Präst var han inte, men väl militär. Följande uppgifter om Mejter och hans familj är i allt väsentligt hämtade ur min bok ?Familjer och gårdar i Kumlinge?, som utkom 1997. Om du har kompletterande uppgifter, exempelvis om dottern Anna Elisabet, vore jag förstås tacksam om du meddelar dem.
Familj 1
Mikael Mejter, född 1693 i Ingermanland, död (begravd 5 sept 1773)
i Kumlinge, Kumlinge sn. Länsman i Kumlinge, bosatt i Kumlinge,
Kumlinge sn. (vd,W,OA).
Sergeant vid Upplands ståndsdragonregemente; sergeant vid
Dalregementet och Mora kompani 13 dec 1713; fältväbel vid
Västerdals kompani 3 oktober 1715; sekundfänrik där 13 sept 1718;
avsked 30 sept 1719; återanställd som regementsadjutant vid
Dalregementets stab 7 (27?) juni 1721; ifrån åhrets början 1722
transporterad till fänrik vid Rättviks kompani sedan
regementsadjutantbefattningen indragits; placerad på
fältväbelsindelningen vid Gagnefs kompani 17 april 1722, placerad
på sergeantsindelningen vid Västerdals kompani 5 nov 1722; avsked
med fänriks grad och sergeants indelning 25 aug 1727. Mikael
Mejter anställdes vid Dalregementet, då det ånyo måste upprättas
efter katastrofen vid Tönningen. Han utmärkte sig udner fälttåget
i Norge 1716 (i Kungl. Dalregementets historia kallad Meitu).
Mejters olika befattningar och placeringar före och efter
fredsslutet 1721 belyser svårigheterna både för den drabbade
personalen och regementschefen vid övergången från krig till fred.
Mejters öde delades av många. Den 19 sept 1719 avgav
regementschefen, överste Tegensköld, sitt förslag till
befälsplaceringar, vilket han förklarade sig kunna försvara inför
Gud och Eders Kongl. Mai:tt med gott och tryggt samvete på min
eed. Enligt detta skulle Mejter alldeles afgå och han fick sitt
avsked, men han återanställdes som regementsadjutant knappt två år
senare. När den befattningen drogs in var han under 1722 placerad
på inte mindre än tre kompanier och på indelningar under sin grad.
Han synes aldrig ha återfått sin fänrikslön. De sparsamma
kyrkoboksuppgifterna ger samma bild. 1720 och 1722 återfinns
Mejter som adjutant i Noret, Leksand sn, 1722 som dopvittne i
Gagnef sn, liksom i Järna sn 1726 och 1727. (Dalregementets
personhistoria, del II, 1989)
Han dog av obstruktion 81 år gammal och begravdes på kyrkogården
söder om vägen. Enligt dödboken var han barnfödd i Ryssland,
uppfostrad i Saxen, tjänat i Sverige, förestått länsmanstjänsten i
Kumlinge i 40 år. (d) Hans död noterades i Inrikes tidningar nr
86, 1773, under rubriken Döde i Landsorterne: Fänricken Michael
Meither, död i Kumblinge Församling på Åland. Han war född år 1692
uti Petersburg [en anakronism, staden var då ännu inte anlagd],
upfödd i Saxen, och har i Högstsal. Konung Carl den XII:tes tid
warit i Swensk Krigstjenst wid Kongl. Lif-Gardet, Fersens
Dragoner, och Dahl-Regementet; bewistadt Norrske Campagnen; och
har med utmärkta Lifskrafter warit begåfwad, tils kort för sin
död [dock inte ett ord om den 40-åriga tiden som länsman]. (OA)
Släktforskaren Ole Andersson i Vargata, Vårdö sn, har utforskat
Mikael Mejters liv liksom svärfadern Erik Kohlboms. Om dessa båda
militärer skrev jag (HåS) en artikel i Nya Åland 6 febr 1993 (sid
10), som bygger på Anderssons forskningar:
Han var född i Ingermanland 1693, blev fänrik i Sveriges arm?
innan han hamnade på Åland, först som bonde på Södergårds i Sålis
i Hammarland (1729-1731) och från 20 juli 1732 (ej 1731) som
länsman i Kumlinge. --- Således hade också Mejter tjänat Karl XII
och det tydligen med viss bravur. I boken Dalregementets historia
(1910) av Anton Pihlström omtalas att han under det norska
fälttåget tillsammans med några andra militärer lyckades ta
tillbaka 50 hästar framför fiendens skansar. Hästarna hade
tidigare tagits av fienden. Mikael Mejter hade svårt att bli
accepterad som länsman av Kumlingeborna. Före honom hade
länsmännen alltid varit infödda sockenbor och fungerat som en
socknens förtroendeman. Men Mejter kom utifrån - utan tidigare
anknytning till Kumlinge eller Åland - och blev kronans förlängda
arm i den lilla skärgårdssocknen. Att han dessutom uppenbarligen
var hetlevrad och föga diplomatisk gjorde knappast hans tillvaro
enklare. Åtskilliga gånger var han exempelvis invecklad i
rättegångar sedan han skällt sockenborna för både det ena och det
andra. Av allt att döma gjorde både Mejter själv och familjen sitt
bästa för att verka förmer än bönderna i socknen. I
taxeringslängden 1750 får vi veta att Mejter använde både puder
och snus och i bouppteckningen att han hade en snusdosa av mässing
och en hirschfängare (ett kort jaktsvärd, mellanting mellan värja
och jaktkniv, ofta elegant utsirat) med gehäng (slida). Det är
inte svårt att tänka sig den forne karolinen vandra runt på
Kumlinge i sin vitpudrade peruk med hirschfängaren hängande i
sidan och snusa tobak i näsan. Mindre än så kunde säkert reta
bönderna - speciellt som Mejter själv inte hade någon gård utan
tvingades reda sig på en knaper länsmanslön om 60 daler silvermynt
i året (fast han hade andra inkomster också, bland annat som
sockenskrivare i Kumlinge). Hustrun, som ju hade adligt påbrå på
mödernet, gjorde inte situationen bättre. När bänkarna i kyrkan
skulle fördelas på sockenstämman 1738 placerades länsmansfamiljen
först på tredje bänk, efter prästfamiljen och skolgossarna. Då
reste sig Kristina Sofia (maken var inte närvarande) i
församlingen och ropade till kyrkoherden: 'Högvälärevördige herr
Anders Silvanus! Det passar sig icke att en som innehar kunglig
fullmakt ska sitta bakom skolegossar!' Mikael Mejter och Kristina
Sofia Kohlbom hade minst sju barn, varav endast dottern Eva Regina
kom att stanna på Åland.
Enligt Ola Andersson är Mejter noterad i åländska mantalslängder
första gången 1728, då han hade tagit upp hemmanet Sålis nr 3,
Södergård, Hammarland sn, som tidigare innehafts av en klockare.
Enligt 1730 års jordebok tog Mejter dock över först '1729 om
våren'. Han och hustrun är mantalsskrivna där 1731. Mejter
utnämndes till länsman i Kumlinge 20 juli 1732. Först förefaller
han ha bott med familjen i Korsö, Brändö sn, men 1735 bodde han i
Kumlinge, Kumlinge sn. (OA)
Gift 30 dec 1715 i Vänge sn (C), Sverige med
Kristina Sofia Kohlbom, född (döpt 20 febr 1694) i Vänge sn (C), Sverige,
död (begravd 5 dec 1762) i Kumlinge, Kumlinge sn. (vd,W,OA).
Dotter till premiärkaptenen Erik Kohlbom (Kålbom) vid Upplands
infanteriregemente, död 16 maj 1713 i rysk fångenskap i Sibirien
sedan han blivit tillfångatagen i slaget vid Poltava 1709, och
hans andra hustru (gifta 1692) Anna Katarina Reenhielm, som levde
ännu 1735 som änka i Uppsala. Anna Katarina Reenhielm var dotter
till riksantikvarien Jakob Isthm?n, adlad Reenhielm, 1644-91, och
hans hustru Anna Böllja, 1640-1736, och Jakob Reenhielm i sin tur
son till prosten i Örebro, rektor magnifikus Isak Isthmenius,
1610-58, och hans hustru Anna Gestricia, död 1676, dotter till
kyrkoherden i Kjula och Sundby Ericus Olai Gestricius och Anna
Danielsdotter Fromme. Anna Böllja var dotter till ryttmästaren
Kettil Böllja, död 1657 i Riga, och hans hustru Sofia Brantmöller
(uppgiften att hon hette Brautm?ller torde vara felaktig), av en
förnämlig släkt i Schlesien. Kettil Böllja var son till
ryttmästaren Sten Klasson, adlad Böllja, till Täby i Vänge sn (C),
död 1641, och hans hustru Brita Måneskiöld af Seglinge (i Almunge
sn), som levde 1643 och var dotter till häradshövdingen Johan
Carlsson, till Rungarn och Ora, död 1613, och Anna Isaksdotter
(Ban?r). Anna Isaksdotters farfar, riksrådet Nils Eskilsson
(Ban?r), var åren 1507-14 hövitsman på Kastelholms slott och
därefter slottsherre på Raseborgs slott, men blev 1520 avrättad
på order av Danmarks kung. Han var gift med Ingeborg Larsdotter,
dotter till hövitsmannen på Raseborg Laurits Axelsson (Tott), död
1483, och Karin Eriksdotter Nipertz. Uppgifterna är i huvudsak
hämtade från verket Den introducerade svenska adelns ättartavlor,
del 1-9 (1925-36), utgivna av Gustaf Elgenstierna. Flera av de
nämnda personernas härstamning kan följas ytterligare åtskilliga
led bakåt i tiden. - Kristina Sofia Kohlbom begravdes den 5
december uti kyrkan emellan altarskivan och mura graven, 68 år
gammal, död av slag, dotter av premiärmajor (läs: premiärkapten)
Colbom och modern Renhielm, gift med fänriken Mikael Mejter, levat
i äktenskap i 47 år, concio funel: in Tex 2 Paralip. 34 v 27, 28
hobita a Pastor loci. (d)
Barn:
--- Maria Stina Mejter. Bosatt i Kumlinge, Kumlinge sn. (domb).
När brodern Mikael Mejter blev överfallen vid pålsmässotiden 1739
av bondsonen Anders Persson i Kumlinge när han skulle gå och hämta
vatten ur brunnen, skyndade systern Maria Stina till hans
undsättning och kallade Anders för en djävuls långa jude, varvid
Anders svarade med att skälla henne för Met Maja. Detta enligt
domboken vid 17 okt 1739. Vid vårtinget 1737 fick båtsmannen
Kristian Krake böta för att han enligt vittnen kallat Mejters
dotter Maria Stina antingen satans kona eller satans hora. (OA)
Vid tinget den 3 sept 1745, ? 7, omtalas också länsman Mejters
dotter Maria Stina. (domb)
--- Karl Gustav Mejter. Borgare, senare slaktare i Helsingfors. (OA).
Kallas även Mether. Handelsbetjänt hos handelsmannen Kristoffer
Böckelman i Åbo. Beviljad burskap i Åbo 20 dec 1742 med rätt att
hålla bod i staden och i den idka handel med salt, järn, pipor och
tobak. Bisittare i kämnärsrätten i Åbo tredje kvartalet 1745.
