Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-07

[Thomas Sverker]

Känner ngn till om det finns ngt forskat kring människorna som var bosatta i Jomala 1570-1630 eller däromkring ?  Speciellt intresserad av prästfamiljer och eventuella adelspersoner.

[Håkan Skogsjö]

Det finns en del här och där, men ingenting samlat. Så mycket adel fanns nog inte heller i socknen. Precisera gärna din fråga så ska jag se om jag kan hjälpa dig på något sätt.

[Thomas Sverker]

I en artikel som jag skriver om släkten Svinfots ursprung söker jag mer uppgifter kring Petrus Arvidi och hans tid i Jomala Han fick 1577 en kyrkoherdetjänst i Jomala på Åland och efterträdde Angermannus som landsprost över Åland 1583. Han avled 1605 och var i sitt andra äktenskap gift med Sigrid Månsdotter och de hade tre barn. Frågorna kretsar mest kring var i Jomala de bodde, vad hände med Sigrid sedan och vad deras tre gemensamma barn hette.

[Håkan Skogsjö]

Jag är för tillfället inte hemma och har tillgång till mina böcker, och i min databas har jag ingenting om Petrus Arvidi eller Sigrid Månsdotter. Men om han var kyrkoherde i Jomala 1577-1605 var han bosatt i socknens prästgård. Dagens prästgård ligger ett stenkast söder om Jomala kyrka, och jag vill minnas att jag läst att den på 1500-talet låg strax öster om kyrkan.

[Thomas Sverker]

Finns det något skrivet om gården Ulvsbys historia ? Den intressanta tidsperioden är 1500-1630.  
 
Frälsegården innehades ett tag av Olof Trottesson (oä af Eka) och hans ättlingar. Gården övergick 1622 till Gustav II Adolfs oä son Gustav Gustavsson af Vasaborg.
 
Intressant i sammanhanget är ett domboksfall i Ålands dombok 1629 som tydligen ger värdefulla uppgifter om släkten och gården. Men som jag inte lyckats komma över ännu. Kan man beställa detta från landsarkivet i Mariehamn ?

[Håkan Skogsjö]

I boken Prästmän på Åland under 500 år nämns Petrus Arvidi, kyrkoherde i Jomala 1577-1633, kortfattat enligt följande: Kyrkoherde i Jomala i 26 år från 1577, blev 28 juli 1583 av Johan III utsedd till landsprost på Åland, följande år fick han av kungen bättre underhåll, landsprost före honom var den stridbare Abraham Angermannus som blev ärkebiskop i Sverige 1593. Således ungefär de uppgifter du redan har. I Stockholms stads herdaminnen av Gunnar Hellström (sid. 21) är uppgifterna om honom däremot betydligt mer utförliga. Där nämns att han dog 1603, troligen i Jomala på Åland, att han var gift med Brita och hade en dotter Sara. Hans biografiska uppgifter är så omfattande (närmare en sida) att jag inte orkar skriva av dem här. Men några uppgifter om en hustru Sigrid och de tre barnen finns inte. Så min fråga blir varifrån dessa uppgifter kommer. Och dödsåret är olika, 1603 och 1605. Vilket tror du är korrekt?
 
Vad gäller Ulfsby i Jomala vet jag ingenting på rak arm som är skrivet om byn eller frälsehemmanet, men säkert kan det finnas något någonstans. Jag har för tillfället inte tid att kolla domboken 1629, men vid tillfälle kan jag göra det (jag har den på film hemma).

[Thomas Sverker]

Tack Håkan !
Jag har gått igenom de källor du nämner ovan + mycket till, artikeln är i stort sett klar och det enda jag saknar är så att säga uppgifter som klarlägger vem Sigrid var. Jag har en teori att hon skulle kunna vara dotter till företrädaren herr Måns, kyrkoherde i Jomala innan Petrus Arvidi. Hon skulle isåfall varit en möjlig syster till Isak Månsson, sekreterare på rikskansliet. Har inte hunnit dubbelkolla vad Svalenius har att säga om honom.

