sig förbemälte gårdar med hus, jord, skog, mark etc och den tillägnar välbemälte generallöjtnant, hans k hustru, barn och arvingar till evärdelig egendom och hava förbemälte gårdar varit lagbudne och lagståndne som S lag befaller, ty dömmes detta köp stadigt och fast.
 
Jag har tyvärr inte tillgång till skriften Fogden från Karleby.... Om Arvid Hansson fanns på Jönköpings slott så borde det kanske någonstans finnas dokumenterat om detta. Och mantalslängder för området kanske kan ge någonting.
 
Tack så mycket för rosorna, Calle!  
 
Mvh//
Lotta
 
PS Volymbeteckningar för ovanstående uppgifter kan jag ta fram om någon vill ha dom.

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

Lotta! Du är en verklig guldgruva! Stort tack!
 
- Länsräkenskaperna för den aktuella perioden, för Småland (1635-1641), för Jönköpings län (1631-35, 1638, 1640-41) kan ge något mer bidrag [Kammararkivet i Riksarkivet] - till frågan om Weinheim (Vänhem?). Skattelängderna i räkenskaperna är filmade (rullar), men jag vet inte om de är konverterade till mikrokort.
 
Mvh/ Gunnar

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

Länsräkenskaper Småland 1638, fyra volymer. Ingen Arvid Hansson påträffad i mantalslängd för Kalmar, Växjö eller Jönköping - eller Ås socken. I Ås inget Vänhem, men längden var uppseendeväckande kort; kanske missade jag någon längd i någon av de tjocka volymerna. Annars finns för 1638 också längder för Jönköpings län.
 
Däremot (Hela Småland):
Vol. 16: Landsboken 1638 sid 783 Cronobergs staat, Landshövding 1500 (Rdr), 1 Bookhållare 450 (Rdr) etc. (utan namn)
 
Vol 17: Verifikationer, slott etc.: 18 st verifikationer av Arvid Hansson egenhändigt undertecknade, ofta med motivering eller på order från landshövdingen (Konrad Falkenberg) i Kalmar om godkännande av utbetalning. Tid o plats den 24 juli - 1 dec 1638 i Kalmar. Sid 213 - 317.
 
Vol 18: Verifikationer, hela Småland, inkl. längder: En verifikation egenhändigt undertecknad (kontrasignerad), Jönköping den 16 juni 1638, Bengt Bagge (landshövding), Arffwedh Hansson. Sid 601.
 
Vol 19: I Boskaps- och mantalslängd 1638 påträffas under Kalmar slottsfogden Börge Pedersson, följd av Hans Arfwe [!!] med hushollmsfolk (11 pers.), sid 379.
 
Om det ändå stått Arfwe Hanss.! - Vem är Hans Arfwe? - Är det kanske samma person men skrivet på annat sätt? Alltid något huvudbry!

[Lotta Nordin (Lotta)]

Hej!
 
Idag har jag varit och gjort mitt bästa för att tömma ett antikvariat i Kalmar.  Jag hittade en bok: Landshövdingarna och länsstyrelsen i Kalmar av Carl Svenson-Graner (Barometerns tryckeri, 1935). I den finns under rubriken Landskamrerare följande text:
 
Den förste kände landskamreraren i Kalmar län var Arfvid Hansson, som troligen innehaft tjänsten 1635-1640. Han var möjligen broder till kamreraren Jost Hansson, adlad Falckenstjerna. Hansson har i Kalmar kontrasignerat brev från landshövding Falkenberg 1638 3/8 till magistraten i Kalmar med erbjudande att förpakta accisen, ja, alla länets räntor. Ett tjänstebrev till honom finnes av 1640 22/11. Han är då tydligen ännu i tjänst.
 
Källan till uppgifterna står tyvärr inte med i boken.
 
1641 23/2 utnämns Johan Johansson till bokhållare, så då bör väl Arvid ha flyttat. Till Jönköping?
 
Jag fortsätter att hålla ögonen öppna.
 
Mvh//
Lotta

[Olle Elm]

Hej,
Om det gäller förekomst i Kalmar, rekommenderas genomgång av Kalmar Domkyrkas räkenskaper - en lite bortglömd källa - kanske för att den inte legat bland vanliga kyrkoräkenskaper i NAD utan under Kalmar stadsarkivs handlingar. Nu dock tillgänglig på vanlig plats i Genline.
Vänligen,
Olle Elm

[Lotta Nordin (Lotta)]

Hej!
 
