Pieksämäki

[Håkan Bergström]

Har hittat anfadern soldaten Johan Persson Kainulainen (* ca 1696) i Pyhitty i Pieksämäki landssfs. Hans fru Marta/Merta Pålsdotters efternman anges (när familjen flyttat till Pulikka i Österbotten) som 'Ingerlä', men i Pieksämäki kallas hon 'Ingitär' eller 'Ingin'.
 
Ändelsen -tär anger väl femininum -  
kan man dra några slutsatser om namn som verkar kunna ta feminina ändelser? Fanns de i nån säerskild del av Finland?
 
Det kan tilläggas att det i Juva och Pieksämäki fs finns byra med namnet 'Ingilä'.
Kan det finnas ett samband?
 
Med hopp om initierade svar!

[Kirsti Ervola]

Hej Håkan,
med ändelsen -tar eller -tär  bildades feminina former av släktnamn, alldeles som Du antog. Namnbruket i östra Finland skiljde sig avsevärt från västra Finland och Sverige; även allmogen hade släktnamn och kvinnor behöll sina egna släktnamn livet ut. Mera om ämnet kan läsas i  
artikeln på Genealogiska Samfundets i Finland websida.  
 
Ingitär l. Inkitär kommer från släktnamnet Inkinen. Namnet härleds ursprungligen från det fornskandinaviska Inge, Ingi. På olika håll Finland har namnet  förekommit som Inki, Inko, Inku. Släktnamnet Inkinen har varit vanlig särskilt på Karelska näset och i Savolax. Nuförtiden finns det ca. 2000 personer i Finland som heter Inkinen.
(Källa: Mikkonen - Paikkala: Sukunimet, 2000)
 
Inkilä som gårds- och bynamn förekommer på många orter; ett samband med Martta Ingitär och bynamnet Inkilä i Pieksämäki låter ju mycket sannolikt.
 
Mvh KE

[Håkan Bergström]

Tack Kirsti!
Det var en väldigt intressant artikel!

[Heikki Särkkä]

Namn med ändelsen -tar/tär kan vålla huvudbry även för personer med finskt modersmål. Kruxen är att stammen till vilken ändelsen adderades inte var nominativ- utan genitivstammen. Så hette fadern till Caisa Nautar kanske Per Natunen och  
till Eva Suetar möjligen Susi eller Sutinen i efternamn. Om du inte kan finna döpnotisen för en kvinna med ett namn med ändelsen -tar/tär, titta på möjliga namn med två gemensamma första bokstäver.  
 
Mvh H. S.

[Håkan Bergström]

Hej!
 
Med benäget bistånd från en hjälpsamma forskarkollega har jag lyckats identifiera åtminstone faderslinjen för Marta Pålsdotter Ingitär /Ingilä f. 1700, d. 1762 i Pulkkila fs i Österbotten.  
 
Hon var dotter till Pål Pålsson Ingin / Inginen / Inkinen i Pyhitty, Pieksämäki landsförsamling. Han var i sin tur son till brofogden och gästgivaren Pål Ingin i Pyhitty (ca 1643-1723) g.m. Kirstin Nätin.
 
I gannförsamlingen Jorois/Joroinen gifte sig enl. Hiski Ungerswän Påål Påålsson Ingin från Piexämäki den 29.12. 1702 med Margetha Thomasdotter Ischania.
Hon kan vara dotter till prästen i församlingen Thomas Laurentti Ischanius (Iskanius el. Iscanius) (tj. 1662-1675).
 
En hustru till Pål verkar ha dött under stora ofreden och hans hustru i kommunionsboken 1721 anges heta Lisa Putkotar.
 
Kan det alltså vara min Pål som figurerar i Jorois...?
 
 
Släktskapsband finnas också med prästsläkterna Collan / Collanus & Fridlander.
 
Finns det nån annan som intresserar sig för dessa släkter?

[Håkan Bergström]

http://www.vigerust.net/immigrant/svensker1719_sogn.html
 
innehåller en lista över svenska och finska krigsfånger efter Armfeldts fälttåg mot Trondheim 1718 (bl.a. fr Savolax regemente)
 
Några av dem verkar komma från Pieksämäki kompani:
 
Niels Urtrin = Utriain?
Lars Laitin
Arne Putkam = Putkoin?
Madtz Kargalin = Karjalain?

