ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Hö(i)jer  (läst 9517 gånger)

2001-04-18, 22:32
läst 9517 gånger

Kurt Karlsson

Håkan!
 
Har Du ytterligare upplysningar om nedanstående personer hämtade ur Gunnar Nybond:s bok Gränsmark. (Släkt- och bygdekrönika från Sydösterbotten 2. Vasa 1984. 208 sidor).  
 
Tabell 1.
Skeppstimmermannen Eric Höijer, som flyttade in till Lappfjärds socken, Skaftung by 1816, var född 1783, men dagen och födelseorten är okända. Hans tidigare boningsort hade varit Åva by i Brändö socken på Åland, där han hade gift sig 17.10.1813 med sjömansänkan Stina Mattsdotter Svebell, f. 16.5.1783 i Brändö. Hennes förra man hette Carl Svebell och var även skeppstimmerman.
Anna Stina Höijer (Svebell) var bonddotter och hennes förfäder kan följas flera släktled bakåt i Åva by. I sitt första äktenskap hade hon två barn, men de saknar intresse i detta sammanhang. I äktenskapet med Eric Höijer födde hon fem barn:
I. Anna Stina f 25.12.1813
II. Agneta Sofia f 22.9.1816
III. Erik f 5.5.1820
IV. Bernhard f 24.4.1825
V. Maria Catharina f 6.10.1827
 
De två äldsta barnen kom att återbördas till Åland och följs inte vidare i denna utredning. Men de tre yngre blev bofasta i Skaftung och från dem härstammar en mångtalig släkt i nutiden.
I Skaftung förvärvade sig Eric Höijer en del av Sundnäs hemman och blev bonde. Självfallet sysslade han i fortsättningen även med skeppsbyggnadsarbete på byggningsplatserna i Skaftung vid sidan av jordbruket. Men han fick i alla fall en mera stabil och rotfast tillvaro i byn. Som strandbonde ägnade han sig även åt fiske.
 
Speciellt intressant är att få veta Eric Höijers och hans makas ursprung.

2001-04-19, 00:12
Svar #1

Utloggad Håkan Skogsjö

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Erik Höjer ska enligt en notering i Lumparlands utflyttningslängd vara född i Lappfjärd sn, Österbotten, och det datum jag har noterat från den åländska kyrkböckerna är den 5 aug 1783. Huruvida dessa uppgifter är korrekta har jag inte kontrollerat i kyrkböckerna för Lappfjärd.
 
Stina Mattsdotter var mycket riktigt bonddotter från Åva by i Brändö socken, född den 16 maj 1783 och dotter till bonden och uppsynigsmannen på halva Åva nr 3, Nygård Västerstu, Mats Henriksson (1758-1830) och hans hustru Anna Olofsdotter (1761-1845).
 
Döttrarna Anna Stina och Agneta Sofia blev båda gifta i Lumparlands socken på Åland och Anna Stina har i dag många ättlingar på Åland. Agneta Sofia torde också ha ättlingar, åtminstone i Amerika men kanske också på Åland.
 
Erik Höjer med familj flyttade 1831 från Lumparland socken, där han varit bonde i Norrboda, till Lappfjärd. Makarnas vidare öden är för mig okända, men tydligen bosatte de sig i byn Skaftung.

2003-02-13, 13:38
Svar #2

Utloggad Anders Höijer

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 277
  • Senast inloggad: 2017-01-06, 12:53
    • Visa profil
Hej!
 
Jag heter Anders Höijer och är döv.
 
Jag undrar att släkten Höijer fortlever i Sideby när min farfars far Karl Evert Hermansson Höijer lämnade dem i Sideby år 1901 till Öregrund....fanns de kvar?
 
Vänlig hälsningar
Anders

2003-02-13, 14:09
Svar #3

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
Terve Anders! I Gunnar Nybonds bok Gränsmark. Släkt- och bygdekrönika från Sydösterbotten, tryckt i Vasa 1984 kan man läsa att namnet Höijer kom (till byn Skaftung, Sideby Socken) med en skeppstimmerman från Åland 1816.
 
Samma Nybond berättar att din farfars far som var fjärde sonen till Josef Herman Bernhardsson Höijer (f.1.5.1852. d.1922 i Kristinestad - en stad som i helgen som var för övrigt begåvades med en miss Finland. Vackra Anna Strömberg vann!) har en stor släkt i Sydösterbotten, övriga Finland, Sverige och Amerika . En del bär fortfarande släktnamnet, men andra har gift bort det. Så svaret på frågan är ja, släkten Höijer lever gott i den forna hembygden. Om du är intresserad om mer utförlig information, så meddela nedan.
 
Mvh
Harri Blomberg

2003-02-13, 14:23
Svar #4

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se

Gunnar Nybond har även medtagit en bild på din farfars kusin lotsen på Högklubben i Skaftung(Henrik) Emil Höijer (f.30.11.1895 d.30.3.1945) och hans hustru Edit (f.11.6.1900. d.12.12.1971), född Skogman i Skaftung. De fick fem döttrar.
 
Mvh
Harri Blomberg

2003-02-13, 14:36
Svar #5

Karin. A. Björkholm. (Karin)


2003-02-13, 15:13
Svar #6

Utloggad Anders Höijer

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 277
  • Senast inloggad: 2017-01-06, 12:53
    • Visa profil
Hej Harri!
 
Det är roligt att höra av dig!
Jag är intresserad av den stora Höijerfamilj. Jag fick vetat att min släkt Höijer kommer från Skaftung, Sideby...Ja det stämmer. Roligt!  
Min far, Lars vill gärna veta och vilka de är.
Anfadern Eric Höijer var skeppetimmermannen som kommer först till Sideby från Åland men vet ej var han var född i. Gunnar Nybond har inte lyckas tagit vår släkt som bodde i Sollentuna.
Gunnar Nybond var släktforskare?
Jag ska få kopiorna från Genealogiska Samfundet i Finland på Posten.
 
Du vill ta min brevadress?
Du kan ta min e-mailadress, se blå.
 
Hälsningar
Anders

2003-02-13, 15:18
Svar #7

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
Terve Karin och Anders... Åland, tjaa Österbotten ska det nog vara. Algot Höijer har nog inget att göra med Sideby, tyvärr... släktskapen måste i så fall vara mycket avlägsen.
 
Nybond skriver att skeppstimmermannen Eric Höijer, som flyttade in till (dåvarande) Lappfjärds socken (numera Sideby), Skaftung by 1816, var född 1783, men dagen och födelseorten är okända. Hans tidigare boningsort hade varit Åva by i Brändö socken på Åland, där han hade gift sig med sjömansänkan Stina Mattsdotter Svebell, född 16.5.1783 i Brändö. Hennes förre man var också skeppstimmerman.
 
Anna Stina Höijer (Svebell) var bonddotter, och hennes förfäder kan följas flera släktled bakåt i Åva by. I sitt första äktenskap hade hon två barn, men de saknar intresse i detta sammanhang. I äktenskapet med Eric Höijer födde hon fem barn...
De två äldsta barnen kom att återbördas till Åland och följs inte vidare i denna utredning. Men de tre yngre blev bofasta i Skaftung, och från dem härstammar en mångtalig släkt i nutiden.
 