Jag har precis gått igenom nämnda räkenskaper 1635-1642 och inte hittat det minsta spår efter Arvid Hansson. Den ende Arvid som nämns ett par gånger är en skräddare.  
 
1635-1636 nämns en Per Johansson bokhållare som skänker pengar till storklockans gjutande.
 
Det jag gått igenom är alla inkomster; klockringning och lägerstad vid begravningar, tionde, tomtören och liknande. Utgifterna skummade jag igenom.
 
Den Hans Arfwe som Gunnar nämner ovan tror jag är densamme som i räkenskaperna kallas Hans Amfre eller ibland Amfred. Han är nämnd i Kalmar och Kalmarbor under 1600-talet av Gunnar Håkansson och är tydligen garvare och herredagsman.
 
Mvh//
Lotta

[Lotta Nordin (Lotta)]

Nu har jag läst Fogden från Karleby... av Åke Möller. Och det första som slog mig där var att Nils Arvidsson väl borde vara född på Ingarud (=Ingaryd) i  Vä(stergötland). Gården ägdes av Arvid Hansson mellan 1629 och 1643, och det står även att Arvid brukade Ingarud i egen regi även efter 1634 då han blev landskamrer över Småland. Götagården kan väl vara en av gårdarna i byn Ingarud? Det var, enligt vad jag själv märkt, vanligt i Västergötland att gårdarna i en by hade olika namn antingen efter någon brukare i äldre tid eller efter någon hantverkare, t ex Anders Persgården och Skomakaregården. Att skriva Västergötland (förkortat) på gravstenen istället för socknen är väl ganska naturligt när man befann sig i ett annat landskap.
 
Weinheem som tillnamn på Nils Arvidsson 1670 kan vara en gård han då bodde på eller ägde? Det behöver ju inte ha någon som helst anknytning till födelseplatsen. Så frågan är: var bodde Nils 1670? Enligt riddarhusgenealogierna dog hans son Gabriel i Göteborg 1671. Bodde familjen där eller i närheten?
 
Det finns idag sex Vänhem i Sverige enligt ortnamns-CD:n.
Vänhem i Kårsta, Stockholms län,
Vänhem i Ås, Jönköpings län,
Vänhem i Lannaskede, Jönköpings län,
Vänhem i Nottebäck, Kronobergs län,
Vänhem i Bro, Västra Götalands län (Lysekils kn),
Vänhem i Gunnarskog, Värmlands län.
Om nu Weinheem heter Vänhem idag....
 
Ja, det var lite funderingar.  
 
Mvh//
Lotta....fortsätter att fundera...

[Calle Lindström]

Hejsan Lotta och tack för din hjälp och tips. Vad det gäller Ingarud så har det varit mitt tips redan för något år sedan. Åke Möller har dock plöjt handlingar för denna tid och senare och känner väl Ingarud med omnejd, men ingen Götagård finns omnämnd. Jag har bollat tanken med Åke, men han är som sagt skreptisk. Nu kan det ju vara så att det är ju de efterlevande till Nils Hägerflycht som beställt epitafiet (där födelseplatsen finns angiven) och det kan ju vara så att de blandat ihop orter, men det är ju  bara en gissning från mig.
Gabriel, son till Nils, anges ha dött i Göteborg (Elgenstierna). Familjen hade ju annars sin knytning till Hakarps kyrka där Nils epitafium finns. Nils ägde Göransberg och Hakarp i Hakarps sn. Dessutom Hägerstalund i Spånga sn.Småland och ffa Hakarp utgör centrum för familjen, som jag uppfattat saken. Nils hustru, Helena Duberg och sonen Arvid skänker även en ljuskrona till hakarps kyrka 1703 (obs Elgenstierna anger Helena Dubergs död till1 690 vilket således är fel.
Om Vänhem, så tycker jag det verkar som en acceptabel hypotes, vilket ju förklarar varför ingen tidigare i släkten använt namnet.
MVH
Calle L