[Heikki Särkkä]

Arne förekommer inte som förnamn på 1700-talet i Finland. Puttkamm är ett tyskst efternamn. Annars håller med H. B.
 
Mvh Heikki

[Heikki Särkkä]

Efternamnet Putkain/Putkoin förekommer i intagningområdet för Pieksämäki kompani, så kanske mitt förslag var förhastat.

[Anneli Westergren]

Hej!
Känner någon till Pehr Löthman med familj?
Troligen fanns dom på Haapakoski bruk på 1860-talet. Vill veta allt som finns om familjen.  
Vet att Pehr Löthmans fru, Hedvig Mariana Westfelt föds i Östra Husby i Sverige 1823-02-14.
Dom gifter sig där 1848 och flyttar sen till Finland. Pehr Löthman dör i Finland 1862 men jag har inte hittat nåt på Genealogiska samfundet i Finlands hemsida.
Tacksam för all hjälp jag kan få!
Mvh Anneli

[Annki Roos]

Hej Anneli, kan det här vara rätt personer? Taget från Hiski (finska kyrkböcker på nätet).
 

 
MVH
Annki

[Annki Roos]

Anneli, hittade också detta.
 

[Risto Toivonen]

Hej Anneli!
 
Har du märkt följande i mormonsajten:
 
Om deras barn
ANNA LORLA ULRICA PEHRSSON  
 Birth:  
 Christening:  
15 SEP 1848   Jakob Och Johannes, Stockholm, Stockholm, Sweden  
  Father:  PEHR LOTHMAN   Mother:  HEDVIG MARIANA WESTFELT      
Batch No.: C417601  1845 - 1856  
 
Om Pers födelse och deras vigsel
IGI   Finland  
Per Lothman  
 Birth:  
05 OCT 1820   Gavle, Gavleborg, Sweden  
 Death:  
FEB 1862   , , Finland  
     
Marriages:  
  Spouse:  Hedvig Mariana Wastfelt  Family  
  Marriage:  
1848   Of, Ostra Husby, Ostergotland, Sweden    
 
Om Hedvigs föräldrar och syskon
Husband  
Otto Didrik Wastfelt  
Birth:  28 AUG 1777  Liared, Alvsborg, Sweden  
Christening:      
Marriage:  03 JUL 1814  Helgona, Sodermanland, Sweden  
Death:  28 NOV 1836  Stockholm, Stockholm, Sweden  
   
Wife  
Ulrika Maria de Wall
Birth:  1798    
Christening:      
Marriage:  03 JUL 1814  Helgona, Sodermanland, Sweden  
Death:  14 DEC 1849  Stockholm, Stockholm, Sweden  
 
Children  
1.   Carl Peter Wastfelt  
Birth:  03 MAY 1816  Ostra Husby, Ostergotland, Sweden  
Christening:      
Death:  18 SEP 1897  Ostra Husby, Ostergotland, Sweden  
2.   Charlotta Ulrika Wastfelt  
Birth:  28 AUG 1817  Ostra Husby, Ostergotland, Sweden  
Christening:      
Death:  15 FEB 1896  Stockholm, Stockholm, Sweden  
3.   Otto Vilhelm Wastfelt  
Birth:  01 SEP 1819  Ostra Husby, Ostergotland, Sweden  
Christening:      
Death:  25 FEB 1859  Eskilstuna, Sodermanland, Sweden  
4.   Filip Mauritz Wastfelt  
Birth:  01 APR 1821  Ostra Husby, Ostergotland, Sweden  
Christening:      
Death:  10 MAY 1821  Ostra Husby, Ostergotland, Sweden  
5.   Hedvig Mariana Wastfelt  
Birth:  14 FEB 1823  Ostra Husby, Ostergotland, Sweden  
Christening:      
Death:  1916    
6.   Fredrik Filip Wastfelt  
Birth:  03 NOV 1825  Ostra Husby, Ostergotland, Sweden  
Christening:      
Death:  30 MAR 1895  Stockholm, Stockholm, Sweden  
7.   Knut Mauritz Wastfelt  
Birth:  About 1826    
Christening:      
Death:  20 JAN 1828  Of, Ostra Husby, Ostergotland, Sweden  
8.   Gerhard Wastfelt  
Birth:  22 DEC 1828  Helgona, Sodermanland, Sweden  
Christening:      
Death:  26 SEP 1899  Stockholm, Stockholm, Sweden  
9.   Earl Edvard Wastfelt  
Birth:  28 DEC 1829  Of, Ostra Husby, Ostergotland, Sweden  
Christening:      
Death:      
 
mvh Risto Toivonen

[Anneli Westergren]

