Äldre inlägg (arkiv) till 07 juni, 2009

[Anders Eriksson]

Hej kan någon vänlig själ tala om för mej hur jag beställer microkort samt vad det kostar enligt utdraget på den här sidan http://www.narc.fi/ma/mma/mikrokor.htm
Mikkelin maakunta-arkiston erityistehtäviin kuuluu mikrokorttien kopiointi arkistolaitokselle ja tutkijoille. Ensisijaisesti kopioidaan seurakuntien itse kuvaamat mikrokortit Kansallisarkistoon ja jokaiseen maakunta-arkistoon. Korttien tiedot alkavat 1860-luvulta, mihin vanhat rullafilmit päättyvät, ja loppuvat vuoteen 1900. Kopionnin kohteena ovat kuitenkin vain ne seurakunnat, jotka ovat tallettaneet mikrokorttinsa Mikkelin maakunta-arkistoon.  
 
Seurakuntien mikrokorttien kopioinnin rinnalla arkistolaitos on konvertoinut (muuttanut) vanhoja ns. mormonirullafilmejä korttimuotoon. Nämä mikrofilmit käsittävät kirkonkirjat niiden alusta noin 1860-luvulle. Konvertointi on suoritettu vain rippi- ja lastenkirjoista.  
 
Tutkijoille saatavissa olevat mikrokortit ilmenevät maakunta-arkiston laatimasta mikrokorttiluettelosta . Luettelo kattaa vain vuoteen 1900 päättyvistä kirkonkirjoista kuvatut mikrokortit, koska niitä voidaan lainata tai myydä. Maakunta-arkistojen tutkijasaleissa on myös uudemmista kirkonkirjoista kuvattuja mikrokortteja, mutta ne ovat vain siellä käytettävissä.  
 
Mikrokortit maksavat palveluhinnaston mukaan 7,00 markkaa (+ 22% ALV) kappaleelta. Mikrokorttitilaukset tulee tehdä kirjallisina joko erillisellä tilauslomakkeella tai vapaamuotoisesti. Tilauksen voi toimittaa joko postitse tai allekirjoitetulla faxilla. Sähköpostitse saapuneet tilaukset toimitetaan 300 markkaan saakka. Tilauksesta tulee ilmetä seurakunta, jonka kirkonkirjoista on kyse, korttien sisältämät vuodet ja korttien numerot. Yli 1 000 markkaa maksavat tilaukset lähetetään postiennakolla, jolloin hintaan lisätään 17 markan postiennakkomaksu. Pakkauskuluina veloitetaan 2 markkaa lähetykseltä.
 
Myös maakunta-arkiston asiakirjoista on mahdollista saada paperikopioita, joiden hinta määräytyy palveluhinnaston mukaan. Huonokuntoisia asiakirjoja ei kopioida.
 
 
 
Paluu alkuun  
Tack på förhand
/anders

[Bengt Pettersson]

Hej!
Finns det någon finsktalande som vill hjälpa mig med en översättning, av detta:
 
Helsingin kr.kat. seurakunnan kastekirjan mukaan 1902 porvari Staraja Russasta ja 1903 tykkimiehen poika. Siirtyi 1905 lut. kirkkoon. Asemamies 30. toukok. 1900, asemamiesten esimies 30. tammik. 1908, 2. pakkamestari 30. kesäk. 1908, kaikki Helsingin asemalla.
 
Med vänliga hälsningar
Bengt

[Lars Kjellbom (Lekbom)]

Helsinfors kristna katolska kommuns dopbok 1902. borgaren Staraja Russasta och artilleristmansson. flyttar 1905 luhterska kyrkan. stationsman 30 maj. 1900, stationsförman 30 januari. 1908, 2. paketmästare 30 juni. 1908, Helsingfors station.
 
med resavation på pakkamestari.
MVH Lars Kjellbom

[Sara Bergström]

Pakkamestari betyder enligt ordboken packmästare.

[Marie Levin]

Hej,
 
Ett litet tips! På Skoldatanätets hemsida så finns flera bra lexikon bla. ett Svensk-Finskt-Svensk där det går att slå upp enstaka ord.
Adressen till lexikonet är: http://www-lexikon.nada.kth.se/skolverket/sve-fin.shtml
 
mvh
Marie Levin  
http://w1.859.telia.com/~u85907601/

[Kirsti Ervola]

Hej Bengt, kr. kat. är en förkortning för kreikkalais-katolinen, d.v.s. den grekisk-ortodoxa tron.
 
M.v.h. KE

[Bengt Pettersson]

Tack, mina finska vänner. Min mormor lärde mig tyvärr inte tillräckligt med finska för att klara av detta stycke.
 
Med vänliga hälsningar
Bengt

[Inger Sirkka]

Han flyttar inte Lutherska kyrkan, han byter (flyttar) till lutherska kyrkan. Staraja Russasta tolkar jag till Staraja från Ryssland.
Hälsningar Inger

[Kirsti Ervola]

Hej, en liten precisering:  
han flyttade alltså år 1902 från Staraja Russa till Helsingfors. Staraja Russa är en stad i Ryssland, ca. 200 km söder om StPetersburg. År 1905 byter han från den ortodoxa till den lutheranska församlingen.
 
M.v.h. KE

[Kirsti Ervola]

Förlåt, nu hade jag läst texten alltför slarvigt... Förstås hade han flyttat till Helsingfors senast år 1900, då han redan var en statiosman! I års 1902 dopbok nämns han som en borgare från Staraja Russa, i års 1903 dopbok som en artillerists son.
 
M.v.h. KE

[Bengt Pettersson]

Tack Kirsti!
 
Texten som du har hjälpt mig med, är relaterad till min mormors far som innan 1905 hette Ivan Bikoff, men där efter ändrade sitt namn till Johan Brander. Han är lite av ett mysterie, men din översättning hjälper mig kanske att ta något steg vidare.
 
Med vänliga hälsningar
Bengt

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

Diskussionen om finska soldater m/42 (med fotografier mm) har fått en helt egen diskussion under Anbytarforum: Bildgåtan: Uniformer och medaljer: Uniformer från Finland (m/42)

[Catharina Olsson]

Jag fick utdrag ur kyrkoböcker från Finland på finska. Men jag pratar inte finska - kan någon hjälpa mig? Jag kan skriva av vad som står i ett mail och skicka till någon som kanske kan hjälpa mig.
 
Tacksam för hjälp
Catharina Olsson

[Pirkko Lencker-Mattsson]

Hej Catharina!
Du kan maila till mig.
Pirkko Lencker-Mattsson

[Inger Mella]

Jag har stött på namnet lampuotina på finska men kan inte översätta det till svenska, finns det någon som kan hjälpa mig.
 
MVH
Inger Mella

[Heikki Jokipii]

Lampuotina betyder som landbonde (landbonde = lampuoti)

[Inger Mella]

Hejsan Heikki!
Tack för hjälpen.
MVH Inger

[Catharina Olsson (Cathis)]

Hejsan
 
Kan jag få lite hjälp med översättningen av ett stycke. Jag utelämnar namn, datum och församlingar eftersom det troligen rör sig om nu levande människor.
 
