ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Melen, von  (läst 1184 gånger)

2008-11-24, 16:15
läst 1184 gånger

Utloggad berig

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 52
  • Senast inloggad: 2011-03-09, 16:06
    • Visa profil
Släkten von Melen (von Mila, Mylau) från Sachsen, Danmark och SverigeNär Stockholm föll för befriaren Gustav Vasa i juni 1523 omgavs han vid  
inmarschen i huvudstaden av två sändebud från den tyska Hansan, Hermann  
Plönnies och Bernt Bomhouwer, bägge från L?beck. Det kan sägas vara  
symboliskt. Gustav Vasa kom att placeras på den nya svenska tronen med  
hjälp av tyska soldater, vapen och pengar.
 
Den tyska hjälphärens betydelse vid Sveriges befrielse har inte  
tillräckligt utforskats. Om orsaken kan man spekulera. Kanske kan  
det vara för att behålla myten om Sveriges befrielse av den inhemska  
bondehären.
 
Genealogen Christopher von Warnstedt påpekade i en postum  
artikel i Släkt och Hävd (Nr 1/1998) att till exempel tysk värvad militär från det lilla hertigdömet Sachsen-Lauenburg vid Elbe söder om L?beck spelat en stor roll i svensk historia med början under 1500-talet och att  
detta i allt för liten utsträckning blivit föremål för svensk forskningsintresse. I Danmark gäller det forskning om släkten von Melen i Kritian II:s regering.
 
Befälhavaren för de omkring 750 tyska hjälptrupper som landsteg från omkring tio skepp vid Söderköping i juni 1522 leddes av den avhoppade danske riddaren Berend von Melen (ty. Bernhard von Mila), som var av sachsisk härstamning.
 
Transporten och truppen finansierades av staden L?beck i Hansan, som var  
oroad över en möjlig dansk dominans i Östersjöområdet. Förvånansvärt nog  
har det inte mer i detalj utretts varifrån von Melen härstammade. Det har  
antytts av svenska forskare att Melen (Mila) är borgen Mylau i tyska  
Vogtland (Sachsen) inte så långt från den tjeckiska gränsen och det torde nog vara riktigt. Något jag kunnat konstatera genom brevväxling med förvaltningen av slottet Mylau.
 
Von Melen blev sedermera ovän med Gustav Vasa och ägnade en stor del av sitt återstående liv åt att strida med den svenska kungen ofta med hjälp av stridsskrifter, som finns bevarade. Men under många årtionden dominerades det svenska hovet och den centrala förvaltningen av inhyrda tyska administratörer. Den svenska flottan och den svenska armén byggdes till stor del upp med tysk hjälp.
 
Von Melen var inte den ende i släkten som valde att tjäna i  Skandinavien:  
 
Sivert von Melen stupade i slaget vid Uppsala 1520. Hans von Melen  
(far till Berend) var dansk landshövding på Fyn, Cunz von Melen var i  
Danmark 1518 (kanske för att delta i Kristian II:s invasion av  
Sverige),  Jörgen von Melen stupade i slaget vid Oexnebjerg på Fyn,  
Henrik von Melen var Gustav Vasas hövitsman på Västerås slott och  
Vilhelm von Melen slogs till dansk riddare i Stockholm 1520.
 
Att von Melen dog i Herbsleben i Thueringen 1561 torde också vara troligt. Slottet där lär vara från omkring 1230. Under den tid von Melen ägde slottet (han var då lanthovmästare i dåvarande hertigdömet Thueringen  och även befälhavare vid fästningen Grimmenstein i Gotha). Under hans tid byggdes slottet ut av byggmästaren N. Gromann. Ett hembygdsmuseum inrättades 1920 i slottet.  
 
Den kommunistiska regimen i DDR lät slottet förfalla och det revs 1958.  
 
Sedan 2000 pågår restaureringsarbeten.  
 
Det är inte säkert att det finns så mycket i danska och svenska arkiv om von Melen efter 1529 men arkiven i Gotha, Erfurt och Jena kan innehålla ett rikt material.En viktig fråga vore kanske också att försöka identifiera samtliga tyska knektar som landsteg vid Söderköping 1522. Vilka var de och varifrån kom de? Finns rullorna bevarade?
 
Vilken roll den tyska hjälphären spelade under perioden juni 1522 till juni 1523 kan utredas närmare. Att det var en viktig roll bör stå utom allt tvivel. Gustav Vasa var i starkt behov av professionell militär hjälp.  
Bönderna hade börjat tröttna. De hade ju sina jordbruk och familjer att  
tänka på och kunde inte vara hemifrån i allt för långa perioder. Men var  
den tyska hjälpen helt avgörande? Min tes är att den var avgörande.
 
Hur skedde värvningen mer i detalj? I vilken utsträckning lämnade av  
Kristian II värvade tyska administratörer och soldater Danmark och gick  
över till svensk tjänst?
 
Det finns anledning att noga och i mer omfattande arbeten pröva tesen om  
den tyska hjälphärens avgörande betydelse i slutskedet av befrielsen av  
Sverige 1522-1523. En vidareutveckling av sådan forskning vore att i ännu  
större omfattning än redan skett undersöka utlänningars och invandrares roll i byggandet av den svenska nationalstaten främst under stormaktstiden.
 
Bertil Häggman
Jur kand, författare
E-mail: bertilhaggman@hotmail.com  
 
Bibliografi i urval
 
 Høvedsman Berend v. Melens Mønstringsrulle. 1520. Danske midderalderlige Regnskaber, R 1, Bd 1, Köpenhamn, 19[44] - 53, s. 159 f.
 
 R. Bergström, Det svenska krigståget mot Skåne vintern 1523. Dess förhistoria och förlopp. Historisk tidskrift 1937.
 
 R. Bergström, Stilleståndsavtalet mellan von Melen och det skånska ridderskapet. Historisk Tidskrift 1942.
 
 Professor Gottfried Carlsson, En stridsskrift af Melen mot Gustav Vasa. Ett fynd i universitetsbiblioteket i Jena, 1918.
 
Professor Gottfried Carlsson, Der Schmalkaldische Bund und Schweden. Geschichtliche Kräfte und Entscheidungen. Festschrift zum 65. Geburtstage von Otto Becker, 1954.
 
 Professor E. Hildebrand, Gustav Vasa och von Melen (Historisk Tidskrift 1901).
 
G. Waitz, L?beck unter J?rgen Wullenwever und die europäische Politik, 2 (1885), ss. 286-90.
 
 Material från brevväxling om von Melen i Bertil Häggmans arkiv.

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna