ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Holland  (läst 5475 gånger)

2013-10-28, 00:21
läst 5475 gånger

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Er domböcker det samme som kirkebøker...  
 
Domböcker är en populär benämning på årsvisa samlingar av protokoll från tings- rådhus- eller kämnärsrätter (i första instans).
 
Eftersom domstolen var den enda organiserade institutionen med legal status, avhandlades, förutom brottmål, affärsuppgörelser, tvister osv. Avtal stadfästes där, såsom testamenten. Släktskapsförhållanden hade ofta stor betydelse, så domböckerna myllrar av människor besläktade med varandra. Särskilt roliga (för oss) är arvstvister, som kunde dra ut över många år, t o m i decennier, och till slut drivas av förmyndare för omyndiga parter.  
 
Det finns många mål som gäller skuldförbindelser mellan handelsmän, skeppare och välbeställda borgare i olika städer runt Östersjön och i Holland och England. Jag har sett flera exempel, där en namngiven borgare i Amsterdam skickat ombud till en svensk domstol för att svara till en fordran och lösa en evetuell arrest för skulden i form av ett skepp liggande i svensk hamn. Den här gruppen personer var mycket internationell och mobil, ofta flerspråkig. Rätt som det var träffade någon medföljande, praktiserande släkting en (svensk) kvinna och därmed fick hans liv en annan riktning i en annan hemort.
LOE

2013-10-28, 11:09
Svar #1

Jan M Keus

Hei Lars-Olov
Takk for info om domböcker. Jeg ser at dette systemet er en skattkammer for genealoger.  
Hvor mye av dette materialet er digitalt tilgjengelig?
 
Det du skriver om ifm handelen rundt Østersjøen og med Engeland og Holland, fikk jeg lære mye om under mitt besøk til Göteborg Stadsmuseet denne sommeren. Nederlendere var jo i utgangspunkt med på planleggingen av selve byen.
Når du avslutter så her: Rätt som det var träffade någon medföljande, praktiserande släkting en (svensk) kvinna och därmed fick hans liv en annan riktning i en annan hemort ville du dermed antyde at slekten Facht/Fagt var av svensk opprinnelse? Og at de få personer med dette navn i Nederland var av svensk opphav?
Jan

2013-10-28, 19:23
Svar #2

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
I Sverige är det mesta av åtminstone 1600-talets renoverade domböcker (de renskrivna exemplar som skickades in till hovrätten) tillgängliga genom abonnemang hos företaget Arkiv Digital. De arbetar successivt med senare material.  
 
Allt material är tillgängligt i form av mikrokort genom SVAR (Riksarkivet).  
 
Jag bifogar en komprimerad kopia av ett foto av en notis om Hans Fogt av den 17 oktober 1669 vid Stockholms rådhusrätt, som jag tagit själv av originalet. Ett ombud för en Christopher Loetz från Kurland kräver Fogt på 370 Dlr kopparmynt enligt en skuldförbindelse av den 15 juni 1655. Fogt gjorde alltså internationella affärer. Formellt är det Fogt som överklagar en dom till hans nackdel i den lägre rätten kämnärsrätten. Rådhusrätten fastställer dock domen och förpliktigar Fogt att utan dröjsmål betala. I båda dessa mål kan akter presenterade av parterna förekomma (det finns dock inga i detta fall), där mera detaljer kan framkomma.  
 
Finska Riksarkivet har digitaliserat och gjort gratis tillgängliga på webben alla (tror jag) domböcker från den svenska tiden. Utvecklingen går mot digitalisering, så jag skulle inte förvånas om holländska Riksarkivet gjort eller planerar att göra motsvarande. Jag ska skriva och fråga dem.
 
Jag avsåg i detta fall invandring av holländare och tyskar till Sverige, som det finns massor av exempel på, som har idag levande ättlingar (exempelvis 16 Facht och massor av Facht-ättlingar med andra namn, t ex min fru !).
LOE

2013-10-28, 23:27
Svar #3

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Jag har letat runt i gahetNA  vid Nationaal Archief  i Den Haag och får intrycket att det finns en massa intressant material, varav en del är scannat, men det mesta inte scannat. Bl a hittade jag scannade dopböcker, gratis direkt tillgängliga på webben.  
 
Jag letade efter domböcker och fick samma upplevelse som i den svenska motsvarigheten NAD: om man inte redan känner till samlingen som man söker och vet exakt på bokstaven hur den rubriceras, så förlorar man sig i hundra- eller tusentals träffar, stort som smått. Jag tycker att det med tyska, svenska och engelska i bagaget är rätt lätt att förstå holländska inom ett avgränsat ämne, som jag som genealog är inriktad på. Att skriva är en helt annan sak, speciellt att veta den exakta termen som brukas och sannolikt är okänd för de flesta holländare också. Efter mycket experimenterande stannade jag för Rechterlijke archiven Amsterdam/Minuten van allerhande akten, Burgemeester en raad van Amsterdam, De magistraat van Amsterdam. Jag kanske har fått fram vad som finns men kan inte avgöra detta. Kanske finns inte vad jag tar för givet ska finnas. Är det något speciellt lurigt med Amsterdam ?
 