I Skaftung förvärvade sig Eric Höijer en del av Sundnäs hemman och blev bonde. Självfallet sysslade han i fortsättningen även med skeppsbyggnadsarbete på byggningsplatserna i Skaftung vid sidan av jordbruket. Men han fick i alla fall en mera stabil och rotfast tillvaro i byn. Som strandbonde ägnade han sig även åt fiske.
 
I Skaftung har namnet Höijer i allmänhet varit förknippat med skeppsbyggeri, sjöfart och fiske. Ett praktiskt handalag har varit utmärkande för släkten och har tagit sig uttryck bl.a. i snickeri- och smidesarbete. Gammalt folk vet även att berätta om ett par skickliga rävfångare inom släkten. Fiskare och andra sjöfarare känner nog till undervattensgrundet Höijers sten på sjökorten utanför Skaftung, men hur det fått sitt namn är inte så gott att veta. Skeppstimmermannen och bonden Eric Höijer dog 5.7.1862. Hans hustru Anna Stina hade gått ur tiden 1.1.1859.
 
Ur ovannämda verk av den framlidne Nybond, sid 122. Även Sideby sockens historia av Bror Åkerblom (tryckt i Vasa 1975) upptar mycket information om släkten Höijer i Skaftung.
Anders, skeppstimmermannen Eric Höijer ifrån Åland är din farfars farfars farfar!
 
Mvh
Harri Blomberg

2003-02-13, 15:28
Svar #8

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se

Bildtext: Hos handl. Runar Sjökvist i Skaftung kan man ta en titt på fiskfryseriet.*
 
*) Vid invägningen i handl. Runar Sjökvists fiskmagasin i maj 1962 - bl.a. Artur Höijers (f. 1903) båtlag - var de största laxarna i 12-kilosklassen (en på 13,5 kg).
 
Källa: Sideby sockens historia, sid 95.

2003-02-13, 19:23
Svar #9

Kurt Karlsson

Betr Höijer se även diskussionsinlägg under Åland Brändö. (Hitflyttade 16.04.2011 Moderator Finland anm.)
 
Namnet Höijer förekommer även i Vörå (och även på andra ställen i Finland). Någon som vet om det finns släktband mellan Vörå och Sideby/Lappfjärd?
 
I Svante Lundells föredrag vid GENOS (Genos 30(1959), s. 93-103) sägs att: ............
Av bröderna Peter och Erik Höijer från Hökmarksby (Västerbotten) flyttade den förre till Vasa och mätte där staden 1736. Brodern Erik förordnades år 1737 till Karelska kommissionen. ..................
 
Någon som vet om dessa blev kvar i Finland och ev grundade någon släktgren Höijer?
 
Namnet Höjer (med olika stavning) förekommer f ö i Sverige (Tyskland?) redan på medeltiden. Många olika släkter Höjer finns även idag i Sverige och som inte verkar ha samma ursprung.  
 
Hälsningar
Kurt Karlsson

2003-02-14, 00:12
Svar #10

Utloggad Håkan Skogsjö

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Eftersom den här efterfrågade skeppstimmermannen Erik Höijer också figurerar i diskussionen under Åland > Brändö repeterar jag det svar jag där gav Kurt Karlsson, eftersom frågan var densamma: var är Erik Höijer född och vilket var hans ursprung? (Hitflyttade 16.04.2011 Moderator Finland anm.)
 
 
Erik Höjer ska enligt en notering i Lumparlands utflyttningslängd vara född i Lappfjärd sn, Österbotten, och det datum jag har noterat från den åländska kyrkböckerna är den 5 aug 1783. Huruvida dessa uppgifter är korrekta har jag inte kontrollerat i kyrkböckerna för Lappfjärd.  
 
Stina Mattsdotter var mycket riktigt bonddotter från Åva by i Brändö socken, född den 16 maj 1783 och dotter till bonden och uppsynigsmannen på halva Åva nr 3, Nygård Västerstu, Mats Henriksson (1758-1830) och hans hustru Anna Olofsdotter (1761-1845).  
 
Döttrarna Anna Stina och Agneta Sofia blev båda gifta i Lumparlands socken på Åland och Anna Stina har i dag många ättlingar på Åland. Agneta Sofia torde också ha ättlingar, åtminstone i Amerika men kanske också på Åland.  
 
Erik Höjer med familj flyttade 1831 från Lumparland socken, där han varit bonde i Norrboda, till Lappfjärd. Makarnas vidare öden är för mig okända, men tydligen bosatte de sig i byn Skaftung.
 
Huruvida någon har försökt att hitta Erik Höijer och hans föräldrar i Lappfjärd känner jag inte till. Men en snabb koll i HisKi ger dock negativt resultat, det finns ingen Erik född rätt datum 1783 och det finns heller ingen far med namnet Höijer som får barn på 1780-talet.

2003-02-14, 06:29
Svar #11

Rune Edström (Rune)

Hej
Enligt Agnetas bok om Lövånger finns på Hökmark 12 en Per född 1705-01-24 som tar sig namnet HÖJER
Han har en äldre bror Erik född 1699-12-17.
Ingenting om vad dom blir eller vart dom flyttar.
Deras syster Barbro 1703 kallar en av sina söner Erik 1749-1775 och även han tar sig namnet Höjer.
Men eftersom Lövångersborna hade goda förbindelser med Finland, tycker jag det verkar högst troligt att Erik 1699 tog sig namnet Höjer även han, och blev bosatt i Finland
och som hypotes farfar till Erik 1783.
mvh
rune

2003-02-14, 08:14
Svar #12

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
Terve Kurt... angående din fråga om släktnamnet Höijers eventuella förbindelser emellan Sideby (utifrån byn Skaftung) och Vörå (utifrån hemmanet Höijer i byn Rökiö). Enligt Gunnar Nybond, i ovannämnda verk, torde de inte ha det... endast i så fall från en mycket avlägsen tid. Han upptar i resonemanget några andra bärare av släktnamnet Höijer i Finland och Sverige.
 
Mvh
Harri Blomberg

2003-02-14, 10:10
Svar #13

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
Terve alla sidebyfantaster! I Karl Axel Holmbergs bok ”Mål och bygd i Sideby” (Uppsala 1986) står det följande om släkten Höijer (sid. 225):
 
”På Sundnäs (i Skaftung under tiden 1784-1837) förekommer även utomstående. År 1814 (sic!) hitflyttar en Erik Höjer (sic!), f. 1783, med hustru Stina Matsdr, f. 5/8 1783, och en dotter Anna Stina f. 25/12 1813, alla födda på Åland.
 
Här föds
1. Mats Erik 27/9 1816, dör 12/11 samma år,
2. Agneta Sofia 27/9 (22/9) 1816 (Tvilling med närmast ovanstående, d.v.s. Mats Erik. Harri Blombergs anmärkning.),
3. Mats Erik 5/12 1818, dör 20/12 samma år,
4. Erik 5/5 1820,
5. Bernhard 24/4 1825,
6. Maria Katarina 6/10 1827.
 
Här förekommer också husfaderns moder änkan Anna Henriksdotter f. 10/1 1746 på Åland (Notisen kan bekräfta att Erik Höjer har åländska rötter, åtminstone på mödernet. Min anmärkn.), men hon tycks flytta. År 1827 flyttar familjen tillbaka till Åland, men från 1832 är makarna med Agneta Sofia och de yngre barnen åter tillbaka. Agneta Sofia flyttar 1834 till Kumlinge (Åland. Min anmärkning.).”
 
I samma textmassa, men lite längre ned berättar Holmberg om andra ålänningar som tillfälligtvis huserar såsom utomstående på Sundnäs, Skaftung:
 
”Tillfälligt är på Sundnäs en Anders Selenius från Brändö, f. 1795, med hustru Brita Andersdotter, f. 1800 i Kumlinge. De flyttar till Storå 1826 (grannsocken öster om Sideby. Min anm.), efter återkomst hit vidare till Kumlinge 1828. De har två barn, Maria Charlotta f. 8/12 1825 i Sideby och Anders Axel f. 15/12 1827 i Skaftung.”
 
”Katrina” i Sally Salminens världsberömda roman med samma namn handlar om en österbottnisk kvinna (verklighetens Katrina sägs ha kommit ifrån Sastmola i Satakunda, grannsocken söder om Sideby) som flyttar till Åland under den stora segelfartygsepoken. Ännu på 1900-talet fortsatte kontaktutbytet. Min äldsta faster Salme Blomberg ifrån Ömossa, Sideby hittade sin kärlek på Åland - färjföraren Martin Jansson på Överö, Föglö - och på så sätt som i romanens värld sammanfogades ytterligare band ihop mellan två landskap. På 1800-talet var kontakterna som livligast, som nedanstående text av min hand visar. Den bygger på många olika sidebybors forskningar och tryckta alster. Först en bild av Sideby socken, ur ovanstående framlidne Holmbergs bok.
 

Kartbild över Sideby socken. Grannsocken i norr är Lappfjärd, i öster Storå och i söder Sastmola.
 
SKEPPSVARVEN I SIDEBY HADE ORSAK TILL ÅLANDS GULDÅLDER
 
Handelsutbytet mellan Österbotten och Åland var mycket livaktigt under andra hälften av 1800-talet. Skeppsvarven i Sideby byggde ett stort antal skepp åt de åländska redarna. Sydösterbottningarna ansågs vara bra träkarlar och uthålliga människor som gjorde beställarna mer än nöjda.
 
Senare hälften av 1800-talet var en guldepok för skeppsbyggnationen i Österbotten. I Sideby, en av de mest framträdande socknarna, dominerande näringen vid sidan av fisket och jordbruket. Kilens hamnmiljö var centrum för kyrkbyns näringsliv. Där fanns fiskeläget, varv och senare ett sågverk som sysselsatte ortens invånare.
Varv fanns också i Fladan, Vedholmen, Appelö och Småskärsgrund. De flesta i bygden fick direkt eller indirekt sin utkomst av näringen. Det var fråga om allmogebåtar, som seglade i Östersjön. De sista större båtarna, två motorgaleaser, färdigställdes vid Ytterberget så sent som 1918.
 
I Sideby byggde man redan på 1830-talet briggar och barkskepp för redare i Nystad, Åbo och Helsingfors. Under mitten av 1800-talet blev ålänningarna intresserade av de kravellbyggda österbottniska segelfartygen. Bonderedarna i de åländska sjöfartssocknarna var de aktivare fartygsbeställarna, och hade en stor andel i uppsvinget av skeppsbyggeriet i Sideby under andra hälften av 1800-talet.
 
FYRTIOTAL FARTYG BYGGDES
 
Det första åländska fartyget byggdes i Sideby år 1857 och fick namnet Ida, med hemmahamn på Föglö. Man levererade sammanlagt 40 fartyg till de åländska redarna. Josefin var det sista skeppet som lämnade de sydösterbottniska farvattnen, år 1893, för att få sin hemmahamn på Vårdö. Under 36 år byggdes fartyg främst åt Lemland, Lumparland och Vårdö, men även Hammarland, Eckerö och Mariehamn gjorde beställningar hos skeppsvarven i Sideby.
 
Framför allt åländska redare insåg att det lönade sig bättre att segla än bygga skepp. Då man visste att österbottningarna var skickliga skeppsbyggare gjordes åtskilliga beställningar i trakterna av Sideby. Vanligen fick en byggmästare beställning på segelfartyg i ”bil- och bolfärdigt skick” och den blivande skepparen skötte om uppriggandet.
 
Ett utmärkande drag för denna åländsk-österbottniska samproduktion var att fartygsskrovet inklusive virke och arbetslöner sköttes av den österbottniske skeppsbyggmästaren, medan den blivande befälhavaren, ofta huvudredare, stod för smidesarbeten, riggning och utrustning av fartyget. Denna vistades långa tider på byggplatsen.
Åtskilliga vänskapsband mellan ålänningar och österbottningar knöts genom skeppsbyggeriföretagen. Byggmästare, timmermän och andra österbottningar köpte ofta andelar i de byggda företagen.
 
De åländska fartygsbeställningarna lyckades inte ge någon större vinst för österbottningarna, men de gav arbete i bygden som denna tid drabbades hårt av arbetslöshet och där emigrationen senare tog fart. En emigration som delvis sökte sig till Åland, dit flera österbottniska skeppsbyggare och andra timmermän flyttade. Skeppsgården Pellas i Granboda på Lemland har uppförts av fyra österbottniska timmermän.
 
FRÅN RIKEDOM TILL RUINENS BRANT
 
En av de viktigaste skeppsbyggarna i Sideby hette Johan Viktor Högström (1840 -1930), som hade till en början samarbete med den åländske redaren Gustav Eriksson, men fortsatte sedan för egen maskin. Han behöll också ofta för egen del en andel i de fartyg han byggde, förtjänade tydligen bra, för han byggde ett för ortens förhållanden ståtligt hus i Stacknäset i Långviken (Jonsborg kallat) omgivet av en lika ståtlig stengärdsgård. Han hade en son och fyra livliga döttrar. Sonen Josef Anders läste till styrman och kapten, dog på Haiti, 27 år gammal.
Vid första världskrigets utbrott hade Högström satsat hela sin förmögenhet i Ryssland och i samband med ryska revolutionen förlorade den rike Högström allt. Han och hustrun Ida levde därefter fattig på syting på Jaakkola gård i Sideby sista delen av sitt liv.
 
Flada varv på Vedholmen i Sideby var framförallt Viktor Högströms varv. Alla nedanstående uppräknade skepp, utom Ax är med säkerhet byggda där. Byggmästaren stod bland annat bakom bygget av skonertskeppet Fennia år 1874, som levererades till bonderedarna G. Axel Eriksson C. G. Mattsson med flera i Granboda på Lemland. Det såldes vidare till Raumo år 1899, efter att ha förbyggts året dessförinnan.
Åländska skepp med honom som byggmästare var följande; skonertskeppet Ax år 1876, som förliste redan år 1880. Ytterligare ett skepp byggdes i Sideby samma år. Barken Dufva levererades till Vårdö, redare var A. W. Englund, L. Olofsson, J. G. Österlund med flera, kondemnerades efter kollision i Kjögebukten 1897 och förliste totalt den 18 november 1905. Skonertskeppet Ad?le från år 1878 såldes till storredaren A. Eriksson och affärsmannen Nikolaj Sittkoff i Mariehamn, förliste vid Bornholm 1898. Anna byggdes som brigg i Närpes, men förbyggdes i Sideby år 1881 till skonertskepp åt Erik Sjölund och elva andra såsom skeppare, sjökaptener och bönder på Lemland. Det såldes senare, år 1908, till Norge. Fyra år senare beställde J. E. Johansson på Vårdö galeasen Elin och det sista skeppet som Högström byggde åt ålänningarna år 1890 och själv blev 8/96-dels partsredare i, tillsammans med Petter Sittkoff jämte 29 andra, var skonertskeppet Joe. Det hamnade i Hammarland, men såldes under första världskriget 1916, slopades helt tre år senare.
 
SIDEBYBORNA FÖRVALTAR ARVET
 
I Sideby har man velat ihågkomma denna viktiga epok i bygdens historia och invigde för sju år sedan, sommaren 1995, ett skeppsbyggnadsmuseum i Kilhamn. Kontakterna med ålänningarna ges stort utrymme, men ihågkommandet verkar vara ömsesidigt. Den åländska författaren Ulla-Lena Lundberg, som i romanen romanen ”Leo” skrivit om skonertskeppet som år 1870 byggdes på Kilenvarvet i Sideby, deltog vid invigningen. Lundberg konstaterade i sitt invigningstal att det var ett stort ögonblick, då ålänningarna förstod att det var lukrativare att segla än att bygga fartyg:
”Ett fartyg kunde segla ihop 30 000 mark under en säsong. Som jämförelse kan tas ett åländskt bondehemman, som värderades till 6 000 mark. Ålänningarna visste också att i Österbotten växte det större och djupare skogar, folket kunde prata svenska och kunde dessutom bygga fartyg. Speciellt kölarna var viktiga, eftersom man måste kunna lita på dem. Därför överlät ålänningarna byggandet åt österbottningarna.”
 
Entusiasterna bakom utställningen är helsingforsborna Claes Hänel och Henrik Teir, samt sidebybon Holger Grönlund. Den berättar om skeppsbyggnadsepokens bakgrund, skeppsbyggarna, varvplatserna och ett 60-tal av de fartyg som byggts i Sideby socken i slutet av 1800-talet, men presenterar även skeppsbyggnadstekniken i detalj. Museet har växt fram i gott samråd med sakkunniga, bland annat Anita Pensar på Ålands sjöfartsmuseum.
Visionen är att på sikt skapa ett museum fyllt av sjudande aktivitet, där man i ena delen kan studera det forna skeppsbyggeriet i planscher och där man i den andra delen bygger allmogebåtar med tjärkokning, basning, diktning o s v. Museet som har öppet sommartid förvaltas av Stiftelsen Kilens hembygdsgård i Sideby.
 
Med vänliga hälsningar
 
Harri Blomberg

2003-02-14, 11:35
Svar #14

Utloggad Håkan Skogsjö

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Karl Axel Holmbergs uppgift om att Erik Höjers mor hette Anna Henriksdotter och var född 10 jan 1746 på Åland är mycket intressant och torde lösa gåtan om Erik Höjers ursprung.
 
Anna Henriksdotter är helt säkert identisk med den Anna Henriksdotter som var född 10 jan 1746 i Baggholma, Brändö sn, som dotter till skräddaren och backstuguhjonet Henrik Henriksson och hans hustru Anna Andersdotter, och som den 10 april 1776 gifte sig i Brändö sn med torparen Erik Berntsson (1742-1801) i Björnholma, Brändö sn.
 
Makarna fick barnen Henrik, Anders och Jonas, födda 1777, 1778 och 1781 i Björnholma och noterade i Brändö födelsebok. I husförhörslängderna finns ytterligare två söner antecknade, nämligen Erik född 1784 och Johan född 1788, men de påträffas inte i Brändö födelsebok. Uppenbarligen har familjen under några år på 1780-talet bott någon annanstans än i Brändö, dock oklart var. 1790 finns familjen i alla fall noterad som bosatt i Brändöby, 1791 i Torsholma och från 1792 i Baggholma, där den möjligen övertagit hustruns föräldrars ställe. Erik Berntsson dog 1801 i Baggholma.
 
Sonen Erik, som alltså helt säkert är identisk med Erik Höjer, bodde några år senare i Koskenpää (nu Korsö), Brändö sn, men flyttade 1806 därifrån till Stockholm.
 
Tydligen kom han där att arbeta som skeppstimmerman (eller varsarbetare som vi väl skulle säga i dag). Det var inget ovanligt vid den tiden, det finns flera exempel på Brändöbor som flyttade till Stockholm och fick arbete vid varven. De tog sig då också släktnamn. Det var förmodligen ganska opraktiskt att heta Erik Eriksson i en storstad som Stockholm, där fungerade ett ovanligare namn bättre. Varför Erik Eriksson från Brändö kom att välja just Höjer (Höijer) är väl däremot svårare att säga; en annan skeppstimmerman, Isak Henriksson från Brändöby (1771-1813), tog namnet Öström, som ju är lättare att förstå inspirationen till.
 
Erik Höjers far, torparen Erik Berntsson, var född 6 nov 1782 i Björnholma, Brändö sn, och son till bonden Bernt Andersson (1707-1770) och hans hustru Agneta Andersdotter (1709-1784) på hemmanet Björnholms nr 2, Bernts (namnet har gården fått efter Bernt Andersson).
 
Och vad hände då med Anna Henriksdotter, född 1746, som löste gåtan med Erik Höjers ursprung. Jo, hon återvände från Österbotten till Åland och dog 1837 i Korsö hos sonen Anders Eriksson, senare Idman, som var torpare och sockenmurmästare där.

2003-02-14, 11:40
Svar #15

Utloggad Håkan Skogsjö

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Den nämnde Anders Selenius, född 1795 i Brändö, torde vara identisk med Anders Andersson, född 9 jan 1795 i Brändöby, Brändö sn, som 1820 som dräng flyttade från Björnholma, Brändö sn, till Lappfjärd. Hans farfar var Anders Berntsson (1729-92), bonde i Björnholma, en äldre bror till Erik Höjers far Erik Berntsson.

2003-02-14, 11:52
Svar #16

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
Bravo Håkan, så ska släktforskning se ut!
 
Mvh
Harri

2003-02-14, 12:39
Svar #17

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
När vi nu diskuterar Höijer i Skaftung, vill jag ur Erik Appels bok (Copyright vet jag inte vad det är. vi får anta att denna diskussion är för allmänhetens bästa. och författarna förbiser mina saxklipp ur deras böcker. till gagn för bygdens kulturhistoria.) ”Kom Blankus, kom Skarpus. Fiskare och skeppsbyggare i Sideby.” (tryckt i Vasa 1994) citera en text som berör ovannämnda Emil Höijer, lots på Högklubben. Den finns på sidan 93 och framåt:  
 
”Den första lotsstugan på Högklubben uppfördes redan 1850. Den nuvarande lotsstugan byggdes 1939. På trettiotalet var Högklubben bemannad med fem lotsar. Vakthållningsjournalen upptar lotsarna Axel Sjölund, lotsålderman, Gunnar Appelö, John Skogman, Axel Nyberg och Emil Höijer.  
Den 1 oktober 1986 sammanslogs Högklubben med Sälgrunds lotsstation till Kaskö lotstation med nytt hus på Adön.”  
 
Erik Appel har mycket att berätta om lotsarna på Högklubben (där lotsarna hade ”sina stugor, i vilka de bodde med eller utan sina familjer under lotsningssäsongen, som i princip varade från det isarna gick upp på våren, tills de lade lock på havet och fjärdarna sent på hösten eller vintern”), flera fina bilder finns också med, såsom nedanstående (något beskuren), taget av lotsålderman Axel Sjölund. Segelbåten i förgrunden tillhörde Julius Sjölund, bror till lotsen.
 

Högklubb lotsstation på 1920-talet.

2003-02-16, 09:05
Svar #18

Utloggad Anders Höijer

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 277
  • Senast inloggad: 2017-01-06, 12:53
    • Visa profil
Hej Håkan!
 
Tack för det.
Jag förstår det att min anfader Erik Höijer var född där i Brändö sn men det kännas konstigt att inte hitta nån i Brändö sn.  
Men tacksamma.
Jag undrar att du kan skicka om Eriks ursprung över mig då jag kan forska lite.
 
Vänliga hälsningar
Anders Höijer

2003-02-16, 13:36
Svar #19

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
... I sammanhanget kan det vara roligt att se var Höijers sten finns på kartan, så att man inte går på grund. Den finns väst till nordväst utanför de nordligaste skären av Skaftungs skärgård, inte alltför långt bort ifrån den gamla lotsstationen där Emil Höijer arbetade.
Farleden till och från Skaftung, Härkmeri och Kristinestad passerar alldeles i närheten av Höijers sten.
 

Höijers sten väster om Skaftungs norra skärgård.

2003-02-19, 23:17
Svar #20

Kurt Karlsson

Hjärtligt tack till alla som bidragit till utvidgad kännedom om släkten Höjer och dess anor. Tack vare Harri har vi fått ta del av Sidebys och Österbotten/Ålands historia. Återstår således att verifiera Håkans funna bevis på Erik (Eriksson?) Höijer/Höjers ursprung. Därför några följdfrågor
 
Håkan:
Såvitt jag förstår har Du Håkan koll på de Åländska församlingsböckerna. Du har tidigare angivit att Erik Höjer var född 1783-08-05 i Lappfjärd enl Åländska kyrkböcker. Enl (samma?) kyrkböcker anges nu Erik Eriksson vara född 1784 (med okänt datum och plats?). Hur förklarar Du skillnad i födelseuppgift? Feltolkning någonstans eller felskrivet? Finns någonstans ett födelsedatum för Erik Eriksson? Annars verkar ju allt stämma.  
Erik flyttar 1806 till Stockholm och bör vara tillbaks på Åland senast 1813 då han gifter sig. Tror Du att man kan finna honom i Stockholm i några källor?
 
Harri:
Om nu Erik Eriksson var född i Lappfjärd 1783 eller 1784 samt en ev bror Johan 1788 så kanske Karl Axel Holmberg noterat familjen Berntsson som utomstående i sin bok?  
Vad jag förstår har Sideby (inkl Skaftung) tidigare hört till Lappfjärd. I SVARs katalog börjar Sidebys kommunionsböckerna 1794-99. Om Sideby tiden före 1794 tillhörde Lappfjärd så blir det kanske svårare att forska från Sverige då jag inte hittat Lappfjärd hos SVAR. Jag förmodar att de församlingsböckerna i Österbotten vid den tiden är förda på svenska?
 
Tack än en gång för visat intresse. Jag gissar att även Anders (och andra Höijer-ättlingar) ser fram mot Era svar.
 
Hälsningar
Kurt

2003-02-20, 00:05
Svar #21

Utloggad Håkan Skogsjö

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Erik Höjer uppges i Lumparlands inflyttningslängd (1827) vara född på Åland, men i utflyttningslängden (1829) i Lappfjärd sn. Eftersom han inte återfunnits i någon åländsk födelsebok har jag förmodat att Lappfjärd varit mer sannolikt, men inte heller där finns han noterad (enligt HisKi), så uppenarligen är också denna uppgift fel. Säkert har båda dessa felaktiga födelseorter sin förklaring i att han bott på Åland och i Lappfjärd en stor del av sitt liv. Födelseorter och födelsetider är inte sällan felaktiga i äldre husförhörslängder, särskilt för personer som - likt Höjer - har flyttat många gånger under sitt liv.  
 
Att uppgifterna om födelsetid och -ort varierar är alltså inte något att fästa sig vid. Enligt min bedömning är uppgiften om modern i Lappfjärd ett tillräckligt bevis för att säga att Erik Höjer är identisk samma kvinnas son Erik som förekommer i Brändö kyrkböcker. Viktigt är förstås också att alla andra kända omständigheter pekar i samma riktning och ingenting talar däremot.
 
Frågan är var Erik Höjer var född. Uppenbarligen inte på Åland. Kanske i Österbotten (men inte i Lappfjärd). Men minst lika troligt kan nog vara att föräldrarna en tid prövade lyckan i Sverige, och då sannolikt i Stockholm, liksom inte så få ålänningar gjorde under 1700-talet. Det kan alltså vara värt att försöka hitta honom född i Stockholm.
 
Erik Höjer bör gå att återfinna i Stockholm när han bodde där i början av 1800-talet. Men han kanske inte är helt lätt att hitta, eftersom han då var ogift och alltså inte lär finnas i några födelse-, vigsel- eller dödböcker. Däremot bör han med lite tur kunna påträffas i in- och utflyttningslängderna med hjälp av de personregister som finns i Stockholms stadsarkiv (att söka utan dessa är knappast praktiskt möjligt).

2003-02-20, 14:12
Svar #22

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
Terve Kurt! Nedan har jag försökt att besvara dina ovanstående frågor från igår...
 
Fråga: Om nu Erik Eriksson var född i Lappfjärd 1783 eller 1784 samt en ev bror Johan 1788 så kanske Karl Axel Holmberg noterat familjen Berntsson som utomstående i sin bok?
 
Svar: Holmberg är inte så lätt att gå igenom, då han skriver smått och tätt. Jag har gått igenom alla personfakta och finner ingen familjen Berntsson. Men jag hittar en rolig kommentar om flyttningsbenägenheten hos folk och deras ursprung. Om en Anders Sund står det antecknat i flyttningsboken 1819 ”Gud vet hvarifrån, Qveflax kanske”. (Holmberg 1986, sid. 214) Däremot kommenterar Åkerblom 1975, Erik Höjer och nämner hans födelseort som Åland 1783. Intressant på grund av påståendet är skrivet år 1975. (Se nedan!)    
 
Fråga: Vad jag förstår har Sideby (inkl Skaftung) tidigare hört till Lappfjärd.
 
Svar: Först lite historik. ”Sideby hörde till Ulvsby socken intill år 1606. Orten omtalas i bavarade handlingar tidigast år 1479, då ”Andres Olsson i Sijdahaby i Wlsby Socken” i Stockholm var i tvist med ”Pehr Ingeualsson Skaptwga (Skaftung) i Nerppas Sockn” om ett loskinn. Ett annat bevis för att sidebyborna redan på 1400-talet hade umgänge med svenskarna i norr ha vi från 1497. Då får ”Per Olsson af Swderby i Ulffsby socken” ärva sin syster Sigrid, som varit borgaren Benct Kogx änka i Stockholm. Benct Kogh tyckes ha varit en lappfjärdsbo, som genom handel blivit borgare i Stockholm, varom mera i annat sammanhang.
 
Sideby nämnes år 1553 som den första byn i Närpes socken, nämligen i uppbördslängden över näbbskattsmöret, likaså ännu 1566. Men i längden över kronoskatten ingår Sideby i Ulvsby sockens ”Norre Fiärdungh”. Det synes, som om Sideby på 1550- och 1560-talet skulle ha hört till Närpes socken i kyrkligt avseende, men i så fall var detta endast tillfälligtvis. Sideby hörde i kyrkligt hänseende till Ulvsby ännu 1606. Den 5 juni sistnämnda år var bonden ”Peder Sigfridsson i Ulfsby socken uti Sijby” hos konungen och anhöll ”på sin och sina grannars i samma by boendes vägnar”, .”att de måtte gå i kyrkan till Närpes socken, och göra prästen i Närpes tionde, efter de icke hava mera till Närpes än sex mil och tolv till Ulvsby sockenkyrka”. Karl IX förordnade, ”att de efter denna dag med alla deras årliga och alla andra måge ligga till i Närpes socken”. Sideby blev en by i Lappfjärds kapell och kom därigenom att höra till Lappfjärds församling, när den året därpå (1607) blev pastorat.” (Ur ”Lappfjärds historia I,” av K. V. Åkerblom, tryckt i Vasa 1938, sid. 143-144.)
 
Sedan till din fråga. Sideby bröt sig ur Lappfjärd i kyrkligt hänseende åren 1784-1785 och till skillnad mot många andra utbrytningar i Österbotten ställde både kyrkoherden för moderförsamlingen Lappfjärd och övriga kyrkliga myndigheter sig positiva till ett nytt kapellbildande. Det var helt enkelt för långt till Lappfjärd och resorna på det öppna havet livsfarliga vissa årstider, då den gamla landsvägen som fortfarande gick längs kusten (den nya över Ömossa öppnades år 1801) var mer eller mindre ofarbar.
 
Erik Åkervall gjorde ursprungsritningen för kyrkan i Sideby, som i laga ordning fick sina ändringar hos Intendentkontoret i Stockholm och Petter Jakobsson Winberg i Sastmola blev byggmästare och byggde mer efter tradition än att slaviskt följa ritningarna, för övrigt son till kyrkobyggmästaren Jakob Winberg i Björneborg. Sonen Winberg hade redan lett uppförandet av de nya kyrkorna i Sastmola, Ruovesi och Siikais. Den olikarmade korskyrkan i Sideby byggdes 1786 och invigdes på hösten samma år. Den fick det konstiga namnet ”Enigheten”. Sidebyborna var väl så glada över att ha lyckats samla sig och gemensamt arbeta för ett inrättande av kapellförsamling.
 
Präst fick man i Sideby året efter (1787). Klockstapeln i empirestil byggdes år 1831 av kyrkobyggmästare Henrik Kuorikoski och han son Erik efter ritning av C. L. Engel. Den användes även som sjömärke och därför betalade statsverket sedan 1875 understöd för dess renoveringar.
Den 17 april 1860 avskiljdes Sideby till ett särskilt pastorat med egen kyrkoherde.
 

Sideby kyrka (”Enigheten”) under åren 1786-1969. Arkitekt Erik Kråkström ritade en ny då den gamla brann ned, vilken invigdes 3 juni 1972. Klockstapeln från år 1831 står fortfarande kvar.
 
Byarna Skaftung och Ömossa överfördes inte från Lappfjärd till Sideby förrän efter mycket motstånd först i början av 1820-talet. Byborna överklagade till så många instanser att jag inte riktigt kan säga när den slutgiltiga överföringen var gjord. I alla fall redovisas från år 1824 och framåt Sideby, Skaftung och Ömossa i samma kommunionböcker. Från år 1821 antecknas även födelse och dop i Skaftung och Ömossa i Sidebys dopbok.  
 
Fråga: I SVARs katalog börjar Sidebys kommunionsböckerna 1794-99. Om Sideby tiden före 1794 tillhörde Lappfjärd så blir det kanske svårare att forska från Sverige då jag inte hittat Lappfjärd hos SVAR.
 
Svar: Jag har utrett det mesta om min släkt i svenska Österbotten - har börjat intressera mig för de grenar som söker inåt finska Österbotten och över till Satakundas norra delar, så jag använder mig inte av SVAR. Kan inte ge svar på din fråga.
 
Fråga: Jag förmodar att församlingsböckerna i Österbotten vid den tiden är förda på svenska?
 
Svar: . då som nu förs kyrkböckerna på svenska i svenska Österbotten, dit Sideby och Lappfjärd tillhör. båda socknarna ingår i Kristinestads kommun.
 
Övrigt: I Sideby sockens historia (av Bror Åkerblom, Vasa 1975) kan följande hittas om släkten Höijer från Skaftung. Där står för övrigt att den förste bonden Höjer är född på Åland 1783. Varifrån Åkerblom har fått tag på fakta är osäkert:
 
Josef Höjer (sic!) var en av stiftarna bakom en bönhusförening i Skaftung (bildad i december 1936) som 11/9 1940 inköpte en gård jämte tomt av handlanden Erland Grankull. Den fick vid utbrytningen namnet ”Hemfrid”. (Åkerblom 1975, sid. 196)
 
Bonden Josef Höjer (sic!) blev invald vid den 25 februari 1920 förrättat kommunalval i Sideby. (Åkerblom 1975, sid. 248)
 
”År 1886 tog inhysningen under Sundnäs i Skaftung, Fredrik Adolf Bernhardsson Höjer (sic!) (f.1856) ut betyg för amerikaresa. Han var yngre bondson i en barnrik familj. Fader var bonden på Sundnäs i Skaftung Bernhard Eriksson Höjer (sic!) (f.1824, d. 1883; hu: Anna Greta Johansdotter, f. 1828 på Demasör, d. 1899), och i sammanhanget förtjänar nämnas, att dennes far, den förste bonden Höjer (sic!), var född på Åland (1783) liksom hustrun Stina Mattsdotter (1783). Nu kom alltså Fredrik Adolf H. i väg till USA och tycks ha klarat sig där, eftersom han 1/9 1890 lät hela sin hemmavarande familj ta ut betyg för amerikaresa. Det var hustrun Maria Johansdotter (f.1854) och fyra barn, varav ett från hennes förra gift. Men redan 30/1 1891 avled denna hustru Maria där borta.”* (Åkerblom 1975, sid. 156)
*) Åkerblom har använt sig av kyrkböckerna 1817-1823, 1846-1854, 1862-1870 och 1880-1889, men fotnoten berör även andra personer som här ej är medtagna.
 
Benröta för inhysessonen Emanuel Viktor Emanuelsson under Demasör i Skaftung (f.1847 d.1879), varom hösten 1974 utsäges, att han med det första av bonden Bernhard Höjer (ovanstående bonde) på kommunens bekostnad skall skaffas till någon välkänd kirurg; om honom står i k-boken 1870-1879 antecknat: ”vänstra foten avsågad”. (Åkerblom 1975, sid. 256)
 
Till bilden av 1906 års händelser hör ytterligare att kommunalstämman i Sideby i slutet av december (29/12 1906) enligt guvernörens cirkulär valde två representanter för ett möte i Arbetets Vänners lokaler i Vasa 15/1 1907. Det gällde att avge yttrande till agrarkommitt?n angående den obesuttna befolkningens ställning i olika kommuner. Kallelsen utgick till hela svenska Österbotten, och i Sideby föll valet på dess allt i allo, läraren och hemmansägaren Mikael Gran, som alltid visat stort intresse för den obesuttna befolkningens framkost, och fiskaren Josef Höjer (sic!). (Åkerblom 1975, sid. 307)
 
Med vänliga hälsningar
Harri Blomberg

2003-02-20, 21:38
Svar #23

Kurt Karlsson

Internet och Anbytarforum är fantastiskt! Inte nog med att man får anor utredda ner till början av 1700-talet utan dessutom också miljö-och historieskildringar som kompletterar och utökar kännedomen om anorna. När det dessutom är lättsamt skrivet och ändå med källhänvisningar så blir man extra tacksam. Av informationen förstår jag också svårigheten att forska i kyrkböckerna för Lappfjärd/Sideby i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Tack både Håkan och Harri! Och tack för alla bilder vi fått ta del av!
 
Mitt intresse för Höijer-släkten har inte framgått. Min nuvarande hustrus barn härstammar från den Karl Evert som Anders Höijer nämner i sitt första inlägg och som startade diskussionen. Min hustrus barnbarn och Anders är således sysslingar eller annorlunda uttryckt tremänningar.
 
En fråga (eller kanske två) litet vid sidan om till Håkan: Hur tillförlitligt är Hiski? När jag i samband med Höjer-forskningen sökte på Hiski, Brändö - begravna, så får jag upp Torpare Eric Bengtsson, död 1801-10-18 i Baggholma, 59 år gammal. Är det vår Eric Berntsson som felskrivits som Bengtsson? I och för sej en rimlig feltolkning av ett (kanske) slarvigt skrivet namn.
(Håkans svar )!
 
Hälsningar
Kurt

2003-03-02, 12:56
Svar #24

Utloggad Anders Höijer

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 277
  • Senast inloggad: 2017-01-06, 12:53
    • Visa profil
Hej
Hjärtigt tack att om släkten Höjer/Höijer och dess anor, Sidebys och (inkl.Skaftungs) historia. (Samma Åland, Brändö socken).
Släkten Höijer har forskat fortsättning ännu.
 
Tack för alla svar än en gång!
 
Med vänliga hälsningar
Anders Höijer

2003-03-10, 09:18
Svar #25

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
I onsdagens ”Suupohjan Sanomat” hittade jag följande dödsannons över Runar Viljam Höijer (f. 29/8 1928 i Sideby (socken) och d. 13/2 2003 i Bottenhavets kretssjukhus i Kristinestad). Denna är publicerad i bygdens finskspråkiga lokaltidning, men jag kan tänka mig att det finns en liknande dödsannons, fast på svenska i lokaltidningen ”Syd-Österbotten”. Begravningen hölls inom den närmaste familjen.

2003-03-10, 19:42
Svar #26

Utloggad Anders Höijer

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 277
  • Senast inloggad: 2017-01-06, 12:53
    • Visa profil
Hej, Harri!
 
Du har sett rätt att Runar Vilam Mikael Höijer var sonson till Anna Sofia Bernhardsdotter Höijer, Bernhard Ericsson Höijers dotter. Vad är Rakkaamme?
 
Jo jag undrar var ligger huset,Sundnäs hemman i Skaftung eller Sideby?
Jag har glömma att fråga dig.... men nu jag har det fråga.
Vänliga hälsningar
Anders Höijer

2003-03-10, 20:17
Svar #27

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
Terve Anders! Rakkaamme betyder vår käre/kära eller kanske i detta sammanhang vår älskade. Återkommer till Sundnäs hemman i Skaftung.
Mvh
Harri Blomberg

2003-03-10, 21:08
Svar #28

Utloggad Anders Höijer

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 277
  • Senast inloggad: 2017-01-06, 12:53
    • Visa profil
Hej igen!
 
Kanske det är en bondgård?

2003-03-10, 21:36
Svar #29

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
”Sundnäs nybygge nr 8” om 5/16 mantal anlades i början av 1770-talet av nybyggaren och lotsen Jacob Ersson (Strandman) i Skaftung. Arealen uppgick till 88 tunnland och 18 kappland eller omkring 44,5 hektar, men endast 3? tunnland var odlingsbar. Därtill tillkom utmarkerna som brukades gemensamt av byalaget. Exakt var nybygget låg går inte idag att fastställa, men det ska ha legat vid en vik (”Siövik”). Befolkningen i ”Västran ändan” av Skaftung växte på 1800-talet och nybyggarhemmanet delades upp. en gång, två gånger och så vidare. så vi mitten av 1800-talet hade folkmängden på ”Sundnäs” stigit till 140 personer. Femtio år senare var även den siffran fördubblad. Var alla dina släktingar har bott i ”Västra ändan” eller övriga Skaftung vet jag inte, men Gunnar Nybond har i alla fall i ”Skaftung by i Kristinestad. Släkterna Sundnäs och Teirfolk, sidan 26.” klargjort boplatsen för Eric Höijer:
 
”Sundnäs hemman delades omkring 1810 i två delar om 5/32 mtl (mantal) vardera. Den ena halvan förblev i nybyggarättlingarnas ägo, och för dem blev namnet Sundnäs med tiden även släktnamn. Den andra halvan kom i främmande händer. Det var en lappfjärdsbo, Michel Carlsson Ekholm, född 30.7.1781, som kom från Korsbäck i Dagsmark by och övertog den andra delen. Han var gift med en skaftungflicka och drogs väl till byn av den orsaken. Deras äldsta dotter, Anna Greta Michelsdotter, blev ingift i Sundnäs släkt genom sin man Isak Henriksson Sundnäs, född 2.3.1801.
 
Men Michel Ekholm stannade inte länge i Skaftung. Han sålde hemmanet och flyttade till Lillträsk i Uttermossa. Han tog sedan upp nybyggarhemmanet Bergvik på Ömossa bys sida av Storsandjärv. Istället kom en ny ”främling” till Sundnäs. Det var skeppstimmermannen Eric Höijer från Åland.
 
Eric Höijer flyttade in till Lappfjärds socken, Skaftung by, år 1814. Han var född 5.8.1783 men okänt var. Han kom från Åva by i Brändö socken med hustrun Anna Stina Svebell och två barn. Namnet Svebell hade hon från ett tidigare äktenskap med en annan skeppstimmerman. Eric Höijer blev bonde på 5/64 mtl, tydligen i den gård, som senare började kallas ”Abramas”, och blev stamfar för släkten Höijer i Skaftung. Benämningen på gården kom sig av att Eric Höijer fick en måg, Abram Henriksson Rosenlund från Frivilas (också i Sideby socken). Han satte tydligen sin prägel på gården, eftersom den blev uppkallad efter honom. Gården heter numera Haanpää och står tom och övergiven.”
 

”Abramas” (nuvarande Haanpää) i ”Västran ändan” i Skaftung, boplatsen för skeppstimmermannen Eric Höijer från Åland. Byns centrum ligger öster om kartbilden.

2003-03-10, 21:49
Svar #30

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se

Utsikt över ”Vestran enndan” vid 1960-talets slut. Ur Karl Axel Holmbergs ”Siibooan berettar”, tryckt i Uppsala 1990, sidan 63.

2003-03-10, 21:53
Svar #31

Utloggad Anders Höijer

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 277
  • Senast inloggad: 2017-01-06, 12:53
    • Visa profil
Tack så mycket att du skickar kartbilden och kan se var ligger där gården.
Intressant!
 
Tack så mycket!
 
Vänliga hälsningar
Anders Höijer

2003-04-12, 15:46
Svar #32

Utloggad Karl-Olof Reinlund

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 28
  • Senast inloggad: 2009-07-25, 10:08
    • Visa profil
Kan Erik Höjer var född:
23.8.1783  24.8.1783  Sideby  Lillteir  Matts Jacobsson    Maria Johansd:r   29 år  Ericus
Källa: HISKI
Höjer finns också i Vörå men hittar ingen Erik född 1783 där.

2003-04-13, 11:49
Svar #33

Utloggad Anders Höijer

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 277
  • Senast inloggad: 2017-01-06, 12:53
    • Visa profil
Hej Karl-Olof Reinlund!
Ja jag vet att det är ej lätt med HISKI om det har hittat rätt linje eller nån.
Men det pågår fortsättning att forska....idag eller fram.
Jag håller på nån ska hitta en rätt linje för släkt men var. Vänta och se.
Tack för du vill hjälpa till att leta efter min släkt Höijer/Höjer
MVH
Anders Höijer
Uppsala

2003-05-15, 21:18
Svar #34

erling.resare

Hej!  
Letar efter en släkting i Skjervöy i Nord-Norge som hette Petter Christian Höier. Enligt uppgifter skall han vara född i Molde, Norge 1786. Det går dock inte att hitta honom där. Kan han ha rötter i Finland. Det förekom en hel del invandring från Finland vid denna tid. Mestadels från finska Tornedalen, men även från andra håll.

2004-03-01, 10:59
Svar #35

Utloggad Anders Höijer

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 277
  • Senast inloggad: 2017-01-06, 12:53
    • Visa profil
Hej...
Jag undrar om Eric Höijers hustru Anna Stina Mattsdotters (Svebell) var bonddotter och hennes förfäder kan följas flera släktled bakåt i Åva by.
 
Hennes far: Mats Jöransson
Hennes mor: Anna Olofsdotter
 
Men det fanns boken Brändö.
Jag vill gärna veta om Stina Matsdotters anor i bakåt...
vänliga hälsningar
Anders

2005-03-09, 22:20
Svar #36

Utloggad Anders Höijer

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 277
  • Senast inloggad: 2017-01-06, 12:53
    • Visa profil
Hej!
Jag har skrivit om släkten Höijer för min farfars sida, för att släkten Höijer kom från Skaftung vid Sideby-området. Stamfadern Eric Höijers ättlingar fanns kvar i Sverige ännu som jag har gjort en bok som privat men ska göra många samma som min bok men det ordnar. Släkten Höijer som flyttat ut från Öregrund/Gräsö till en annan plats eller ort, ibland där min farfars far, Karl-Evert Hermansson Höijer kom från Sideby i Finland och blir Sollentunagrenen.
Men ibland min farmors sida också med i boken.
Om de vet nu.
Om någon vet mer än mig då om släkten Höijer?
mvh
Anders Höijer
Uppsala

2006-02-16, 08:13
Svar #37

lennart rovin

hej!
  sommaren 2005 träffade jag en bernd häuer/höijer från heckberg i tyskland han sade sig ha en svensk soldat som anfader.anfadern var stationerad i de svenska povinserna i nordtyskland troligen vid stralsund.har du möjligen stött på någon trolig höijer under tiden sekelskiftet 17-1800.
 
                            m.v.h. lennart

2006-10-31, 18:02
Svar #38

Utloggad Inga-Britt Ronnerfors

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 111
  • Senast inloggad: 2018-02-20, 14:11
    • Visa profil
Hej
Sitter och släktforskar i Sverige, vet att jag har släkt i Finland som jag försöker hitta.  
Har hittat en Malin Höijer f.1697 g. med Erik Ivarsson f. 1701 i norr munga Tierp.
Har också ett namn och andres på en kusin till min pappa, kanske du kan hjälpa mig.
Alfild Johansson f.? jägaregatan 13A.8 hELSINGFORS 15. senast vi hörde från henne var 1965, jag tror hon är död. Hon har släktforskat i vår släkt och jag undrar om det finns någon släkting i Finland som jag kan kontakta. Tror att hon hade mera material, kanske någon släkting tog han om detta. Skulle också vara roligt att vet vilken släkt jag har i Findland.

2006-10-31, 21:39
Svar #39

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Hej Anders! Känner du till professor C.J. Höijer, rektor för Uppsala kadetdralskola? Det var väl han som skrev de fina biografierna om Karl XIV Johan? Är du släkt med honom? Han träffade även prosten Fredrik Muncktell (år 1825 bl. a.). Vet du något om denne man? Var han professor i historia?
 
Källa: prosten Fredrik Muncktells dagbok del III.
 
Vänligen
 
Ulf Sawert

2007-03-04, 16:27
Svar #40

Utloggad Anders Höijer

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 277
  • Senast inloggad: 2017-01-06, 12:53
    • Visa profil
Hej Ulf Sawert!
Nej jag är inte släkt med C.J Höijer. Men jag har kollat min släkt som kommer från Åland men Eric Höijer flyttade till Skaftung med hans familj men det saknar bevis om Erics släkt från Åland. Saknar datum vet jag det!
Jo jag vet om C.J Höijers personlig historia är få som jag vet om.
 
Mvh
Anders Höijer
Uppsala

2010-01-30, 08:47
Svar #41

Utloggad Kim Metso

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 208
  • Senast inloggad: 2012-10-01, 13:45
    • Visa profil
    • www.it-metso.fi
I Ekenäs / Finland har det åtminstone funnits Höijers kaffestuga.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna