Äldre inlägg (arkiv) till 11 augusti, 2006

[Michaela Lindgren]

Hej!
 
Undrar om någon har stött på familjen Björkman,  
Letar efter Adrian Björkman f.1839-12-08, troligtvis i Närpes, d.1897  Han var gift med Maria Hendrika Eriksdotter f.1846-05-10 Sideby.
 
De har sonen Axel Edvin Björkman f.1886-09-24 Närpes, d. 1956-01-30 Åland
 
m.v.h Michaela

[Berit Tjernberg]

Hej Michaela,
I HisKi:s kyrkböcker på nätet:
Sastmola - Merikarvia
Döpta - Händelsenummer: 7100
Född/döpt 8.12.1839   15.12.1839
By/gård: Kasaböle
Fader: lh: Isaac Björkman
Moder: Anna Henr.dr. 37 år
Barn: Adrian
 
Sastmola - Merikarvia är grannförsamling till Sideby, Österbotten.
 
Hoppas det blir till nytta.
Mvh / Berit

[Michaela Lindgren]

Hej Berit!
 
Tack så mycket för hjälpen!
Nu ser det ut som om jag kan komma vidare.
 
Mvh Michaela

[Harri Blomberg]

Sastmola (på finska Merikarvia) hade år 1540 i sina fyra byar 26 gårdar. Egen församling blev man år 1639 och för den byggde man en ny kyrka, som stod färdig år 1667, plats för 300 åhörare. Den hade åtta bänkar för männen och tio för kvinnorna. Egentligen inte så stor, men bonde- och fiskebefolkningen var inte större.  
 
Korskyrkan i Sastmola av idag är en av Finlands största träkyrkor. I kyrkan finns 2400 sittplatser. Den uppfördes år 1899, den fjärde kyrkan på samma plats. Det första kapellet hade byggts redan på 1400-talet, då platsen ännu var en ö. Man följde arkitekt Johan Nordstrands ritningar. Klockstapeln är från år 1814. Altartavlan som är målad av August Ahlstedt och flyttad från den tidigare kyrkan, föreställer Kristi uppståndelse. Från gamla kyrkan härstammar också en Kristusstaty samt fyra av kyrkans takkronor.
 
Några lokala kändisar är allmogeförfattaren Mathilda Roslin-Kalliola (1837-1923) och väckelsepredikanten Anna Rogel (1751-1784) från Nederbyn, Sastmola. Den senare lockade hundratals, kanske tusentals människor till sin sjukbädd. Hennes levnadsöde har intresserat och intresserar ännu idag forskare i Finland och Sverige.
 
Sastmola var långt in i tiden en tvåspråkig socken. Namn på byar, ängar, åkrar och skär har till och med en svensk dominans i stora delat av socknen, även om många numera helt har förfinskats eller förvrängts såsom Lankoski (Laankåsk=Långfors). Det finns mycket att säga om denna kommun som angränsar till söder om Kristinestad och svenska Österbotten. Släktförbindelserna över landskapsgränsen till norr har varit mycket omfattande. Knappt någon sydösterbottning saknar band med de nordliga satakundaborna.
 
I år är det för övrigt 700 år sedan det första dokumentet över den här regionen skrevs. Den ges oss i ett brev på latin från kung Birger Magnusson till hövitsmannen Nils Andersson i Finland. I detta brev, som är skrivet i Stockholm den 1 juni 1303, ger kungen jordägarna Michael av Lappafjärd (Lappfjärd), Andar av Sastamall (Sastmola) och Tobbe av Teuka (Tjöck) rätt att fortfarande utan hinder få till odling begagna skogsmarkerna i Tavastland.
 

Bildtext: Svensk folkfest i Kasaböle på 1920-talet. Deltagarna fotograferade framför gamla folkskolan. En ny byggdes senare och står fortfarande kvar i Kasaböle, används som sommarbostad. Inventarierna kan numera beses på Kilens hembygdsgård i Sideby. Lärare Lennart Appelö längst till höger.  
 
Allra längst i norr av Sastmola kommun ligger Kasaböle. Fortfarande kan man hitta svenskspråkiga här. Två tredjedelar av befolkningen i byn var svenskspråkig för lite mer än ett sekel sedan. Svenska skolan i Kasaböle, Sastmola var verksam under åren 1898-1967. Det är intressant att notera att ”Ålandskungen” Julius Sundblom förde protokollet då det svenska skoldistriktet i Sastmola bildades året före, folkskolläraren Mikael Gran från Sideby höll i klubban. Till skolans direktion och garantiförening har bland annat hört August Lindström och hans broder Edvard Lindström-Peltomäki. Den senare skänkte 1908 tomt till skolan. Därtill hörde Viktor Kärr-Mäntymäki, Hugo Bondfolk, Einar Vesterback och systrarna Ida Vesterback och Lempi Bodman (födda Mäntymäki) till ovanstående. Lennart Appelö (1894-1968) ifrån Sideby tjänstgjorde som lärare i 39 år (1920-1959), tillsammans med sin hustru Edith, född Michels?n.  
 
Kasaböle svenska uf (ungdomsförening) bildades år 1931. Året efter inköptes en bostadsbyggnad i byn, som efter ombyggnad fick namnet Stentorp. Verksamheten blev den för ungdomsföreningar vanliga, det vill säga dans, programfester, teater och föreningsutfärder till de närbelägna svenska ungdomsföreningarna på den andra sidan länsgränsen i Sydösterbotten. Nedgången kom med utflyttning av svenska ungdomar, främst emigrationen till Sverige efter Andra världskriget. Verksamheten låg därefter på is och lokalen användes som en telefoncentral några år på fyrtiotalet. Efter att ha förfallit i ytterligare några decennier brann byggnaden ned.
Verksamma medlemmar har varit Gustaf Wideskog, Emil Vesterback, Einar Bodman, Lars Virtanen, Emil Westerback, Alvar Mellangård, Anton Peltomäki, Frans Nygård, Viljo Ämttö, Bruno Nygård, Anton Österlund, Valter Luotonen, Aini Vuorio, Hanna Nybacka, Hugo V. Bondfolk, Lisbeth Bondfolk, Einar Vesterback och Nils Virtanen.
 
Källmaterial:
R. Hausen: ”Finlands medeltids urkunder I”, sid. 97.
Gunnar Nybond: ”Soldater, torpare och bönder. Släkt- och bygdekrönika från Sydösterbotten.”, (Vasa 1980), sid. 86.
Bertel Nygård: ”Huset mitt i byn. Ungdomsföreningar i Svenska Österbotten.”, (Vasa 1982), sid. 286.
Joh. Nyqvist m. fl.: ”Ungdomsrörelsen i Svenska Österbotten 1888-1938.”, (Vasa 1938), sid. 348.

[Harri Blomberg]

Kartbild över Sastmola.

[Harri Blomberg]

Ett urval av ort- och platsnamn på svenska i Sastmola socken, samt i vissa fall motsvarigheten på finska:
 
Aspskär, Berg, Björkskär, Brändö, Brännäs, Bastuträsket (Saunajärvi), Boaskiär/Bågaskär (Pooskeri), Dejskär (Deiskeri), Enskär (Enskeri), Gobbgata, Grytskär, Gräni, Gräsören, Gördböle (Köörtilä), Haragärda, Haramossa, Hindersträsket, Hålörsskata, Högforsen, Ingi, Jettagrund, Kasaböle (Kasala), Kasa storbådan, Kattäng, Koskär, Krokkärr, Kullgata, Kugg/Kuggi, Lillgård, Långfors (Lankoski), Långgrund, Långgäla, Långskär, Messvik, Murmestaren, Nederby (Alakylä), Norrgård, Nybonde/Nybonden, Nygård, Närmossen, Närmossenkangas, Paimgata, Rogel, Rijegäla, Risby (Riispyy), Räbbi, Sastmola (Merikarvia), Simbelsjö, Skarvsöarna (Karvian ourat - Ouran saaristo), Storgård, Storsandskär, Storsved, Storsvedkärret, Svansjön, Svartmyran, Sydö, Syndeskär (Syndeskeri), Södergrund, Tattarkärri, Timmerhed (Timmerheidi), Torsby (Tuorila), Trols (Trolssi), Vestergård, Vestergäla, Ytterby, Ytterören, Öfverby/Överby (Ylikylä).
 