[Håkan Skogsjö]

Nu har jag kollat domboken med tinget i Jomala socken den 30 juli 1629. Så här lyder texten i modern stavning:  
 
Ädle välborne ståthållaren Stellan Mörner uppå fru Beatas till Norrgarn [Bladåker sn] vägnar inlade i rätten ett hennes testamentsbrev daterat anno 1622 den 7 juni under goda mäns hand och signeter förmälandes, att hon haver testamenterat Hans Kunglig Majestät vår allernådigste konungs och herres son Gustav Gustavsson ett hemman i Jomala socken, Ulfsby benämt, som hennes fader Olof Trottesson haver förvärvat av salig hos Gudi höglovlig i åminnelse konung Gustav anno 1547 den 9 november under frälse. Så befinnes att Olof Trottesson var tre gånger gift, först hade han Barbro Eriksdotter, med henne hade han en son Trotte Olofsson och två döttrar Iljana (Ellianna) och Barbro Olofsdöttrar. Den andra hans hustru [lucka för namnet], med henne hade han inga barn. Den tredje hans hustru hette Kerstin [lucka]dotter, med henne hade han en son och en dotter den Beata benämnd. Nu haver de haft sins emellan syskonskifte, och Ulfsby föll på  Iljanas andel, hon bodde där en lång tid på, och på det sista testamenterade hon det höglovlig i åminnelse, konung Karl i den akt och mening att hon där på frihet njuta måtte i sin livstid, emellertid testamenterar hon det en fogde Olof Göstasson benämnd som skulle syta och föda henne till döddagar. Sedan blev hon efter ett halvt år död och hemmanet togs efter Olof Göstasson fogde under kronan för hans rest så väl som annat det han åtte.  
 
Det är inte helt enkelt att hänga med i resonemanget. Iljana verkar ha testamenterat gården i Ulfsby till fogden Olof Gustavsson, vars egendom kronan tydligen lade beslag på för hans skatteskulder. Hur Iljanas halvsyster Beata då kunde testamentera gården till kungasonen Gustav Gustavsson blir för mig oklart. Eller är det så att hon bara trodde att hon ärvt gården, men att rätten gör sin utredning om gården för att visa att den inte längre var privatägd, utan tillhörde kronan?

[Thomas Sverker]

Tack Håkan ! Konstigt att inte Ilianas män omnämns. Bland annat Olof/Hans Månsson Gotte som finns under (ÅLAND-Efterlysningar) Dina frågor i slutet är berättigade kanske finns lösningen i Ålands domböcker. Var tror du man finna Beatas gåva till kungen, Det borde finnas särskilda diarier för sådant. Eventuellt kan det omnämnas i fogdens räkenskaper omkring år 1622. Hon dog enligt Ramsay (1909) fem år efter maken Gotte, nämligen 1618. .....Vänta lite...hon dog före Beata kom över gården, köpte Beata ut systerns arvingar ngn gång 1618-1622 ?

[Håkan Skogsjö]

Som jag förstår texten testamenterade Iljana (inte Beata) Ulfsby först till kungen (vilket måste skett senast 1611 då Karl IX dog - alltså medan hennes make ännu levde), men ändrade sedan testamentet (förmodligen därför att den förra förmånstagaren, kungen, var död) till förmån för fogden. Hon dog efter ett halvår och gården tillföll då rimligen fogden enligt testamentet. Men på grund av hans skatteskulder togs den av kronan. Så någon gåva till kungen kan jag inte se. Vad jag förstår övergick frälsehemmanet omkring 1620 till krononatur. (Ulfsby var ett enstaka hemman till mitten av 1700-talet, då den klövs i två delar, Södergård och Norrgård.)
 
Man kan undra hur Beata kunde testamentera gården till Gustav Gustavsson. Enligt dina teorier var Iljana (som enligt den kopia av Ramsay som jag har tillgång till dog 1616, inte 1618) inte barnlös, utan hade åtminstone en dotter Vendla i ett tidigare äktenskap. Om inte modern hade testamenterat bort gården, borde väl dottern ärvt den framför halvsystern? Det faktum att Iljana av allt att döma testamenterar gården till en oskyld mot sytning tyder faktiskt på att hon inte hade några barn.
 
Finns det verkligen något bevis för att Beata ägde gården i Ulfsby på 1620-talet? Hon verkar tro så själv (av testamentet att döma), men gjorde hon det? Hon kanske var gammal och snurrig och inte visste riktigt vad hon ägde?
 
På något sätt anar jag att alltför många pusselbitar saknas, för att man riktigt ska kunna förstå dombokstexten. Formuleringen Nu haver de sins emellan... är också märklig, eftersom Iljana, som fick Ulfsby vid skiftet efter föräldrarna, var död sedan många år 1629. Ordet nu måste alltså syfta på en tid som ligger många år före det tillfälle som domboken skrevs.

[Thomas Sverker]

Dottern Vendela (resultat av Ilianas äktenskap med Hindrik Gröp) befann sig med åtminstone under hertig Karls tid på landsflykt till Polen, dit hennes make Jonas Petri (Petrus Arvidis son) tagit sin tillflykt. Man kan fråga sig varför Iliana skulle testamentera gården till hertig Karl som de facto fördrivit hennes måg och dotter ? Kan det varit av samma skäl som Petrus Arvidi gjorde Jonas Petris arvlös, ett sätt att ta avstånd från Sigismund och den katolska tron, blidka hertigen och få behålla sina egendomar........
PS 1616 är rätt årtal enligt Ramsay(1909)
Intressant är att när man på 1600-talet gjorde efterforskningar efter bröderna Brahe i Polen så träffade man på en fru som menade sig vara av Trottischen und Axbergischen geslecht(PHT 1929) detta skulle troligen avse Vendela Gröp. Tyvärr har jag inte årtalet när detta skulle skett så jag kan därifrån inte avgöra huruvida Vendela var vid liv även efter moderns frånfälle.

[Thomas Sverker]

Angående Beatas ägande eller inte så säger Ramsay(1909) att hon testamenterade Ulvsby till K Gustav II Adolfs son......varvid det befanns att Ulvsby genom hennes syster Ilianas tidigare bestämmelse redan frångått släkten. R. hänvisar till domboksutdraget ovan.

[Håkan Skogsjö]

Det sistnämnda betyder att både Jully Ramsay och jag tolkar domboksutdraget på samma sätt: Beata ägde inte Ulfsby (så stavas namnet, inte Ulvsby) och kunde alltså inte testamentera bort gården.
 
Varför Iljana testamenterade Ulfsby till kungen? En möjlighet är att hon och maken (de levde både när testamentet måste ha tillkommit) inte hade någon som kunde ta hand om dem eller försörja dem och därför testamenterade de gården till kungen i den akt och mening att hon där på frihet njuta måtte i sin livstid, som texten lyder, det vill säga de skulle få bo där resten av sina liv utan att betala någon skatt (man kan fråga sig om testamentet verkligen var riktat till kungen personligen eller om det var staten (kronan) som var förmånstagare). Om dottern befann sig i landsflykt är ett sådant arrangemang tänkbart.

[Thomas Sverker]

Hej Håkan !
Har du tillgång till boken Prästmän på Åland under 500 år av B.Henriksson ? Jag undrar om kyrkoherden Måns Petri omnämns  (en föregångare till Petrus Arvidi på kyrkoherdeposten). Se även inlägg under 16 januari. Jag har nu gått igenom vad Svalenius har att säga om Måns Petris son som tjänstgjorde på rikskansliet. Det förefaller dock som om det är något som inte stämmer när det gäller Svalenius uppgifter om Isak Månssons moders giftermål.

[Håkan Skogsjö]

Hej! Henrikssons bok har inte särskilt mycket att förtälja om Måns Petri: Kyrkoherde i Jomala 1545-77, prost på Åland 1546, 1553. Beskylldes 1563 för att vara benägen att hålla med hertig Johan mot K M:t, befriades senare, höll sommarting på Åland 1564 på häradshövding Matts Pederszons vägnar. Det var allt.

[Annika Ericsson]

Känner någon till något ytterligare om NN Nilsdotter, gift med Måns Persson (Utter?) och bosatt i Ytterby, Jomala socken. Enligt Bo Strömstedts antavla antages hon vara dotter till Nils Jönsson Sluk, väpnare och häradshövding i Grelsby, Finström sn och Karin Fleming. Jag har sökt efter ätten Sluk, men inte funnit något.

[Håkan Skogsjö]

Att Måns Perssons hustru var dotter till häradshövdingen Nils Jönsson Sluk och Karin Fleming är en spekulation som Olav Rundt för fram i Genos 1993, sid 1-5. (I samma nummer, sid. 34-35, vederläggs en tidigare spekulation från Rundts sida som gällde barnen till kyrkoherden Brynolphus Kiellinus i Sund, vilket inte direkt höjer Rundts aktier.) Jag har inte studerat Sluk-problemet närmare, men vill bestämt råda till försiktighet vad gäller Rundts tankegångar. De går knappast att bevisa och risken är stor att de är helt felaktiga. Numera anser jag att personerna inte borde ha tagits med på Strömstedts antavla.

[Johan Sjöberg]

I sammanhanget kan det ju påpekas att denne Olav Rundt har skrivit en helt felaktig artikel om släkten Alftans härstamning, i Genos om jag inte missminner mig helt...

[Barbro Behrendtz]

Hej!
I Linköping (E) finns i slutet av 1700- och i början av 1800-talet två damer med efternamnet Wass. Det är Jungfru Christina Wass f 1752 i Jomala som via Stockholm kom till Linköping 1795 och dit hon också återvänder 1809. Den andra damen är hushållerskan Madame Margareta Wass f 1750 17/3 Åbo. Hon anlände Linköping via Vreta kloster sn (E) 1807 och 1816 okänd utflyttning. Kan någon stilla min nyfikenhet kring dessa damer.

[Håkan Skogsjö]

En fråga under Landskap > Uppland > Efterlysningar > Släkten Laurén fick mig att skriva nedanstående svar:
 
Amanda Vilhelmina Laurén föddes den 20 okt 1858 i Torp, Jomala socken på Åland, som dotter till skepparen August Laurén och hans hustru Katarina Vilhelmina Johansdotter. August var född 25 aug 1833 i Överby, Jomala sn, och antog namnet Laurén (hette tidigare Eriksson). Han flyttade 1870 med familjen till Mariehamn, där han ägde fastigheten Norra Esplanadgatan 1. Han var skeppare på ångfartyget ss Mariehamn och drunknade den 15 april 1884. Hustrun Katarina Vilhelmina Johansdotter var född 30 okt 1835 i Torp, Jomala sn, och dog den 27 dec 1898 i Mariehamn. Hon var dotter till bonden Johan Eriksson Sundqvist (1810-1847) på gården Mattas (Torp nr 3) och hans hustru Greta Kajsa Eriksdotter (1807-75). August Laurén hade åtminstone nio barn (någon Sofia har jag dock inte antecknad), varav Amanda Vilhelmina var näst äldst (namnet Karolina har jag inte antecknat om henne). Amanda Vilhelmina gifte sig den 30 sept 1880 med missionären Nils Erik Lundberg (så enligt mina noteringar, men det kan vara fel). Makarna bodde i Nassington i Indien. Några ytterligare uppgifter om dem och deras barn har jag inte, men det skulle vara intressant att få.
 
Jag har inte själv någon anknytning till familjen Laurén, men kartlägger hela Ålands befolkning under 1700- och 1800-talen. Därför känner jag till familjen. Uppgifterna har jag fått en släktforskare i Mariehamn vid namn Rolf Landström, som är avlägset släkt med familjen. Han härstammar från Katarina Vilhelmina Johansdotters morföräldrar, bonden Erik Mattsson och Lisa Karlsdotter i Torp, Jomala sn.

[Lillulla Österman]

Hej Håkan
Jag skrev tidigare om Sund,men glömde det viktigaste,Min farmor hade en oä dotter född i Överby Jomala den 16-05-1888 Elin Augusta Erika Mattson,Modern föd Kastellholm Sund,Erika Wilhelmina Wilhelmsdotter den 21.10.1869.
Har tidigar hjälp av Stig-Göran Nyman,men vi hittar inte så mycket vart Elin tog vägen,
Min farmor Erica Wilhelmina flyttade till sverige
min vart kom hon först.det tidigate jag hittat är söderskivan finns angivet från Danmark, Uppland till Roten.

[Mia Löwgren]

Hej Håkan och alla andra som intresserar sig för Laurén...
... och tack igen!
För allmän information:
dementi 1: Det där med Sofia var fel, jag måste ha varit vilse. Olga, ska det vara. Och så fem ungar till, då.
2. Amanda Lauréns missionerande make hette Nils Erik LundBORG och inget annat ( om någon undrar), föddes 1846, prästvigdes 1876 i Linköping och dog 1931.
Jag har mer om denna familj om någon undrar, men önskar gärna kompletterande uppgifter!
Kram

[Björn Thunberg]

Hej jag letar förfäderna till Josefina Jakobsdotter-Jungman född 1865-10-18 i Jomala, det vore trevligt att få veta lite om hennes härkomst.
Själv flyttade hon till Ångermanland och dog 1948-01-06 i Dal, Högsjö socken.
Mvh.
Björn Thunberg.

[Håkan Skogsjö]

De åländska kyrkböckerna finns avskrivna och publicerade på Internet av Genealogiska Samfundet i Finland. Projektet kallas HisKi. Se på deras webbplats: www.genealogia.fi. Där bör du kunna hitta uppgift om hennes föräldrar.

[Gudrun Åhrlin]

För 15 år sedan besökte jag Ålands Museum ffg. I en av montrarna med kläder såg jag ett förkläde, som exakt liknade förklädet till Skogdräkten (Hälsingland) jag började redan på plats att ställa frågor om varifrån förklädet kom för att finna en koppling mellan orterna. En trevlig dam hjälpte mig, men det fanns inte så mycket ”att ta på”.
 
Jag fick ett brev från damen ett tag efter mitt besök med allt vad mus?et hade: Förklädet hade använts av bondhustrun Anna Mathilda Mattsson å ? Knapans (?) hemman i ?eby, Jomala. (Det är jag som har svårt att tyda - inga frågetecken på lappen från mus?et).
 
I sommar skall Forskarföreningen ha en utställning kring migration. Därför har detta aktualiserats för mig (det skulle ju kunna bli ett inslag) och alldenstund tiden är knapp så tänkte jag att som en väg att gå (förutom att jag försöker kolla hfl i Skog om där finns någon immigrant från Åland eller någon emigrant till Åland) ställa följande fråga:  
 
Har någon, som forskar på Åland träffat på någon från Skog (X) eller någon som flyttar till Skog?
 
Med vänlig hälsning Gudrun Åhrlin

[Johan R:son Sjöberg]

Vid en sökning i HisKi hittades ingen Josefina, med en far Jakob, född i Jomala 1865. Så hon är nog född någon annanstans. Har du några ledtrådar? När inflyttar hon till Ångermanland? Från var?

[Anki Lekberg]

Jag har fått en förfrågan från USA angående Militza Xenia Wir?n född 1898 20/4 i Jomala.Hon emigrerade från Göteborg och anlände till New York 14/12 1921. Gifte sig där med en Laestadius från Sverige. Kan någon ge mig information om henne eller hennes familj.
Anki Lekberg

[Per Öhman]

Hej.
Jag söker anor om Erik Blomster Båtsman nr.13 född. 1744 död omkring. 1807. Han var gift med Anna Jansdotter Född 1748 i Jomala död. 1817-12-26 i Jomala.
MVH Per Öhman

[Per Öhman]

Hej!
Jag kommer tillbaka med fler frågor. Nu gäller det Skräddaren Erik Nordblom Matsson född omkring 1779 i Torp Jomala. Död. 1836-05-22 i Gottby Jomala. Han hade många barn 13 stycken så någon borde veta var hans föräldrar kom från.
MVH Per Öhman

[Ulrika Berg]

Hej
Jag söker anor om Isak Hansson Lindblom f 1777. Han kom från Jomala 1799 till Skellefteå och gifte sig med Lisa Olofsdotter (f 1766-12-17 Ersmark, Skellefteå) 1801. Efter att ha bott bland annat i soldatrote i Östanbäck, Skellefteå så bosätter han sig på Storkåge 22 och får 4 barn. Den enda information jag har om honom är:
 
Kom från Jomala, Åland 1799. Styrman 31 maj 1801. Sjöman 1801-09. Skräddare 1810-18.    
 
Har försökt finna honom på olika sätt, balnd annat genom http://www.genealogia.fi men hittar ingenting. Har du något om honom? Jag vet inte om han är född i Jomala, men det är all information jag har. Det är min mf mm mf.
 
mvh
Ulrika Berg