Äldre inlägg (arkiv) till 08 april, 2012

[Michael Tillander]

Hej Joakim
Din text är från Studentmatrikeln och som du vet är siffrorna efter personnamnen länkar till personer som även finns i matrikeln. Rubriken är 'Personalia' och texten:
Höstterminen 1658 Jonas Torsk, Jonas Laurentii, Nericius 1338. Född ca 1634. Hemma från Mosjö sn i Närke. Elev i Örebro skola 1647 höstterminen 1647 Jonas Laurentii Toske. Student i Åbo höstterminen 1659 Torsk Jonas Laurentii _ 61. Respondent 6.1661 pr Simon Kexlerus U7. Respondent 13.3.1663 pr Enevald Svenonius 132. Stipendiat i lägre klassen hösten 1663 - hösten 1664. Respondent 1664 pr  Anders Thuronius 663. Respondent 1664 (Marklin) pr Anders Thuronius 663. Oration 28.2.1664. Stipendiat i mellersta klassen våren 1665 - hösten 1666. Respondent 1.12.1666 pro gradu pr Petter Bergius 4. Stipendiat i högsta klassen våren 1667. Filosofie magister 26.5.1668. Hempredikant på Fållnäs i Sorunda. Kykoherde i Västerhaninge 1675. Prost. Lantdagsman 1686. Död i Västerhaninge 18.11.1691
Gemål Margareta Danielsdotter i hennes första äktenskap.
 
MVH Michael

[Joakim Ekberg]

Tack för översättningen Michael
 
mvh Jocke

[Iris Forsberg]

Hej!
Jag behöver hjälp med översättning av en längre text på finska som finns på denna sida: http://keskustelu.suomi24.fi/node/5332727#comment-28376988
Det gäller det som står under rubriken Aiheesta oli taannoin erinomainen.
 
Jag behöver ingen fullständig översättning utan bara vad det handlar om. Jag har översatt med Google men förstår inte riktigt innebörden.
Är de listade kommunister eller motståndsmän? Jag har en släkting i listan så det är av intresse.
 
//iris

[Sten Pettersson]

Efter fredslutet med Sovjetunionen i september 1944, så bildades den s.k kontrollkommissionen, tillsatt av de allierade, men i praktiken så gällde endast de Sovjetiska intressen för Finland. Därför skulle Hemliga polisen Valtion poliisi   Valpo,  Statspolisen, göra upp listor på såna personer som skulle kunna åtalas för landsförräderi och verksamhet som skadat Sovjets intressen. I Statspolisen placerades en massa kommunister med den rätta ideologin, men med mycket dåliga polisiära eller andra färdigheter. De som fanns på listorna de uppgjort, skulle då deporteras och en del avrättas, då när Sovjet igen skulle ta över Finland, en sak som de verkligen planerade ännu ca. 1945-1947. Men den s.k vapengömmo affären fick Sovjet på andra tankar, det var inte mera så klart att ett övertagande skulle gå så smärtfritt som de tänkt. Ingen stat i det efterkrigstida Europa skulle ha lyft ett finger om Sovjet skulle ha satt sin plan i verkställighet. På de här listorna som publicerades fanns inga finlandssvenskar, bara finskatalande, de svenskspråkiga skulle inte deporteras till Sibirien, utan till Kazakstan om jag inte missminner mig. Det här är ett kort och summariskt sammandrag samt några egna slutsatser med anledning av artikeln där listorna fanns.  Vänl. Sten

[Iris Forsberg]

Tack så jättemycket för hjälpen Sten!
Verkligen intressant information!

[Leif Gson Nygård]

Ja, även om jag inte är inblandad i diskussionen var detta intressant information. Jag har två morbröder (från Maxmo, Österbotten) som stred under Finska Vinterkriget och Fortsättningskriget.

[Jan Mäntylä]

Hej!
 
Har en anfader som i början av 1900-talet skrev tre böcker. Som jag har förstått det är dom huvudsakligen självbiografiska. Problemet är att dom är skrivna på finska som jag inte förstår.
Jag undrar om någon vet hur mycket det skulle kosta en översättare att översätta en bok på ca 150 sidor från finska till svenska.
 
Tacksam för svar, Janne!

[Kim Metso]

Hej!
 
En varning och rekommendation.
Passa dig för billiga erjudande av folk som använder automatiska översättare typ Google translator. Översättningen blir bitvis humoristisk men absout ej det du är ute efter.
Satsa på nån med svenska som modersmål och gott finska kunnande. Jag känner några som eventuellt skulle kunna åta sig detta men jag tror att det är bättre om du hittar nån på din sida om viken.
Du har kanske några i släkten som vill dela på kostnaderna, kanske tom nån som kan åta sig översättningen!?
 
bh
 
Kim

[Jan Mäntylä]

Tack Kim!
 
Har själv provat att använda Google translate men finska verkar inte vara dess starka sida .
 
M.v.h Janne.

[Lars-Olov Eriksson]

Några ord, som jag gått bet på i en finsk historisk artikel om 1500-talet i Åbo:
 
Jäljännökset
 
Rälssimiehenkin
 
Hovihankkijanaan
 
Vad kan de betyda ?

[Michael Tillander]

För att göra en fullständig översättning borde man se kontexten, men:
Jäljennökset = avskrifter, avskrifterna  
Rälssimiehenkin = också en frälseman(s) (alltså genetiv eller ackusativ, kan även i vissa konstruktioner vara subjekt)
Hovihankkijanaan = som sin hovleverantör
mvh Michael

[Lars-Olov Eriksson]

Passar perfekt ! Tack för snabb hjälp !
 
Jag kommer nog tillbaka. Jag har skannat en gammal, i Regina oregistrerad, bok i KB:s källare, OCR:at och börjat  översätta. Först låter jag Google göra ett försök, så jag får en Kalle Anka-version med alla bestämningar omkastade, så rättar jag till alla namn och personrelationer. Till slut gissar jag vad författaren har menat och kollar om detta kan ha lett till den finska frasen. Det tar en enorm tid, men det låter rätt bra till slut (om det är rätt vet jag ju inte säkert, men det duger för att leda mig vidare i forskandet). Utan Google Translate skulle jag vara helt ställd, men jag tycker samtidigt, att det är en skam att ha ett så uselt program på webben.

[Lars-Olov Eriksson]

Nu har jag kämpat mig ytterligare några sidor framåt och har följande problem:
 
suoritti kruununkuljetuksia  = efterträdde ?
kruununhankkijana  = något slags uppbördslängd ?
tonttiäyriluettelossa  = något annat slags längd ?
kutsuttivat  = ?-[råd] ?
ottamiksi  = ?
main. teos  = ?
nihti  = knektar ?
81 markasta 2 äyristä  = 2 ? för 81 mark ?
Talon rasitukset eivät supistuneet vain näihin pakko-ottoihin. = Det bör framhållas, att dessa konflikter inte enbart var en följd av deras inställning ? (Frisk gissning)
käymä = allians(er)
juuttien  = gutisk ? judisk ? (det handlar om 1400-talet)
ottamansa  = ?
muussakaan tapauksessa eivät he saisi pitää puheena olevia tavaroita  = i annat fall bör de inte ges rätt (eller liknande) ?
 
Tacksam för all hjälp.

[Kaarina Ylin]

Lite grann.
suoritti kruununkuljetuksia: Utförde kronoärenden
tonttiäyriluettelossa: tomtöreslängd (googla på det)
kutsuttivat: Kallades (olika böjningsformer,http://fi.wiktionary.org/wiki/kutsua )klicka på taivutus)
Ottamiksi: Något man har tagit emot (några böjningsformer, http://en.wiktionary.org/wiki/ottaa
main. teos: Nämnts ett arbete
nihti: Knekt (http://fi.wikipedia.org/wiki/Nihti)
81 markasta 2 äyristä: av 81 mark (sedelpengar)av 2 öre
juuttien: Jutar (http://sv.wikipedia.org/wiki/Jutar)
 