Fiskarens boning på Jettagrund, Kasaböle.

[Harri Blomberg]

Prästernas skuld i förfinskningen av Sastmola.
 
Kasaböle är en av Sastmolas äldsta byar, vilken grundades senast under 1300-talet under påverkan av den svenska bosättningen i Österbottens utbredning från norr söderut, längs kusten. Att förbindelserna med norr var livliga framgår av kristinestadsborgarna hade ofta ett flertal tillgodohavanden hos landsbygdsbefolkningen i norra Satakunda, bland annat var enligt bouppteckningen för Wellam Mansijns hustru Elisabeth Jakobsdotter år 1695 Henrik Michelsson från Kasaböle skyldig dödsboet hela 31 daler.
Ortnamnens vittnesbörd om svenska bosättningar i Satakunda är talande. De flesta av dem har försvunnit under de senaste århundradena, många gånger förfinskade till oigenkännlighet eller fått formen där man kan tyda svenskt ursprung.(1)
 
Sastmolatrakten blev befolkad senast under medeltiden vilket framgår av ett tidigare nämnt skyddsbrev anno 1303.(2) Huruvida den bofasta ”urbefolkningen” vid kusten och i skärgården var svensk- eller finskspråkig eller blandspråkig är inte gott att veta. Men efterhand som den svenska överhögheten tog form efter korstågstiden i såväl kyrkligt och kameralt som rättsligt och militärt hänseende, blev det svenska språket det dominerande tungomålet. Gårdar och byar fick svenska namn, varefter de växte fram, holmar och skär, fjärdar och sund i skärgården likaså. Detta skulle knappast ha skett, om inte kustbefolkningen i ett tidigt skede hade varit svenskspråkig, förmodligen redan före den katolska kyrkans och den svenska statsmaktens inträde på arenan. Under hela den svenska tiden och även under den ryska inpå mer än halva 1800-talet var ju svenska språket det officiella ämbetsspråket i landet.(3)
 
I Sastmola liksom annorstädes fördes alla kyrkoböcker, protokoll, redovisningar och längder av olika slag på svenska ännu under andra hälften av 1800-talet. Det finska språket fick företräde framför det svenska i Sastmola församling år 1881 då kyrkoherdens ”virkaanasujais-pyötakirja” började föras på finska, i samband med att Johan Anton Immanuel Forss tog över tjänsten som kyrkoherde år 1881.(4)
Forss föddes 1830, blev magister 1853 och vigdes till präst 1856. Innan han blev kyrkoherde, med titeln rovasti, i Sastmola, var han komminister i samma församling under åren 1856-1863 och 1868-1871. Under den första perioden som inleddes på 1850-talet var hans far Johan Henrik Forss (1793-1861) kyrkoherde i samma församling. Den förra flyttade till Strömfors år 1891 för att där verka som kyrkoherde fram till sin död 1899.(5)
 

Kyrkoherde Johan Anton Immanuel Forss i Sastmola.
 
Under nästa kyrkoherde, Gustaf Adolf Hemans (1855-1917) tid, som varade åren 1892-1905, blev även resterande kyrkoböcker förfinskade från och med år 1894.(6) Efter tiden i Sastmola fortsatte han Jyväskylä landsförsamling, som nog var betydligt mer fruktsamt kall i ekonomiskt hänseende. I Björnborg tryckte han en bok om församlingens historia, ”Tietoja Merikarvian pitäjän entisyydestä”, i och med att den nya kyrkan i Sastmola invigdes år 1899. Heman skrev många andra böcker under sin levnad.(7)  
 
Arvo Tuominen, vilken föddes i mitten av 1890-talet, berättar i sina memoarer som berör ödesåren i Finlands historia från sekelskiftet fram till tiden kring andra världskriget, om man hur från finskt håll i Tavastkyrö socken bedrev profinsk propaganda:
 
”Vår överlärare i folkskolan, Antti Liljeström, meddelade en aprildag 1906, att den tolfte maj etthundra år hade förflutit sedan J. V. Snellmans födelse, och att denna dag skulle firas överallt i landet som en stor högtidsdag för finskheten. Då skulle många tusen människor ha förändrat sina svenska namn till finska. Samtidigt berättade han, att en förläggare hade sänt honom två rekvisitionslistor för bilder av Snellman.”(
 
Den ena listan tillföll Arvo Tuominen som på så sätt tvingades ut att försälja dessa bilder bland bygdens folk. De blev ingen större kommers. Husbönder och bondvärdinnnor undrade vem är egentligen den där ”Nellman”? Pojken visste inte ge svar, men fick hjälp av kaplanen Töyry som höll några timmars föredrag om Snellmans livsverk och gav Tuominen goda råd hur han skulle tala till de tilltänkta köparna för att få bilderna att gå åt. Tuominen fortsätter:
 
”Följande dag försökte jag göra en sammanfattning av vad jag kom ihåg av det ymniga vetande, som pastorn öst ur sig. Det gällde att minnas det väsentliga och att i en lämplig form portionera ut det åt hugade köpare. Strax efter det att skolan var slut för dagen började jag en ny kampanj, skrudad i pastor Töyrys visdom. Motståndet var också nu ganska massivt i början. Man skrattade åt min framställning och drev med den.
-Var har du lärt dig den där läxan? Säkert inte av far din, ty i hans Bibel eller Postilla talas det oss veterligt inte om någon ”Nellman”.
 
Men jag gav mig inte. Jag hade i mitt ordförråd vapen av alla olika kalibrar och kunde gripa till maktmedel om det blev nödvändigt.
-Denna gård tycks höra till apotekare Törnvalls parti, eftersom man vägrar att understöda finskheten.
 
Apotekaren och hans familj var de enda svensktalande i hela socknen, och deras högröstade och dominerade svenska, som de var så stolta över, förargade finsktalande kyröbro då de besökte apoteket. Vidare framkastade jag enligt pastorns direktiv, att man i gården i fråga alltså inte var intresserad av bildningssträvanden eller av finskhetstanken, kanske man till och med hade planer på att få tingshandlingarna skrivna på svenska, såsom för några årtionden sedan - ”ni, som förstår svenska så bra!”
 
Det sista slaget träffade vanligtvis huvudet på spiken. Kyröborna var avogt stämda till tingen. Tingsdomarna och tingsskrivarna, alla svensktalande, var just de herrar som tavastkyröbonden och torparen mest avskydde. Det var ett från förfäderna nedärvt agg mot herrefolket. Och på detta sätt fortsatte jag diskussionen.”(9)
 
Arvo Tuominen lyckades med detta svenskhat sälja så många bilder, att han fick öppet erkännande hemma och i skolan. Dessutom tjänade han en vacker summa, för provisionen var 20 procent.
 
Finskhetsivrarna, som var både tidigare organiserade och fastare sammansvetsade än de svenska dito. Den förra gruppen hade sitt huvudsakliga stöd i tvenne relativt homogena sociala grupper: den akademiska överklassen, främst präster och vetenskapsmän, och bönderna. Härtill kommer, att språkprogrammet verkade som ett kraftigare sammanhållande element på dem, som stävade efter att ändra de bestående förhållandena än på dem, som i huvudsak hade att försvara vikande positioner.(10)
 
Det blev förödande för den svenskspråkiga allmogen i socknar som Sastmola och Bötom, vilka hade ett fanatiskt prästerskap att leva tillsammans med och vilken i den senare socknen gick så långt som att hota med helvetet ifall de svenska bond- och torparsläkterna inte förfinskade sig.
Den svenska allmogen fick inte heller mycket stöd av de personer i landets högsta ställningar som talade svenska. Denna konservativa ämbetsmannaklass, som intill ståndslantdagarnas återupplivande 1863 helt dominerade Finlands samhällsliv var en högborg för byråkratisk konservatism och idkade motstånd mot all reformverksamhet.(11)
 
För byråkraterna existerade endast en finsk nationalitet, inom vilken överklassens språk var svenska och de breda folklagrens språk främst finska; språket framstod alltså ej som något kriterium för nationaliteten och den finlandssvenska allmogen ägnades inte ens teoretisk uppmärksamhet.
I slutet av 1800-talet skulle det få en förändring i och med Axel Olof Freudenthals nationalitetsteori började få fäste bland de svensksinnade. Enligt den utgjorde språket det främsta kriteriet för nationaliteten, varför det alltså i Finland fanns tvenne nationaliteter, en finsk och en svensk. Kärnan av den svenska nationaliteten var den svenska allmogebefolkningen i Finland, vars kulturella behov måste ägnas samma uppmärksamhet som den finska befolkningens. Det var en tillämpning av J. V. Snellmans åskådning också på den finlandssvenska befolkningen.(12)
 
