Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-29

[Aronsson.Gun]

Är det någon som vet var Kunhilto (Tyskt Y) socken i Finland låg.Tidsperiod 1600-tal
Jag har en Andersson Purp,som härstammar därifrån.

[Krister Lundmark]

Mörskima, var ligger det?
Har en förfader, skomakaren Erik Ekholm Född 1752. Han flyttade 1777-08-01 från ”Mörskima” till Jalkaranda (Jalkaranta), Hollola, Tavastland (Hollola kommunionbok 1776-80, fol 35). Har kontaktat en person som forskat mycket i Mörskom/Myrskylä i Nylands län men det verkar inte som ”Mörskima” är samma som Mörskom.

[Carina Jakobsson]

Jag undrar om det finns en socken i Finland som  heter Maria eller Marie. I dödboken Borås Sverige 1779 tycker jag att det står Mariae socken uti Finland. Var i så fall ligger detta ställe? Söker efter namnet Segrelius där.  
 
Med vänliga hälsningar
Carina

[Kirsti Ervola]

Hej Carina,
antagligen avses Maaria / StMarie, som numera är en del av Åbo stad. Adress till pastorsexpeditionen är:
StMarie församling
PB 922
20101 Åbo
 
Mvh KE

[Ulla Jonsson]

Jag undrar om någon har anknytning till en gård, som jag ej är säker på var den ligger, Mäntyharju kanske utanför Sumiainen? Familjen som bodde där hette Otto Toffer.
tacksam för tips.
Hälsningar  
Ulla Jonsson

[Ingrid Wikberg]

Var ligger orten Huittinen? Omkring 1946 och flera år framåt var det en fadderort för Bergs församling i Jämtland. Det var ett sätt att hjälpa det mycket hårt krigsdrabbade Finland genom diverse gåvor.  
Jag har läst lite om det i en årlig skrift som heter Berg och Åsarne.
I juni månad år 1950 besökte prosten i Huittinen, Ernst Elovaara, Bergs församling och predikade bl a i kyrkan, hans värd var dåvarande prästen i Berg, Jan Berndes.
Jag är intresserad av att höra lite mera om detta med fadderort och om man i Huittinen minns hur kontakten var och vad den betydde.

[Harri Blomberg]

Terve Ingrid! Huittinen eller Vittis som orten heter på svenska ligger i landskapet Satakunda i västra Finland, sydöst om Björneborg (Pori)
 

 
Mvh
Harri Blomberg

[Harri Blomberg]

Huittinen
 
Huittinen [hui?t:in3n] , sv. Vittis, kommun och stad i Satakunta (Västra Finlands län), Finland; 390 km2, 9 335 inv. (1998). De flesta arbetsplatserna finns inom servicesektorn och inom industrin. Största arbetsgivare är staden själv, Saarioinen Oy (livsmedel) och Huittisten Lihapojat Oy (livsmedel). Förutom köttprodukter och korv tillverkas här 2/3 av Finlands grönsakskonserver och sylter.
 
Källa Nationalencyklopedin (2004-01-02)
http://80-www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=205937
 
Fadderortsrörelsen
 
fadderortsrörelsen, det system med svenska bidragsgivande orter (fadderorter, ursprungligen adoptivorter), som utvecklades under slutet av vinterkriget i Finland. En drivande kraft var Fredrik Ström, ordförande i Stockholms stadsfullmäktige och Svenska stadsförbundet. I februari 1940 godkände den svenska regeringen en hjälpverksamhetsplan för Finland. Från början ingick 51 orter i Finland och 51 i Sverige.
 
Biståndsarbetet fortsatte till början av 1950-talet, då det kulturella utbytet tog överhand. År 1953 bildades riksomfattande fadderortsförbund både i Sverige och Finland. Hjälpen från de svenska kommunerna till fadderorterna i Finland var omfattande, och ca 550 hälsogårdar och svenskhus för återvändande frontmän skapades. Hjälpen gällde bl.a. brandskydd och sjukvård, byggnadsmateriel samt stöd till barn och barnfamiljer och krigsinvalider. Cirka 70 000 finländska krigsbarn placerades i svenska hem. Fadderortsförbunden upphörde med sin verksamhet i Sverige 1973 och i Finland 1975. Verksamheten hade successivt glidit över i vänortsrörelsen.  
 
Källa: Nationalencyklopedin, Stig Lundström
(2004-01-02)
http://80-www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=166570  
 
Vänortsrörelsen
 
vänortsrörelsen, ursprungligen ett internordiskt kulturutbyte, som inleddes i samband med Finlandshjälpen under andra världskriget, fadderortsrörelsen. Den har senare utvecklat friare former och omfattar numera orter i ett stort antal länder. Sveriges kommuner har (1999) vänortskontakter med 900 vänorter och 424 samarbetsorter i skilda delar av världen, många österut. Åtskilliga kommuner har särskilda kontaktpunkter med EU. Motivet för vänortsutbyte är i dag ofta önskemål om tätare ekonomiska förbindelser.  
 
Källa: Nationalencyklopedin (2004-01-02)
http://80-www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=346888

[Ingrid Wikberg]

Hej Harri! STORT TACK för snabbt svar och så informativt. Jag läste i årsboken B&Å att just år 1946 så hade man samlat in nästan 2000:- i församlingen och det var mycket pengar på den tiden.Men det behövdes nog för att återfå det civila livet. Det var ju bara en droppe i havet.
 
Det fanns även krigsbarn i församlingen och några blev kvar. Så det goda man ville fick ju även sorgliga följder som vi alla vet. Många familjer blev splittrade och det skapades nya språkbarriärer som även gav djupa sår.
 
De som var barn då  fattade ju ingenting om vad som skedde, utan plötsligt fanns det nya lekkamrater i någon granngård som pratade konstigt ett tag, men snart var de en bondunge bland alla andra.  
Själv var jag så liten att minnena är mycket vaga om allt det som hände.
   
Mvh,
Ingrid