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

Till personuppgifterna i 1638 års länsräkenskaperna för Kalmar, Kronoberg och Jönköping bör också sägas att Kalmar upptar en slottsfogde + en skrivare medan Kronoberg upptar bokhållare etc. - Min bestämda uppfattning är att bokhållarens tjänst i Kronoberg år 1638 är identisk med Arvid Hanssons tjänst. Arvid Hansson ambulerade (i sitt arbete) mellan länsförvaltningarna, som tidvis var redovisningsmässigt sammanhållna för de tre områdena eller för två områden. - Min genomgång för 1638 säger därför ingenting alls om var någonstans Arvid vid denna tidpunkt var bosatt. Han uppges som bokhållare för hela Småland. - Staten för Kronoberg omfattar minst Kronoberg och Jönköping; kanske också Kalmar. Nuvarande norra socknar i Småland tror jag redovisade under Östergötland - en i detta sammanhang ointressant fråga.
 
Slutsats: Från mina uppgifters utgångspunkt kan Arvid Hansson ha varit bosatt i vilket av länen som helst - eller i Västergötland. - Dock knappast i Vänhem i Ås, som jag gått igenom. Andra Vänhem som Lotta plockat fram - eller Ingarud (med alla tänkbara stavningar) kan prövas.
 
Normalt sett borde man kunna söka bland alla gårdar som låg under Hans Larsson, Jost Hansson och Arvid Hansson. Nu framgår av Åke Möllers undersökning att många köp (av gård eller ränta?) var bulvanköp. Det innebär att de kan stå under fel namn i handlingarna.
 
En möjlighet att söka mer detaljer (om gårdar) kan vara i de uppgörelser som träffades, bl a med Arvid Hansson, sedan Jost Hansson avrättats. - Personligen kan jag inte släppa den tanke som Lotta har om Vä(stergötland) - men Åke Möllers genomgång, analys och bedömning väger mycket tungt!
 
Jag ska vid ett senare tillfälle ta mig an länsräkenskaper för något annat år under perioden - kanske söka på alla Vänhem i Lottas lista. Om ingen annan gör det.

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

Tankar om Arvid Hanssons barn, som jag tidigare publicerat [Släktforsk. årsbok 2002]. - Om (OBS om!) sedermera kyrkoherden Lars Jonae Moderus' hustru Ingierd Arvidsdotter (som kallas Weinheim i äldre litteratur) är dotter till bokhållaren Arvid Hansson så kan man notera ett intressant faktum, nämligen att denne Arvid Hansson var bokhållare i Kronoberg hos landshövdingen Bengt Bagge ca 1635-1640 dvs. vid ungefär samma tid som Lars Jonssons far, Jonas Laurentii Moderus var kaplan på Kronobergs slott. - Arvid kan ju t.o.m. ha bott på slottet, i varje fall vissa tider, därmed inget sagt om var hustrun fanns och var barnen föddes!

[Lotta Nordin (Lotta)]

Lite funderingar till angående Nils födelseplats. På Svenska kyrkans hemsida om Hakarps kyrka står:
Hans Kongl. Maij:ts för detta Generalinspector öfwer Småtullarna och accijserna uti Swerige och Finland och derunder liggande Prowinser den äldre och wälborne H Nils Arwedson Hägerflycht Herre till Hanestad, Jöransberg och Hakarp, född på Göthergården Ingaryd uti Wä Sept 1636 och afsomnad d. 9 febr. 1702.
Ska väl vara ädle och inte äldre antar jag.
 
Där står alltså Göthergården, inte Götagården. Götar/Göter är ju ett gammalt mansnamn, enligt Rötters namnlista vanligast i Västergötland och Bohuslän. Om arvingarna minns rätt när dom beställer epitafiet och Nils verkligen är född på en gård i Ingarud/Ingaryd som heter Götergården, så behöver det kanske inte betyda att gården hette så officiellt. Jag har sett flera exempel på att gårdar på vissa ställen, t ex dop- och begravningsböcker och domböcker, kallas för något men det namnet finns inte med i andra källor såsom husförhörslängder, mantalslängder och jordeböcker. Möjligen går det att hitta en Göter i Ingarud i någon äldre mantalslängd eller jordebok? Det kan ju röra sig om ett namn som levat kvar sedan länge, långt innan Arvid Hansson ägde Ingarud. Och som sagt, arvingarna kan ju ha fel också, dom kan ju ha blandat ihop saker dom hört berättas och dragit fel slutsatser. Eller så är det den som gjorde epitafiet som missuppfattat eller gjort fel. Ja, det är lite teorier iallafall.  
 
När det gäller var Nils bodde 1670 så är det nog fortfarande ett frågetecken. Han ägde inte Jöransberg i Hakarp 1670, han köpte gården först 1681 av Anna Fleetwood. Det är alltså samma gård/ar som tidigare hette Gruveryd som Håkan Jonsson och Cecilia förut (1665, se ovan) sålt till Georg Fleetwood. Nils förekommer inte alls i domböckerna för Tveta härad före 1681 medan han däremot efter det året ofta nämns men inte verkar vara där själv. Det är hans fogde/befallningsman Johan Olofsson Ståhl som företräder honom vid tingen. Nils köper åtskilliga gårdar i bl a Hakarp, Rogberga och Öggestorp socknar och det förekommer en del mål rörande gränstvister. 1696 vill hans son Arvid sälja gården Ingaryd i Rogberga till sin far, och det kanske kan vara detta namn som gjort att det eventuellt blev felstavat/missuppfattat när man beställde epitafiet.
 
Här kommer utdrag ur Tveta häradsrätts dombok angående köpet av Jöransberg med flera gårdar:
5 mars anno 1681
”Upplästes för tingsrätten välb fru Anna Flittweds brev daterat Stockholm den 26 januari 1681, uti vilket välbemälte fru, ibland flere gods i Mo och Väsbo härader, bekänner sig hava sålt, till gen: Inspect: välb Nils Arvidsson Hägerflycht, efterskrevne hemman här i Tveta härad belägne, nämligen i Hakarps socken sätesgården Jöransberg, av 2 hela hemman med mjölkvarn och torpen Nordskogen, Föråsen, Ryssbo och Strömstorp, sedan hemmanet Rosendal räntar 4 lb, Brunstorp ? lb, Hardstensgärde ? lb, Rogberga socken Mellangården i Åkarp 3 lb, Häljaryd 5 lb, Västraby 5 lb, Ljungarums socken Sanna 4 lb, Svarttorps socken Svarttorp 4 lb, vilka hemman bliva nu samtliga här med uppbjuden å tinget 1 gången”.

[Åke Möller]

Hej alla Arvid-forskare!
Anledningen till att jag tvivlar på att epitafiets adress syftar på Ingarud i Berga s:n är dels att jag inte stött på namnet Göta/Göter-gården trots allt grävande i bl.a. jorde- och domböcker, dels att Ingarud inte är en by utan bara en gård. Men fortsätter vi att spåna och leker med tanken att Götergården är ett adjektiv så kommer ju saken i ett annat läge. Men det känns väl för långsökt?

[Lotta Nordin (Lotta)]

Hej Åke!
 
Jag uttryckte mig lite fel när jag skrev by, jag menar hemman. Ett hemman kunde vara uppdelat på flera brukare och namnet Götergården kan ju ha kommit av någon av dessa brukare som funnits där tidigare, ett namn som kanske bara fanns i folkmun och inte i officiella handlingar.  
 
Här finns lite bättre förklaringar på vad jag menade (så slipper jag trassla in mig ) om bl a hemman/gård i Anbytarforum och här på Båhusarkivet.
 
 
Mvh//
Lotta

[Åke Möller]

Hej Lotta!
Hans Larsson köpte 1628 allan Ingarud och när Arvid senare sökte lagafång för sig så omfattade gården - alltså hela gården - 1/2 mantal. När Arvid Posse 1643 sökte lagafång så anges också 1/2 Ingarud. Det betyder att under hela den tid som Hans och Arvid ägt Ingarud så kan det inte ha funnits någon mera ägare. Dessutom var Ingarud ett etablerat namn redan i mitten på 1500-talet så jag tycker fortfarande inte att det finns plats för någon Göther.
   
1637 (första gången) och 1638 (två gånger) redovisas gården i domboken under lagbudna hemman, d.v.s. avtal om försäljning av Ingarud måste vara skrivet senast 1637.  
 
I dec. 1635 undertecknade Kungl. Maj:t det avtal där Arvid köpte bl.a. 3 hemman Fågelö på Torsö, men först 1639 blev det lagbudet tredje gången.(Det var hit han återvände efter borgmästaretiden i Halmstad.)
 