(Namn 1) s (datum 1 + församling 1), elää leskenä, vmo (namn 2) s (datum 2 + församling 1) muutti Nokialle (datum 3) naimattomana, josta takaisin (församling 1 + datum 4) naimattomana, kuollut (datum 5); vih. 1. aviol (datum 6), josta kirjoissamme lapsi:
 
aa) (namn 7) s (datum 7 + församling 1), elää nssa, vmo Vaasan suom. srk:sta (datum 8 + församling 1) nssa muuttanut (namn 9) s (datum 10 + församling 10), elää; vih.1.aviol (datum 11)
 
Här det någon som kan hjälpa mig att översätta detta?  
 
Tacksam för hjälp
Cathis Olsson

[Catharina Olsson (Cathis)]

Medan jag ändå är i farten - efternamnet Nivukoski hur skulle det översättas? Och vad heter Orre på finska?
 
Tacksam för all hjälp
Cathis

[Gabriel Frisk]

Hej Cathis, då ska vi se...
 
Namn 1) född (datum 1 + församling 1), lever som änka/änkling, hustru (namn 2) född (datum 2 + församling 1) flyttade till Nokia [en ort nära Tammerfors (Tampere)](datum 3) ogift, flyttade till (församling 1 + datum 4)ogift, död datum 5); vigd i sitt första äktenskap (datum 6), barn antecknade i våra böcker från detta äktenskap:
 
aa) (namn 7) född (datum 7 + församling 1), lever gift, hustru från Vasa finska församling (datum 8 + församling 1) flyttade som gift (namn 9) född (datum 10 + församling 10), lever, vigd i sitt första äktenskap (datum 11)  
 
Nivukoski: strömfåra är det närmaste jag kommer på.
Orre: teeri eller korvatillikka.
 
Ha det så bra!
Gabriel

[Catharina Olsson (Cathis)]

Tack för hjälpen.
 
Sen får jag anta att min ana som bytte efternamn från Katajamäki (Eneberg?) till Nivukoski inte var rädd att bli våt om fötterna!  
 
Tack igen
Cathis

[Göran Johansson]

Hur översätts nedanstående utdrag (Skrift utgiven av Svenska Litteratursällskapet i Finland 412; Släktbok ny följd. ...) till svenska? Speciellt intresserad av Blasius König. Finns det något mer skrivet om honom i Finland?
 
Taulu 25.TAKAISIN TAULULISTAAN  
 
V. Wendla Hansintytär Thesleff von Broken (äiti Katarina Henrikintytär Stråhlman Thesleff Böök, taulu 23).  
Kuollut ennen 1651. (Ingegerd Lunden Cronström: Herrar till hatt och värja).  
-Puoliso Henrik von Broken. Kuollut 27.4.1656 Viipuri. Raatimies Viipurissa.  
 
VI. Lapsia:  
 
Anna Henrikintytär von Broken von Borgen.  
-Puoliso Herman von Borgen. Raatimies Viipurissa.  
 
Katarina Henriksdotter von Broken König. Kuollut 1659.  
-Puoliso Blasius König. Kuollut ennen 1659.  
Isä Blasius König.  
 
Clas Henrikinpoika von Broken.  
-Puoliso N. Nsdotter N. von Broken.  
 
Justinus Henrikinpoika von Broken. Raatimies, pormestari.

[Sari Wilhelmsson]

Hej!
 
Hoppas att det här kan vara till hjälp.
 
Tavla 25.TILLBAKA TILL TAVELLISTAN
 
V.Wendela Hansdotter Thesleff von Broken(mor Katarina Heriksdtr Stråhlman Thesleff Böök, tavla 23). Död före 1651.(Ingegerd Lunden Cronström:Herrar till hatt och värja).
-Make Henrik von Broken. Död 27.4.1656 Viborg.Rådman i Viborg.
 
VI.Barn:
 
Anna Henriksdtr von Broken von Borgen
-Make Herman von Borgen. Rådman i Viborg
 
Katarina Henriksdtr von Broken König. Död 1659.
-Make Blasius König.Död före 1659.
Far Blasius König
 
Clas Henriksson von Broken
-Maka N.Nsdotter N.von Broken
 
Justinus Henriksson von Broken. Rådman och borgmästare
 
Med vänlig hälsning Sari

[G. Johansson]

Sari, tack för hjälpen.
Hvh
Göran

[Lotta Karlsson]

Hej!  
Jag har ett par ord som jag skulle behöva exakta översättningen på:
Muuttanut pois porvariksi 1682 Sortavaalan.
Flyttat från...?
 
Kirkkoherroja= kyrkoherde?
Kappalaisina = präst?
Papisto?=
 
Hälsningar Lotta

[Harri Blomberg]

Terve Lotta! En fri översättning, men innehållsmässigt korrekt..? Kommer direkt från ett nattpass och är väl inte riktigt klar i huvudet.
   
Muuttanut pois porvariksi 1682 Sortavaalan.  
Flyttat bort till (staden) Sordavala för att bli borgare därstädes år 1682.
 
Kirkkoherroja= kyrkoherdar  
Kappalaisina = (såsom)kaplan (lite osäker)  
Papisto=prästerskap  
 
Mvh
Harri Blomberg

[Lotta Rotstam]

Hej!
 
Är det någon som vet vad följande förkortning står för:
 
Muu t:
 
Den står under dödsorsak.
 
Mvh,
Lotta

[Heikki Hurtig]

Hej Lotta
 
Mitt förslag: Annan s(jukdom)
 
Alltså då från finskan: Muu t(auti).
Är inte helt säker vad t:et står för.
 
Mvh  
 
Heikki Hurtig, Vasa

[Lotta Rotstam]

Hej Heikki,
 
Tack för hjälpen. Jag gissade att det skulle stå övrigt (d.v.s. inte sjukdom), eller annat. (Hans dotter dog samma dag, därför var jag lite nyfiken på vilket sätt han gick bort).
 
Hälsningar,
 
Lotta

[Bengt Pettersson]

Hej!
Söker en översättning, av följande rad, om det går.
 
Rinda Braski (Braski on kirjoitettu muiden niemien yläpuolelle)
 
 
Med vänliga hälsningar
Bengt

[Heikki Särkkä]

Rinda Braski är ett gårdsnamn. Inom parentes står det 'Braski skrivet ovanför de andra namnen'.
 
Heikki

[Bengt Pettersson]

Tack Heikki!
 
Mvh
Bengt

[Olle Elm]

Terve,
Skulle vara mycket tacksam om någon kunde hjälpa mig med att se och översätta vad det står på det här vykortet. Alltså det handskrivna  
 
Vänligen,
Olle Elm

[Harri Blomberg]

Olle, det bör se ut så här:
Helsingfors 23/VI (19)11.
Trevlig midsommar, likaledes också riktigt trevlig sommarfirning (typ julfirande/semesteraktig)...), sedan ser jag inte vad som står, men det verkar avslutas med Teille A.A... alltså till Er. A.A.
 
Det kan stå i sin helhet Helsingfors 23/VI 1911.
Trevlig midsommar, likaledes också riktigt trevlig sommarfirning till dig (fröken, kortet är adresserat till), önskas Er av Mauno. AA
 
... men jag är osäker angående sista stycket. Är det ord som:
sulle (sinulle), talspråk/dialekt: till dig
mauno
toivoo: önskar
teille: till er
 
Undrar
Harri Blomberg

[Harri Blomberg]

Olle, kortet är skickat till Parola as(ema) (Parola station, norr om Tavastehus, brann ned kring 1917/1918, ny stationsbyggnad tillkom 1920), sista raden kan det stå:
(Sottu-)maassa, toivon Teille. A.A
trevlig sommarfirning i (på) Sottulandet, tillönskas Er. AA
 
Harri

[Kirsti Ervola]

Olle och Harri,
de sista orden på kortet tror jag lyder . . . oikein hauskaa kesän viettoa siellä maalla, toivoo teille A.A.; . . . en riktigt trevlig sommarvistelse där på landet, önskar er A.A.
 