Instämdes till rådstuvurätten av fadern för att ha förhållit sin
yngre broder hans gångkläder (Åbo rådstuvurätt 9 sept 1747 mål 1,
sidan 1064). Tobaksfabriken anhöll år 1752 om att Mejters gård vid
lilla Aningaisgatan måtte försäljas för att betala en tobaksgäld
från år 1750, som gården var intecknad för. Sökanden sade sig ej
ha några förhoppningar om att få pengarna, eftersom Mejter för
brott i Helsingfors redan en god tid suttit häktad. Han inlämnade
år 1753 till rådstuvurätten en skrift där han uppsäger sitt
burskap i staden och samtidigt meddelar att han sökt burskap i
Helsingfors. Eftersom Mejter till dato betalt sina utskylder för
den tid han haft burskap i staden, önskar rådstuvurätten honom
lycka till i Helsingfors. Han var slaktare i Helsingfors på
1750-talet. - Gift i hustruns andra äktenskap 18 dec 1744 i Åbo
(finska) med Maria Henriksdotter Simolin (kallas Salin i
vigselboken), borgardotter från Åbo, död 4 mars 1763 i
Helsingfors. Barn: 1) Karl Petter Mejter, född 1745, död 27 okt
1745 i Åbo (svenska), 9 månader gammal. 2) Maria Mejter, född 1745
döpt 12 okt i Åbo (svenska), död straxt efter dopet. 3) Karl
Fredrik Mejter, född 22 nov 1746 i Åbo (svenska), död där 9 dec
1746. 4) Karl Gustav Mejter, född 25 juni 1748 i Åbo (svenska),
död 1748 begravd 5 juli i Åbo. 5) Eva Maria Mejter, född 18 aug
1749 i Åbo (svenska), död där 30 nov 1749. 6) Henrik Johan Mejter,
född 18 nov 1750 i Åbo (svenska), död där 16 jan 1751. 7) Karl
Gustav Mejter, född 31 maj 1752 i Helsingfors, död där 9 juni
1752.
Gudmund Mejter, född 15 okt 1753 i Helsingfors, död där 4
jan 1754. 9) Eva Regina Mejter, född 1 aug 1755 i Helsingfors, död
27 sept 1755 i Helsingfors.
--- Erik Fredrik Mejter, född 6 jan 1720 i Vänge sn (C), Sverige. (OA).
Troligen död som barn.
--- Mikael Mejter, född .. okt 1723 i Skålö, Järna sn (W), Sverige. (KGE,OA).
Drängen Jakob Mattsson i Kumlinge dömdes vid hösttinget 1738 (sid
423-24) till böter för att han kallat länsman Mejters son Mikael
för Räf. Vid hösttinget 1739 dömdes bondsonen Anders Persson i
Kumlinge för att han slagit Mikael Pålsmässodagen då denne gått
till brunnen för att hämta vatten. Mikael uppges vid detta
tillfälle ha varit på 14:e året (men tydligen var han egentligen
ett par år äldre). (OA)
--- Sofia Ulrika Mejter, född (döpt 6 febr 1726) i Skålö,
Järna sn (W), Sverige. (KGE).
Nämns som fadder i Kumlinge 30 okt 1744 (var då ogift).
--- Jakob Reinhold Mejter, född 5 okt 1727 i Skålö, Järna sn (W), Sverige.
(KGE).
--- Anna Elisabet Mejter, född 19 okt 1728, se familj 2.
--- Gudmund Mejter, född 1729 ca i Sålis, Hammarland sn, död 22 nov 1772
i Åbo (svenska). Slaktare och lumphandlare i Åbo. (OA).
Var 1747 bodbetjänt hos sin äldre bror i Åbo, då han beskylldes
för att med ett bräde ha slagit sönder två fönster hos
stadsprofossen Simon Mensberg. Slaktare i Helsingfors på
1750-talet. Lumphandlare i Åbo län och på flera andra orter med
fullmakt av konungens befallningshavande i Åbo 23 aug 1770 och av
kungliga kansliet i Stockholm 6 dec 1770. Beskylldes 1771 vid Vemo
och Nedre Satakuntas domsaga av lumphandlaren Anders Andbäck från
Nådendal för att utom lump ha handlat med ostar och därvid
utfärdat kvittenser för inköpt lump. Dömdes även för detta brott.