För att återgå till kasabölesvenskarna mötte de ett stort motstånd hos sina kyrkoherdar under 1800-talets slut. Bland annat klagade Johan Anton Immanuel Fors vid läsförhören över de dåliga kunskaperna och uppmanade sin svenska hjord att lära sig finska. Innan man fick sin skola i slutet av 1800-talet hade man varit tvungen att förlita sig på den ambulerande förskolläraren, men han undervisade på order av sin förman endast på finska. Vilket fick resultatet att en del svenska föräldrar därför föredrog att själva undervisa sina barn, med klent resultat. Lika illa var det med gudstjänsterna som hölls på svenska bara vart annat eller vart tredje år, med skriftermål och nattvardsgång. Under sådana förhållanden var kasabölesvenskarna benägna att vända sig till kyrkoherden i det närbelägna Sideby, som stod till tjänst med både skriftskola och gudstjänster på svenska.(13)    
 
Källförteckning:
1) Ostamo 1994, sid 159.
2) Åkerblom 1943, sid 564.
3) Nybond 1984, sid 16.
4) Santavuori 1981, sid 517.
5) Ibid, sid 509.
6) Ibid, sid 518.
7) Ibid, sid 511.
Tuominen 1958, sid 27.
9) Ibid, sid 29.
10) von Bonsdorff 1956, sid 10.
11) Ibid, sid 11.
12) Ibid, sid 12.
13) Appel 1994, sid 18.
 
Appel Erik: ”Kom Blankus, kom Skarpus.” - Vasa 1994.
von Bonsdorff Göran: ”Svenska folkpartiet. Bakgrund, tillblivelse och utveckling till 1917.” - Helsingfors 1956.
Nybond Gunnar: ”Gränsmark. Släkt- och bygdekrönika från Sydösterbotten 2.” - Vasa 1984.
Ostamo Reijo: ”Merikarvian kylät ja asukkaat.” - Merikarvia 1994.
Santavuori Martti: ”Merikarvian historia, 1900-luvun alkuun.” - Vammala 1981.
Tuominen Arvo: ”Skärans och hammarens väg.” - Tammerfors 1958.
Åkerblom K.V.: ”Den österbottniska byn.” - Helsingfors 1943.

[Harri Blomberg]

 
Det nyare skolhuset - Kasaböle privata svenska folkskola i Sastmola.
 
Idealiteten i Kasaböle svenska skola var stor. Det framgår i flera olika sammanhang och är jämförbar med den som levde i Mörtmarks dito, Bötom. En bild av den kulturgärning i det tysta och undanskymda folkskollärarna på landsbygden utförde ger en inspektionsresa från år 1926, där det bland annat heter:
 
”Den 27-28 mars besökte jag Kasaböle folkskola i Sastmola. – Skolan gjorde ett mycket gott intryck. Dess lärare Lennart Appelö är i ovanligt hög grad intresserad för sin uppgift och har tillvunnit sig alla elevers förtroende och tillgivenhet. Bland barnen rådde en god anda och de voro intresserade för skolan och skolarbetet. Det bör räknas läraren till förtjänst, att han lyckats bevara kontakten även med skolans forna elever, den vuxnare ungdomen, som regelbundet samlas i skolan någon gång i veckan, anlita skolans bibliotek och ha där sina sång- och idrottsövningar. Vid mitt besök, den 27 på aftonen, var ungdomens läscirkel församlad hos läraren, som ställt sin lokal till dess förfogande.” (1)
 
Under hösten 1998 iordningställde jag med hjälp av Catarina Rikala, Kristinestad och hjälpsamma sidebybor, bland annat Holger Grönlund och Folke Norrback, ett nytt skolmuseum på Kilens hembygdsgård i Sideby. Inventarierna kom just från Kasaböle svenska skola som stängde år 1967. I samlingarna fanns bland annat några häften över låntagare i Kasaböle svenska skola. Dessa ger en inblick i folkskolans historia, men även över vilka personer som kunde räknas till sastmolasvenskarna. En del av nedanstående personer är dock hemmahörande i det närbelägna Sideby… (2)    
 
I detta sammanhang vill jag presentera boklån gjorda av privatpersoner i ”Kasaböle privata folkskola” – tiden omkring inbördeskriget år 1918:
 
Harald Abrahamsson
 
John Andersson (Lammala)
 
K. G. Andersson
 
Emil Appelö (Emil Anselm Karlsson Appelö, född 6 juni 1897 i Sideby, Eriksbergs lägenhet om 1/16 mtl av Appelö nr 7, folkskola, jordbrukare, gifte sig 3 juni 1923 med Johanna Alina Fransdotter Rantanen, född 7 november 1904 i Sastmola, Kasaböle. Mannen död 3 september 1968, hustrun 8 april 1974. De fick fem barn.) Nybond 1984, sid 72.  
 
Albert Bergfors
 
Julius Bergfors
 
Arne Bärman (Lammala)
 
Arnet Bärman (Lammala)
 
Arvid Bärman
 
Elsa Bärman (Lammala)
 
Gustav Bärman (Lammala)
 
Hilma Bärman (Lammala)
 
Swen Bärman (Lammala)
 
Werner Eikelin
 
Alda Eklöv
 
Aina Eriksson
 
Edvard Eriksson
 
Edvin Eriksson (Lammala)
 
Ellen Eriksson (Lammala)
 
Elsa Eriksson
 
G. A. Eriksson
 
Greta Eriksson (Lammala)
 
Nils Eriksson (Lammala)
 
Otto Eriksson (Lammala)
 
Walter Eriksson
 
Fanny Fredriksson
 
Martin Fredriksson (Lammala)
 
Petter Grandell
 
Saima Grandell
 
Anna Gustafsson
 
Elin Gustafsson
 
Hilda Gustafsson
 
Hugo Gustafsson
 
Irene Gustafsson
 
John Gustafsson
 
Rune Gustafsson
 
Gösta Harrström (Lammala)
 
Fredrik Henriksson (Lammala)
 
J. A. Henriksson
 
Julia Henriksson
 
Viktor Henriksson
 
Frej Holmlund (Holmlund, lägenhet i Appelö)
 
Ines Idman (Lammala)
 
Agda Isaksson
 
Lina Isaksson (Lammala)
 
Gotthelm Johansson
 
Filip Karlsson
 
Agda Kulmala
 
Axel Liderman
 
Ester Lillbäck (Bondedottern Ester Emilia Johansdotter Lillbäck, född 16 maj 1900 i Sideby, Lillbäck. Hon fick överta en del av hemgården, och hennes man, Axel Gunnar Axelsson Appel, född 17 september 1900 i Sideby, Flada, flyttade dit som måg, jordbrukare. Mannen dog 1 november 1980 och hustrun 24 december 1981. De fick tre barn.
Lillbäck hemman nr 14 i Sideby. Ända till slutet av 1800-talet saknade man farbar sommarkörväg till Lillbäck. På Lillbäck hemmans mark växte efter hand en bosättning av torpare, hantverkare och fiskare. Namnen Eklund, Granfors, Isaksson, Klobäck, Liljelund och Selin har varit knutna till Lillbäck.) Nybond 1984, sid. 33 och 73.
 
Karl Lindberg (Lammala)
 
Emil Lindblom (Lammala)
 
Oskar Lindblom (Lammala)
 
Alma Lindholm (Lammala)
 
Ellen Lindholm (Lammala)
 
Berta Lindroos
 
Gunnar Lindroos
 
Hulda Lindroos
 
Sally Lindroos
 
Wenfrid Lindroos
 
Alfons Lindström (Följande personer med efternamnet Lindström är inte ättlingar till Robert Lindström, född den 5 oktober 1827 och död 4 april 1879, från Sideby, Gäddvik (Lindströms), som år 1866 flyttade med sin hustru Anna Greta Hedkrok, född 15 december 1825 på Hedkrok som låg 10 km österut från Sideby kyrkby, och död 10 juni 1894, till Kasaböle och använde där släktnamnet Lindström. ) Nybond 1980, sid. 79.  
 
Astrid Lindström
 
Ernst Lindström (Lammala)
 
Hugo Lindström (Lammala)
 
Otto Lindström (Lammala)
 
Linda Lindvik
 
Paul Lundell
 
Signe Lundell
 
Gunnar Mannerström (Lammala)
 
Ivar Mannerström
 
John Mannerström (Lammala)
 
Julius Mannerström (Lammala)
 
Fanny Nervander
 
Hjalmar Nyman
 
Alma Peltomäki (Alma Johanna föddes 19 juli, 1899, som andra barnet till ”Robertas Edvard”. Fadern kallades så i Kasaböle, men hette egentligen Clas Edvard Robertsson Lindström, född den 26 mars 1861 i Sideby, Gäddvik (Lindströms). Han följde med som liten pojke vid föräldrarnas flyttning år 1866 till Kasaböle. Gifte sig där 22 december, 1895 med Sofia Alexandra Johansdotter (Vestergård) Aaka, född 1 oktober, 1870 i Kasaböle. ”Robertas Edvard” förvärvade en lägenhet där och tog som släktnamn Peltomäki efter lägenhetens namn. Han vistades som ung sju år i Amerika. Hustrun dog i lungtuberkulos 16 april, 1922. Edvard gifte om sig på gamla dar med Ida Fransiska Wilhelmsdotter Bodman. Detta äktenskap var barnlöst. Han dog 23 februari 1949 nära 88 år.
Dottern Alma Peltomäki besökte Kasaböle privata folkskola. Gifte sig 24 maj, 1929 med Hugo Valfrid Williamsson Bondfolk, född 24 oktober 1896 i Närpes. Denne Hugo Bondfolk växte upp som fosterson hos Johan August Lindström i Kasaböle. Fosterföräldrarna var själva barnlösa. Hugos moder härstammade från Bondfolk i Kalax by i Närpes. Hon hette Anna Stina, var född 19 augusti, 1870 och var gift William Nikolai Evertsson, född 2 mars, 1875 i Lappfjärd. Hon hade kommit i tiden som mejerska till Kasaböle, där det då fanns ett litet bymejeri. Makarna flyttade tillbaka till Närpes 1896. De emigrerade sedan till Amerika, där mannen dog 29 januari, 1909 och hustrun senare. De hade tre i Närpes födda söner, av vilka Hugo Valfrid var den äldsta. Efter fosterföräldrarnas gård i Kasaböle, Morsgården, kallades han ”Mors-Hugo”. Hugo Bondfolk var en av de ledande svenskarna på sin tid i Kasaböle, bl a ordförande i folkskoldirektionen och ungdomsföreningen.
Hustrun Alma dog i lungtuberkulos 28 oktober, 1932. Hugo Bondfolk vistades i Kanada 1928-1932. Han dog 13 april, 1965. De fick fem barn, alla födda i Kasaböle. Alla besökte den svenska folkskolan i hembyn, utom dottern Margareta - vilken sjuårig kom som fosterdotter 1931 till Korsbäck i Lappfjärd hos lärare Frans Stengård, som var gift med flickans moster Senja Peltomäki, båda från Kasaböle. Margareta besökte folkskolan och folkhögskolan där. Flyttade senare till Kolsva, Sverige. Där har den poetiska ådran fått visst utlopp.) Nybond 1984, sid. 83.  
 
Alina Rosenberg
 
Jenny Sandberg (Nygård / Berg, Honkajärvi?)
 
Agnes Sievers
 
Axel Sjöholm (Timmerhed, Risby?)  
 
Henrik Sjöstrand
 
Karin Sjöstrand (Lammala)
 
Georg Sten (Lammala)
 
Edvin Stenbäck
 
Anton Storsjö (Lammala) (Ingi, Kasaböle?)
 
Elna Sundvik
 
Evert Sundvik
 
Gunnar Sundvik
 
Gustav Sundvik
 
Hjalmar Sundvik
 
Linda Sundvik
 
Anton Söderlund (Aaka, Kasaböle?)
 
Georg Söderlund
 
Karl Söderlund
 
Paul Söderlund
 
Valdemar Söderlund
 
Axel Söderman (Lammala)
 
Erik Wikman (Vikman, Lillgård / Henriks eller Norrgård, Kasaböle?)
 
Hulda Wikman (Lammala)
 
Rosa Wikman
 
Toivo Virtanen (Timmerhed, Risby?) (Lars Virtanen inskrev sig som medlem i Kasaböle svenska ungdomsförening vid dess första möte den 21 februari 1931. Nils Virtanen satt som suppleant i dess styrelse för år 1938. Kan de vara släkt med Toivo?) Nyquist 1938, sid 348.
 
Irene Åström (Lammala)
 
Rene Åström  
 
Artur Ölander
 
Uno Ölander
 
Frey Österblom
 
Källhänvisningar:
1) Red. Finn E. Sommerschield: ”Den svenska folkstammen i Finland.” – Helsingfors 1940, sid. 265.
2) Yvonne Djupsjöbacka: ”Skolmuseum öppnas i Kilen i vår.” – Syd-Österbotten 1999-01-16, sid. 6.
Övrig omnämnd litteratur...
Gunnar Nybond: ”Soldater, torpare och bönder. Släkt- och bygdekrönika från Sydösterbotten.” - Vasa 1980.
Gunnar Nybond: ”Gränsmark. Släkt- och bygdekrönika från Sydösterbotten 2.” – Vasa 1984.
Joh. Nyquist: ”Ungdomsrörelsen i svenska Österbotten 1888-1938.” - Vasa 1938.

[Harri Blomberg]

 
Barkskeppet ”Hilma”, byggdes 1857 på Sveds strand i Sastmola.
 
Under trettioårsperioden 1845-1875 byggde man på de olika varven, främst Brändö i Överby och Risby i Sastmola socken trettiotvå dokumenterade segelfartyg. Här som i Sideby socken var hela bygden involverad i företaget. Sastmolahistorikern Martti Santavuori (Se nederst!) har i början av 1980-talet gjort en förteckning över dessa, vilka de flesta verkar ha sålts till köpare utsocknes, som här för första gången presenteras på svenska:
 
1. (Öppen) Skonaren ”Johan Henric”, byggdes år 1845 i Gördböle, (Ägare, kapten eller övrig information) Mikael Tommila.
 
2. (Karavell) Skonaren ”Immanuel”, byggdes år 1849 på Brändö (i Överby), (Ägare, kapten eller övrig information) Isak Norrgård, J. J. Tuorila, Herman Stark och Frans Vanhatalo.
 
3. (Karavell) Fregatten ”John”, byggdes år 1852 på Sydö, (Ägare, kapten eller övrig information). Köpman E. P. Thomé, Åbo. Kapten Ahlberg.
 
4. (Karavell) Jakten ”Elisa”, byggdes av tall någon gång under åren 1852-1854 på Brändö, (Ägare, kapten eller övrig information). Johan Norrgård, Jacob Granqvist, samtidigt skeppare.
 
5. (Karavell) Galeasen ”Snäjsti”, byggdes av tall år 1854 på Brändö, (Ägare, kapten eller övrig information) W. Rosenlew, Björneborg.
 
6. (Karavell) Skonaren ”Delphin”, byggdes år 1855 i Sastmola, (Ägare, kapten eller övrig information). James Paton, Stockholm.
 
7. (Karavell) Skonaren ”Hoppet”, byggdes av tall år 1855 på Sveds strand, (Ägare, kapten eller övrig information). Juselius, Rosenlew, Lojander och Vidbom. Kapten Söderman.
 
8. (Karavell) Fregatten ”Harmoni”, byggdes av tall år 1857 på Brändö, (Ägare, kapten eller övrig information). I. Carström. Kapten Lagerström.
 
9. (Karavell) Barkskeppet ”Hilma”, byggdes år 1857 på Sveds strand, (Ägare, kapten eller övrig information). M. Hellström. A Kronholm.
 
10. (Karavell) Skonaren ”Veljekset”, byggdes av tall år 1857 på Brändö, (Ägare, kapten eller övrig information). Anders och Erik Ahlström.
 
11. (Karavell) Jakten ”Kukko”, byggdes av tall år 1859 på Tervakari (Tjärskär – Tjärholmen?), (Ägare, kapten eller övrig information). Johan Malmgård, Nederby.
 