Mvh KE

[Harri Blomberg]

Bingo!... Kirsti...
 
Harri

[Olle Elm]

Harri och Kirsti - vad bra!  
Kan någon av er sammanfatta så att jag kan citera ordagrant - både texten och adressen. Ni kommer att nämnas som översättare när jag visar detta  
Vänligen,
Olle
 
Detta är ett hemligt litet projekt där jag funnit ett svenskt vykort skickat i Finland och det finns ytterligare mysterier som ni får veta när jag blir klar med min lilla notis om ni vill  ?

[Harri Blomberg]

Olle... Helsingfors 23/VI (19)11.  
Trevlig midsommar, likaledes också en riktigt trevlig sommarvistelse där på landet, önskar er A.A.
 
eller  
 
Helsingfors 23/VI (19)11.  
Trevlig midsommar, likaledes också en riktigt trevlig sommarvistelse där på landet, tillönskas er (av) A.A.
 
Finskan går inte att alltid 100 % att översätta ordagrannt, beroende på språkets annorlunda struktur med ändelser och så...
Adresserat till
Fröken Ida J.
Parola station
Hattula (kan inte stå Sottula?)
 
... Lotta, skulle kunna ha gått till Göteborgs universitetsbibliotek, men åker nu till Lund, hoppas hinna till UB därstädes, återkommer på onsdag eller torsdag med information.

[Olle Elm]

Harri,
Tackar igen för detta trevliga bidrag till deltiologernas värld  
Vänligen,
Olle

[Ellert Peterson]

Possessionat = ägare, företrädesvis av lantegendom. Kan enkelt förklaras som godsägare.

[Thomas Sjöndin]

Lite hjälp med några korta finska meningar behövs.
 
Arbetaren Sven Pettersson (Pettersson voi olla myös sukunimi) (Voi olla Pettersson)
 
original - TALLKOMM: Kastepäivä ja nimi kenttien välissä ?Sverige?
 
Inh. dttr Anna Lisa Anders:dr Storbacka (Patronyymin ja sukunimen välissä fr.)

[Kirsti Ervola]

Hej, meningarna inom parentesen är kommentarer av den person som har skrivit in uppgifterna från handskrivna, kanske något svårtolkade texter till HisKi-databasen.
 
Pettersson voi olla myös sukunimi = Pettersson kan också vara ett släktnamn.
Voi olla Pettersson = kan vara Pettersson
TALLKOMM = inmatarens kommentar
Kastepäivä ja nimi kenttien välissä Sverige = Sverige skrivet mellan fälten för dopdagen och namnet (personen i fråga är från Sverige)
patronyymin ja sukunimen välissä fr. = fr. skrivet mellan patronymikonet och släktnamnet (Storbacka har alltså blivit tolkat som ett släktnamn, fast det kanske är ett gårdsnamn).  
 
Mvh KE

[Thomas Sjöndin]

Tack Kirsti, Då Anna Lisas barn ej har känd far vill jag vara säker på att jag inte missat väsentlig info. Jag tror inte att fadern var obekant för de närmast inblandade då barnet fick heta Jonsson. Det finns ingen annan rimlig förklaring till valet av just detta namn.

[Kirsti Ervola]

Hej, en komplettering, nu när jag har sett de ifrågavarande uppgifterna i HisKi: är det kanske möjligt att tolka ordet Sverige som barnets födelse- eller dopställe? Annars låter det rätt ovanligt att ha 2? månaders tidsskillnad mellan födelsen och dopet.
Mvh KE

[Tony Pellikka]

Hej alla! Jag har i min ägo följande ett slags vykort dvs det är ett myndighetsutskick med förtryck text där vissa avsnitt är iskrivna med skrivmaskin. Så mycket har jag förstått att det är ersättning för den gård som mina farföräldrar fick lämna i Karelen på andra sidan nuvarande riksgränsen mot Ryssland. Är det någon vänlig själ som kan översätta eller berätta vad det står mera exakt?
Kanske finns det också någon som vet lite mer om dessa kort? rent familjehistoriskt är det ju väldigt intressant.
 
Hälsningar Tony
tony.pellikka_at_telia.com
 
(PS jag vågar inte längre skriva ut e-postadressen i klartext, det kommer alldeles för många virus....)
 
 
Korvausasiam n:o.49/106....Maalis.......kuun.16..päivänä 1946
..........Uukuniemen............kunna arvioimislauta-
kunta on päätöksellään..3../..3..1946.vahvistanut Teille tulevan korvaus-
määren...553.200:-.......markaksi. Jotta korvauksen maksamiseen
mahdollisimman pian voitaisiin ryhtyä ja asiakirjat sitä varten lähettää val-
tiokonttorille, kehoittaa arvioimislautakunta Teitä.14.päivän kuluessa tästä
päivästä lukien käymään lautakunnan kanslissa tai oheisella kortilla ilmoitta-
maan, haluatteko käyttää hyväksenne toisen korvauslain 30 ?:ssä mainittua
oikeutta tutustua korvausasiassanne kertyneisiin asiakirjoihin. Ellette maini-
tun ajan kuluessa saavu lautakunnan kansliaan, lähetetään korvauspäätöksenna
.........Laihian.......piirin nimismiehelle Teille toimitetta-
vaksi. Lautakunnan kanslia on......Uuuniemellä..........
....(Korvaus ilman asteikkovähennystä 606.300:- ).........
Arvioimislautakunnan puolesta
 
[Stämpel]
Uukuniemen kunna
arvioimislautakunta
Vieuo Tairainen

[Kirsti Ervola]

Hej Tony, kortet är verkligen värt att förvaras!  
Efter II världskriget fanns det i Finland ca. 420 000 personer som hade varit tvungna att lämna sina hem i de områden, som enligt fredsvillkoren avträddes från Finland. Tre lagar stiftades om ersättningar för deras förlorade egendom, ersättningar betalades från statens skatteintäkter. Ersättningsbeloppet hade en maximigräns ovanför vilket summan reducerades enligt en stadgad skala. Anhållan om ersättningar behandlades av kommunala utvärderingsnämder. Man har estimerat att ersättningarna i medeltal motsvarade 40% av den förlorade egendomens värde.
 
Kortet är alldels riktigt en officiell meddelande om ersättning. Då stilen är av typ lagtext, försöker jag inte med en ordgrann översättning utan refererar innehållet:
 
Först ersättningsärendets nummer: 49/106 och kortets datum: 16.3.1946.
Sedan kommer meddelandet att utvärderingsnämnden för Uukuniemi kommun har 3.3.1946 gjort sitt beslut, enligt vilket ersättningen för din farfar skall bli 553.200 mk. För att ersättningen snarast möjligt kan betalas och handligarna för det ändamålet sändas till Statskontoret, anmanas han att inom 14 dagars tid besöka utvärderingsnämndens kansli i Uukuniemi eller med ett bifogat postkort tillkännage om han vill utnyttja sin rätt till att bekanta sig med dokument anknytande till ärendets behandling. Om han inte personligen besöker utvärderingsnämndens kansli inom den omnämnda tiden, skall beslutet om ersättningen skickas till länsmannen i Laihia, för att vidarebefodras till honom.  Det oreducerade ersättningsbeloppet 606.300 mk tillkännages inom parentesen.
 
Å Uukuniemi kommuns utvärderingsnämndens vägnar har kortet signerats av en person, vars förnamn är Vieno, släktnamnet med stor sannolikhet Taivainen.
 
Mvh KE

[Tony Pellikka]

Tack så mycket igen Kirsti!
Ja som tur är har mycket trots allt sparats genom åren. Det är väl farmor som skall tackas för det. Kanske var det så när allt annat försvann så blev det lilla som blev kvar väldigt viktigt. Nu försöker jag samla ihop alla dokument och berättelser medans det finns någon kvar som minns. Men det börja nu bli länge sedan och många av fastrarna var ju bara barn då, och tydligen så höll man mycket av eländet hemligt för barnen.
Jag har också eftersom jag varit intresserad fått förtroendet att få alla orginalhandlingar. Mitt problem är att jag inte förstår texten och inte alltid de historiska sammanhangen. Visst kan nog mina fastrar läsa denna text men jag antar att byråkratfinska inte är lättare att förstå än byråkratsvenska.
Det är ju så mycket mer än bara texten...värdet på gården tex 606300 mark är det mycket? är det ersättning bara för byggnaden eller också för marken? Vet du om det finns någon bra litteratur om detta?
Som jag har förstått så var det tydligen så att de som förlorade mark kunde få ny mark på annat ställe genom att ett antal bönder släppte till en liten bit var som de evakuerade sedan kunde köpa loss. Är det korrekt?
Farfar dog på Vasa sjukhus 23 januari 1945, oklart av vad. Han blev sårad i kriget men det var nog inte det utan något magproblem, vet du hur man kan få reda på det?
 
Hälsningar från Tony

[Kirsti Ervola]

Hej Tony,
det kan vara lite svårt att hitta svenskspråkig litteratur om den efterkrigstida kolonisationen i Finland. I nyare verk om Finlands historia torde det finnas någonting om saken.  
 
Jag har ingen aning om jordpriserna år 1946, men köpkraften av 606.300 mk år 1946 borde motsvara 230.394 mk eller 38.750 eur år 2002 - vilket låter mycket knappt. Du finner mera exakt info från den första lagen om ersättande av på grund av landavträdelsen förlorad egendom här.  
 
Alldeles som Du sade, måste de som erhöll jord också betala för det. Men den år 1945 stiftade lagen om jordanskaffning förpliktade förträdesvis staten, sedan kommuner, församlingar, stiftelser, företag och dylika sammanslutningar med stora jordegendomar till överlåtande av jord för de evakuerade (också för krigsinvalider, -änkor och -värnlösa samt frontmän). Under de 13 åren som lagen tillämpades utgjorde jord ägd av privatpersoner bara 5% av markarealet som inlöstes för detta ändamål.
 
Det kan vara svårt att efter flera årtionden få uppgifter om din fars dödsorsak. Lagarna är mycket strikta när det gäller patientjournaler. Det kanske lönar sig att fråga patientombudsmannen vid Vasa centralsjukhus.  
 
Mvh KE

[Doris Olsson]

Vad betyder förkortningarna: tal, its och irtol framför ett personnamn?
Mvh
Doris O

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Hej!
tal. (=talollinen) betyder med hus, alltså husbonde
its. (=itsellinen) betyder inhyses  
och irtol. (=irtolainen) lösdrivare.
Johan Brandt t. Gr.

[Harri Blomberg]

Morjens Doris!
 
tal - talollinen (hemmansägare)
its - itsellinen (inhysning/inhysehjon)
irtol - irtolainen (lösdrivare/landstrykare/vagabond)
 
Mvh
Harri Blomberg

[Harri Blomberg]

En minut före... suck! Nåja, dubbelt svar...
 
Mvh
Harri

[Doris Olsson]

Johan och Harri
Tack. Ett samstämmigt svar. Inga tveksamheter i fortsättningen.
Mvh  
Doris O

[Monica Trennéus]

Håller på att släktforska i His-ki-s kyrkoböcker på nätet. I Pusula dör en man 1883, före namnet står sytnm. Vad betyder detta?
 
mvh Monica

[Harri Blomberg]

Hej Monica! Sytningsman, bör det vara.
 
Mvh
Harri

[Harri Blomberg]

... och betydelsen sytningsman, innebar att han då det gällde dito bodde kvar på gården, efter att ha överlämnat den till någon son eller så. En form av åldringsvård, som innebar att han hade rätt till mat, husrum (ofta avskilt såsom egen bostad eller rum i befintlig dito) och så vidare. Ibland skrevs kontrakt, berodde lite på var i Sverige-Finland man var, relationer till efterkommande (nya husbonden, måg eller egen son med mera) och vilken tid det handlade om...

[Monica Trennéus]

Tack Harri för snabbt svar.
 
Hälsn. Monica

[Lotta Karlsson]

Hej! Jag skulle behöva hjälp med en översättning, men måste hänvisa till mitt inlägg under Landskap: Karelen, Juuka, onsdag den 17.3 04 kl. 19.08.
 
Vänligen Lotta

[Doris Olsson]

Hej
Jag står i begrepp att sända Släkttavlor (Suku-taulut?) till släkt i Finland. Tänkte dessutom skriva en Antavla men stöter genast på problem.  
Alltså- vad heter på finska
 
Antavla
Farfar  
Farfarsfar (fff-- ffm--etc)
farmor  
farmorsmor (fmm-- fmf--etc)
och så vidare.
 
MVH
Doris O

[Doris Olsson]

En fråga betr. ordet jägar. Har en ana som benämns jägar Eric Pulckinen f. 1766-12-10 i Lendua gård 4 ev. i Hyrynsalmi el. dess närhet.
Min fråga alltså: är jägar ev. en soldat t.ex. fältjägare?
MVH
Doris O

[Harri Blomberg]

Hej Doris! Jägar, förkortning av jägare, i militära sammanhang soldat i jägarförband, ursprungligen förband sammansatta av skickliga skyttar utrustade med precisionsvapen och rekryterade bland skogsfolk och jägare; numera benämning på lätt infanteri (Finland) eller på infanteri för särskilda uppgifter (t.ex. fallskärmsjägare) eller för verksamhet i särskild terräng (t.ex. bergsjägare). I svenska arm?n uppsattes jägarförband för spaning och strid i ödemark och skog omkring år 1800, som en erfarenhet av kriget i Finland 1788-90. Savolax fotjägare fanns dock redan 1745. Till 1980-talet ingick i krigsorganisationen fältjägarbataljoner för strid i norrlandsterräng. Kavalleriets beridna jägarförband avvecklades under 1960-talet. Oftast kan man i HisKi under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal hitta samband med ordet jägare och militära boställen.
 
Källa: Nationalencyklopedin (2004-04-17), sökord jägare och jägarförband.
 
Mvh
Harri Blomberg

[Doris Olsson]

Tack Harri för svar.  
MVH
Doris O.