- Gift 1:o 1 okt 1754 i Helsingfors med Katarina Lindström, född
ca 1724, död 23 sept 1757 i Helsingfors, 33 år gammal. Gift 2:o 15
jan 1770 i Åbo (finska) med Elisabet Petersdotter, som kallas
kvinnsperson när äktenskapet ingås. Barn: 1) Ulrika Lovisa Mejter,
född 2 jan 1754 i Helsingfors, död där 16 maj 1754. 2) Johan
Gudmund Mejter, född 23 juni 1770 i Åbo (svenska), - han torde
vara identisk med gossen Gudmund Mejter, född 1775 eller 1776, som
omkring 1780 var skriven som fastern Eva Regina Mejter i Kumlinge
(hfl) - vaktmästare vid Borgrätten i Stockholm, död 19 dec 1827 i
Stockholm (Hovförsamlingen), gift 30 mars 1806 i Stockholm
(Hovförsamlingen) med Brita Fransdotter Nyström, född 19 febr 1779
i Järnboås sn (T), Sverige, dotter till Frans Andersson och Brita
Jansdotter. Makarna hade sex, varav inget synes efterlämnat
ättlingar, nämligen (alla födda i Hovförsamlingen): a) Karl
Vilhelm Mejter, född 13 juni 1806, sjöman, inskriven vid
Stockholms sjömanshus där han kan följas på resor till bland annat
Malaga och Le Havre. Han var 1828 och 1859 på sjöresa till okänd
ort, sannolikt återkom han aldrig till Sverige. b) Anna Brita
Mejter, född 23 maj 1808, bosatt i Västerås 1841, piga på Tidö
slott, Kolbäck sn (U), 1841-42, senare hushållerska i Stockholm,
död 1 nov 1859 i Stockholm (Storkyrkan). c) Eva Charlotta Mejter,
född 9 sept 1809, levde 1860-61 som skollärarinna i kvarteret
Vingrån i Stockholm. d) Johan Gudmund Mejter, född 9 juli 1811,
död 17 aug 1811. e) Katarina Sofia Albertina Mejter, född 22 aug
1814, död 9 okt 1858 i Stockholm. f) Johanna Kristina Mejter, född
19 juli 1818, död 27 okt 1818.
--- Jakob Reinhold Mejter, född .. april 1733 i Åland. (OA).
Han är troligen född på Korsö, Brändö sn. Han sökte sig 1752 till
Åbo för att lära kopparslagaryrket. Vid tinget i Kumlinge den 26
febr 1752 begärde han ett bördsbrev och av domboken framgår att
han var född här på Åland år 1733 uti april månad av hedervärda
och kristliga föräldrar och hans uppförande i Kumlinge hade varit
stilla, frejdigt och ärbart. Hans öden i Åbo är okända. (OA)
--- Eva Regina! Mejter, född 23 nov 1735, se familj 3.
--- Brita Sofia Mejter, född 25 maj 1737 i Kumlinge, Kumlinge sn,
död (begravd 29 juni 1737) i Kumlinge, Kumlinge sn. (fd).
Familj 2
Anna Elisabet Mejter (från familj 1), född 19 okt 1728 i Österberga säteri,
Rasbo sn (C), Sverige. Bosatt i Borgsjö sn (Y), Sverige. (v,OA).
Gift 12 aug 1753 i Kumlinge sn med
Jöns Breman, född 1716 i Alsen sn (Z), Sverige, död 1767
i Borgsjö sn (Y), Sverige. Vice komminister i Borgsjö (Y), Sverige.
(v,KGE).
Son till ryttaren Nils Breman och Märta Eriksdotter i Alsen sn
(Z), Sverige. (Jämtlänningar och härjedalingar vid Härnösands
gymnasium under 200 år av Thord Bylund, tryckt i årsboken Jämten
1966-1970, nummer 137) Makarna hade några veckor efter vigseln
begivit sig till sin födelseort Jämtland att bliva adjunkt hos
prosten Borman. (v) Denne Borman är identisk med Olof Burman,
1709-1759, som 1735 fått anbud att bli professor vid Åbo akademi,
11 mars 1752 blev kyrkoherde i Offerdal och 21 mars 1753
kontraktsprost. (Hernösands stifts herdaminne, del III, sid 14, av
Leonard Bygd?n)
Enligt Lagus: Åbo akademis studentmatrikel inskrevs Jon. Breman,
jemtius, vid akademien i november 1745. Han hade blivit student i
Uppsala 15 febr 1739 och var född 1723 (så!). Informator i Åbo hos
skeppsbyggmästaren Fittie 1746, sedan hos kopparsmeden Agrilander,
därefter på landet 1747-48. Avreste till Åland 1749. Enligt
Uppsala universitets matrikel inskrevs Joannes Breman Jemtius
den 5 februari 1739. Observera förnamnet Joannes (= Jöns), som
alltså styrker att vigselbokens Jöns är korrekt, inte Johannes (=
Johan) som hos Bylund eller Jon. (= Jonas) som hos Lagus. När
han står fadder i Kumlinge 2 april 1749 kallas han studiosus och
barnainformatoren H:r Jean Breman Jemtius. (f)
I Jämtland blev Jöns Breman först adjunkt i Offerdal och sedan i
Brunflo och sist i Borgsjö i Medelpad. (KGE)
Barn:
Olaus Breman, född 19 sept 1754 i Offerdal sn (Z), Sverige. (KGE).
Sofia Margareta Breman, född 18 febr 1756 i Offerdal sn (Z), Sverige.
(KGE).
Maria Justina Breman, född 25 sept 1757 i Offerdal sn (Z), Sverige. (KGE).
Katarina Elisabet Breman, född 2 aug 1759 i Brunflo sn (Z), Sverige,
död 31 maj 1811 i Lockne sn (Z), Sverige. (KGE).
Gift (tidigast 1797) med Jonas Berg, född 2 okt 1746 i Högen,
Sunne sn (Z), Sverige, död 21 juni 1823 i Nordanberg, Lockne sn
(Z), Sverige, elev vid Frösö trivialskola 1755-1763 och Härnösands
gymnasium 1763-1765, kammarskrivare och vice kronobefallningsman,
senare räntmästare och landskamrer i Jämtlands län, son till man-
talskommissarien Jonas Berg och Brita Bång. Jonas Berg var gift
första gången med Hedvig Regina Forsberg, född 1765, död 1797
(möjligen dotter till organisten Daniel Forsberg i Sundsvall). I
första äktenskapet föddes tio barn, det andra var barnlöst. (KGE)
Familj 3
Eva Regina! Mejter (från familj 1), född 23 nov 1735 i Kumlinge,
Kumlinge sn, död 19 mars 1790 i Kumlinge, Kumlinge sn.
(fv12d,hfl,W,RS2,OA).
Hon dog av moderpassion.
Gift 4 juli 1762 i Kumlinge sn med
Anders Husell, född 17 jan 1740 i Husö, Kökar sn, död 12 juni 1765
i Kumlinge, Kumlinge sn. Kronolänsman, bosatt i Kumlinge, Kumlinge sn.
(fvd,hfl,W,OA).
Han kom från Husö, Sottunga sn, varifrån han tog sitt namn.