12. (Karavell) Skonaren ”Amanda”, byggdes av tall och gran någon gång under åren 1862-1863 på Krakoniemi (svensk motsvarighet?), (Ägare, kapten eller övrig information). Markström, Åland.
 
13. Skeppet ”Siwiä”, byggdes år 1865 i Kasböle, (Ägare, kapten eller övrig information). Köpman Blom, Nystad. Kapten Ertman.
 
14. (Karavell) Skonertskeppet ”Malina”, byggdes av tall år 1865 på Brändö, (Ägare, kapten eller övrig information). Johansson med flera, Åland.
 
15. (Karavell) Skonertskeppet ”Anni”, byggdes av tall och gran år 1865 på Brändö, (Ägare, kapten eller övrig information). Mårtensson, Korpo.
 
16. (Karavell) Briggen ”Helmi”, byggdes av tall och gran år 1866 i Risby, (Ägare, kapten eller övrig information). Israel Ahlström. Kapten Byring.
 
17. (Karavell) Barkskeppet ”Lankoski”, byggdes av tall och gran år 1866 på Brändö, (Ägare, kapten eller övrig information). Anders Ahlström.
 
18. (Karavell) Barkskeppet ”Helena”, byggdes av tall och gran år 1866 på Brändö, (Ägare, kapten eller övrig information). E. P. Sjöblom, Eriksson, Finnström, Åland.
 
19. Skonertskeppet ”Reform”, byggdes av tall och gran år 1866 i Kasaböle, (Ägare, kapten eller övrig information). Gust. Brusin med flera.
 
20. Briggen ”Hilda”, byggdes år 1867 på Brändö, (Ägare, kapten eller övrig information). Jansson med flera, Korpo.
 
21. Skonaren ”Alma”, byggdes år 1869 i Sastmola, (Ägare, kapten eller övrig information). E. G. Mattson, Åland.
 
22. Barkskeppet ”Saarikoski”, byggdes år 1870 på Brändö, (Ägare, kapten eller övrig information). Anders Ahlström.
 
23. (Karavell) Jakten ”Pärholma”, byggdes av tall år 1871 i Sastmola, (Ägare, kapten eller övrig information). Jac. Hamström.
 
24. Skonaren ”Anton”, byggdes år 1872 på Brändö, (Ägare, kapten eller övrig information). Johan Ahlström.
 
25. Galeasen ”Ahti”, byggdes år 1874 på Brändö, (Ägare, kapten eller övrig information). Gustafsson, Sastmola.
 
26. Skonaren ”Sofia”, byggdes år 1874 i Sastmola, (Ägare, kapten eller övrig information). Axel Hagelström.
 
27. Skonaren ”Yhteys”, byggdes år 1874 i Risby, (Ägare, kapten eller övrig information). Frans Norrgård.
 
28. Jakten ”Patrik”, byggdes år 1874 i Kasaböle, (Ägare, kapten eller övrig information).
 
29. Skonaren ”Lady”, byggdes av tall och gran år 1874 i Risby, (Ägare, kapten eller övrig information). Viktor Jansson.
 
30. Galeasen ”Helmi”, byggdes år 1875 i Risby, Björkskär, (Ägare, kapten eller övrig information). Frans Vanhatalo.
 
31. (Karavell) Skonaren ”Ida”, byggdes av tall och gran år 1875 på Brändö, (Ägare, kapten eller övrig information). Gustafsson, Dahlberg.
 
32. (Karavell) Galeasen ”Sanoma”, byggdes år 1876 i Risby, (Ägare, kapten eller övrig information). Honkajärvis Mattila med flera.
 
Även därefter byggdes segelfartyg i Sastmola, men det går inte av källorna räkna ut var. Från åren 1879-1904 finns i alla fall dessa båtar i sastmolabornas ägo:
1879. ”Anton” (skonare), ”Ahti” (galeas), ”Helmi” (galeas) i Risby, ”Sanoma” (galeas) i Risby, ”Yhteys” (skonare) och ”Lännetär” (ångfartyg).
1880. ”Lyyli” (tremastsskonare).
1883. ”Tytty” (skonare).
1887. ”Salomon” (galeas).
1889. ”Hamnholm 1” (pråm) och ”Hamnholm 2” (pråm).
1890. ”Juhani” (pråm).
1892. ”Timo” (pråm) och ”Simeoni” (pråm).
1893. ”Lauri” (pråm), ”Aapo” (pråm) och ”Eero” (pråm).
1897. ”Riispyy 2” (pråm).
1899. ”Riispyy 6” (pråm).
1903. ”Taula-Matti” (pråm) och ”Tammiston Kyösti” (pråm).
1904. ”Kolistimen Ukko” (pråm).
 
En stor del av dessa närmast ovanstående båtar, främst pråmarna, var i släkten Ahlströms ägo som var involverade i såg-, köp- och försäljningsverksamhet i Sastmola. De hade döpts efter din finske nationalförfattaren Aleksis Kivis (hette egentligen Stenvall, f.1834 d.1874) romanfigurer i ”Sju bröder”, alltså efter brödernas namn från den äldste till den yngste: Juhani, Tuomas, Aapo, Simeoni, Timo, Lauri och Eero.
 
Därtill finns en förteckning från år 1878 bevarad som berättar om olika fraktfartyg för transport av kluven ved och plankor,  som hade hemmahamn i Sastmola:
”Lännetär” (1 mastat ångfartyg), ”Ida” (2 mastad skonare), ”Anton” (2 mastad skonare), ”Yhteys” (2 mastad skonare), ”Lankoski” (3 mastat fartyg), ”Ahti” (2 mastad galeas), ”Sanoma” (2 mastad galeas) och ”Helmi” (2 mastad galeas).
 
Samma år (1878) hade man på kommunal nivå i Sastmola diskuterat om en ny farled till Brändö hamn i Överby, Sastmola. Trävaruhandlarna Johan Norrgård och Johan Vilhelm Norrgård önskade att på egen bekostnad gräva upp en ny ränna till hamnen, ifall de till en början fick ta betalt á 25 penni per registerton för alla fartyg som anlöpte densamme. Hur det gick har inte undertecknad någon aning om, förutom att frågan togs upp även kommande år. Rent allmänt brukar ju annars ekonomiska nydaningar bifallas, som kan genomföras utan kommunal hjälp.
 
Harri Blomberg  
 
Källa: Santavuori Martti: ”Merikarvian historia, 1900-luvun alkuun.” - Vammala 1981, sid. 415-419.

[Harri Blomberg]

Rättelse: Karavell, ska vara kravell. Kravellbyggda båtar syns ha mycket litet gemensamt med karavellerna... förlåt. (Man ska lägga av med skrivandet innan klockan blir allt för mycket!)
 
Harri Blomberg

[Harri Blomberg]

Kravellbyggd bordläggning (där plankorna ligger kant i kant).

[Harri Blomberg]

22 segelfartyg byggda åt köpmän i Nystad av sastmolabor under åren 1831-1879:
 
1. Briggen ”Carolina” (1831), byggd i Överby, Sastmola. Ombyggd i Sideby 1846.
2. Galeasen ”Mariana” (1807), ombyggd i Sastmola 1832.
3. Galeasen ”Ellida” (1832).
4. Briggen ”Alkaja” (1836), byggd i Kasaböle, Sastmola.
5. Briggen ”Albinus” (1836), byggd i Överby, Sastmola.
6. Galeasen ”Albinus” (1836), byggd i Risby, Sastmola.
7. Barkskeppet ”Minerva” (1836), byggd i Kasaböle, Sastmola.
8. Skonaren ”Ceres” (1838).
9. Briggen ”Themis” (1838), byggd i Överby, Sastmola.
10. Skonaren (briggen) ”Ceres” (1839).
11. Barkskeppet ”Nystad” (1839), byggd i Risby, Sastmola.
12. Skonaren ”Seraphina” (1840).
13. Briggen ”Adonis” (1841).
14. Skonaren ”Juno” (1847).
15. Briggen ”Anna & Nina” (1850).
16. Skonaren ”Onni” (1857).
17. Barkskeppet ”Siviä” (1865).
18. Skonaren ”Linda” (1873).
19. Skonaren ”Yhteys” (1874).
 
Under J. Elgs överseende byggdes skonarna (20.) ”Ida” 1876, (21.) ”Primus” 1878 och (22.) ”Secundus” 1879 i Sastmola åt köpmän i Nystad.
 
Källa: http://welcome.to/kari (Vakkasuomalaisia laivoja ja laivanvarustajia)

[Harri Blomberg]

Ytterligare tre skepp byggda till det sydvästra hörnet av Finland av sastmolabor:
 
Pyhämaa:
Skonertskeppet ”Emma” (1863).
 
Gustavs:
Galeasen ”Svanan” (bör väl ändå vara ”Svanen”?) (1851).
Galeasen ”Suomi” (1873).
 
Varv är okända.
 
Källa: http://welcome.to/kari (Vakkasuomalaisia laivoja ja laivanvarustajia)

[Harri Blomberg]

Under mitt iordningställande av skolmuseet hösten 1998 (se ovan) hittade jag ytterligare två lånehäften som gällde för perioderna 1903-1920 (i dags datum är jag inte till 100 % säker på att det var ett lånehäfte) och 1963-1964. Det senare namnges ”Boklån. Kasaböle folkskola. År 1963-1964.” på pärmbilden och innehållet namnger de fåtal elever som var inskrivna på skolan, innan den fick läggas ned…  men det stora antalet boklån visade elevernas läslust.
 
TIDSPERIODEN 1903-1920:
 
Kirsti Airola
 
H. Appel (Hilding Appel, son till folkskolläraren August Emil Appel i Härkmeri, Lappfjärd. Släkten kom från Sideby, Fladan. Han var student och hade hospiterat vid Ekenäs seminarium. Under denna tid, innan slutexamen 1920, såsom student 1918-1919 hade Appel tjänstgjort vid svenska folkskolan i Kasaböle. År 1920 valdes han till lärare vid högre folkskolan i Ekenäs, men sökte sig redan där påföljande år till Österbotten och fick nu tjänst i Sidbäck i Pörtom och därpå i Rimal i Solv, och så blev Skaftung i Sideby ändstationen. Från och med hösten 1924 fick han tjänsten som föreståndare för högre folkskolan i kustbyn, till en början som tillförordnad och med hans hustru Marta Elisabeth, född Walen i Hangö som vikarie. Båda blev sedermera ordinarie innehavare av tjänsterna och förblev skolan trogna i mer än tre decennier, båda till och med år 1956. Författaren Erik Appel, är deras son.) Appel 1996, sid 38.
 
Paul V. Jossfolk (Jossfolk?)
 
Matti Koskenniska
 
J. R. Kronqvist (Lärare Kronqvist?)
 
Juha Julius Lahhala
 
J.A Lithén
 
Tyyne Muistunen
 
A. Norrback (Axel Artur Elielsson Norrback, född den 20 oktober 1880 i Sideby, Norrback hemman, dimitterad folkskollärare från Nykarleby seminarium 1903, innehade tjänst först vid svenska folkskolan i Kasaböle och sedan vid Flada folkskola i Sideby, var gift i Kasaböle med Hilma Maria  Tornfors, död den 17 maj 1909, gifte sig i Flada den 24 december 1912 med Mattilda Alfonsina Johansdotter Bergholm, född den 6 november 1878 i Sideby. Artur Norrback innehade en mängd kommunala och andra förtroendeuppdrag, var bl a ordförande för kommunalstämman och senare för fullmäktige, sparbankskamrer, ordförande för Sideby ungdomsförening 1910-1913 samt 1915 och medlem av många kommittéer och nämnder, idkade även byskriveri i rätt stor omfattning. Mannen dog den 25 november 1935 och hustrun den 7 december 1963. Norrback fick fem barn med sin sista hustru.) Nybond 1984, sid 54 & Nyquist 1938, sid 258.
 


 
Kasaböleskolans elever och lärare i början av 1950-talet. Makarna Lennart och Edith Appelö, f. Michelsén, ägnade hela sin tjänstgöringstid åt denna skola. Man kunde fortfarande då säga om dessa svenskar att: ”(H)an va funu tennär södärifroån åm  an va från Fladan elldär Applöjen elldär Kasabuöl tennär naa.”
 
TIDSPERIODEN 1963-1964:
 
Teuvo Aittamäki (Aittamäki finns i Sastmola)
 
Anne Lehto (Familjen Lehto bodde en tid i ungdomsföreningens hus i Kasaböle. Moderns namn var Anna-Lisa. Hon gifte om sig med B(engt) Lindholm från Närpes. Maken Aimo bor kvar i Kasaböle. Barnen är utspridda, bor ej kvar i hembyn. Uppgifter gällande hösten 1998.)
 
Pertti Lehto
 
Tapani Lehto
 
Anne Lillbäck (Allan och Anita Lillbäcks dotter som bor i Åbo. Föräldrarna bor kvar i Lillbäck. Uppgifter gällande hösten 1998.)
 
Simo Luotonen (Valter Luotonen inskrev sig som medlem i Kasaböle svenska ungdomsförening vid dess första möte den 21 februari 1931.) Nyquist 1938, sid 348. Simo Luotonen ska bo vid fiskestranden i Kasaböle, vara gift och ha barn. Föräldrarna Väinö (+) och Signe (lever) har haft sin bostad i Syndiskär, Sastmola. Uppgifter gällande hösten 1998.  
 
Henry Pihlajamäki
 
Marja-Lena Pihlajamäki
 
Leif Sandvik (från Bodan, bor i Sverige)  
Mariella Sjöberg (Mariella, Astrid, Irene Eskilsdotter Sjöberg, född den 19 maj 1952 i Sideby, sjuksköterska. Gift 1971 med Lars Larsson från Gillberga. Bosatta i Eskilstuna, Sverige. Barn: a) Hans Olof, född den 31 oktober 1972, b) Sven-Åke, född den 27 december 1975 och c) Ann-Kristin.) Byholm 1989, sid 109.*
*) Mariella är det äldsta syskonet av dessa tre Sjöberg, men har också ytterligare en yngre bror John, Magnus född den 4 september 1961 och tre äldre syskon - brodern Rolf Eskil Hugo, född den 20 juli 1946 (den ende som är född i Kasaböle, resten i Sideby, Ömossa, Västervik), samt systrarna Ebba Britta Anita, född den 29 oktober 1947 och Edna Greta Synnöve, född den 30 maj 1949. Alla är bosatta i Sverige. Föräldrarna var Eskil Lennart Lennartsson Sjöberg, född den 31 augusti 1921 i Lappfjärd, men växte upp i Ömossa, Västervik. Gifte sig den 2 juni 1946 med Lisbet Ingegärd Hugosdotter Bondfolk, född den 8 november 1920 i Sastmola, Kasaböle. Hon besökte Kasaböle privata folkskola och folkhögskola. Familjen har emigrerat till Sverige, Eskilstuna, Charlottenberg. Familjen svenska medborgare sedan 1970. Hustrun död den 11 november 1972 i hjärtinfarkt. Se Byholm 1989, sid 108 & Nybond 1980, sid 82.  
 
Märta Sjöberg (Märtha, Lisbeth, Regina Eskilsdotter Sjöberg, född den 1 december 1955 i Sideby, har studerat. Gift med Lars-Åke Gunnarsson från Eskilstuna. Barn: a) Pernilla, född 31 april 1975 och b) Enselie.) Byholm 1989, sid 110.
 
Sixten Sjöberg (Sixten, Paul, Roland Eskilsson Sjöberg, född den 30 oktober 1953 i Sideby, bilmekaniker, egen företagare i Eskilstuna, Sverige. Har två barn, ett med sambon Maria Österberg. Enligt uppgift är Sixten numera gift med en närpesflicka. Barn: a) Mikael, född den 8 april 1974 och b) Ett barn var namn är okänt för mig.) Byholm 1989, sid 110.  
 
Else Vesterback (Else Elisabet Einosdotter Vesterback, född i Kasaböle, folkskola och mellanskola, gift med Simo Jaakko Ruissalo i Björneborg. Maken kommer från ett finsktalande hem i Nederby, Sastmola Barn: a) Ari Juhani, merkonom – arbetar i en affär tillsammans med modern Else. Hon var den enda dottern till Ida Elisabeth Viktorsdotter Mäntymäki, född den 16 november 1913 i Kasaböle (egentligen Kärr, tillnamnet Mäntymäki tog hennes far Viktor Kärr från Kasaböle då han vistades i Amerika i sju år), besökt svenska folkskolan där, gift den 6 november 1941 med fiskaren Eino Edvard Vesterback, även han född i Kasaböle, där familjen var bosatt 1980.) Nybond 1980, sid 80 samt uppgifter gällande hösten 1998.)  
 
Asko Vuorio (I Kasaböle svenska ungdomsförenings första styrelse för år 1931 valdes till kassör Aini Vuorio). Nyquist 1938, sid 348. Hemma från Kasaböle, granne med Mäntymäki. Pappan är död, medan modern lever. Uppgifter gällande hösten 1998.
 
Veijo
 
Till den första boklånelistan som presenterades för cirka en vecka sedan finns följande kompletterande uppgifter insamlade hösten 1998:
 
Emil Appelö – lärarens bror.
Agda Kulmala, var det äldsta syskonet av tre och kom från Kasaböle, nära ”gloopet”. Modern hette Ida och syskonen Svante och Einar (Eino). Systern synes ha dött i unga år.
Hugo Lindström – Bondfolk, Lindström.
Agnes Sievers – Äldsta av tre syskon från Risby, Sastmola. De övriga hette Georg och Greta.
Anton Storsjö, kom från Kasaböle.
Erik Wikman – August och Frans Wikman fanns i Kasaböle.
Toivo Virtanen var ”farbror” till de som drev affären i Risby. Toivos son dog som soldat under andra världskriget.
 
LITTERATURHÄNVISNINGAR:
Appel Erik: ”Mitt i byn. Skaftung svenska folkskola 100 år.” - Vasa 1996.
Byholm Axel: ”Söka i rötterna, del II. Släkt- och bygdekrönika från Sydösterbotten.” - Närpes 1989.
Nybond Gunnar: ”Soldater, torpare och bönder. Släkt- och bygdekrönika från Sydösterbotten.” - Vasa 1980
Nybond Gunnar:”Gränsmark. Släkt- och bygdekrönika från Sydösterbotten 2.” – Vasa 1984.
Nyquist Joh.: ”Ungdomsrörelsen i svenska Österbotten 1888-1938.” - Vasa 1938.

[Leif Hernberg]

Intressant, men är det någonting du vill ha svar på?  
Leif Hernberg

[Harri Blomberg]

Terve Leif! Jag vill med ovanstående material hitta ättlingar till Sastmolasvenskarna i Sverige och Finland (t ex många österbottningar)... även om inte någon hittar hit idag, så kanske imorgon eller om två år. Problemet är att det mesta som skrivs i och om Sastmola är på finska. Det gör att den diskussion som förs på finländska hemsidor oftast är på finska, därmed avstängs man ofrivilligt ifall man ej kan finska. Just Kasabölesvenskarna är intressanta för att de var (är?) de sista geografiskt bosatta svenskarna sedan uråldrig tid i landskapet Satakunda, bara det är ju ur ett svenskt släktforskningsperspektiv intressant. En bygd ändrar språk och därmed också på något sätt en kultur. Traditionellt sett är det Nyland, Åboland, Åland och Österbotten man pratar om i finlandssvenska sammanhang. Fram till 1800-talets mitt... i Sastmola ännu längre fram var även Satakunda en del av denna finlandssvenskhet. Tyvärr hittar man inte Torsby i Sastmola på en modern karta, lika lite Nederby istället för Alakylä.
 
På liknande sätt vore det intressant att under Estland se en sockenuppdelning av estlandssvenska bygder, trots allt bor de flesta estlandssvenskarna i Sverige och sugna släktforskare av estländsk börd skulle kunna lättare hitta ett forum att diskutera sina anor... men i så fall måste någon dela upp socknarna, bestämma sig för vilka som möjligtvis kan ingå vid sidan av städerna Reval och Hapsal. På ett liknande sätt introducerar jag Sastmola...  
 
En stor del av mina förfäder kommer från denna region i norra Satakunda, men av egen erfarenhet vet jag att man lätt kan förbise anor på grund av att de känns knepiga... man vet inte riktigt varifrån de - förfäderna - kom (trakten känns inte bekant) och när ingen tidigare har tagit upp ämnet, så låter man det vara. Bottenhavet har länge varit en förbindelselänk emellan den östra och västra rikshälften, Sastmolaborna hade kontakter västerut... vore intressant att veta vilka och hur omfattande...
 
Så svar på din fråga, det är mycket jag vill ha reda på om Sastmola. Kanske i detta sammanhang komma i kontakt med elever från Kasaböle svenska skola, luska reda på deras inbördes släktrelationer i byarna för skolans upptagningsområde och hur man under 1800-talet gifte sig i byarna, spelade språket någon roll. Därtill vill jag veta flyttningsrörelser till och från Sastmola, diverse gårdars ålder, deras brukare med mera. Jag har en del frågor om min egen släkts bakgrund, bortom och vid sidan av Hiskis böcker.
 
Med vänliga hälsningar
Harri Blomberg
 
Ps. Tro inte bara att jag har tänkt att ha anbytarforum till en avstjälpningsplats för obskyra texter om Sastmola, men på grund av att anbytarforum har en sökmotor... så är släktnamn och bynamn intressanta. Jag har faktiskt inte tänkt att lägga in flera inlägg, utan tycker att ovanstående är en bra grund för nyfikna eller sådan som har anor i bygden... en början till eventuella diskussioner.  Ds.

[Leif Hernberg]

Tack, Harri, för ditt trevligt klarläggande svar. Jag är själv från Björneborg, och både min mormors och morfars släkter är gamla Björneborgssläkter (Ramberg och Bäckman). Jag har på sistone forskat mycket kring Sastmola, och närmast Långfors p g a att min morfars farfar var gift med Maria Långfors från sagda by. Det finns en släktförening (Långfors-Starck) och de har kommit otroligt långt i kartläggningen av alla efterkommande efter Henric Jacobsson Långfors, som föddes 1652 i Hannula, Karijoki, Lappfjärd.  
Han flyttade år 1696 till Sastmola som nybyggare. Samma år började han röja Långfors, som var det första hemmanet och vilket beviljades skattefrihet till år 1702.  Gården blev skattehemman 1726 för en summa av 45 silverdaler. Hemmanet var under en längre tid det enda skattehemmanet i Sastmola, de övriga var i kronans ägo. Känner du till Hannula och Karijoki? Har de något svenskt namn? Jag har för mig att Henric var son till Jacob Simonsson Hannula.  
F ö kan jag berätta att jag väl kommer ihåg att Kasabyskolan ofta förekom i diskussionerna under min barndom, och att det samlades in grejor för skolan.
Vad har du för e-postnummer, om det blir aktuellt att fortsätta dialogen?
M v h
Leif Hernberg

[Harri Blomberg]

Leif, mycket intressant det du skriver. Jag har precis kommit hem från ett nattarbete, så jag måste sova... men min e-postadress hittar du genom att klicka på mitt namn ovan. Hannula är jag släkt på min mormors sida. Om Karijoki har jag lagt in lite text under Österbotten, Bötom.
Återkommer senare...
 
Mvh
Harri Blomberg

[Ann-Helen Lindroos]

Hej Harri! Bland dem som lånat böcker i privata svenska folkskolan hittar jag två bekanta namn: Berta Lindroos och Sally Lindroos. Om det är samma personer som jag tror, så är Bertha min mormors mor och Sally min mormor. Sally Lindroos föddes 1894 i Tammela och så småningom flyttade familjen till Dragsfjärd där fadern Karl Magnus Lindroos fått arbete på Dalsbruk. Jag läste i en bok Vägen till Tammerfors att svåra och blodiga strider utkämpades runt Tammerfors, och kanske var mor och dotter på flykt från dessa och bosatta hos släktingar i Sastmola. Namnen Gunnar, Hulda och Wenfrid är obekanta för mig, men kanske kusiner till Sally?  
 
Bertha Lindroos, född Strömberg, föddes 1865 i Jockis. Jag har haft svårigheter att följa släkten bakåt, men genom HisKis databas har jag kommit till dragonen Mårten Strömberg som bör ha varit född på 1770-talet. Hans son Gustaf Strömberg var klensmed i Kyrkslätt, och sonen Gustaf murarmästare i Jockis.  
 
Jag vet inte om du har någon användning av dessa uppgifter, men min teori är att mor och dotter befanns sig i Sastmola som flyktingar undan det fruktansvärda inbördeskriget.  
Hälsningar,
Ann-Helen Lindroos

[Harri Blomberg]

Terve Ann-Helen Lindroos, det var intressanta uppgifter om släkten Lindroos du delgav. Jag har varit bortrest, och ska idag på bröllop... inte mitt eget... så jag hinner inte kommentera dina anor, men jag har en förfrågan... känner du till något om några släktingar i Sastmola?
 
Mvh
Harri Blomberg
 
Ps. För övrigt... ens anor kan ha intressant förhistorier, såsom dina... Ds.

[Harri Blomberg]

Hej igen, Ann-Helen! Jag ska göra en förfrågan på en finsk släktforskningssida om de känner till några Lindroos i Sastmola. Det vore intressant om ditt antagande stämde. Fronten mellan de vita och röda gick norr om Björneborg, men söder om Sastmola.

 
Mvh
Harri Blomberg

[Ann-Helen Lindroos]

Hej, Harri! Min mormor berättade ibland om inbördeskriget, men det hon berättade visar att hon inte själv varit berörd av det - det handlar alltid om andra som råkat illa ut, aldrig hon själv. Det tyder på att hon inte befunnit sig i Tammerfors under striderna. Väntar med spänning på ev resultat av dina förfrågningar!
Hälsningar,
Ann-Helen

[Harri Blomberg]

Terve Ann-Helen!
 
I ”Satakunnan Sukututkimusseuran vieraskirja” har jag inte ännu fått svar, men i ett brev avsänt i tisdags till en släktforskare och författare av böcker om Satakundasläkter vid namn Viljo Raitiola fick jag igår kväll svar på min fråga som löd:
 
”Terve Viljo! Etsin Gunnar, Hulda ja Wenfrid Lindroos... yksi ruotsalainen ystävä luule että hänen sukulaiset, myös Lindroosin nimisiä, asui heidän luona vuonna 1918 - 1919. He pitäisivät asua Merikarviassa tai Ahlaisissa 1900-luvun alussa. Voiko he liittyä sinun Lindroosin?
 
Terveiset Göteporista
Harri Blomberg”
 
Det ska poängteras att Raitiola också har forskat om Lindroos / Maikola-släkten. Han svarade:    
 
”Hei, ja kiitos yhteydenotosta!
 
Gunnar ja Wenfrid Lindroosia minun Lindroosissani ei ole, mutta on Hulda Sofia Kulmala e. Norrsund, syntyjään Lindroos. syntynyt 8.1.1887 Ahlaisissa ja kuollut 16.8.1952 Ahlaisissa. On asunut koko ikänsä Ahlaisissa. En tiedä, onko tämä se, jota tarkoitat.
 
Terv.
 Viljo Raitiola”
 
Enkelt uttryckt så figurerar ingen Gunnar och Wenfrid Lindroos i hans forskningar, men däremot en Hulda Sofia Kulmala tidigare Norrsund, född Lindroos, född 8.1.1887 i Vittisbofjärd (Som ligger söder om Sastmola. Fullt möjligt att de eller någon av dem kan ha varit bosatta / bosatt i grannsocknen. Enligt Hiski och allmän Googlesök figurerar släktnamnet Lindroos i båda socknarna.) och död därstädes 16.8.1952. Hon bodde hela livet i Vittisbofjärd.
 
Kanske det kan vara ett spår, fortsätter med en ny förfrågan om vilket år hon gifte sig, före eller efter inbördeskriget i Finland år 1918, men först ska jag gå och lägga mig, har arbetat natt och är för tillfället alldeles slutkörd.
 
Återkommer. Harri Blomberg
 
Ps. Raitiolas hemsida hittar du på http://personal.inet.fi/koti/viljo.raitiola/. Ds.

[Ronny Johannesson]

Hej
Om någon är intresserad så har jag ett foto taget 1952 i den finska skolan i Kasala, verkar att vara varierande åldrar på eleverna, Jag skulle kunna lägga upp en bild här och kanske ni kan hjälpa till att få personerna identifierade
 
Maila om intresse finns

[Harri Blomberg]

Terve Ronny, det låter bra om du kan lägga in bilden. Alltid roligt med bilder i Rötter.
 
Mvh
Harri Blomberg

[Ronny Johannesson]

 
 
Här är bilden på elever i Kasala Finska skola.
Fotot är taget 1952 enl. text på baksidan.
 
Någon som har några uppgifter om personerna?

[Ronny Johannesson]

I Hiskis databas kan man i begravningsboken 1714 se att  
massa personer begravdes det Œrtalet, vad var det som  
hŠnde? vad var det fšr sjukdom ?

[Harri Blomberg]

Pesten och ryssarnas härjningar i samband med Stora ofreden drabbade den finländska befolkningen mycket hårt, alltså 1710-talet.

[Esa Dahl]

Till Harri Blomberg, om duk an du skicka E-mail adress: ecadahl@yahoo.se  Det är möjligt att vi
kan hjälpa till

[Linnea Persson]

Hej Harri.
Jag var inne o läste lite om din släktforskning från 24 feb-2003, och såg då att efternamnet Mäntymäki förekommer på ett par ställen. Jag är en nybörjare på släktforskning. Har försökt att söka på många ställen efter Mäntymäki, men hittar inget. Just Mäntymäki är mitt flicknamn.
Min farfarsfar hette Viktor Arvid Mäntymäki o var född 7.9.1874 i Sastmola, dödförklarad 010171. Vigd 4.12.1898 med Maria Adelina Pärus. Hon var född 10.3.1877 i Lappfjärd, död 150619. Detta enligt Sideby församling.
Deras barn:
Viktor Bruno f 260900 Sideby död 150101
Viktor Evert Valdemar f 090902 Sideby, Utflyttad 171226 till Korsholm
Emil Arvid f 200804 Sideby, utflyttad 160828 till Korsholm
Gunnar Georg Viktor f 241006 Sideby, utflyttad 160828 till Närpes ( min farfar ) Gift med Aina Frost f 14.11.1905 i V. Yttermark. ( min farmor ) död 1990  
Min pappa heter Åke Evert  Gunnar född 1934-04-10 ? Korsholm. Bosatt nu i Torshälla.
Själv heter jag Linnea Persson ( Mäntymäki ) f 1962-02-20
och är bosatt i Eskilstuna. Min mamma berättade att min farbror Bertil Georg f 1928-10-19 i Finby tog senare efternamnet Tallkärr.
Hoppas att du kan hjälpa mig. Tack på förhand.
MvH Linnea Persson

[Ronny Johannesson]

Jag har nu fått tag i alla personnamn till fotot ovan, Kasaböle finska skola
Så här skall det vara.
 
Översta raden:
Eevi Vesterback
Pirko Peltola
Jorma Granqvist
Anti Heikkintalo
Olavi Henriksson
Matti Tuominen
 
2a:
 
Marja Koskinen
Maire Heikkintalo
Aino Jaanus
Anna-Lisa Erkkilä
Heikki Isotalo
Rauha Korsgrund  
Terttu Silverberg
Tellervo Heikkintalo
Hilka Tuominen
Lärare: Veikko Lehterä
 
3e:
Lärarinnan: Esteri Lambert
Hannu Heikkintalo
Seppo Tuominen
Rauno Lahtinen
Juhanni Westerback
Pekka Erkkilä
 
Nedersta:
 
Sinnika Heikkintalo
Tuula Peltola
Sylvi Jaanus
Aila Heikkintalo
Ritva Lahtinen

[Johan Halminen]

Hej!  
 
Jag är på jakt efter min familjs rötter i Kasaböle. Nybörjare som jag är tänkte jag att jag skulle kickstarta igång det hela genom att kolla med er släktforskarproffs om det finns fakta om min familj och var informationen isåfall finns, -böcker, webbsidor eller dylikt.  
 
Min familj heter Halminen (Kärr, Kärri)  
 
Tackar på förhand.  
 
Mvh, Johan Halminen

[Annki Roos]

Hej Johan, här har du en sida du kan gå in och leta efter din släkt. Som du ser så finns det Kärri i Kasaböle, Sastmola. Längst ner på sidan ser du länken till sidan.
 

 
MVH
Annki