Till slut skickade jag en fråga till arkivet. Vi får se vart det leder.
LOE

2013-11-05, 18:42
Svar #4

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Jag hänvisades till Stadsarchief Amsterdam, som länkade till följande arkiv och söktjänst:
 
Archieven van de Schout en Schepenen, van de Schepenen en van de Subalterne Rechtbanken: http://stadsarchief.amsterdam.nl/archieven/archiefbank/inventaris/5061.nl.html
 
Confessieboeken zoek:
http://stadsarchief.amsterdam.nl/archieven/archiefbank/indexen/confessieboeken/z oek/index.nl.html
 
Där finns en massa intressant stoff, varav en hel del skannat och utlagt på webben, men.
Det kostar mycket, i praktiken är tjänsten oanvändbar för forskning, när frågeställningen är så öppen att man måste söka sig fram. Man kan inte bara titta utan måste formellt köpa kopior av de sidor, som man vill titta på och kopiorna kostar ? 0,5 per st, om man inte köper en hel volym (som kan bestå av några hundra sidor), då de kostar ? 0,343 per st. På bara en kväll kan man bränna ett årsabonnemang på ArkivDigital och för att genomföra projektet tusentals kronor. Till detta kommer en okänd administrativ börda med att beställa sidor. Jag har framfört mina synpunkter och fått svaret att internetaccess är gratis inom arkivbyggnaden - toppen !
 
Detta får förbli en framtidsdröm.
LOE

2013-11-05, 19:35
Svar #5

Utloggad Lars Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 201
  • Senast inloggad: 2020-12-31, 05:22
  • Mogenealogen
    • Visa profil
Lars-Olov,
 
jag har ibland (fast inte i Holland förstås) använt metoden byta tjänster med varann.
Jag har då skrivit till en lokal släktforskarförening och bett om hjälp, och samtidigt erbjudit mig hjälpa till med forskning här i landet.
 
/ Lars

2013-11-05, 19:40
Svar #6

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Jo, jag har praktiserat detta med framgång gällande Finland. I det här fallet är dock frågeställningen så oprecis, så insatsen kan bli omfattande. Jag skulle behöva komma i kontakt med någon som forskar på aktuell släkt eller har vana vid forskning i alla slags dokument från tidigt 1600-tal. Kan du rekommendera något Anbytarforum i Holland ?
LOE

2013-11-05, 22:19
Svar #7

Jan M Keus

Å bytte tjenester er en veldig god vei å gå. Med mindre du selv reiser til A'dam.
Jeg har selv byttet med en slektsforsker i Stockholm som hadde aner i Norge.
 
Utgangspunkt må være en genealog som bor i eller rundt Amsterdam, og som har interesser i Sverige (eller Skandinaviën). Han må ville besøke lesesalen og hente opp (gratis) de nødvendige dokumentene. Da kunne jeg tenke meg at NGV (Nederlandse Genealogische Vereniging) må være den som kunne formidle ditt spørsmål/tilbud.
NGV har avdelinger i de store byer, som Amsterdam.
 
Så finnes det en site i Nederland GenealogieOnline og Stamboomforum. Her kan man tilby og be om genealogiske tjenester.
Jeg er medlem, og har hatt diverse brukbare kontakter. Jeg tror at man kan sende inn uten nødvendigvis å være medlem, men det koster intet, så det er lett å registrere seg.
Hva synes du?
Jan

2013-11-05, 22:44
Svar #8

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Vid Genealogie Online og Stamboomforum har jag redan registrerat mig och jag har ställt en fråga. Vi får se vart det leder. Jag lider ingen brist på forskningsuppgifter, så jag kan vänta och se. Ett problem, som man kan stöta på, är att den eftersökta uranan lämnade sitt ursprungsland som ung och därmed inte lämnade några ättlingar där, som kan ha blivit släktforskare. Detta har drabbat mig i Danmark, Finland och Frankrike hittills. Alldeles tyst, när man frågar....
LOE

2013-11-05, 23:08
Svar #9

Jan M Keus

Jeg håber at et tilbud om utveksling hjelper.  
Jeg har just nu precis gått inn på websiten til NGV, og se at man som gjest kan søke og stille spørsmål.
Det er verdt et forsøk.
JanM

2013-11-15, 14:40
Svar #10

Utloggad Maria Menninga

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 79
  • Senast inloggad: 2014-12-11, 11:51
    • Visa profil
Det finns ju en hel del väldigt bra öppna arkiv också - det är bara att de är samlade per stad eller provins, i princip. Därför måste man råka ha forskningsintressen i de arkiven. Min mans anfäder går ofta att hitta i allegroningers.nl, själv har jag hittat många av mina gamla valloner i Dordrechts stadsarkiv. I synnerhet i Dordrechts stadsarkiv har jag hittat många intressanta dokument - testamenten, överlåtelsebrev, fullmakter osv.  
Jag håller med Lars-Olov om Stadsarchief Amsterdam. Det är så väldigt litet som är digitaliserat, och så betalar man för fantastiska scannar (just för att de digitaliserar för hand, just då), men den scannen kunde ju därefter ha blivit utlagd för andra att titta på också.. Nåja, det är ju också så svårt att avgöra om man har hittat rätt dokument när man inte kan kika litet på det först.
 
Tycker ni att Genealogie Online och Stamboomforum funkar bra? Jag tror att jag är litet bortskämd med anbytarforum, för jag tycker det är svårt att hitta levande trådar och det är svårt att hitta rätt, sökning på sajten är meckig (och då pratar jag ändå flytande holländska).

2013-11-16, 11:27
Svar #11

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Jag kan bara hålla med Maria. Anbytarforum känns lättillgängligt p g a en genomförd struktur (vilket inte hindrar att det kan göras ännu bättre förstås). Jag känner inte till något lika bra forum. Det finska SUKU Forum är ganska bra också.
 
Amsterdams stadsarkiv verkar ha fastnat i den här föreställningen, som innebär att det bästa får skymma det möjliga. De har prioriterat perfekt dokumentation framför tillgänglighet. Finska riksarkivet har gjort precis tvärtom och gjort mormonfilmerna från åtminstone den svenska tiden gratis tillgängliga på webben. Alla tidiga renoverade domböcker, länsräkenskaper från 1500-talet och framåt, en massa mindre specialsamlingar osv. Den kvaliteten duger oftast alldeles utmärkt för genealogisk forskning. Skulle man hitta något dokument av stort symbolvärde får man satsa ett par hundra eller åka till Finland. I Sverige har SVAR och Arkiv Digital revolutionerat forskningen. Användandet kostar, om man vill sitta hemma, men det handlar om begripliga och rimliga kostnader.
 
De holländska fora har jag för liten erfarenhet av och min fråga är så smal, att det kanske inte finns någon som har svar.
LOE

2013-11-16, 18:16
Svar #12

Utloggad Marianne Silfverlåås

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 131
  • Senast inloggad: 2024-02-23, 20:25
    • Visa profil
Hejsan!  
 
Jag har en av mina anfäder som kom från Holland till Kalmar på slutet av 1500-talet eller början av 1600-talet. Hur stor är chansen att det finns något bevarat från den tiden i Holland? Vet ej var i Holland han kom i från. Någon som vill komma med förslag varifrån man helst åkte om man skulle till Kalmar på den tiden?  
Tack för alla förslag!
Marianne
Med vänliga hälsningar
Marianne Silfverlåås

2013-11-16, 21:21
Svar #13

Jan M Keus

Man kan seg jo også spørre hva som gjorde at en nederlender reiste til Kalmar. Dette kan muligens lede til stedet han/hun kom fra.
 
1)
Slutten av 1500-tallet var jo den perioden med religionsforfølgelser. Mange reiste/flyktet fra de sørlige deler av Nederlandene/Belgiën nordover.
 
2)
Midten og slutten av 1500-tallet var det også byggeaktivitet rundt Kalmar Castle; kanskje med importerte bygningsarbeidere?
 
JanM

2013-11-17, 00:53
Svar #14

Utloggad Marianne Silfverlåås

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 131
  • Senast inloggad: 2024-02-23, 20:25
    • Visa profil
Hej Jan M  
Tack för de förslagen!  
 
Detta finns att läsa i Elgenstierna och det enda jag vet:
 
Peter Verklaes;inkom från Holland och nedsatte sig som borgare i Kalmar; levde ännu 1595; död före 1601. - G. m. Brita, som efterlevde  
 
Son:
 
Hans Verklaes adlad Silfvelåås, till Törnerum i Ryssby sn(Kalm.);en förmögen och betydande man i Kalmar; borgmästare därst.1630  
 
Källa: Elgenstierna Den introducerade svenska adelns ättartavlor
 
I Kalmar och Kalmarbor under 1600-talet står att läsa att denna son, Hans, var en driftig och vaken affärsman. Han ägnade sig åt in (bl a salt från utlandet)och utförsel av varor (bl a arbetad ölandssten)Han ägde också två skutor han köpt i Tyskland samt arrenderade Rådhuset i Kalmar.
 
Utifrån lite av sonen Hans meritlista, som kan göras längre, kan man anta något om fadern Peters bakgrund och härstamning?  
 
Marianne
Med vänliga hälsningar
Marianne Silfverlåås

2013-12-26, 20:36
Svar #15

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Jag kan rapportera lite om min Hollandsforskning, till eventuell nytta för någon.
 
Jag fick kontakt på Stamboom Forum. Två entusiastiska och kunniga forskare har hållit mig sysselsatt över julen med olika uppslag och upplysningar. De har ingen anknytning till släkten Facht men blev tydligen fascinerade av frågeställningen och kanske roade av kontakten med en nyfiken ”utlänning”. Så Stamboom Forum är absolut värt ett försök. De t o m erbjöd sig att kolla på bibliotek. Jag skrev på engelska, som holländare inte brukar ha några problem med.  
 
Med forskarnas hjälp har jag insett att jag bör söka på Vacht/Vagt och liknande. En enda Facht har jag hittat - betydligt flera, om än ganska få, Vacht osv. Om man tänker sig en medlem av en handelsfamilj Vacht som kommer till Sverige, så inser man att han kan tycka att namnet är ett problem: fel uttalat, fel associationer. Vacht betyder skinn/hud. Detta resonemang kan vara tillämpligt i andra fall också.
 
Jag upptäckte att Amsterdams kyrkböcker är indexerade och digitaliserade:
 
http://stadsarchief.amsterdam.nl/archieven/archiefbank/indexen/ondertrouwregiste rs/handleiding/index.nl.html
 
Index kan man gratis söka i, själva dokumenten får man köpa. I vissa fall finns det material ända från 1500-talet.
 
Det förtjänar att påpekas, att man på FamilySearch kan beskåda alla mormonfilmade kyrkböcker. Om man har tur, så är innehållet delvis indexerat.
 
Om man söker en mycket tidigt levande person, som kan ha utmärkt sig något i ett speciellt avseende, så är litteraturstudium ofta fruktbart. Nu med Google Books kan även uråldriga, ”nördiga” böcker framkallas i dagsljuset. Jag vet inte hur Google fungerar, men jag har fått för mig att orten där man som frågare befinner sig kan ha betydelse för sökandet. Jag använde alltså Google Boeken:
 
http://books.google.nl/?hl=nl
 
Ett generellt motiv för litteraturstudium är behovet av förståelse av det historiska sammanhanget för att kunna bedriva lite mera avancerade utredningar (Läsa holländska böcker ? Ja, det är förvånansvärt lätt att läsa holländska inom ett bestämt ämnesområde, åtminstone om man har den gamla skolans tyska och engelska i bakhuvudet). Men det finns flera böcker än man kan hinna läsa i en livstid, så det gäller att hitta det väsentliga. En sammanställning av historisk litteratur som jag tipsades om är den på historici.nl:
 
http://www.historici.nl/
 
Ytterligare en sammanställning är den på DBNL:
 
http://www.dbnl.org/
 
En fantastisk bok hittade jag på historici.nl - en handledning till svenska arkiv av en forskare som tillbringat lång tid med att fullständigt dammsuga fram allt material med anknytning till Holland:
 
Römelingh, J.: EEN RONDGANG LANGS ZWEEDSE ARCHIEVEN - Een onderzoek naar archivalia inzake de betrekkingen tussen Nederland en Zweden 1520-1920  (Gravenhage 1986)
 
Den finns helt tillgänglig på webben:
 
http://www.historici.nl/Onderzoek/Projecten/NederlandEnZweden1520-1920
 
Dess motsvarighet åt andra hållet letar jag fortfarande efter.
 
Om jag hittat min person ? Nä, men en person värd en närmare undersökning har jag till påseende.
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2013-12-26 21:00)
LOE

2013-12-26, 23:08
Svar #16

Jan M Keus

Kjære Lars-Olov. Takk for din rapport. Her er det mange interessante kilder. Som jeg skal se litt nærmere på. Særlig www.historici.nl som jeg skal bruke i min research etter svensken Gabriel Torgerstedt.
Det kan bli spennende å se hva du finner ut av den person värd en närmmare undersökning
Fortsatt God Jul
JanM

2013-12-28, 14:24
Svar #17

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Lite flera nyttiga länkar, som jag fått:
 
Het Centraal Bureau voor Genealogie (CBG) -  
Centrum voor familiegeschiedenis
:
http://www.cbg.nl/
 
En databas med information till nytta för släktforskare är  
Digitale Bronbewerkingen Nederland en België:
 
http://www.geneaknowhow.net/digi/bronnen.html
 
WieWasWie är en databas med en massa familjehistoriska dokument:
 
https://www.wiewaswie.nl/personen-zoeken/
 
Holland har också ett Kungligt bibliotek, Koninklijke Bibliotheek, vilket har en sökbar beståndsförteckning:
 
http://kb.nl/en
 
Om de är lika kompletta som det svenska KB med den svenska leveransplikten, ska jag låta vara osagt.
 
Det verkar inte finnas något LIBRIS men det holländska KB i Den Haag använder delvis WorldCat som en sorts samkatalog (se KB:s hemsida). De har även en del kataloger som är tillgängliga på nätet med inlogging
LOE

2013-12-28, 16:41
Svar #18

Jan M Keus

Hei
Hvis du vil ha flere nyttige genealogiske sites fra Nederland, så har jeg laget en oversikt på Norsk Slektshistorisk Foreningens hjemmeside (www.genealogi.no) under tittelen Slektsforskning i Nederland, utarbeidet for Arbeidsgruppen for europeiske aner
JanM

2013-12-28, 16:55
Svar #19

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Bra. Jag har upprepat en hel del redan känt.
LOE

2013-12-31, 12:48
Svar #20

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
GenVer är en bra ingång till kyrkböckerna bl a. Man kan se det som ett skal till Familysearch:
 
http://www.genver.nl/
 
Beträffande kostnader för digital åtkomst kan jag säga att de mest skiftande system finns i olika arkiv. Det enda system, som jag inte träffat på är, det mest vettiga, som vi har i Sverige, att man kan abonnera på tjänster. Man kan ju alltid önska sig gratis tillgång, men gratis innebär ju att kostnaderna ska bäras av någon annan. Jag betalar gärna en rimlig avgift, men systemet ska vara praktiskt.
 
Det pågår en debatt i frågan på Stamboom Forum - den är inte olik den svenska.
LOE

2014-01-13, 22:47
Svar #21

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Om Amsterdam är av intresse kan följande handledning vara till nytta:
 
GIDS VOOR GENEALOGISCH ONDERZOEK IN AMSTERDAM:
http://stadsarchief.amsterdam.nl/archieven/raadplegen_en_gebruiken/handleidingen /handleiding_genealogie2007.pdf
LOE

2015-03-22, 07:38
Svar #22

Utloggad Britt (Ann) Svärd

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 476
  • Senast inloggad: 2019-11-06, 15:38
    • Visa profil
    • www.aones.com
Någon som kan tipsa om hur jag ska hitta föräldrarna till Johan Kees van Asperen f 1921-07-15 enl dödboken i Jordanien men Holland anses av ättlingar vara hans hemland. Johan dog 1975-06-26. Britt

2015-03-22, 18:19
Svar #23

Jan M Keus

Hei Britt
Navnet Van Asperen er kjent i Nederland fra forskjellige kilder, først og fremst fordi det fantes en adelig slekt Van Asperen, samt at folk tok navnet fordi de kom fra stedet Asperen.  
 
På hjemmesiden til den genealogiske foreningen Ons Voorgeslacht, som dekker fylket Zuid-Holland omtales to genealogier:
 
De familie Van Asperen (Alblasserwaard) door B. de Keijzer, 1990: 284-293
- Stamreeks Van Asperen, Crom (van Asperen), Van Eck door H.T.M. de Raad 2006: 73-81, 577-578
- zie ook Jongeneel (=en annen adelig slekt som er relatert til Van Asperen)
 
Jeg har sett litt på hjemmesiden til Genealogie Online,  
hvor det vises henvisninger til slektsforskere som har Van Asperen i sine stamtavler.
 
Jeg så ditt oppslag på Google. Men han er ikke født i Jordan. På hjemmesiden til Oorlogsvliegers in dienst van Royal Air Force en Fleet Air Arm tussen 19 mei 1940 en 1 januari 1945 forekommer hans navn. Fødselsdatum stemmer, og han er født i Batavia(i dag Jakarta) Hans oppgave der omtales som Waarnemer (observer).
Dette åpner for nye søkemuligheter, idet det finnes en god del Nederlands-Indische genealogiske kilder på nettet i Nederland.
 
For øvrig:
Er Aina Kindblad svensk?
 
Hilsen
JanM

2015-03-23, 00:40
Svar #24

Jan M Keus

Salut Britt
Med hjelp av kollega slektsforskere i Nederland har jeg følgende opplysninger:
I folkeregister Amsterdam finnes et familiekort på navnet Johan Kees van Asperen, f 1921.  
Dessverre er kortet ennu ikke åpenbart, men kan sees på, om man henvender seg til arkivet
Det vil si at man må registrere seg som bruker, og være innstilt til å betale et beløp for å kunne se kortet.
 
 
Amsterdam Gemeentearchief (Amsterdam Stadsarchief)
[van] Asperen, Johan Kees
geboortedatum:1921
Archief van het Bevolkingsregister Amsterdam: archiefkaarten
Archiefkaarten: NL-SAA-3330914
deze kaart is nog NIET openbaar, lees voor meer info de Handleiding.
 
Mormonerne melder også om fødselen, det kan man se på film i deres slektscenter (i Stockholm?) for året 1921, fische 1208810 (item 7)  
 
I regionalarkivet for byen Alkmaar i Nord-Holland-fylke finner jeg en registering på
George Hendricus van Asperen
Plaats: Bergen  
Bron: Bevolkingsregister  
Periode 1922-1939  
Bevat Gezinskaarten
Soort registratie inschrijving  
Pagina
0206  
Geregistreerde
George Hendricus van Asperen  
Plaats geboorte Amsterdam  
Datum geboorte 08-02-1888  
Geregistreerde
Helena Alberdina Elisabeth Boers  
Plaats geboorte Amsterdam  
Datum geboorte 05-12-1890  
Deres ekteskap stod 29 juni 1916 i A'dam.
 
Vi tror at dette er foreldrene.  
 
Nemlig via Delpher historiske aviser for Nederland og kolonier finner vi 1985 en dødsannonse for Wilhelmine Johanna Richshoffer som giftet seg 18 11 1930 med George Hendricus van Asperen, enkemann etter Helena A E Boers. Wilhelimina Richshoffer levde mellom 13 april 1899 (i Eemnes)og 9 aug 1985.
 
Man gjenkjenner navnene etter Johan Kees' foreldre i hans barn: George og Helena.
 
Dessuten opplyser min kilde at sønnen til Johan Kees blev født i Semarang (Java)
Det vil kanskje kunne bidra til flere informasjoner og å lese gjennom skipslister for dem som vendte hjem til Nederland etter at Indonesia ble selvstendig i 1948 og stilte som betingelse for den Nederlandsk-Indiske befolkning enten å vende hjem, eller å bli Indonesisk statsborger. Hvordan Johan Kees kom til Sverige er interessant å vite. Hva dette alt har å gjøre med Jordan er også et spørsmål.
 
Konklusjonen: Man finner det endelige beviset for hvem forelderne var hos Mormonerne og familiekortet i Asterdam.
La høre fra deg.
JanM

2015-03-23, 13:44
Svar #25

Jan M Keus

Salut Britt
Jeg har ikke hørt noe fra deg. Men her er i hvert fall ytterligere opplysninger som mine nederlandske venner har samlet.
(14.6 k)

Deler av teksten er nederlandsk, idet jeg har skrevet direkte fra original dokumentet. Si meg om du ikke forstår meningen.
 
Fra Centraal Bureau voor Genealogie har jeg liggende original av dødsannonsen til George Hendricus van Asperen. Gi meg din e-postadresse, så kan jeg sende den også.
Vennlig hilsen
JanM

2015-03-23, 18:12
Svar #26

Utloggad Sven-Ove Brattström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3276
  • Senast inloggad: 2024-02-09, 14:25
  • Bilden är gammal, mera rynkor nu :)
    • Visa profil
Johan Kees van Asperen arbetade för flygbolaget KLM.
Aina Kindblad var född i Ulrika Eleonora församling (Stockholm), 1918-11-22.
 
(Meddelandet ändrat av brattis 2015-03-23 18:19)
Brattis (före 2004 Linewizard) = Sven-Ove Brattström

2015-03-23, 19:05
Svar #27

Utloggad Anneli Isaksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1060
  • Senast inloggad: 2024-03-12, 19:48
    • Visa profil
    • www.kindsdombok.se
Hej Britt
 
Här är dödsannonsen för George Hendricus van Asperen, död 30 nov 1958 i Heemstede, Noord-Holland, 70 år gammal. Det måste vara fadern, för här nämns J.K. van Asperen och A. Kindblad i Stockholm bland de sörjande. (Haarlems Dagblad, 1958-12-04,s. 6, http://www.noord-hollandsarchief.nl)
 

 
Vänliga hälsningar
Anneli Isaksson

2015-03-25, 18:14
Svar #28

Utloggad Britt (Ann) Svärd

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 476
  • Senast inloggad: 2019-11-06, 15:38
    • Visa profil
    • www.aones.com
Tusen tack alla snälla, hjälpsamma forskare! En jätteknut löstes upp tack vare er hjälp! Ja, Aina Kindblad är svensk. Jordanien står som födelseort i den svenska dödboken men ättlingar hävdar även de att det är Jakarta som gäller. Dessvärre kan jag inte öppna ditt dokument, Jan. Ska försöka komma åt Amsterdams stadsarkiv. Kanske det går att komma vidare på internet. En undran är ju till vilken av de av dig, Jan, angivna kategorierna som namnet är hänförbart. Faderns dödsannons ger också mycket information. Britt

2015-03-25, 20:36
Svar #29

Jan M Keus

Britt, her kommer dokumentet direkte. Jeg har oversatt noen av de kanskje mest ukjente ord.
Da håber jeg at du har fått svar på alle spørsmål.
 
Family Search, Netherlands, Registration 1811-1950 Amsterdeam
Huwelijksbijlagen 1930 page 801, 802, 803, 804, 805.  (Huwelijk=Ekteskap)
 
Bruidegom: George Hendricus van Asperen, 42 jaar, chef magazijnmeester bij de Koninklijke Pakketvaart Maatschappij, geboren alhier (=Amsterdam) den achtste februari 1888, woonplaats in de gemeente Batavia, Nederlands-Indië. (Koninlijke Pakket Maatschappij=Royal Transport Compagny, som forsørget det meste av gods- og persontransport mellom de forskjellige øyene i den Indiske Archipel)(gemeente=kommune)
Zoon van Cornelis van Asperen (overleden=død) en Catharina Andres.
 
Weduwnaar van Helena Alberdina Elisabeth Boers, geboren Amsterdam. Zij was 36 jaar toen ze overleed op 22 oktober 1927, wonende in Batavia. Dochter van Johannes Andreas Boers en Johanna Marie Bremer, beiden overleden. Plaats van overlijden Sint Carolus Ziekeninrichting (sykehus) Selemba.  
 
Bruid: Wilhelmina Johanna Richshoffer
31 jaar, zonder beroep (uten arbeid)
Geboren in Eemnes, 13 april 1899
Woonplaats no 38 Rembrandtplein, dochter van Cornelis Frederik Richshoffer, zonder beroep, wonende in de gemeente Bussum  en Metje Verheuvel (overleden)
 
De bruid is Nederlandse door afstamming.(=opprinnelse)
 
Kerkelijke gezindte(=Kirkelig tilhørighet)
man: Evangelisch Luthers
vrouw: RK (Katolsk)
Datum huwelijk: Dinsdag 18 november 1930, Amsterdam
 
Dødsannonsen for George Hendricus van Asperen som ligger i arkivet til Centraal Bureau voor Genealogie i Den Haag viser at han døde 30. november 1958 i Heemstede. Her vises dessuten at J K van Asperen og A van Asperen-Kindblad på dette tidspunkt bodde i Stockholm.  
En eldre søster bodde i Melbourne: C G in 't Hout-van Asperen (gift med M A in 't Hout) og en sønn i Heemstede: G R van Asperen (gift med C J van Asperen-Verhagen)
Adres i Heemstede: 4. desember 1958, Molenlaan 13.
Begravet på Nieuwe Oosterbegraafplaats i Amsterdam

2015-03-25, 21:16
Svar #30

Jan M Keus

Britt, du skrev.
En undran är ju till vilken av de av dig, Jan, angivna kategorierna som namnet är hänförbart.  
 
Hva mener du med dette? Er det opprinnelsen til navnet du mener? Jeg antydet i begynnelsen at slekten er temmelig utbredt, adelig (utdød) og personer som kommer fra stedet Asperen.
Dette sier Wikipedia om stedet Asperen
 
Asperen is a village in the Dutch province of Gelderland. It is a part of the municipality of Lingewaal, and lies about 10 km east of Gorinchem on the river Linge. It received city rights in 1313.
In Roman times Asperen was the location of the Roman settlement Caspingium from which it takes its name.
In 2001, the village of Asperen had 2932 inhabitants. The built-up area of the village was 0.72 km², and contained 1087 residences.
The statistical area Asperen, which also includes the peripheral parts of the village, as well as the surrounding countryside, has a population of around 3060.
Until 1986, Asperen was a separate municipality; until that year, it was located in the province of South Holland.
 
Dirk Willems was a notable resident, as a sixteenth-century martyred Anabaptist - most famous for his act, after escaping from prison, of turning around to rescue his pursuer, who had fallen through thin ice while chasing Willems. This resulted in Willems being recaptured, then tortured and killed for his faith.
 
A number of family surnames and variations originate from this place name, such as Van Asperen, Asperenn, Asperenns, Asperens, Asperene, Asperenes, Asper, Asperren, Aspperen and Aspperens.
 
Den nobiliserte slekten Van Asperen var i utgangspunkt en yngre gren av ridderslekten Van Arkel. Mellom 1269-1272 omtales en Johan (!) van Asperen, oppgitt som sønn av Herr Otto Van Asperen & Heukelom, bror av Jan den Første av Arkel. Slekten beskrives av Korteweg i verket De Middeleeuwsche Heeren van Asperen (1952). Du kan også lese forklaringen av navnet ved å gå til hjemmesiden av Meertens Instituut.
 
Hilsen
Jan

2015-03-26, 11:37
Svar #31

Utloggad Britt (Ann) Svärd

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 476
  • Senast inloggad: 2019-11-06, 15:38
    • Visa profil
    • www.aones.com
Stort tack för denna ovärderliga hjälp, Jan! Även Sven-Ove och Anneli! Utan detta forum hade jag inte kommit någon vart med min forskning. Tyska och engelska är inga som helst problem, holländska har ju en del tyska i sig, så jag förstår en hel del men den förnämliga översättningen till engelska gör allt mycket lättare att förstå. Jo, jag menade om namnet, enligt din uppfattning, är att hänföra till orten eller om det kan tänkas vara en adlig variant. MFG Britt

2015-10-15, 10:17
Svar #32

Sune Lundin

Jag söker ättlingar till Lars Werkelin född 4 juli 1824 på Fårö Gotland, Han flyttade till Holland och gifte sig där, Vet inte var han bosatte sig i Holland. Han var sjöman,kanske gick han iland där. Son till Olof Mikaelsson Werkander f 1797 på Fårö och Sophia Lindell född 1798 i Stenkyrka Gotland.

2015-10-17, 13:17
Svar #33

Jan M Keus

Hei Sunne Lundin
Jeg har søkt i et antall datakilder i Nederland: Folkeregisteret for hele landet, samt de speciale registre for Den Haag, Rotterdam og Amsterdam. Ingen treff. Har også søkt på fornavnet Lars, men tyvär. Heller ikke siten til GenealogieOnline gir noen resultat, noe som ville innebære at han ikke har etterlat seg etterslekt. Dette er bare en theorie, fordi hans etterslekt ikke har mixed seg med andre familier.
 
Har du noen formening om han kan ha byttet slektsnavn?  
Jeg trenger mer info.
Hilsen
JanM

2015-10-17, 19:19
Svar #34

Sune Lundin

nej det tror jeg inte att han har bytt namn, Men det finns i Holland flere nu levande personer med det namnet Werkelin, två som är sangere. Gift i Holland vet jeg att han var, så stod det i kirkeboken.

2015-10-17, 22:34
Svar #35

Jan M Keus

Sorry Sune, jeg finner intet i Nederlandske kilder. Heller ikke telefoncatalogene gir tilslag. Det samme gjelder Koninklijke Bibliotheek's overzicht av aviser og tidsskrifter samt Centraal Bureau voor Genealogie.
Jeg pleier å finne ut av det på en eller annen måte, men nu må jeg melder pass.
Dessverre.
 
Lykke til med videre søk.
JanM

2015-10-17, 23:53
Svar #36

Sune Lundin

I USA finns emigrerade tidigt från Holland John Werkuelien emigrerade 1848 med sina föräldrar, Wisconsin USA. Finns även en Annie Werkeleen f 1884 i USA vars föräldrar är födda i Holland. också i Wisconsin.

2017-08-10, 13:54
Svar #37

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info

Tveta härads dombok 1681 den 28 juni är en Annika Christoffersdotter ställd inför tinget. Hon sägs bo hos fänriken Olof Boall i "Hämmestorp", född i Västergötland, Vilske härad och "Giökum" socken. Lägersmål - barn fött - och annat som att fänriken varit gift och lämnat sin hustru i Stettin. Annika uppger att hon är barnfödd i "Aleboo häradt" och fadern hade varit bruksförvaltare vid bruket i samma härad. och bott i Åleshulta socken. Hennes mor - en änka - är nu boendes i Våxtorpa södergård, "Össbo häradt" och det är ovisst om "thenne kånan" är äkta eller ej.

Googlade på "bruksförvaltare Christoffer" och fick en rolig träff:
"Gården Ålshult, där masugnen uppfördes, ägdes av rikskanslern Axel Oxenstierna. Masugnen uppfördes av holländaren Jan van Gent. Driften inleddes 1634 och efter Jans bortgång 1641 fortsatte hans änka Bartge Jacobsdochter att driva bruket. Några år senare slog hon sig ihop med Huseby bruks förvaltare Christoffer Klatt, både på det professionella och privata planet."

Christoffer Klatt var svårare att hitta med sökning, men så prövade jag idag med Bartge Jacobsdochter och fick träff på AF under "Länder Holland" från 2012:
"Det gäller Michel Hindersson, död 24/11 1689 i Kopparberg. Han gifte sig först med Anna Lybecker, och efter hennes död gifte han om sig med Maria van Gent (1658/59), vars föräldrar, Jan van Gent och Bartge Jacobsdochter, kom frân Amsterdam. Michel och Maria byggde Laxbrogârden, som nu stâr pâ Skansen under namnet Bergmansgârden. "

Vänligen,

Olle Elm
Vänligen,
Olle Elm

2019-04-07, 01:31
Svar #38

Utloggad Per Lennartsson Branthle

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 51
  • Senast inloggad: 2023-12-12, 15:14
    • Visa profil
Maria Hansdotter, född 1780 i Amsterdam, (död 1843-11-23 i Brantevik, Simris socken), är en kvinna som dyker upp i husförhörslängderna i socknarna Simris, Simrishamn och Brösarp på Österlen i Skåne omkring 1810 och framåt. Uppgiften att hon skall vara född i Amsterdam har jag sett tidigast i Simris AI:1 (1811-1813) Bild 43/sid 18. Det finns inget födelsedatum utan bara året 1780 nämns. Hon hankar sig fram som piga och deja och nedkommer med ett antal oäkta barn mellan 1810 och 1823.

Är det någon som har något uppslag om hur man skulle kunna försöka finna denna kvinnas födelsenotis och ev. tidigare liv i Nederländerna?

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna