Mol(l)enius

[Ingeborg Palmén]

I finlandssvenska är inspektor med betoningen på andra stavelsen fortfarande gångbart i betydelsen godsförvalare (om nu några sådana mera finns). För att hålla sig till ämnessfären betyder karaktärshus corps de logis. Men där bodde ju inte inspektorn
MVH Ingebrg

[Tord Påhlman]

Erinrar mig just att en inspektor understundom kunde benämnas rättare. Därför misstänker jag att ordet pehtori kanske rentav är ett låneord från svenska, d v s rättare.... Många av de inemot 1500 svenska/nordiska låneorden i finska språket är så pass förändrade att det ibland kan vara svårt att direkt se att det är ett låneord. Jfr t ex det finska ordet för järn, rauta, som kommer av det fornnordiska/fornsvenska rau?a, vilket egentligen betyder myrmalm.

[Samppa Asunta]

Ja, givetvis är pehtori ett lån från svenskan! Först hade ordet formen inspehtori men förkortades.  Det som jag inte visste var att inspéktor eller inspektór har också haft sin agrara betydelse i svenskan, och därför vågade jag inte föreslå det.  Ordet har ju i alla fall fler betydelser, av vilka man kanske inte allra först kommer att tänka på just den agrara.  Vad sedan rauða/rauta beträffar så är det ett typexempel på finskans konservatism.  Ordet har ju bevarats i svenskan som färgbenämning,  röd! Ett annat exempel är det forngermanska ordet skauns som finskan har lånat och bevarat den ursprungliga diftongen.  Vi säger kaunis, medan vokalen har i svenskan förvandlats till ö, alltså skön.  Skönt, va?  Det är alltså inte i finskan som de gamla orden förändras intill oigenkännlighet, utan snarare i svenskan... ;-)
Mvh Samppa

[Tord Påhlman]

Den här tråden är ju egentligen ingen språkdiskussion, men jag vill ändå säga att jag inte tänkte på att pehtori kunde vara ett förkortat ord. Jag trodde alltså att det var en inlånad variant av rättare. Trots allt kan man ju tänka sig att ordet rättare skulle kunna ha påverkat nedkortningen av inspehtori, eller är jag ute och cyklar? Beträffande ordet inspektor, med betoning på sista stavelsen, är den historiska agrara betydelsen det första jag tänker på då jag hör ordet. Stationsinspektor (även här betoning på sista stavelsen) har väl också blivit ett historiskt ord - i varje fall i Sverige - och så har man väl nästan aldrig sagt, man har gjort ett ord av tjänsteförkortningen stins.

[Ingeborg Palmén]

Jag har blivit kontaktad av Ritva Jurvanen som har synpunkter på den Mollerus - Mollenius diskussion som förts här. Hon bad mig framföra följande synpunkter och fakta som hon kommit fram till:
Carolus Bartholdi Ithimaeus var inte som Constantinus Lindfors nämner kaplan i Valkeala utan han verkade som kaplan i Lappträsk 1658 - 1672, innan han kom till Valkeala som kyrkoherde. Hans barn förefaller ha fötts redan under denna tid.
Tavla 1
I Carolus Bartholdi Ithimaeus. Kaplan i Lappträsk 1658 - 72. Kyrkoherde i Valkeala, död 1702 i Valkeala.
maka: Karin Kristiansdotter? Winter. död 15.3 1708 i Valkeala, åldern nämns inte.
Barn:
Maria f. 1667 till tavla 2
Anna, f öre 1670 till tavla 3
Margareta, f. före 1670 till tavla 4
Bartholdus, f. ca 1670 till tavla 5
Axel. Till tavla 6
Tavla 2 (från tavla 1)
II Maria Karlsdotter Ithimaea (Ithima(<)a)f. 1667 d. 28.12 1737 i Iitti, ålder 70 år
Make: vigd före 1694 Arvidus Johannes Paulinus, vicepastor i Willmanstrand (Lappeenranta) 1699 - 1705, kyrkoherde i Iitti. f. 1659 ? i Asikkala, d. 1736, ålder 77 år.  
Makens föräldrar:
f Johannes Pauli (Paulinus) kyrkoherde i Iitti 1670 - 1704, d. 1704 i Iitti
ff Paulus Johannis (Paulinus)
fm NN
m  Karin
Tavla 3 (från tavla 1)
II Anna Karlsdotter Ithimaea f. före 1670
make Sigfridus Isaksson Nirkko (Nircko) Hjälppräst i Valkeala, senare kaplan, d. 13.6 1699 i Valkeala.
Makens föräldrar:
f Isak (Isaac, Isacus) Abrahamsson (Isaac Abrahami)Nirkko (Nircko), Kaplan i Elimäki 1658 - 1677, vicepastor. d. 1783
ff Abraham Jöransson Nirkko (NIrcko) Slottsskrifvare i Viborg redan år 1635 (Lagus) d. ca 1669 i Viborg
fff Göran Nirkko (Nircko)
ffm NN
fm Beata (Brita) Bertilsdotter
m  Agneta Andersdotter d. 1674
Tavla 4 (från tavla 1)
Margareta Karlsdotter Ithimaea f. före 1670 d. förekommer sista gången som dopvittne i Valkeala 25.7 1722, ca 25.7 1722, ålder 52 år.
Make Petrus Magni Nicander i tjänst hos komminister Ozelius (informator?) i Råda (Göteborgs stift) 1672, Conrektor för Helsingfors trivialskola 1687, rektor 1698, avskedad 1701, d. 3.5 1701 i Helsingfors.
Makens föräldrar:
f Magnus Petri Nicander, kyrkoherde i Hovmantorp d. 1677
m Kerstin Jonsdotter
Tavla 5 (från tavla 1)
II Bartholdus Caroli Ithimaeus. Kaplan i Valkeala 1700 - 1701, kyrkoherde 1701 - 1705. född ca 1670, död 20.4 1705, ålder 35 år.
1. Maka NN Mikaelsdotter Nehrman död före 1706
Makans föräldrar;
f Mikael Nehrman
m NN
2. Maka Anna Jakobsdotter Frese f. 1684, d. 15.4 1712 . . i barnsbörd 27 1/2 år gammal Karislojo
makans föräldrar:
f Jakob Joakimsson Frese, spannmälshandlare i Viborg från 1682 framåt. d. 1704
ff Jockim Jockimsson Frese, postmästare i Kexholm(Käkisalmi) trol. 1655
fff Jockim Jockimsson Frese d. 3/1641
ffm NN
fm Elisabet ? Nilsdotter Harder
fmf Nils Harder, amtman i Arvid Wittenbergs grevskap Nyborg
fmm NN
m Anna Johansdotter Saels f. ca 1666, d. 1716 i Viborg
mf Johan Hansson Saels, handlande Hans Ruuths bodbetjänt i Viborg 1656, från börjab av 1660-talet handlande i Viborg. d 1682/1688
mff Hans Hansson Saels. I tjänst hos sin svåger, handlande Mårten Mums i Viborg 1625, borgare i Viborg 1632, f.d. borgare, jordbrukare 1655, d. 1656
mfm Anna Tomasdotter Steen från Narva d. efter 1661
mm Anna Karstensdotter Hanne
mmf Karsten NNson Hanne. Bodbetjänt hos borgm Rötkert Boisman. Senare uppsyningsman för slakteri och handel.Adjung. ledamot av kämnersrätten. Död på 1600-talet
mmm Anna Henriksdotter Fatebur
Tavla 6 (från tavla 1)
II Axel Karlsson Ithimaeus. Sergeant, d. 18.1 1719 ? Norge
Maka: vigd 14.11 1707 i St Michel (Mikkeli)      med Karin Henriksdotter Jerpenia, dtr till Kaplanen i St Michel, född 1688 därst.
Makans föräldrar:
f Henrik +Jakobs(jespers)son Jerpenius, Kaplan i St Michel
ff Jakob(Jesper) Jerpenius, kaplan i Pyhäjärvi
fm NN
m  NN
 
Så långt alltså Ritva Jurvanen. Hon tillägger ytterligare att hon inte tror att Maria Molenia i Sverige har med de finska Mollenierna att göra.
Detta är en för mig totalt okänd släktkrets, så jag har inga synpunkter, utan fungerar här enbart som mellanhand
MVH Ingeborg Palmén

[Constantinus Lindfors]

Hej Ingeborg!
 
Du får framföra min hälsning till Ritva. Jag undrar dock om hon inte blandat samman Karl Bertilsson Ithimaeus, död i Iitti år 1629, OCH hans sonson med samma namn som dog i Valkeala år 1702 ? Catharina Ithimaea, som dog i Mäntyharju år 1682, var bror till den kyrkoherde i Valkeala, vars familj Ritva presenterat här ovan.
 
Med vänlig hälsning

[Lars Sjöqvist]

Hej Ingeborg!
 
Varför tror Ritva att Maria Molenia inte har med finska Mollenius att göra?
 
Tillsvidare så tror jag på Constantinus teori,  att Maria Mollenia's far heter Samuel Mollenius i Säminge och mor är Kristina Molleria.
 
Med vänlig hälsning/Lars

[Ingeborg Palmén]

Tack för kommentarer till Ritvas inlägg. Jag har förstått att hon läser anbytarforum sporadiskt och skall göra henne uppmärksam på att ni kommenterat.
MVH Ingeborg

[Lars Blomberg]

Hej!
Ett par små synpunkter på Maria Mollenia-diskussionen:
Orten där hon dog i Västerlösa hetter Spärringstorp.
Det troliga födelseåret är väl 1688 (1766 minus 78 års ålder) om man nu vill lita på åldersuppgiften.
Dessutom kan jag bidra med en anteckning i mantalslängden för 1741: Jungfru Anna är ännu i Findland avseende Maria Mollenias äldsta dotter Anna Christina Tillberg (1715-1799) vilket väl tyder på en finländsk anknytning.
 
/LBg

[Robert Telin]

hej
 
jag har undran dom personer som heter molenius/mollenius i finland  
om det finns någon från den östfinska släkten som heter så idag.
troligtvis härstammar kanske alla från den västfinska släkten från
moisio meritalo i dåvarande salo kapellfs i uskela sn.
jag håller på med en släktutredning om den västfinska släkten.
några har bott i åbo och ända upp till somero.
hälsningar
robban