[Anne-Marie Dufva]

Undrar om någon vänlig finskspråkig själ skulle kunna hjälpa mig med att översätta detta?:
 
Mikko Matinpoika Mattila (min mm mm ff mm mm mf f): Nimismies. Hän toimi myös Suur-Lohtajan nimismiehenä yli 30 vuoden ajan vuodesta 1571 lähtien ja oli kirkkoherran jälkeen pitäjän arvovaltaisin henkilö. Mikko kävi isänsä tavoin rantakauppaa, omisti aluksen ja oli selvästi suurin maakauppias alueellaan. Hän maksoi Tukholmassa järvireittimaksun 1579, samoin hän kävi Tukholmassa 1580 ja 1594. Viimeisellä matkallaan hänellä oli lastina voita, kalaa, vuotia ja tervaa. Ulkomaan kauppa oli Pohjanmaan talonpoikaispurjehtijoilta kielletty, joten kauemmas he purjehtivat vain kruunun asioissa. Esim. syksyllä 1576 Mikko vei Tallinnaan kruunun ruokavaroja ja sai rahtimaksuksi viljaa. Samoin hän kävi Tallinnaassa 1581, jolloin hän vei sinne sotaväelle voita, kalaa, nahkoja ja kenkiä. Mikko toimi myös lohtajalaisten pankkiirina ja sai käräjillä luvan kerätä velkarahansa. Mikolla oli 1598 Suur-Lohtajan tilalla viljetyä 3,1 hehtaaria ja vuonna 1608 alueen suurin tila, 4,6 hehtaaria. Hänellä oli myös suurin karja: 2 hevosta, 41 lehmää ja härkää ym. Hänellä oli 1585 jokimylly.
 
(Och är det inte jättekonstigt att man inte kan hitta en finsk/svensk ordbok i bokhandeln...?)
 
M v h Anne-Marie

[Håkan Bergström]

Jga kan bidra med lite, nån kanske kan räta ut frågetecken och kolla att inget fel smugist sig in!
 
Mickel Mårtensson Mattila. Länsman. Han var även länsman för Lochteå storsocken i över 30 år från 1571 och näst efter kyrkoherden socknens inflytelserikate person. Som sin far kävi rantakaupaa?, ägde skepp och var områdets största landsköpman.
 
Han betalade järvireittimaksu? i Stckholm 1579 och besökte även Stockholm 1580 och 1594. På den sista resan medförde han smör, fisk, hudar? och tjära. Handel med utlandet var förbjuden för österbottniska bondeskepp, varför de bara gjorde sådana seglatser för kronans räkning. Till exempel förde Mickel hösten 1576 kronolivsmedel till Tallinn och fick spannmål som betalning för frakten. På samma sätt for han Stockholm 1581, varvid har förde med sig smör, fisk, skinn och skor till armén. Mickel fungerade även som lochteåbornas bankir och fick på tinget rätt att samla in (driva in?) sina skulder. På sin gård i Lohtaja storsocken hade Mickel år 1598 åkrar på 3,1 ha, och 1608 var hans gård den största med 4,6 ha. Han hade också mest boskap: 2 hästar, 41 kor och tjurar m.m. År 1585 hade han en vattenkvarn.

[Östen Ek]

Ann-Marie
Här är en webadress där man kan översätta finska ord till svenska och svenska till finska.
http://www-lexikon.nada.kth.se/skolverket/sve-fin.shtml

[Malin Ericson (Malinka)]

Ann-Marie,
 
Norstedts Ordbok har en finsk-svensk-finsk ordbok! Finns t.ex. på Akademibokhandeln och andra akademiska bokhandlar (kan man tänka). Men den är rätt dyr, så Östens tips om nätordboken är nog att föredra om det bara är enstaka ord som du söker!

[Anne-Marie Dufva]

Tack så jättemycket för översättning och ordbokstips! (Jag tror jag testar med nätvarianten först...)
 
M v h  
Anne-Marie.

[Irma Ridbäck]

Ann-Maries fråga om texten väcker fler frågor, och Håkan, din översättning verkar ok.  Mickel Mårtensson kävi rantakauppaa som sin far, och han betalade järvireittimaksu i Stockholm 1579.
Det förra är väl att han bedrev kusthandel och det senare att han betalade seglationspenning (eller motsvarande term). Det här var en inrikes resa över ett innanhav.
Om man vill hitta termer på svenska för äldre kamerala förhållanden är vissa ordböcker bra, men ett annat, roligare, tips är att se om det finns ett årstryck, ett kungl. brev eller ett riksdagsbeslut, som återger den förordning efter vilken en avgift skulle betalas.
Man kan läsa mera om Årstrycket (kungl. brev och förordningar 1523-1833) på Kungl. Bibliotekets hemsida, www.kb.se    gå sedan via Innehåll, välj Å och Årstrycket. Läs där om Årstrycket och hur man söker i biblioteksdatabasen Libris. Den fullständiga texten finns på en del av de större biblioteken. I katalogposten i Libris får man mer information.  
Om seglationen i Finland kan man t ex hitta:
1552-08-09 Kongl. majt:s : Mandat om Böndernes Seglation uti Finland.

[Anne-Marie Dufva]

Tack Irma för komplettering och bra tips! Det är alltid roligt att ta del av det större sammanhanget.
 
M v h  
Anne-Marie

[Jouni Tervalampi]

Vad betyder Samanistisen och Samaanin. Det ska var vinge ovanför första S.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

[Irma Ridbäck]

vinge över s antyder att stavningen i grundordets originalspråk (ryska) är motsvarande sh eller sch.
Det kan vara fråga om schamaner: likt en schaman, med schamaners sätt. Finska språket saknar alla sj/sch-ljud som vi t ex har i vårt språk.
 
m v h
Irma

[Ralf Palmgren]

Terve!  
 
Samanistisen översätts till Schamanistiska medan Samaanin översätts till Schamanens.
 
Enligt SAOB är en Schaman en andebesvärjare eller magiker inom Schamanismen medan Schamanism är den magi som är utövad inom religion med andetro och professionella magiker.
 
M.V.H.
Ralf

[Jouni Tervalampi]

Tack för hjälpen!
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

[Mari & Tommy]

Hej  
 
Jag har 2 st märken som kommer från min farfar som deltog i vinterkriget och fortsättningskriget
 
Det ena märket förställer ett lejonhuvud som håller ett svärd och det står JR 10.  
Kanske inte skall vara under denna rubrik men eftersom jag har ett till med finsk text så placerar jag det här, någon som vet vad detta är?
 
Det andra märket har 3 st svärd som pekar uppåt
i en krans, sedan står det, KOLMEN - KANNAKSEN - KOUKKAAJAT, vad betyder detta ?

[Gabriel Frisk]

Mari & Tommy,
se här:
 
http://myhome.naver.com/czar91/Medal/Europe/Republic%20of%20Finland/Republic%20of%20Finland.htm
 
Mvh
Gabriel

[Krister Frank]

Erik Jönsson Vilken/Husgafvel
1591 ratsumiehenä Mårten Boijen lipullisessa. Vehkalahden nimismies ain. 1598-1602. Kymenkartanon vouti 1609-1610. Kaprion linnanvouti 1613. Vehkal.nimismies 1620-22, 1627-29.Elossa 1629. Omisti Salmenkylän kartanon sekä lampuotitilat Reitkallissa ja Hietakylässä.  
 
Vore tacksam över att få ovanstående översatt!