Mantalslängderna för både 1637 och 1639 upptar dock för Ingarud Arvid Hansson, 10 personer resp. 8 personer, vilket betyder att han då fortfarande brukade gården. Vad mantalslängderna samtidigt säger om Fågelö vet jag inte.  
 
M.a.o.: Jag tvivlar fortfarande på att Ingarud är den plats vi söker - men säker är jag inte.

[Lotta Nordin (Lotta)]

Hej Åke!
 
Om vi bortser från Göthergården ett tag. Är det något mer som talar emot att det skulle vara Ingarud som är Nils födelseplats?
 
När det gäller vad som talar för att det är Ingarud som skrivits Ingaryd på epitafiet, så är det väl att Nils är född 1636 och att Arvid då äger gården och i mantalslängden är skriven där vid den tiden.  
 
Du skriver i din uppsats att Arvid köpte Ingarud av sin far 1629 (sid 9) och sålde gården 1643 (sid 25). Jag får inte det att gå ihop med de laga uppbud som du nämner skedde 1637 och 1638. Är det Arvids köp 1629 som blir lagbjudet först då?
 
Det är svårt att sluta fundera på det här .
 
Mvh//
Lotta

[Åke Möller]

Hej igen!
Jag gick nog lite vilse i tolkningen av alla uppbud och lagafång i mitt senaste svar (och fick för mig att det var Arvids försäljning som blev lagbjudet 1637-38). Men det är din tolkning som är rätt. Och inte förrän i november 1640 sökte  Arvid lagafång på Ingarud.
 
Min tveksamhet till att Ingarud är epitafie-gården beror främst på Göthergården, men också på ordet Wä. Inte en enda gång har jag sett att Västergötland har förkortats på detta sätt.
 
Det är givetvis fullt möjligt att familjen bott kvar på Ingarud hela tiden. Brodern Josts hustru fanns ju kvar på Nyrud under tiden Jost arbetade på Älvsborg och bodde på Sannegården. Men när han fick arbete i Stockholm flyttade hustrun med trots att Jost behåll Nyrud.
 
Hälsningar
Åke

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

Wä för Wästergötland - om jag söker i mina excerpter från Östergötland, Småland eller Västmanland så tror jag mig kunna finna exempel på en sådan förkortning - den känns bekant från någon dödsnotis. Uttrycket uti för Wä får mig knappast att tänka på något så litet som en socken - minst härad eller landskap (eller stad). Hur tolkar Ni språket?
 
Om man har epitafium och är född i ett annat härad/län/landskap så finns anledning att ange detta. - Och om nu Göthergården är en felaktig/förvanskad avskrivning av äldre text? Fanns Södergården, Ingarud (1636? 1702?). - Mantalsuppgiften (Ingarud 1637 o 1639) kommer vi knappast runt.
 
Huvudfrågan kvarstår ändå - varför Weinheem och med vilken innebörd?

[Åke Möller]

Ingarud var en ensamgård - alltså inte belägen i någon by - och under den tid det här gäller brukades den som en enhet. Jag har aldrig sett att Ingarud använts i kombination med annat gårdsnamn, och med en brukare fanns det ju heller ingen anledning till det. Detta bekräftas också av Lundahls Ortnamnen i Skaraborgs län, där det framgår att gården var 1/2 skatte med ordet säteri inom parantes. Lundahl uppger också att namnet Ingary (1561), Ingarydh (1564) och Ingaryd (1874) förekommit. Under 1600- och 1700-talen finns dock inga ex. på stavning med y i Lundahls förteckning och inte heller i CD-rom-versionen av Vadsbo dombok. Men det hindrar ju inte att man kunde stava så i andra sammanhang.
 
Vid ett kommande besök på Landsarkivet skall jag kolla vad jordebok/mantalslängd säger om Ingarud i början av 1700-talet.
 
För egen del är jag mera intresserad av var Arvid bodde under sin Smålandstid än var Nils föddes. Men intresset för namnet Weinheems ursprung delar vi. (Är den tidigare använda versionen Weinheim också en feltolkning, liksom Götagården? Eller förekommer båda varianterna i egna namnteckningar?)

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

Weinheem är den enda stavning (egenhändig namnteckning) jag sett hittills. Det är också den som Hildebrand anger i sin notis i Sv. Biograf. Lex. om Hägerflycht med hänvisn. Magnell; Sandberg, som såvitt jag förstår syftar på Sandbergska samlingen Ä3358 och en artikel? av K Magnell i GF medl.blad 45 1948. (F.ö. borde jag rätta till Niels Arfvedsson Weinheem - i den ovan återgivna namnteckningen!).
 
Tack för värdefulla tankar och upplysningar! Vid tillfälle ska jag studera mer räkenskaper och längder för Småland. - I register över brev och skrivelser i RA expedition kan f.ö. finnas mer matnyttigt, som t.ex. ger id?er om var fler namnteckningar kan sökas.

[Anders Berg]

Hej!
 
Gunnar nämner ovan den 27 augusti Catharina Arvidsdotter Weinheim, som enligt Sjöström, Skånska nationen, var gift med häradshövdingen Jacob Abrahamsson Ulf. Kanske går det att via dessa komma närmare namnet Weinheims ursprung, och kanske var Arvid Hansson kan ha bott när Catharina föddes.  
 
Jacob Ulfs hustru kallas nämligen Weinheim, stavat så, i en dotters dödnotis i Ausås (Skåne) år 1732. Jag citerar:
 
D. 8 Januarij blef Sal. fruu Anna Maria Schenks lijk i Ausåhs kyrka begrafvet. Des graf är straxt på vänstra handen när man kommer in i kyrkan på gången emellan stohlarna. Hon var  
född på Hammars gård i Willands härad Anno 1672 d. 13 Febr, des fader var fordom häradshöfdingen Sal. Hr Jacob Ulf, des moder fru Catharina Weinheim. Hon var gifft i Carlscrona med fordom handelsmannen Sahl. Hr Friederick Schenck, satt Enkia i 20 åhr, och afled Sal. här i Ausåhs Prästegård natten emellan d. 23 och 24 Dec. 1731.
 
Catharina Weinheim bodde alltså 1672 på Hammars gård, som ligger i Nosaby socken i Villands härad. Här finns ingen tvetydighet som i brodern Abraham Ulfs födelseuppgift Ormatofta, som faktiskt ligger i Vä socken i Gärds härad. Kanske Nils Arvidssons epitafium kan vara ett sammelsurium av ihopblandade lokaliteter!
 
(eftersom uppgiften om härstamningen från Schwaben tydligen är mer än osäker, borde inte diskussionen flyttas från Länder - Tyskland till, förslagsvis, Övriga släkter - Weinheim? Eller Introducerad adel - Hägerflycht.)

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

Catharina Arvidsdotter var först gift med befallningsmannen Lars Kling. De hade dottern Catharina, gift med dåvarande borgmästaren i Simrishamn Nils Psilander, vilket bl.a. framgår av katekismilängd 1697 för Simrishamn vid biskopsvisitation den 28/6 detta år.
 
Din uppgift, Anders, är mycket intressant. - Kanske finns det därmed ännu ett intressant samband: Den 9 juli 1670 förekommer Margareta Arvidsdotter, Nils Arvidsson och Hans Billing i samma dokument, nämligen bouppteckningen efter Margaretas första man, Johan Nilsson, borgmästare i Simrishamn 1660-1667. Hon gifter senare om sig med Hans Billing.
 
I bou finns bl.a. huset i Kristianstad samt fastigheter i Nosaby och Näsby (nära Kristianstad). Den 28/9 1670 skriver Margrethe, Sall. Johan Nilssons, brev från Näsby (bilaga till bou, nämnd i tidigare inlägg).
 
Någon bou efter Margareta, död 1677, finns inte, bara en förklaring [Kristianstad FIIa:10 s 107-109] från stadskommissarien Hans Billing 1680 där han säger att ... min hu död, då jag var i Danmark fången och arresterat i Köpenhamn. och ... efter plundringen såå ringa öfferblefna saaker ... är i mina K. barns giömmor. - Hur det stod till med fastigheterna är i detta dokument oklart, det får sökas på annat håll. - Hans Billing var dock stor fordringsägare efter Johan Nilsson så svaret är måhända så enkelt som att Hans Billing tog över fastigheterna på sig.
 
Tack för den nya uppgiften om Weinheim!