Kaarina

[Michael Tillander]

Hej igen,
de här exemplen är svårare att översätta utan sitt sammanhang, men jag ska försöka.
suoritti kruununkuljetuksia - skjutsade åt kronan (suorittaa = utföra, åtgärda, betala)
kruununhankkijana - i egenskap av leverantör åt kronan (hankkija = leverantör, anskaffare, furnerare)
Tonttiäyriluettelo är sammansatt av tontti - tomt, äyri - öre och luettelo - katalog, lista. Kommer inte ihåg den exakta svenska termen.
kutsuttivat - lät kalla (imperfekt, 3 person pluralis)
ottamiksi - bildat av ottaa, 'ta', ottama - tagen, sen pluralis och translativ (-ksi), men betydelsen beror på kontexten
main. teos - (i källhänvisning: det tidigare nämnda verket, även mt.)
nihti - knekt (singularis, pluralis nihdit, med räkneord: 10 nihtiä)
81 markasta 2 äyristä - för 81 mark (och) 2 öre  
Talon rasitukset... - Hemmanets pålagor inskränkte sig inte till dessa tvångsutskrivningar
käymä - bildat till 'käydä' , jmf. 'ottama'. Käydä har så många betydelser att man igen bör se kontekten. Ett exempel: Heidän käymänsä keskustelu = samtalet de fört.  
juuttien syftar på danskar (eller norrmän). Juutinrauma är Öresund. Juuttien är genetiv pluralis
ottamansa - som han/hon hade tagit (ottama + 3. person possesivsuffix)
muussakaan... - också i annat fall skulle de inter få behålla de saker det är fråga om  
 
Jag ser att det kom ett annat svar medan jag skrev, men jag har inte smygtittat på det, så här har du två fristående förslag
mvh Michael

[Lars-Olov Eriksson]

Bra - med er hjälp kan jag nu klara ut det mesta. Jag hoppas, att ni finner något nöje i övningen. Era förklaringar stämmer dock till ödmjukhet. Finska är annorlunda. Texten är svår: den är skriven på akademiskt språk 1937 och avhandlar 1500-talet och ämnet ekonomisk historia. Jag inser, att jag måste skaffa en större ordlista och en grammatik, om jag vill bli bättre. Under tiden kanske jag återkommer här. Som tur är, behöver jag inte publicera min översättning. Den enda risken jag löper, är att hamna på omvägar i jakten på källor. Väl där, är jag ju på torra land igen, med svenska handskrifter.  
 
Det blir ju inte heller lättare med gamla, svenska citat:  
Niilo Boije ..., ettei tämä »saanut minkäänlaista rauhaa oman kattonsa alla, ei edes tallissa» - niinkuin hän itse myöhemmin kertoi.
 
suoritti kruununkuljetuksia   verkar ingå i en titel:
Oltuaan leskenä vielä marraskuussa 1566 hän jo kesällä 1567 suoritti kruununkuljetuksia Pietari Ingevaldinpojan vaimona. = Efter att ännu i november 1566 ha varit änka blev hon sommaren 1567 hovleverantören Peter Ingevaldssons hustru. ?
 
käymä   i sitt sammanhang:
Kaiken ulkomaankaupan tyrehdytti Ruotsin Itämerenvaltoja - Tanskaa, Lyypekkiä ja Puolaa - vastaan käymä sota. = Sammantaget krympte Sveriges inflytande över utrikeshandeln på Östersjön i kampen mot alliansen mellan Danmark, L?beck och Polen. ?
 
Avslutningsvis ett par lätta frågor:  
 
Antti Sipinpoika  = Anders Sigfridsson ?
Hannu Eerikinpoika Korppoonvirrassa - siis selvästikin Innamaan laivasta  = Hans Eriksson på Korpström - ett av Innamas skepp ?
 
Finns det någon förteckning på korrespondensen mellan svenska förnamn och finska? Ofta kan man ju gissa, men med de gammelsvenska namnen är det inte alltid så lätt.   
 