[Heikki Särkkä]

1591 ryttare under Mårten Boijes fana. Länsman för Veckelax åtm. 1598-1602. Fogde av Kymmenegårds län  
1609-1610. Slottsfogde av Kaporje 1627-29. Länsman av Veckelax 1620-22 och 1627-29. Levde 1629. Ägde Salmenkylä gård och landbondegårdarna i Reitkall och Hietakylä.

[Elisabeth Helsing]

järvireittimaksu = sjömansskatt
 
Vad betyder förkortningen Tps före namnet i Hi-Ski?

[Kerstin Thölix]

Tps= Torparsonen

[Elisabeth Helsing]

Tack Kerstin, nu har jag löst yrket på halva släkten !

[Emma Ingelsson Alkbring (Emmaia)]

Hei!
 
Är det någon som vill göra en liten svensk -finsk släktforskningsordlista.
Vad heter  t ex stark ana på finska.?
Jag har några starka anor från Finland.
Jag vill bli översättare när jag blir klar med mina studier.
 
Terveisin Emma

[Heikki Särkkä]

Vad är en stark ana för något?

[Emma Ingelsson Alkbring (Emmaia)]

Hej!
 
En stark ana är någon som man härstämmar ifrån på många sätt. Ofta är nästan hela socken släkt med den personen, som levde på 1600-talet.
 
Onko vastava termi olemassa suomen kielessä?
 
/Emma

[Samppa Asunta]

Någon motsvarande term torde inte finnas - än så länge; någon borde hitta på en...
Alltså måste man nöja sig med omskrivningar.  Eller hur skulle det här låta:  moninkertainen esivanhempi?  Alltså en flerfaldig ana.  Nog behöver det förklaras, men så var det ju med den där starka anan också! ;-)
Mvh Samppa

[Heikki Särkkä]

Svenskarna är lyckliga med det behändiga ordet ana.
Vi finnar måste använda ordet esivanhempi, även om det låter lite konstigt på samma sätt som förälder.
Oftast används ordet i pluralis (esivanhemmat), medan esi-isä 'manlig ana' och esi-äiti 'kvinnlig ana'hör till det normala språkbruket.
Moninkertainen esivanhempi är nog en möjlig term.
Mvh Heikki

[Emma Ingelsson Alkbring (Emmaia)]

Hei Samppa ja Heikki!
 
Jag talade med några finska tjejer idag och använde den nya termen. Den fungerade i ett vardagligt samtal.
 
Mvh Emma

[Heikki Särkkä]

Ett tänkbart alternativ skulle vara 'monilinjainen esivanhempi', alltså ungefär 'ana genom många linjer'. I och för sig inte bättre än moninkertainen esivanhempi, men innehållet kanske beskrivs bättre om man använder adjektivet monilinjainen.

[Emma Ingelsson Alkbring (Emmaia)]

Hej!
 
En följdfråga, vad heter 'antavla' på finska?
Jag tror inte att det ska vara 'esivanhempitaulukko'. Det är nog för långt.
 
/Emma

[Samppa Asunta]

Jag tror att sukutaulu kommer ganska nära.  Vill man vara riktigt noga så kan man använda det uttryck som mitt släktforskningsprogram har, men det är lika långt:  esivanhempien taulu.
Esivanhempitaulukko är väl också språkligt korrekt, men låter rätt så klumpigt.
 
Mvh Samppa

[Heikki Särkkä]

Här måste jag be att få vara av annan mening. 'Sukutaulu' är en lista över descendenter av en viss person, alltså alla i den tillhör samma släkt.
En antavla kallar vi finnar oftast 'esivanhempaintaulu/esivanhempientaulu' (en sammansättning).
 
Mvh Heikki

[Maria Elisabeth Larsdotter]

Hej!
 
Antavla översätts med esipolvitaulu!

[Heikki Särkkä]

Tack, Maria. Esipolvitaulu använder man faktiskt numera. Ordet esivanhempaintaulu var brukligt tidigare(Brenner, Sukututkimuksen opas).
Stamtavla (Furtenbach, Släktforskning för alla)  
heter jälkipolvitaulu nuförtiden.
 
Mvh Heikki

[Leif Gson Nygård]

Jag har fått en finsk bok, en riktig tegelsten, i min ägo: Vanhan Pirkkalan Historia. Det är någon slags sockenhistorik från Tampere - Pirkkala - Nokia - Ylöjärviområdet.  
 
Intresserad av vad några rubriker betyder:
 
1/ Vanhan Pirkkalan Historia
 
2/                Historian Liitteet Ja Hakemistot
 
3/                Tilojen Omistajat  
 
4/                Esihistoria
 
5/                Luonnonsuhteista Ja Niiden Vaiheista
 
Tacksam för hjälp med detta!
 
/Leif

[Samppa Asunta]

1/ Vanhan Pirkkalan Historia = Gamla Birkalas historia
 
2/                Historian Liitteet Ja Hakemistot = Bilagor och register till G.B.h.
 
3/                Tilojen Omistajat = Hemmansägarna
 
4/                Esihistoria = Förhistorien
 
5/                Luonnonsuhteista Ja Niiden Vaiheista  =  Om naturförhållandena och deras skeden

[Leif Gson Nygård]

Varmt tack för detta, Samppa! Då vet jag lite mer vad boken handlar om.
 
Trevlig helg!

[Karolina Åhlander]

Hej
 
Behöver lite finsk specialisthjälp... Kan någon översätta åt mig?  
Med Vänliga Hälsningar
Karolina Åhlander
 
Henkilötiedot
sl. 1690 Anders Carllöf Andreas, Vermlandus 3674. * noin 1666. Porvarin poika Karlstadista. Karlstadin lukion oppilas. Ylioppilas Turussa sl. 1690 Carllöf And. Vermel _ 187. Alimman luokan stipendiaatti kl. 1694 - sl. 1694. Respondentti 20.4.1695, pr. Torsten Rudeen U385. Keskimmäisen luokan stipendiaatti kl. 1695 - sl. 1695. Ylioppilas Lundissa 1696 Tillägg ur NM (Vr) 1696: And. Carllööf, Aboa profectus. Vihitty papiksi Lundin hiippakunnassa 5.9.1698. - Landskronan hospitaalinsaarnaaja 1698. Tranåsin ja Onslundan kirkkoherra 1705. ? Tranåsissa 1714.
 
Pso: 1:o 1699 Anna Margret Smidtz (? 1700); 2:o 1702 Christine Albrektsdotter Gelde (? 1721).

[Leif Hernberg]

Karolina, här kommer ett försök:
Personuppgifter
1690 Anders Carllöf Andreas, Vermlandus 3674. * omkr 1666. Borgarson från Karlstad. Elev i Karlstad gymnasium. Student i Åbo 1690 Carllöf And. Vermel 187. Stipendiat i lägsta klassen 1694-1694. Respondent 20.4.1695, pr Torsten Rudeen U385. Stipendiat i mellersta klassen 1695 -1695. Student i Lund 1696. Tillägg ur NM (Vr) 1696: And. Carllööf, Aboa profectus. Prästvigd i Lunds biskopsstift 5.9.1698. - Hospitalpredikant i Landskrona 1698. Kyrkoherde i Tranås och Onslunda 1705. d. i Tranås 1714.
 
Hustru 1, 1699 Anna Margret Smiddddtz (d. 1700); 2, 1702 Christine Albrektsdotter Gelde (d. 1721)
 
Förkortningen sl är jag inte helt säker på, men det kan stå för ungefär (suunnilleen)
Hoppas det hjälper dig lite på traven.  
Mvh
Leif Hernberg

[Karolina Åhlander]

Hej Leif
 
Tack så hemskt mycket! Med din hjälp kan jag kanske lösa gåtan om var min anfader härstammade från samt var han studerade i slutet av 1600-talet!  
 
Tack än en gång!
 
Mvh
Karolina Åhlander, Göteborg

[Kirsti Ervola]

Hej Karolina och Leif,
sl. = syyslukukausi = höstterminen,
kl. = kevätlukukausi = vårteminen.
Han inskrevs till Åbo akademi alltså på hösten 1690. Mvh KE

[Karolina Åhlander]

Hej
Jag skulle behöva hjälp med att översätta följande text. Det är hämtat ur magistratens förteckning (?) och handlar om en Andreas Carllöf som sedemera blir präst i Tranås, Sverige.  
 
Jag har förstått att texten nedan om olika källor till var man kan finna Andreas Carllöf. Det jag främst är intresserad av är vad som står i Turun akatemian konsistorin pöytäkirjat VII, om det nu är en bok. Andreas Carllöf står tydligen omnämnd där flera gånger. Kan jag hitta denna bok i Sverige, eller finns det någon vänlig själ som kanske har den och kan tala om vad det står i den?
Jag är också ute efter ett samband mellan herr Carllöf och en Andreas Magni Åhlander.
 
Tack snälla, vem som än kan hjälpa till!
 
MVH
Karolina Åhlander
Göteborg
 
Viittauksia: HYK ms., Index s. 38b. - V. Lagus, Studentmatrikel I (1889-91) s. 244 (LI); Turun akatemian konsistorin pöytäkirjat VII 1690-1699 (julk. T. Carpelan, 1940) s. 265, 321, 322, 445, 446, 524, 592, 593; C. Sjöström, Vermlands nation i Lund 1682-1907 (1908) s. 26 #68; Album Academiae Carolinae. Lunds universitets matrikel 1667-1732 (utg. P. Wilner och B. Edlund, 1984) s. 58. - G. Carlquist, Lunds stifts herdaminne II:5 (1954) s. 595; J. Vallinkoski, Turun akatemian väitöskirjat 1642-1828. HYKJ 30 (1962-66) #3350R; A. A. Stiernman, Aboa literata - Turun akatemian kirjallisuus (suom. R. Pitkäranta). SKST 518 (1990) s. 152; Suomen kansallisbibliografia 1488-1700. SKST 642 (toim. T. Laine ja R. Nyqvist, 1996) #993, 1354, 3247R.

[Kirsti Ervola]

Hej Karolina,
av allt att döma du har surffat dig fram till Helsingfors Unversitets digitala studentmatrikel över Åbo Akademins och Helsingfors Unversitets studenter 1640-1852. Listan du citerar är alldels rätt en källförteckning.
 
Turun akatemian konsistorin pöytäkirjat - Consistorii Academici Aboensis protokoll VII 1690-1699 (red. T. Carpelan, 1940) är som av hela namnet framgår, akademikonsistoriets mötesprotokoll, del VII av en bokserie. Enskilda studenter omnämns i protokollen vanligtvis i samband med beviljandet av stipendier eller vidtagandet av diciplinära åtgärder o.dyl. Andreas Carllöf har varit en stipendiat åren 1694 och 1695. Jag kan vid ett lämpligt tillfälle ta mig en titt på boken. - Någon vid namnet Åhlander syns inte ha studerat vid Åbo Akademi.
 
De tre andra finska titlarna översatta:
J. Vallinkoski, Dissertationer vid Åbo Akademi 1642-1828. HYKJ 30 (1962-66)
A. A. Stiernman, Aboa literata - Åbo Akademins litteratur. (övers. R. Pitkäranta) SKST 518 (1990)
Finlands nationalbibliografi 1488-1700. SKST 642 (red. T. Laine och R. Nyqvist, 1996)
 
Mvh KE

[Karolina Åhlander]

Hej Kirsti
 
Tack så hemskt mycket för hjälpen med översättningen!  
Kan du se om det finns någon Andreas (Anders) Magni (med vilket efternamn som helst) som studerat där vid samma tidpunkt som Andreas Carllöf? Carllöf var nämligen svåger och som det ser ut studiekamrat med min ana Andreas (Anders) Magni Åhlander.
 
Du är guld värd!
 
MVH
Karolina Åhlander

[Kirsti Ervola]

Hej Karolina,
en lämplig Anders Magni hittar jag inte i Åbo Akademins studentmatrikel. - F.o.m. 1696 studerade Anders Carllöf ju i Lund, och prästvigdes där senare. Men Du har väl redan kollat Lunds universitet för en eventuell Anders Åhlander. Mvh KE

[Karolina Åhlander]

Hej Kirsti
 
Jo då... Anders Åhlander finns i Sverige och Lund, men hans ursprung är okänt för alla. Min chansning om Åbo sprack alltså, men du har i alla fall hjälpt mig att utesluta det!
 
Tack så hemskt mycket för hjälpen!
 
MVH  
Karolina Åhlander

[Robert Telin]

hej
vad betyder appi och setä på svenska
 
hälsningar
robert

[Samppa Asunta]

Appi = svärfar  
Setä = farbror  
 
Mvh Samppa

[Robert Telin]

hej
 
jag vill tacka samppa för språklektionen.
jag fortsätter med finska ord,vad betyder
emäntä och isäntä.
hälsningar
robert

[Samppa Asunta]

Emäntä = husmor, värdinna
Emä, emo  =  moder (används normalt bara om djur)
[Emä = livmoder (ålderdomligt ord)]
Isäntä = husbonde, värd
Isä = fa(de)r

[Robert Telin]

hej
 
tack en gång till samppa,det är inte lätt
med finskan språket försvann redan för över
200 år sen i min släkt.
hälsningar
robert

[Robert Telin]

hej
 
ännu en lektion i finska,jag är avlägset släkt
med en familj som heter vireä,vad betyder det
på svenska.
 
hälsningar
robert

[Samppa Asunta]

Alert; frisk och kry; företagsam; kvick; livaktig; pigg; vaken  -  och dylikt!

[Wolf Bergenheim]

Vireä betyder livlig, livskraftig.
 
Mitt lexikon ger dessutom:
vireä:  
1. (bildl.) vaken, driftig, livaktig
2. (vilkas) livlig, livfull
 
--Wolf

[Ulla Löfquist]

Jag forskar på Adam Montan och Elisabet Loffman och har hittat följande text, vilket gör att jag tror att Adam kommer från Finland. Vore mycket tacksam om jag kunde få hjälp med en översättning.
 
Adam Montan, astui sotapalvelukseen 1699, linnoitusupseeri Edan linnakkeessa 1717, ero 1721, k. Tukholman vankilassa 1747. Ehkäpä sama Adam Montan joka 1711 oli kersanttina Uudenmaan jalkaväkirykmentissä ja josta tiili linnoitusluutnantti, mainitaan Kirkkonummella 1726. Puoliso 1:0 14.2.1711 Elisabet Forssten, 2:o Elisabet Loffman, kotoisin Stavnäsin pitäjästä Värmlandissa, 3:o Katarina Granbom. Poika 1. aviosta Henrik, s. Helsingissä 7.11.1711. Porvoossa mainitaan 1731 tullikirjuri Adam Montan, liekö sama?
 
Mvh Ulla Löfquist

[Leif Hernberg]

Ulla, jag gör ett försök:
Adam Montan, trädde i militärtjänst 1699, fortifikationsofficer vid Edna fästning 1717, avsked 1721, dog i Stockholms fängelse 1747. Kanske samme Adam Montan som 1711 var sergeant vid Nylands infanteriregemente och vid vilket tegel(?) fortifikationslöjtnant, omnämns i Kyrkslätt 1726. Hustru 1:o 14.2.1711 Elisabet Forssten, 2:0 Elisabet Loffman, hemma från Stavsnäs socken i Värmland, 3:o Katarina Granbom. Son ur 1 äktenskapet Henrik, född i Helsingfors 7.11.1711. I Borgå omnämns 1731 tullskrivare Adam Montan, är det månne samme?
 
Mvh
Leif

[Samppa Asunta]

Hej Ulla och Leif!
Tiili är säkert en felläsning; det bör väl vara tuli.  Det handlar alltså inte om tegel (och inte heller om eld, vilket tuli också kan betyda ;-)) utan och vid vilket tegel(?) fortifikationslöjtnant skall heta och som blev fortifikationslöjtnant.
Mvh Samppa

[Ulla Löfquist]

Leif och Samppa!
 
Stort tack för hjälpen. Nu måste jag finna ut varför han dog i fängelse. Det blir nästa utmaning. Tack igen.
Mvh Ulla

[Ulla Löfquist]

Hej Leif och Samppa!
Stort tack för hjälpen. Nu kan jag leta vidare.
Mvh Ulla

[Bengt Pettersson]

Hej!
Söker översättning på det följande.
 
Mvh
Bengt
 
 
I Jaakko Erkinpoika Uppa , Seinäjoen Upan isäntänä n. 1628-1663, s. 1595-1599, k. 31.1.1692 Ilmajoki hautauspäivä (Piirto. Ruotuluettelo v. 1627, Voudintilit, mikrofilmi ES837. Pohjanmaan ruotu- ja väenluettelo, mikrofilmi WA 773. Suomen asutuksen yleisluettelo, mikrofilmi OS120).    
 
Puoliso: Barbro Matintytär -, k. 21.12.1684 Ilmajoki hautauspäivä. (Ilmajoen syyskäräjät 1678, Mf ES 2026, Markku Pihlajaniemi)

[Bengt Pettersson]

Söker även översättning på detta.
 
Mvh
Bengt
 
II Tuomas Jaakonpoika Uppa, (Taulusta 1) , Seinäjoen Upan isäntänä 1663-1682, s. Ilmajoki, k. 1695/96 Ilmajoki talvella (Tapio Piirto).    
 
Puoliso: Kaarina Joosepintytär - , s. 1632, k. 29.9.1709 Tyrvää hpv (Tapio Piirto Hiski Tyrvää).

[Robert Dahlberg (Rob)]

Svenska till/från Finska  
http://lexin2.nada.kth.se/sve-fin.html

[Samppa Asunta]

I Jakob Eriksson Uppa, husbonde på Uppa i Seinäjoki ca 1628-1663, f. 1595-1599, d. 1692-1-31 Ilmajoki (Ilmola) (begravningsdag). (Piirto.  Roteförteckning år 1627, mikrofilm ES837. Rote- och invånarförteckning för Österbotten, mikrofilm WA 773.  Generalförteckning över Finlands bebyggelse, mikrof. OS120). Hustru:  Barbro Mattsdotter -, d. 1684-12-21 begravningsdag (Ilmola höstting 1678, Mf ES 2026, Markku Pihlajaniemi)  II Thomas Jakobsson Uppa (fr. tavla 1), husb. på Uppa 1663-1682, f. Ilmola, d. 1695/96 Ilmola, på vintern (Tapio Piirto) Hustru:  Karin Josefsdotter -, f. 1632, d. 1709-9-29 Tyrvis begr.d. (Tapio Piirto, HisKi/Tyrvis)  Jag är inte säker på de gängse motsvarigheterna till alla termer, men ungefär så torde det vara...  Mvh Samppa

[Bengt Pettersson]

Söker hjälp med översättning av följande ord:
 
kengitysseppä, eläinvälskäri.
 
Mvh
Bengt

[Risto Toivonen]

Hej Bengt!
 
Kengitysseppä = hovslagare, hovsmed
eläinvälskäri =(eläinlääkäri)= veterinär
 
Risto Toivonen

[Bengt Pettersson]

Tack Risto!
 
Mvh
Bengt

[Kjell L. Johansson]

Var kan jag finna vad finska ortnamn/kommuner m.m heter på svenska eller tvärtom? T.ex Karuna och Sagu
Det kan beövas för placering på rätt plats i Legacykartan  
 
Kjell

[Samppa Asunta]

Här är en lista på nuvarande (bortsett från de allra nyaste) kommuner som har officiella namn på båda språken:
http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=709
Gamla ortnamn vilkas svenska motsvarighet inte längre är i bruk (t.ex. Östermyra/Seinäjoki o. Ilmola/Ilmajoki) och kommuner som försvunnit pga sammanslagning (t.ex. Tenala/Tenhola) är tyvärr inte upptagna på listan. Men Sagu/Sauvo finns med.  Karuna i sin tur har aldrig haft ett svenskt namn.

[Kjell L. Johansson]

Hej Samppa!
Tack för hjälpen

[Bengt Kålax]

Hejsan Kjell
 
Kartan som är kopplade till Legacy är inte alltför detaljerad när man rör sig ute i periferin. I vissa fall har jag öppnat denna kartdatabas om jag vill få in exakta koordinater.
 
 
http://kansalaisen.karttapaikka.fi/kartanhaku/osoitehaku.html?cx=3454345&cy=7216 161&scale=12000000&tool=siirra&lang=sv-FI
 
Lycka till
 
Bengt

[Joakim Ekberg]

Hej alla som kan finska
 
Kan nån hjälpa mig översätta så att detta blir rätt
 
Henkilötiedot
sl. 1659 Jonas Torsk Jonas Laurentii, Nericius 1338. * noin 1634. Kotoisin Mosjön pitäjästä Närkestä. Örebron koulun oppilas 1647 Jonas Laurentii Toske. Ylioppilas Turussa sl. 1659 Torsk Jonas Laurentii _ 61. Respondentti 6.1661, pr. Simon Kexlerus U7. Respondentti 13.3.1663, pr. Enevald Svenonius 132. Alimman luokan stipendiaatti sl. 1663 - sl. 1664. Respondentti 1664, pr. Anders Thuronius 663. Respondentti 1664 (Marklin), pr. Anders Thuronius 663. Oraatio 28.2.1664. Keskimmäisen luokan stipendiaatti kl. 1665 - sl. 1666. Respondentti 1.12.1666 pro gradu, pr. Petter Bergius 4. Ylimmän luokan stipendiaatti kl. 1667. FM 26.5.1668. - Kotisaarnaaja Fållnäsin tilalla Sorundassa. Västerhaningen kirkkoherra 1675. Rovasti. Valtiopäivämies 1686. ? Västerhaningessa 18.11.1691.  
Pso: Margareta Danielsdotter tämän 1. avioliitossa
 
Tack för hjälpen på förhand
 
mvh Jocke