Sikasalmi

[Gunnar Jonsson]

Sikasalmi.
Vart ligger det?
Där var Pål Sikainen född före 1580

[Christina Backman]

Orter i Finland: gå till www.genealogia.fi så får  
du hjälp.
Mvh Christina

[Gunnar Jonsson]

Ja inte fick jag någon hjälp om Sikasalmi på www.genealogia.fi
Sökningen på deras webplats gav inget resultat.

[Håkan Skogsjö]

Finns det verkligen någon ort Sikasalmi? Jag letade i lite olika register utan resultat. Vad är källan till uppgiften?

[Kirsti Ervola]

Hej Gunnar! Sikasalmi kan ligga var som helst; det rör sig antagligen om ett mindre terräng- eller vattennamn eller ett gårdsnamn - det betyder ju Svinsund. Socken- eller bynamn är det ändå inte.
 
M.v.h. KE

[Anneli Hagman]

Hej!
 
Jag sökte på www.google.com och fick 30 träffar på Siikasalmi (med två i). Bland annat hamnade jag här:
 
www.calle.com/world/finland/Si.html  
 
Där klickade jag på Siikasalmi och kom hit:
 
http://www3.calle.com/info.cgi?lat=61.6167&long=27.2833&name=Siikasalmi&cty=Finland&alt=272
 
/Anneli

[Gunnar Jonsson]

Anneli. Tack för det. Det kan stämma, då det ligger i Sankt-Michels län. Problemet är att detta stavas Siikasalmi (två i) alltså = fisken sik, medan jag söker Sikasalmi med ett i = Svin.
 
Håkan. Källan är finnforskaren Niclas Persson i Torsby som skriver så här:
 
Sikasalmi är en traktnamn, och någon plats har inte kunnat preciseras. Uppgiften är hämtad ur den soldatlängd för Storrautalampi där det saknas en Paavo Sikainen som rymmt från krigstjänstgöring. Han stämmer överens i tid med den Påhl som kom till Ljusnarsberg några år innan 1600. Namnet Sikainen är namnet på denna släkt, då det finns sagesuppgifter om släktens gren i Kvarnberget i Nås, där Gottlund av en gumma får reda på att de var av svin-släkten, vilket går tillbaka på Sika= svin. Dock har det funnits även av släkten Siikainen personer som kommit till Sverige. Siika= sik, alltså fisksorten. Så platsen Siikainen kan inte sättas ihop med Påhl Sikainen. Men det var bra att Du tog upp detta för då fick jag möjligheten att visa på de problem och möjligheter som språket utgör i detta avseende.

[Anneli Hagman]

Tja, finska är tyvärr inte min starka sida trots  
att jag har finska anor. Men håll med om att det  
var en bra länk för att leta efter orter i  
Finland (och resten av världen också för den  
delen).
 
Lycka till med de fortsatta efterforskningarna!
 
/Anneli

[Peter Funke (Fun)]

Hej Gunnar!
Eftersom ingen möda får lämnas osparad i jakten på sanningen så kommer jag med en gissning, så god som någon! C A Gottlund anger i dagboken från sina vandringar i Värmland släkten Sikainens anknytning till torpet Sikaisenlahti (Sikainens vik), ett torp under byn Tiskaretjärn i Gräsmark, och vidare finns bl.a. ett Siikaisen autio (Sikaisens ödegård), ödesbol i Austmarks socken i Norge, 15 km från S. Lekvattnet. Visserligen rör det här sig om senare tider än de Du referar till, men är det uteslutet att svaret finns att finna inom de svensknorska finnmarkerna?

[Gunnar Jonsson]

Hej Peter.
Ja det är nog uteslutet. Varför skulle en finne från svensknorska finnmarker vara soldat i Finland på 1500-talet? Men det kan ju mycket väl vara samma släkt på de ställen du nämner.

[Peter Funke (Fun)]

Min fundering var delvis om han tagit sig namnet
efter rymningen - det verkar inte så välbetänkt att fortsätta att leva under samma namn, även om efterforskningsmöjligheterna på den tiden förstås inte var så effektiva som idag. Men som sagt, det var bara ett hugskott!

[Stefan E Sundbäck]

Gunnar!
Vet ej var Sikasalmi ligger. Däremot kom jag att intressera mig för noteringen Storrautalampi (Niclas Persson i Torsby). Jag känner nämligen igen orten Rautalampi, som jag stött på tidigare i min forskning. Från denna socken c:a 7-8 mil NV Varkaus kom en del finska desertörer under det s k Klubbekriget i Finland (ett slags inbördeskrig i mitten av 1590-talet). Det förefaller som om Rautalampi-trakten blev särskilt hårt åtgången i detta krig. Per Kolari liksom troligen Mats Larsson Mämmi i Kolari resp Turtola i Tornedalen kommer från denna socken (Hederyd, Olof, Tornedalens historia I, s 224ff, tryckt i Malung 1991). Jag kan också dra mig till minnes att jag i en antavla publicerad i Svenska antavlor (kan ej påminna mig vilket nummer) sett att finnarna i Orsa Finnmark delvis har sitt ursprung just i Rautalampi socken.
Det finns en del litteratur skriven om Klubbekriget. En har blivit översatt till svenska och finns utgiven under senare delen av 1990-talet. Kanske kunde här finnas någon ledtråd!
 
Lycka till i den fortsatta forskningen kring Värmlandsfinnarnas ursprung!
 
M v h, Stefan

[Gunnar Jonsson]

Hej och tack Stefan.
Ja det är troligen i den trakten. Om man nu kan säga det efter hur ättlingarna i Värmland gifter sig. Men där kommer släkter från Joroinen, vilket ju ligger strax söder om Varkaus.

[Kirsti Ervola]

Hej Gunnar!  
Uppgiften att det gällde Stor-Rautalampi socken hjälper att begränsa ditt sökområde något - fast det förblir mycket stort ändå!
 
En potentiell kandidat för Paavo Sikanens hemort finns mellan Rautalampi kyrkoby och Suonenjoki stad: ett långt och mycket smalt sund som heter Sikosalmi. Riksvägen 9 (E 63) från Jyväskylä till Kuopio går över sundet ca. 14 km öster om Rautalampi, 5 km väster om Suonenjoki. Sundet ligger mellan sjön Koskelovesi norr om vägen och en mindre sjö, Leväjärvi söder om vägen. (Vägkartan finner du i //www.tieh.fi/kartta/kartta.htm,  Rautalampi och Suonenjoki i rutan 22p och 22q).  
 
Men, Suonenjoki befann sig inte inom gränserna av det forna Stor-Rautalampi. Sikosalmi ligger ändå mycket nära den nuvarande gränsen mellan Rautalampi och Suonenjoki.  
 
Du känner antagligen väl till de från Finland till Sverige lockade svedjebrukarnas historia. En stor del av dem hade just Stor-Rautalampi som utgångsområde. Kanske tillåts därför några rad om socknets historia:
 
Vid medeltidens slut bestod hela norra delen av dåtida Tavastehus slottslän av Rautalampi socken. Det innefattade ett ödemarksområde mellan Savolax och Österbotten, och hörde till tavastlänningarna som deras jaktmarker. På 1500-talet flyttade nybyggare från Savolax in, uppmuntrade av myndigheterna, och fast bosättning blev till trots tavastlänningarnas protester. När myndigheterna vid 1500 -talets andra hälft började propagera för nybyggarverksamhet i mellersta Sveriges ödemarker, var savolaxare i Rautalampi storsocken igen beredda att gå.  
 
Vid slutet av 1500 -talet täckte Rautalampi socken ett areal, som senare har delats i 27 socknar/kommuner:
Hankasalmi (delvis), Jyväskylä (delvis), Kannonkoski, Karstula, Keitele, Kinnula, Kivijärvi, Konginkangas, Konnevesi, Kyyjärvi, Laukaa, Multia (delvis), Perho (delvis), Petäjävesi (delvis), Pielavesi (delvis), Pihtipudas, Pylkönmäki, Rautalampi, Saarijärvi, Sumiainen, Suolahti, Tervo (delvis), Toivakka, Uurainen, Vesanto, Viitasaari och Äänekoski.
 
För att vara på den säkra sidan, borde man alltså leta efter Sikasalmi i alla dessa 27 socknar. Lantmäteriverkets webbplats //www.kartta.nls.fi/ - den finns också på svenska - har namnsök i ortsnamndatabasen av kartan 1:250 000 och befolkningsregistrets adressdatabas. På det viset kan några nutida svin-namn finnas:
 
Sikaskylä (Sikasby = Sikanens by) och Sikanen i Tervo, ca. 6 km ost-nordost om Tervo kyrkby. På vägkartan i rutan 23p.
 
Och några andra:
Sikosaari (Svinö) i Pihtipudas
Sikaniemi (Svinudde) i Konginkangas
Sikamäki / Sikomäki / Sikomäentie (Svinbacke, Svinbackavägen) i Jyväskylä landskommun, Laukaa, Pylkönmäki och Saarijärvi
Sikalantie (Svinhusvägen) i Petäjävesi
 
Jag kan tänka mig två sätt att leta efter en eventuell annan Sikasalmi; det första är att bläddra igenom alla sockenhistorieböcker. Det andra är att anlita namnarkivet vid Forskningscentralen för de inhemska språken (Sörnäs strandväg 25, 00500 Helsingfors, öppet 8.00-16.00). Arkivet är en skattkammare när det gäller att ta reda på gamla namn. Ortsnamnregistret fattar ca. 2,6 milj. arkivkort, sockenvis alfabetiskt ordnade. Material har samlats systematiskt sedan1915 genom intervjuer av lokalbefolkningen. På det viset har man dokumenterat också sådana namn, som har bevarats via muntlig tradition men aldrig tryckts på en karta. Samlarna har om möjligt, lokaliserat objekterna på kartblad som också finns tillgängliga. Men man skall förstå finska för att läsa arkivkortens innehåll. I ditt fall borde man kolla korten av alla 27 socknar.
 
Klubbekriget 1596-97 var ett bondeuppror, Finlands största och det sista betydande i sitt slag i hela Norden. Det var också en del i maktkampen mellan kung Sigismund och hertig Karl (Karl IX). Den sistnämna utnyttjade och uppblåste böndernas missnöje, när borglägerbördan fortsatte efter ett 25-årigt krig mot Ryssland, fast freden hade slutits i Teusina år 1595. Stor-Rautalampi låg nära gränstrakterna, och därför hade krigsstyrkornas uppehåll varit en särskilt tung börda för invånarna. På 1590-talet började tålamodet ta slut; i Kivijärvi t.ex. anföll bönderna julen 1595 en uppländsk ryttarknekt och dränkte honom och hans tre drängar under isen. Det landsomfattande upproret började på senhösten 1596 i Österbotten. Rautalampi-borna anslöt sig till upproret något senare.
 
Med tanken på hela eländet och den skoningslösa hämnden de upproriska böndernas familjer utsattes för, är det inte särskilt märkligt att överflyttning eller rentav flykt till Sverige kunde te sig som alternativ för de överlevande i Stor-Rautalampi.
 
En mycket bra webbplats om klubbekriget finns i:  //www.kpnet.fi/kokkola/historia/nuijasota/index.htm
 
Med vänlig hälsning,  
 
Kirsti Ervola

[Stefan E Sundbäck]

Kirsti!
Genom Ditt förnämliga inlägg har jag fått svar på flera av mina frågor kring Rautalampi, bl a den om hur stor socknens omfattning var vid tiden för Klubbekriget. Tack för tipset om webbplatsen. Nej, det var inte så konstigt att man flydde från de grymma stridigheterna.
 
Än en gång: ett stort tack!
 
M v h, Stefan

[Kirsti Ervola]

Tack Stefan,  
roligt att du hade nytta av mitt inlägg! Ja, det forna Rautalampi kan lätt jämföras med senare tiders län. I väst-öst-riktning mätte det ca. 130 km och i syd-nord-riktning ca. 170 km. När det 25-åriga kriget mot Ryssland började, var de folkrikaste byarna Kynsivesi, Leppävesi (Laukaa), Pihtipudas, Rautalampi och Kivijärvi. Vid tiden av Klubbekriget var Kivijärvi den största byn. Antagligen besökte man kyrkbyn inte särskilt ofta...
 
M.v.h. Kirsti

[Gunnar Jonsson]

Tack Kirsti.
Det var mycket intressant information.
Att söka igenom registerkorten tror jag inte jag ger mig på, och sockenböckerna är också svåråtkomliga här i Värmland. Finska kan jag inte ett ord. Men jag har nu en aning om var Sikasalmi kan vara.

[Tommy Andersson]

Stefan m.fl.
 
Om klubbekriget finns en rätt nyutkommen bok i svensk översättning:
Heikki Ylikangas-Klubbekriget
utgiven på Atlantis förlag
 
jag köpte boken genom bokklubben CLIO
 
Volymen är på drygt 400 sidor.
Det finns också en hel del av personhistoriskt intresse i boken som härmed varmt rekommenderas.

[Marja-Liisa Adamsson]

Hej!
 
Jag söker också orten Sikasalmi (Siikainen från Säfsnäs-Thyn -Kvarnberget via Fryksände)i Finland.  
 
Ett ställe som jag hittat finns i  Laukaa (i Storrautalampi) i Petruma byn,  gården är Karlsvik som framtill 1830 hette Siikala. Siikainen släkten ägde gården fram till ca 1700.  Det finns även Siikajärvi i närheten (en sjö).  
Wärden 1552-1585 hette  Heikki Laurinpoika (Henric Larsson) Siikainen. Heikki kom sannolikt till Laukaa från Juva (nära Mikkeli)
Namnet Siikainen förekommer i Laukaa som Siikain eller Sikain.  Som det tidigare har nämnts här är det svårt att veta vad var den ursprungliga formen.   I Laukaa socken historia skrivs det om att medlemmar från Laukaa släkten Sikainen/Siikainen? har flyttat till Finnskogarna i Sverige. Flyttrörelserna började enligt författaren i början av 1580-talet.  Det blev klagomål över dessa finnar som vandrare runt, fiskade och svedjebrukade jord. Därför gav regeringen en kunggörelse 1636 där man uppmanade finnarna att flytta tillbaka hem inom en viss tid. P.g.a förföljelserna flydde många då till Norge.  Många fortsätte sedan till Amerika men de flesta återvände senare till Sverige. (Och säkert blev en del kvar där också.)
(Källa: Nils Berndtson: Laukaa Historia I )
 
 
Med vänlig hälsning
Marja-Liisa Adamsson
Tyresö
Sverige