Lars-Olov

[Michael Tillander]

Hej,
Det med transporter för kronan är nog inte en titel, snarare en levnadsbeskrivning:
Efter att... änka utförde hon redan sommaren 1567 transporter för kronan som hustru till P.I. (hovleverantören saknas i din finska förlaga). Det är den lilla ändelsen -na i vaimona som avser att hon var PI:s hustru när hon skjutsade för kronan. Att det står som histru till beror säkert på källan, som nämner hennes aktivitet men enligt tidens sed anknyter till hennes man.
Käymä sota: kriget som Sverige förde mot Östersjöstaterna Danmark, Lybeck och Polen fick all utrikeshandel att avstanna. Här har alltså bisatsen som Sverige förde ersatts med Ruotsin käymä. Subjektet står i genetiv.
Anders Sigfridsson, javisst. Det borde finnas en lista över förnamn som man brukar använda vid översättning, men jag använder den inte, för jag anser att man ska skriva precis som det står i källorna, och inte översätta. Ska söka den senare, om ingen annan hittar den först.
Hans Eriksson från Korpoström.
Är du säker att Innamaa (obs 2 a) är en person? I grannskapet till Korpo finns en ö Innamo, som kan ha varit Innamaa tidigare (ändelsen -maa avser -land, som Liivinmaa - Livland)
michael

[Lars-Olov Eriksson]

Meningen blir helt beroende av vilka ord, som är bestämningar till vilka andra ord eller satser, detta uttryckt i ett suffix, som kan vara en bokstav långt - synnerligen lätt att komma fel, om inte texten är väldigt simpel.  
 
När det gäller Hans Eriksson från Korpoström - det står väl i bisatsen efter, att Innema har en båt med detta namn (kanske efter orten) ?
 
Artikeln heter  
Valpuri Innama  
TURKULAINEN SUURPORVARI 1500-LUVULLA
och handlar bl a om en färgstark kvinna vid namn Valborg Eriksdotter Innama(s). Namnet Innama kom att bli hennes och hennes fyra mäns familjenamn och även namnet på det stora företag, som hon kom att driva själv, med eller utan levande make (hon avverkade fyra). Kanske är hon min ana, vi får se. Jag tror, att hon styrde över 15 gårdar och sex skepp och hade nära band med kungar och andra mäktiga män. Hennes första man blev halshuggen 1563, själv förlorade hon en stor del av sitt imperium, men lyckades återta mycket och komma igen. Hon for omkring mycket och slogs för sin sak, vilket avsatt mängder av dokument, en del direkt komiska. Den här författaren, Aulis Oja, förlitar sig mycket på källor i finska arkiv, speciellt på Ruuths avskriftssamling. Jag har upptäckt, att det finns mycket i svenska arkiv också. T ex var Valborg en vanlig gäst i Stockholms rådhusrätt, där rådsherrarna blev utless på henne. Likaså i riksrådet. När hon den 12 juni 1592 högljutt protesterade mot ett utslag, ”.derföre bleff honn aff the gode herrer wijst åt dörenn, och the gjorde stoore korß effter henne, och både Gudh at honn skulde aldrig komma igenn (man kan riktigt höra henne !). Att hon hade mäktiga beskyddare (och senare lika mäktiga fiender), framgår t ex 30 juni 1576, då hennes motpart döms ha handlat i strid med konungens försvar och därför hotades av Konungabalkens 9 kapitel ”huilken som gör gärningh å then, som konungen tager i sin frid med sine öpne breffue, han haffuer förgiordt lijf och lösöre”.
 