Tack Anki och Risto för er hjälp!
Risto, Hedvigs familj känner jag till - det är maken Pehr Löthman och deras barn jag söker information om. Troligen bodde dom inte i Finland under så många år som jag trodde. Fick i alla fall en tråd att följa då deras dotter föddes i Jacob och Johannes fs. Jag får söka vidare därifrån! Tack för den tråden Risto!
Anki, det är nog rätt Pehr Löthman fast frun står skriven som Hedvig Markanen, ska nog vara Mariana. Nu vet jag lite mer än jag gjorde igår.
Tack igen för hjälpen!
Mvh Anneli

[Risto Toivonen]

Hej Anneli!
Jag menar besöka i morgon Riksarkivet (här i Finland). Jag kan titta litet på Pieksämäkis kyrkoböcker.
 
mvh Risto

[Anneli Westergren]

Vad snällt!
Hälsningar Anneli

[Risto Toivonen]

Hej Anneli!
 
Mors namn är felskriven i HisKi. Där i födde och döpte i Pieksämäki 1861 står att 19.9.1861 (döpt 15.10.)  Axel Fredrik Bruksförv. (=bruksförvaltare) Pehr Löthman, Fru Hedvig Mariana Westfeldt (mors ålder är lite oklar)  faddrar Far Pehr Löthman, arb. El. Wepsäläin(en), hustru Helena Markkanen. Haapakoski bruk (döpt av) J. Fr. Homen  
 
(Arbetare Elias Wepsäläinen och hans hustru vigdes i Pieksämäki 11.7.1841 Rautalampi Bd s Elias Wepsäläinen Tj pig Hel. Markkanen Pyhitty, så de är lokala människor)
 
Pehr Löthman uppträder i 1800-talets finska tidningar ett par gånger. Se sajten  
http://digi.lib.helsinki.fi/index.html?oldLanguage=fi&language=sv
 
klicka på Historiska tidningsbiblioteket 1771 ? 1890
 
sökargument t. ex. ?löthman and haapakoski? och tiden mellan 1.1.1848 och 1.1.1863. (annars blir allt för många träffar). Jag fick över 150 träffar.
 
Jag kunde inte hitta nya uppgifter i kyrkoböcker, kunde det vara så att de hör inte till församlingen som svensk undersåtar.
 
mvh
Risto Toivonen

[Anneli Westergren]

Hej Risto!
Tack för att du tagit dej tid att hjälpa mej med information! Jag ska leta efter tidningsartiklarna med en gång!
Många hälsningar Anneli

[Staffan Bengtsson]

Jag söker föräldrar till Maria Lovisa Wauhkonen f 1863 16/2 i Pieksämäkä. Födelseböckerna i Hiski slutar tyvärr 1862.

[Margareta Gullström-Linder]

Hej!
Jag undrar om det finns någon som har i sin ana,Olof Suhoinen f. omkring 1570 i Savolax. Han kom över till Sverige o bosatte sej i Lövåsen i Sunne. Jag vet att det finns en man, Olavi Suhonen, som forskar på anan i Finland o ska ha kommit till 1400-talet. Jag är intresserad av all information om anan bakåt i Finland o om det finns någon som delar mitt finska påbrå.

[Jan-Erik Björk]

Hej Margareta
 
Suhoinensläkten är även mina förfäder liksom 10.000-tals andra personers. Jag har sett på internet att personer påstår att Suhoinensläkten en tid fanns i Porttjärn, Bodarna i Karlskoga. Var nu det ligger?? Inga källhänvisningar finns!!! Märkligt!!! Har du sett detta? Och har någon fundering kring uppgifterna.
 
Liksom Margareta är jag självklart intresserad av Suhoinensläktens ursprung i Finland.
 
hälsar  Jan-Erik Björk

[Margareta Gullström-Linder]

Hej Jan-Erik! Men ursäkta att jag inte tittat o svarat dej här. Jag hade glömt detta. Men hoppas att du tittar så du ser mitt svar. Domar Skafte har skrivit en bok om Pekka Suhoinens resa eller vandring skall man kanske säga, till Sverige. Där bor han i Bodarne vid Porttjärn o det skall visst vara i Karlskoga. Domar Skaftes bok är en blandning av fakta o fantasi. Vad som är vad vet inte jag o jag har inte forskat på om det finns någon Porttjärn i Karlskogatrakten. Detta med Bodarne har jag sett i något annat sammanhang i min sökning på olika familjer men minns tyvärr inte var. Ja du Jan-Erik sätt igång du o kolla så kan du berätta sen vad som är fakta o vad som är verklighet för det är spännande. Har du inte läst Domar Skaftes bok så rekomenderar jag den. Riktigt kul läsning o man kan få en bra bild av hur det skulle kunna vara.
 
Med vänlig hälsning,
Margareta

[Jan-Erik Björk]

Margareta
 
Tack för ett intressant mejl!  
 
Jaha, uppgifterna bygger alltså på en roman! Det ante mig! Då är informationen helt värdelös. Jag inser att romanförfattare kan använda verkligehten/sanningen som de vill, men förstår inte varför forskare lägger ut sådan information i sina anor på Internet, än mindre utan källhänvisning. Risken är ju stor att  andra mindre nogräknade forskare tar denna information ad notam.  
 
För mig är det avgörande med ett källkritiskt förhållningssätt.
 
med hälsningar  
Jan-Erik Björk

[Margareta Gullström-Linder]

Hej igen Jan-Erik!
Jag hittade detta på Wikipedia. Hmm....kanske någon sanning i påståendet om Bodarna!!??? Intressant, eller hur??
 
Karlskoga hette från början Möckelns bodar eftersom det mest bestod av ett antal fäbodar tillhörigt bönderna i Närke. Namnet Karlskoga tillkom i samband med att hertig Karl, sedermera kung Karl IX gjorde ett besök i slutet av 1500-talet. Då Karlskoga fick stadsprivilegier 1940 stod valet mellan att kalla staden för Karlskoga eller Bofors
 
Mvh,
Margareta

[Margareta Gullström-Linder]

o detta på Länsstyrelsen Örebro län;
 
Möckelns bodar
Karlskoga har sitt ursprung i det som tidigare kallades Möckelns bodar. Hertig Karl gav 1586 befolkningen i bygden tillåtelse att bilda en egen församling. Några år senare började orten kallas Karlskoga. I samband med järnhanteringens tillväxt vid mitten av 1600-talet ökade befolkningen varför kyrkan snart blev för liten. Den kom därför att byggas ut i etapper under 1600-talet andra hälft. Sin nuvarande storlek fick kyrkan först 1705-06 då korsarmarna i norr och söder byggdes till.
 
Skall se om jag finner mer intressant.
Margareta

[Margareta Gullström-Linder]

Från www.mellansverige.se/karlskoga.htm läser jag detta;
 
I trakterna runt sjön Möckeln fanns från 1200-
talet och framåt en mindre befolkning som livnärde sig
på vad fisket, de bördiga stränderna och skogen gav.
Befolkningen blev större och på 1580-talet när  
hertigen av Värmland, Karl, besökte bygden hade
järnframställningen börjat komma igång. En  
sysselsättning som följt vår kommun genom  
århundradena.
 
 
Byn, som kallades Möckelns Bodar, hade ingen  
kyrka och hertig Karl uppmanade befolkningen
att bygga en kyrka och bidrog ekonomiskt till  
byggandet.
Kyrkan, som är nuvarande kyrkas sakristia,  
blev klar 1586, som räknas som Karlskogas födelseår.
Hertig Karl, som blev kung Karl IX, ville att  
bygden skulle kallas Karls skogar, som sedermera  
blev Karlskoga.
 
 
Margareta

[Margareta Gullström-Linder]

Men hur skall vi få reda på om vår anfader bodde där du Jan-Erik???
 
Margareta

[Margareta Gullström-Linder]

Så fann jag detta då jag sökte på Möckelns bodar;
 
Den första anteckningar av bosättningarna i området är från 1268, men området har varit bebott sedan stenåldern. The first dwellings were collectively known as 'Möckelns bodar' (originally Mykris bodhar ), the name stemming from the nearby lake Möckeln (or Mykris if you will) and the word 'bodar'. De första bostäderna var gemensamt benämnda Möckelns bodar (ursprungligen Mykris bodhar), namnet härrör från den närbelägna sjön Möckeln (eller Mykris om ni så vill) och ordet bodar. The swedish word 'bod' means 'a simple house ' or ' hut ', 'bodar' is plural . Det svenska ordet bod betyder ett enkelt hus eller kåta, bodar är pluralis.  
 
From early on there developed an extensive mining industry in the area, and high quality iron was produced in what is now knows as Karlskoga proper and the surrounding settlements. Från början om det utvecklas en omfattande gruvindustrin i området, och hög kvalitet järn har framställts i vad som nu känner som Karlskoga korrekt och omgivande bebyggelse. The area also had excellent waterways, facilitating transports of goods and to some extent people. Området hade också utmärkta farleder, underlätta transporter av varor och i viss mån människor.  
 
According to popular legend , Karlskoga got it's name from Karl IX of Sweden , who simply renamed 'Möckelns bodar' to 'Karls skogar' (meaning Karl's woods) which later became 'Karlskoga'. Enligt populär legend, Karlskoga fick den namn från Karl IX av Sverige, som bara bytt namn Möckelns bodar till Karls Skogar (vilket betyder Karl's skogen) som senare blev Karlskoga.  
 
Margareta

[Margareta Gullström-Linder]

Nu kanske det blir för mycket men det här var intressant. Detta finns på information om Karlskoga;
 
Karlskogas historia
Här har man hittat fornfynd, som berättar, att människor bebodde trakten redan under stenåldern. Det skulle dock dröja fram till år 1268 innan orten omnämns i skrift. Skogen och det öppna landskapet kring sjön Möckeln erbjöd riklig tillgång på föda och goda betesmarker. Nybyggare, främst från de västra delarna av Närke, kom och slog sig ner. De kallade sitt nya boställe Mykris bodhar, Möckelnsbodar
 
Margareta

[Margareta Gullström-Linder]

Oj oj oj, ännu mer från Wermlandsrötter, Karlskoga;
 