Biträdde sin svärfar Mikael Mejter som länsman i Kumlinge. Från
honom och hustrun härstammar den på Åland numera så utbredda
släkten Husell. (OA) Han drunknade den 12 juni om aftonen och
begravdes den andra söndagen efter trefaldighet, den 16 juni, uti
kyrkan i den nya graven som nuvarande kyrkoherden låtit uppmura
under läktaren på kvinnfolkssidan sig till vilorum, likceremonin
hållen av pastor loci över texten Esa: 57, v. 1, 2, 3. (d) Enligt
dödboken drunknade han wid klubben Smörask kallad. Denna lilla
kobbe, som i dag kallas Smörasken, ligger i Kumlinge södra
skärgård ungefär 500 meter väster om stora Bässkär. Smörasken är
inte större än 250 x 150 meter, men ändå ett välkänt riktmärke när
man rör sig på sjön i de trakterna. Den ser ut ungefär som en
sockertopp och är gräsbevuxen ända upp till toppen på nordsidan,
berättar kommunsekreterare Alice Persson i Kumlinge. (NÅ930206)
Prästen beskriver i befolkningstabellen för 1765 hur olyckan gick
till (Kumlinge kyrkoarkiv II Da 1): 'Denne socknens länsman Husell
drunknade uti juni månad 24 år gammal utav det tillfälle att då
vädret slog i baksegel, kastade det båten överända ehuruväl han
med drängen drogo sig på kölen eller ytterbottnen vilken icke bar
upp utan sank undan, som var liten.' Denna något kryptiska
notering torde alltså betyda att han seglade omkull tillsammans
med drängen, de lyckades rädda sig upp på den upp- och nervända
båtens botten men kunde inte hålla sig kvar där eftersom båten var
så liten. Tydligen överlevde drängen olyckan, för han finns inte
nämnd i dödboken.
Gift 14 april 1767 i Kumlinge sn med
Petter Fonsell, född 25 juli 1736 i Houtskär sn, Åboland, död 18 aug 1807
i Kumlinge, Kumlinge sn. Kronolänsman, bosatt i Kumlinge, Kumlinge sn.
(vd,hfl,W,RS2).
Student i Åbo 17 juni 1756. Kronolänsman, ekonomiekommissarie och
dykeriuppsyningsman i Kumlinge. (W) Han dog av torrvärk och
ålderdomsbräckligheter. (d)
Barn i första giftet:
Karl Mikael Husell, född 30 maj 1763 i Kumlinge, Kumlinge sn,
död 10 juni 1763 i Kumlinge, Kumlinge sn. (fd).
Anders Johan Husell, född 30 nov 1764 i Kumlinge, Kumlinge sn.
Dykeriuppsyningsman, bosatt i Kumlinge, Kumlinge sn. (fv,hfl,OA).
Han var omkring 1780 skrivare och bosatt i Tosarby, Sund sn (hos
herr kammereraren Löfman). Han flyttade därifrån 1781. I moderns
bouppteckning uppges han vara förrymder till Ryssland 1788.
Barn i andra giftet:
Katarina Sofia Fonsell, född 12 mars 1768 i Kumlinge, Kumlinge sn,
död 2 mars 1839 i Kumlinge, Kumlinge sn. (f,hfl,W,BH112,RS2).
Regina Helena Fonsell, född 8 maj 1773 i Kumlinge, Kumlinge sn,
död (begravd 17 juli 1774) i Kumlinge, Kumlinge sn. (fd,W).
Barbara Kristina Fonsell, född 12 maj 1775 i Kumlinge, Kumlinge sn,
död 10 juli 1775 i Kumlinge, Kumlinge sn. (fd,W).
Eva Regina Fonsell, född 12 maj 1775 i Kumlinge, Kumlinge sn,
död 16 aug 1775 i Kumlinge sn. (fd,W).
Kristina Ulrika! Fonsell, född 18 aug 1776 i Kumlinge, Kumlinge sn,
död 19 mars 1855 i Björkö, Kumlinge sn. (f,hfl,W).
Hon var svagsint och rotfattig. Ogift och barnlös.
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy