Sekretess

[Anders Aaltonen]

Hej
Vet någon hur lång sekretesstid det är på sjukhusjournaler i Finland? Enligt överläkaren jag pratat med lämnar de inte ut några journaler alls. Frågan gällde en nära släkting som placerades på mentalsjukhus. Finns det någon lagstiftan om det eller är de sekretessbelagda för alltid?

[Kirsti Ervola]

Hej Anders, lagen om patientens ställning och rättigheter (Finlands författningssamling 785/1992) har reviderats nyligen. Lagändringen 653/2000 fastställdes den 30 juni 2000. Sekretessen beträffande patientuppgifter behandlas i 13 ?.  
 
Huvudprincipen är, att sjukvårdspersonalen inte utan patientens skriftliga samtycke har rätt att lämna uppgifter som ingår i jourhandlingar. Om patienten saknar förutsättningar att bedöma betydelsen av ett sådant samtycke, får uppgifterna lämnas med skriftligt samtycke av patientens lagliga företrädare.
 
Undantagen beträffande bl.a. patientuppgifter av en avliden person behandlas i paragrafens 3 moment. Man kan få uppgifter om en avliden persons sjukdom med tungt vägande skäl och en väl motiverad, skriftlig ansökan. Sjukvårdspersonalen har inte rätt att lämna uppgifter som ingår i jourhandlingar bara för att tillfredställa de anhörigas vetgirighet.  
 
Om du vill själv bekanta dig med lagändringen 653/2000, finner du författningarna i //finlex.om.fi/
 
Jourhandlingarna är sekretessbelagda lika länge som de bevaras, i allmänhet 50 år.
 
För närmare råd i saken, är det väl bäst att kontakta patientombudsmannen av den anstalt / på den ort, där din anhörig vårdas.
 
Med vänlig hälsning KE

[Anders Aaltonen]

Hej Kirsti
Tack för ditt svar.
Men patienten i det hä fallet blev inskriven 1939
och avled 1965 . betyder det att journalen är sekretess belagd till 2015 för att sedan förstöras utan att någon får ta del av den?
Mvh Anders

[Kirsti Ervola]

Hej Anders,  
utan att vara någon juridisk expert, tror jag att så är fallet. Men arkiveringstiden för olikartade personuppgifter varierar avsevärt, och regleras av flera förordningar, som t.ex. personuppgiftslagen (523/1999), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och arkivlagen (831/1994). Om bevarandet av patientuppgifter har Social-och hälsovårdministeriet gett en förordning (7:1993); dess innehåll känner jag inte till. I ditt fall torde en patientombudsman vara den bästa källan.
 
Enligt social- och hälsovårdsministeriets motivering för ändringen av lagen om patientens ställning och rättigheter (653/2000) kunde lämnandet av patientuppgifter beträffande en avliden person komma i fråga om t.ex. en anhörig vill ha en utredning över eventuell felbehandling av den avlidne patienten, eller behöver uppgifterna för att pröva giltigheten av den avlidnes testamente eller annan rättslig handling, eller om en släkting vill reda ut den eventuella risken för en ärftlig sjukdom som den avlidne hade. Och som sagt, en skriftlig ansökan är förutsättningen för att lämnandet av uppgifterna skall övervägas.  
 
Såsom lagens 653/2000 titel säger, är dess syfte att skydda en persons rättigheter - och de alla upphävs inte av döden. Detta faktum skulle väl också släktforskarna ta hänsyn till.
 
M.v.h. KE