Gränsområdet mellan Värmland och Närke innanför Kilsbergen är en relativt sent uppodlad del av vårt land. Ursprungligen kallades området Bodaskogen eller Bodarna och anledningen härtill skall (enligt Fernow) ha varit, att bönderna i kringliggande bygder, framför allt de nere på Närkesslätten, här uppförde bodar att brukas vid jakt- och fiskefärder i dessa viltrika trakter. I verkligheten har det emellertid varit fråga om fäbodar. Bönderna i Knista mfl. socknar använde de rika betesmarkerna kring Möckelns norra strand sommartid. Den äldsta bebyggelsen hade i stort sett karaktär av en säsong- och strandbebyggelse och efter den största sjön Möckeln (dvs. det myckna vattnet, den stora sjön) fick bygden så småningom namnet Möckelnsbodar.
Detta namn möter oss första gången 1268 i ett pa latin författat testamente, genom vilket lagmannen i Värmland, Haldo Olofsson Stråhle, och hans hustru Margareta skänkte en del gårdar och pengar till Riseberga kloster i Edsberg. Testamentets Mukrisbother (eller Mykrisbodher) var med sannolikhet ett nybygge vid Möckeln. Nybyggena vid Möckelnsbodar nämnes även i ett testamente till Riseberga 1336 och i ett bytesbrev 1403 talas det om Klostertorpet på Möckelnsbodar, som vid denna tid och under resten av 1400-talet var ett nybyggarland.
Flera av de bönder, som hade fäbodar här, slog sig ned för beständigt, bröt bygd på allvar och förvandlade fäbodarna till självständiga gårdar. Mot 1500-talets mitt hade bebyggelsen framskridit rätt långt, och man finner bland jordägarna flera högättade män, t. o. m. av rikets förnämsta släkter, som innehade gårdar vid Möckelnsbodar. Riksföreståndaren Sten Sture d. ä. och hans gemål Ingeborg Åkesdotter (Tott) ägde tre gårdar på Mykledisbodar i Knista och samma gårdar återfinnes i gamle herr Sten Stures jordebok av år 1515. Senare kom dessa gårdar genom arv till Gustav Vasa. Deras namn anges icke, men man har trott sig med säkerhet kunna identifiera dem med Backa, Brickegården och Stolpetorp.
Men långt dessförinnan, kanske 3.000-4.000 år tidigare, hade de första invandrarna kommit hit upp. Talrika fynd från stenåldern, såväl från äldre som yngre stenåldern, ger oss ovedersägliga bevis för en mycket tidig bebyggelse. Fynden har gjorts nära vattendragen, de flesta kring Möckelns norra stränder samt längs Tims- och Svartälvarna och sjöarna i Timsälvens vattensystem, Lonnsjön, Alkvettern osv. På åssluttningarna och de sandiga stränderna vid Aggerud, Näset, Bofors, Sandviken, Valåsen, Labbsand, har särskilt många fynd gjorts och med all sannolikhet har det funnits fasta boplatser vid nuvarande Bofors, Sandviken och Labbsand, nära de platser, där älvarna eller bäckarna rinner ut i sjön. En liten s. k. holkyxa av brons, av den typ som kan dateras till bronsålderns slutskede, omkr. år 800 före vår tideräknings början, hittades för flera år sedan vid Skråmmen. Säkert var det de goda betesmarkerna på strandängarna och den lättodlade sandjorden samt givetvis de fiskrika vattendragen och den goda jakten i skogarna som skapade förutsättningarna för denna äldsta bebyggelse.
Klimatförsämringen mellan brons- och järnåldern drabbade även denna bygd, som av allt att döma helt avfolkades. I varje fall saknas alla spår av fast bebyggelse i närmare 1.500 år, eller fram till 1200-talet. Vid den grundliga inventeringen av alla fornminnen och övriga kulturhistoriska minnesmärken, som gjordes för ett par år sedan i samband med den nya ekonomiska kartan, antecknades i Karlskoga endast en enda fornlämning, som kan stamma från järnåldern. Det är ett mycket förstört röse, som ligger på grusåsen norr om Källmo och Gälleråsen.
Denna fyndlöshet är ganska märklig och svårförklarlig, då det finns talrika fynd och fornlämningar från järnåldern på endast några mils avstånd från Karlskoga, såväl nere på Närkesslätten som längs Vänern. När Möckelnsbodar träder fram i historiens ljus, tillhörde bygden Knista socken i Närke och det är därför tydligt, att invandringen kommit österifrån, över Kilsbergen. En uppgift (också av Fernow) att de första bofasta människorna i denna bygd varit några missgärningsmän, som uppehållit sig med plundring och rån samt med jakt och fiske, får helt räknas till fantasin.
 
Nu ger jag mej.
Margareta

[Jan-Erik Björk]

Hej igen Margareta
 
Tack för all information med intressanta uppgifter. Jag minns att jag sökte på Porttjärn i Bodarna när jag såg uppgiften första gången. Men hittade inte platsen/orten.  
 
Skogsfinnarna kom till Karlskoga omkring 1580. De finns nämligen antecknade i olika skattelängder från denna tid och under hela 1580-talet som exempelvis från 1584: Per finne, Pål finne, Mats finne, Henrik  m fl. Men i regel saknas patronymikon. Jag har tyvärr inte tillgång till andra längder för Karlskoga under 1500-talet.  
 
Detta bevisar ändå inte att vår gemensamme anfader Suhoinen fanns där. Domar Skafte kände säkert till att finnarna kom tidigt till Karlskogatrakten och förlade därför i fantasin Suhoinensläkten dit.
 
Jag kan tänka mig att vissa av Karlskogatraktens finnar mycket väl kan ha vandrat vidare västerut mot Värmland, men enligt domböcker, kamerala längder etc anges inte något ursprung i Karlskoga när saken kom på tal.  
 
För övrigt gick en mycket stor ström av flyttande skogsfinnar från Hälsinglnd, Gästrikland och vidare in i Dalarna söderut mot Bergslagen oh västra Värmland. Suhoinensläkten kan ha varit med i denna ström. Vi vet ännu inte något om detta.
 
forskarhälsningar  
Jan-Erik

[Margareta Gullström-Linder]

Hej Jan-Erik!
Ja precis så har jag också tänkt. Att Domar Skafte hade viss information o använde det som du säger. Ja i alla fall fick jag en riktig historielektion som jag inte hade en aning om. Det var bra o skoj!!!!  
 
Ha det bra kära släkting!!!
 
Mvh,
Margaretat

[Aléxander Elfving]

hej söker en Lisa Linman född i Pieksämäen maaseurakunta.år okänt.
gift med Johan Montan.
 
fick sonen Axel montan , Axel Montan, född 1787 i Pieksämäki, S:t Michels län.
 
 
Axel Montan, afskedad soldat, född i Finnland 1787 Gift 1811 d. 20
april med Brita Sophia Jutterström i Tosätter.  
 
Sold. 76 Axel Monthan född i Piexämäki, blesserad d: 17 augusti
1808, 23 1/4 år gammal, 4 1/4 år tjänst, 5 fot 8 tum lång, ogift.
 
Anmärkning för 1809 mönstring: Presens, tjenst 4 1/4 År. blesserad
d. 17 Augusti 1808 genom loret, som försvårar hans gång, att han
till krigs tjenst år oduglig, begår afsked ?? ansågs dårtill
berättigad (några oläsbara ord) stanna i Sverige.  
 
Montan går tillbaka till en massa adelssläkter med Lisa Linman? någon som vet ngt om hennes släkt?
 
 
MVH ALEX

[Ritva Winter]

Född i Pieksamäki lfs, Wehmais by:
 
16.9.1769, döpt 30.9 Lisa (uä). Far Gabriel Linman, mor Judith Hämäläin
 
Vigda samma förs, Kyrkbyn:
 
12.10.1772 (!!!) Ink enkl Joh. Monthan och e:a Elis Linman
 
Uppgifterna hämtade ur www.genealogia.fi  På svenska/Hiski/Sökprogram. Kyrkböckerna förda på svenska fram till 1800-talet. Under -Uppgifter om församlingen' kan i Digiarkisto de scannade kyrkböckerna återfinnas.  
 
God fortsättning - också med släktforskningen!

[Aléxander Elfving]

hej! det där kanske kan vara något.har du kollat på den här sidan jag drev en diskussion ? http://suku.genealogia.fi/archive/index.php/t-2003.html
 
Där kom vi nästan fram till att Argillander är fel släkt (troligtvis?)men det här kanske kan vara nått!!
 
mvh alex

[Roald Sundberg]

Hej Margareta Gullström-Linder, Jan-Erik Björk, m fl Suhoinen-ättlingar!
Glöm bort Porttjärn i Bodarna, Karlskoga!
Där fanns inte Suhoinen´s!
Gå till Övriga släkter S - Suhoinen och se mina inlägg där!
 
Mvh,
Roald.

[Monica Sahlin]

Hej! Jag hoppas att någon kan hjälpa mig att hitta mer information om min farfars far David Johan Hänninen, som föddes den 24/4 1864 och dog 5/10-1927. Han föddes i Pieksämäki och vi tror han dog i Hangö.
Vi tror att hans föräldrar hette Johan Hänninen och Anna Gustava Hyvönen men vi är osäkra, Vi hoppas få mer information om hans föräldrar och deras levnad.Hoppas någon expert kan hjälpa oss  
Med vänlig hälsning, Monica Sahlin

[Kaarina Ylin]

http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/pieksamaki/syntyneet_1863-18 84_msrk_mko12-20/18.htm
 
De är i Lastenkirja.
http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/pieksamaki/lastenkirja_1862- 1866_msrk_mko33-49/55.htm

[Monica Sahlin]

Tack så mycket  Hoppas vi kan få ännu mer information om någon sitter på knepen eller kunskapen