I Stockholm använder man Inema  eller Inemas  som ett efternamn. De kanske kom från Korpo och hade tagit namnet efter ön Innamo - jag har precis börjat studera dem, så vi får se, hur det ligger ill. Så här skrev hon själv:
 

 
Lars-Olov

[Michael Tillander]

OK, om det var Innamas så blir genetiv Innamaan.  
Satsen Hannu Eerikinpoika Korppoonvirrassa - siis selvästikin Innamaan laivasta har jag kanske tolkat fel, när den är lösryckt ur sitt sammanhang. Korppoonvirrassa betyder i Korpoström. Hette fartyget Hans Eriksson? Men jag har aldrig sett eller hört namnet Korppoonvirta, inte finns det på kartan heller:
http://kansalaisen.karttapaikka.fi/kartanhaku/paikannimihaku.html?query=hae&haku tapa=paikannimihaku&nimi=KOrpostr%C3%B6m&kunta=&e=200043&n=6676139&scale=8000&to ol=pienenna&styles=normal&lang=fi
I den andra halvan av satsen: helt tydligt ett av Innamas fartyg har ordet 'laiva' kasusändelsen -sta, elativ, vilket betyder från, inifrån, ut ur men även om det man talar. T ex Kyse on laivasta = det är fråga om ett fartyg.
Michael

[Lars-Olov Eriksson]

Hans Eriksson är en person, han är en av ett antal uppräknade, som anklagas för att ha stulit varor av Valborg. Den här författaren ”översätter” ju alla namn, så någon/något vid namn Korppoonvirta  eller liknande behöver ju aldrig ha funnits. Jag såg mig omkring lite:
 
Det finns en plats kallad Korpoström/Korpström:
http://www.skargardscentret.fi/?menu=1&lang=fi
 
Den nämns även här:
http://www.tugboatlars.se/BrageCS.htm
 
I SAOB citeras en gammal text, innehållande Korpström, med anknytning till Åbo:
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/145/152.html
 
I 1809 års revolution och dess män  av Carl August Adlersparre finns en passage i ett brev, som lyder: ”Jag har gjort 36 mil på 17 timmar, jag ligger nu vid Korpström  till ankars. Jag mår rätt väl och hoppas vara i morgon till middag i Sveaborg.”
 
Är inte Korpström  en gammal hamn längst i söder på huvudön i Korppoo, som antingen åsyftas i texten på något sätt eller som givit namn åt den båt som åsyftas ?
 
Ska jag kalla damen för Valborg Innama  eller Valborg Innamas  (som hon själv verkar skriva) ?
 
Ett annat mansnamn: Kreun  = ?  
 
Lars-Olov

[Heikki Särkkä]

Kreun genitiv av Kreku

[Lars-Olov Eriksson]

I grannskapet till Korpo finns en ö Innamo. Ja, Valborgs första man anses komma därifrån. Det passar fint med min säkra ana på Alakylä vid Rymättyläs sydkust. Innamo verkar vara lite mytomspunnet och i Åbo hittar man t o m Valpuri Innamaan katu.
 
Lars-Olov

[Lars-Olov Eriksson]

Jag hittade just ett bra svar på frågan om namnform i  
J. W. Ruuth: Bidrag till Åbo stads historia. Ser. 2. 12, Åbo stads historia under medeltiden och 1500-talet, H. III s. 177:  
Namnet har förut oftast och tidigare äfven i detta arbete skrifvits Innamaa, men torde rätteligen böra återgifvas under formen Innama. Obs ! Innamo eller Innama by i Nagu. Innama är den i handlingarna vanligen förekommande formen.  
 
Lars-Olov

[Michael Tillander]

Hej Lars-Olov,
När Valborg själv skrev Innamas tycker jag du kan använda det, bäraren av ett namn är väl den bästa auktoriteten för namnskicket! Eventuellt Innama enligt Ruuth.  
Innamo ligger norr om Nagu och hörde till Nagu församling, se t ex  
http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/nauvo/rippikirja_1729-1736_j k522/62.htm
I alla kartor och källor jag har skrivs Innamo. En förklaring till etymologin finns kanske i Kurt Zilliacus bok Skärgårdsnamn, ISBN 951-9018-54-9.
Korpoström är en populär skärgårdshamn vid farleden söder om Korpo (skriv inte Korppoo i svensk text). Jag har aldrig hört någon säga Korppoonvirta, seglare och annat båtfolk säger Korpoström också när de talar finska. Vi använder Korpoström också som namn på det smala sundet mellan Korpolandet och Lohm. Kommunen Korpo finns inte mera, tillsammans med Pargas, Nagu, Houtskär och Iniö bildade de Väståboland som nu ska heta Pargas efter den största komponenten. På Google får man 29600 belägg på Korpoström och 7 på Korppoonvirta, av vilka denna diskussion är ett.  
Satsen Hannu Eerikinpoika Korppoonvirrassa etc tycker jag fortfarande är konstig. Det finns inte något verb, är det hela satsen? Är konstruktionen i Korpoström (om det stod så i den svenska originaltexten) kanske ett sätt att ange hemort, så som man förr skrev om t.ex. Bondeförbundets riksdagsmän?  
 
mvh Michael

[Lars-Olov Eriksson]

Jag kan kasta lite ljus över den där båten Korpoström. Jag har tittat i källdokumentet, som Oja refererar till, ingående i ett register över förluster, som drabbat enskilda personer under fejden mellan konung Erik och hertig Johan, med rubriken ”Fribyteriet i de Narviska farvattnen åren 1562-1563” . Walborg Erickz dåtter haffwer misth: [underrubriker per anklagad].Haffuer Hanns Erichsonn wdij Korpe ström taget thesse partzeler: Saltt.Ingenting om någon båt - det har Oja lagt till. Det behöver ju inte vara fel rent sakligt, men vi är helt i hans händer vad gäller tolkningen och någon källhänvisning beträffande båten finns inte. Inte är det väl heller säkert, att hans finska är helt exakt (ingen svensk skriver ju perfekt svenska, oavsett yrke). Men, jag måste erkänna, att jag inte är så imponerad av de där gamla farbrödernas - professorer och arkivarier lika - hantering av fakta och källor, baserat på erfarenhet. Vi får nöja oss med den bästa översättningen tills någon båt med detta namn eventuellt dyker upp någon annanstans.
 
Hela Ojas mening om Korpoström (som ingår i ett stycke, som redogör för ovan nämnda register) lyder: Vihdoin kerrotaan, että Antti Sipinpoika otti Innamaan tyttären kirstusta kultaketjut, jotka oli Innamaalle pantattu 81 markasta 2 äyristä, ja Hannu Eerikinpoika Korppoonvirrassa - siis selvästikin Innamaan laivasta - suolaa, humalia, paperia ja rahaa. [Om man ska vara petig, så saknas Taske eth st:e !]. (Originalet: Haffuer Anders Siffredsonn tagett wtaff min dåtters kista ett par gull kädior, som mig bleff panth satt för 81 [ mark] 2 öre. Haffuer Hanns Erichsonn.  [som ovan]).
 
Beträffande namnet Innama   tycks det, baserat på de originaldokument, som jag hunnit kolla, snarast vara så, att Valborgs förste man, Henrik Hansson, hade släktnamnet Innama   (efter orten), kallas Innama Henrich   och liknande, medan Valborg inte hade något familjenamn utan hette Walborg Erichsdotter   med tillägget Innamas   (genitiv) syftande på makens efternamn, som var brukligt. I kortform blev det Valborg Innamas, som hon själv skrev, ofta med ett komma efter förnamnet. Så småningom blev Innama   ett ”varumärke”/”firmanamn”. Hennes följande tre makar använde nog firmanamnet, när de skrev under dokument (hustruns förre makes släktnamn kunde de väl inte anta). I nutida svenska får man problemet med genitiv, t ex Valborg Innamas' gård. Man får skriva Valborg Erichsdotters, Innamas, gård.
 
Detta må vara hårklyverier - för mig har diskussionen varit nyttig.
 
Lars-Olov

[Michael Tillander]

Hej Lars-Olov
Visst har det varit en intressant diskussion, och nu när jag ser hela meningen om Hans Eriksson är betydelsen klar. Beträffande ortnamnen i Åbolands skärgård finns det många som  är mer eller mindre obegripliga, vilket torde bero på att språkgränsen här har fluktuerat. Förutom Innamo finns även Maskinnamo! Åvensor torde gå tillbaka på Ahvensaari, Abborrholmen. Men jag har nu beställt Zilliacus bok från stadsbiblioteket och kan senare berätta mera om ortnamnens etymologi.
Vänliga hälsningar, Michael

[Michael Tillander]

Lars-Olov, hej
På Suku Forum har en diskussion om Valborg Innamaa pågått sedan januari, men jag kom inte ihåg den när vi hade vår diskussion här. Tyvärr är det på finska, men länken dit är  
http://suku.genealogia.fi/showthread.php?t=16508
Signaturen Benedictus, som startade tråden, citerar en bok Tusen öar av A.W.Granit, som behandlar Nagusläkten Fagerström, och synbarligen även Valborg.
mvh Michael

[Lars-Olov Eriksson]

Det var snällt att tänka på mig, men faktum är att Benedictus  och jag har en egen korrespondans om Walborg som hypotetisk ana i en gemensam släktgren, där jag tidigare på SUKU Forum kastat ljus över en gammal diskussion m h a resultat från en omfattande genomgång av Åbos gamla domböcker och en massa fogderäkenskaper. Det är Benedictus som framkastat idén med Walborg. Det är f ö på SUKU Forum som jag lärt mig finska, haha. Ofta går det dock bra med svenska, i nödfall får det bli engelska. För att snappa upp nya, intressanta diskussioner måste man helst ha ett hum om finska. Jag känner till Tusen öar  men har inte läst den ännu. Jag är generellt lite skeptisk till sådana där hembygdsromantiska skrifter, som ofta för in rent mytiska gestalter. I det här fallet påstås Innamoöarna ha tillhört en hanseatisk köpmansläkt, med en Jöns Gaut som senaste företrädare och far till Walborgs förste man. Denne hette dock Hansson, men det kanske man inte ska hänga upp sig på. Walborg må vara en mytomspunnen person, men hon var inte mytisk utan i högsta grad reell. Detta fick kungar, rådsturätter och riksråd erfara, som vi kan studera i gamla urkunder.

[Lars-Olov Eriksson]

Här är en mening, som jag inte klarar av att ta ut subjekt och objekt i:
Vain Henrich Klaunpoika oli Valpuria suojellut panemalla Skytten vankilaan ja käskemällä tämän vaimoineen maksaa hänelle velkansa.
 
Hustrun ifråga är Margareta, gift med Mårten Skytte, som svikit i återbetalningen av ett lån som hon tagit från Valborg, vilket nu påtalas Skytte till svars vid rådsturätten. Henrich Claesson Horn var Skyttes chef.
 
Lars-Olov

[Michael Tillander]

Hej Lars-Olov
Det var ju fint att forskningen är synkroniserad.
Eftersom kasus i finskan markerar ordens funktion har ordföljden inte samma vikt som i svenskan. I huvudsatsen är Henrich Klaunpoika (nominativ) subjekt och Valpuria objekt, i partitiv efter verbet suojella. Verb som avser en pågående, icke fullbordad handling, har ofta objektet i partitiv. Huvudsatsen blir alltså: Endast Henrich Klausson hade beskyddat Valborg... Sen har vi två verb panna och käskeä, som står i tredje infinitiv med ändelsen -ma/-mä, vilket i detta fall översätts med en att-bisats. Den ytterligare ändelsen -lla/llä avser medlet att beskydda Valborg. Slutet blir alltså: ...genom att sätta Skytte i fängelse och (genom att) beordra honom, och hans hustru, att betala sin skuld till henne (=Valborg). Skyttes hustru, vaimo, har här den ovanliga ändelsen komitativ, som motsvarar 'med'.  
Det inledande ordet, vain, känns konstigt i en sats utanför sitt sammanhang. Var det bara Henrik som beskyddade Valborg?
Beträffande etymologin för ortnamnet Innamo har Zilliacus ingen förklaring, utöver den att det finska -maa blivit först -må och sedan -mo. Zilliacus har hittat ett 50-tal exempel.
Trevlig påsk! Michael