Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-24

[Harri Blomberg]

Hej Marita! Kalevala i dess ursprungliga form, som Elias Lönnrot nedtecknade och fabulerade har mycket av sitt ursprung där, men idag har man samlat ihop så mycket, mycket och mycket mer av Kalevalastoff, så långt västerut som i Värmland, dit svedjefinnar bosatte sig och kring sekelskiftet 1900 hittades mycket i Ingermanland (kring staden Sankt Petersburg). I nuvarande Finland är Ilomants (Ilomantsi på finska) en ort som Lönnrot hittade en hel del uppgiftslämnare. Det intressanta för dig i sammanhanget är att många har intresserat sig för Kalevalas skapare och därmed har de också intresserat sig för Vuokkiniemi, så det kan hända att någon av din svärfars förfäder finns upptecknade i diverse arkiv i Helsingfors, Finska Litteratursällskapet i Finland har ett fint arkiv med insamlat material, besökte det för ett år sedan, tillsammans andra universitetsstuderande i ämnet finska från Lund. Ska se om jag hittar något om släkten Lipkin på nyss nämnda hemsida, återkommer i så fall.
 
Harri

[Harri Blomberg]

LIPPONEN, LIPKIN.
Lipponen var ett allmänt namn redan på 1500-talet i Savolax såsom i Karelen. I Kainu(u) uppkom namnet på 1570-talet och år 1679 fanns där 5 matlag. I Viena möter man namnet från 1700-talet, eventuellt redan år 1679, då en Lippojevs matlag bodde i Repolas Kolvasjärvi, mittemot Kuhmo. På 1800-talets slut hade Lippo blivit Vuokkiniemis näststörsta släkt. Formen Lipkin torde vara de ryska myndigheternas variant av släktnamnet Lipponen, och som alltid när myndigheter skapar nya namn åt andra folk så kan de syfta till det egna språket, i ryskan syftar Lipka till ett trädslag om jag inte missminner mig.
Källa: Pöllä 1995.
 
År 1850 bodde i Vuokkiniemi kyrkby 2 matlag Lipkin, uppdelade i 5 familjer, tillsammans 18 personer.
Källa: Toivonen 2002.
 
Savokarelska namnet Lipponen framträder i Kainu(u) 1584.
Källa: Läntinen 1994.
 
Fakta hämtad ur Vuokkiniemi-seuras hemsida (http://www.vuokkiniemi.net/).

[Harri Blomberg]

Rättelse: Där det ovan står På 1800-talets slut hade Lippo blivit Vuokkiniemis näststörsta släkt. ska det stå På 1800-talets slut hade Lipponen blivit Vuokkiniemis näststörsta släkt.

[Marita Aurn-Jusslin]

Hej Harri!
 
Detta var väldigt intressant,  
tänk att namnet Lipkin fanns där!
Det står att namnet fanns först i
Savolax, ligger det också i ryska
Karelen, eller ligger det i Finland?
 
Vad menas med matlag?
 
Tack, tack, tack och återigen tack!!
Jag hade inte kunnat fixa detta själv.
 
Mvh // Marita

[Harri Blomberg]

Hej Marita! Savolax sträcker sig över stora delar av sydöstra Finland, savolaxare spred sig över stora delar av Finland och Sverige (Värmland, Dalarna, Hälsingland, Gästrikland och så vidare). Många sysslade med svedjebruk vilket gjorde att de kunde bosätta sig nästan var som helst, skogen gav föda då man brände den och sådde i askan. Troligtvis bosatte sig många savolaxare sig i Karelen, på samma sätt som de befolkade Ingermanland. Efter freden i Åbo 1743 förlorades stora delar av Savolax till Ryssland, bland annat Olofsborg. Det möjliggjorde dock att savolaxare kunde flytta österut, inom det ryska rike många av dem numera tillhörde, kanske en del valde att bosätta sig i Vienan Karjala? Vad vet jag? Vet inte hur vanligt det var att konventera till den ortodoxa liturgin och tron? Eller om de bibehöll sin lutherska tro?
Matlag kan väl ha lite olika betydelser, men i det här sammanhanget bör det nog ses som ett gemensamt hushåll, med avseende på mathållningen. En samling (lag) av personer som mer eller mindre regelbundet intaga sina måltider gemensamt, en sammanfattande beteckning för dem som ha sin kost hos ett och samma husbondfolk, hushåll; särskilt kameralt (som rör finansförvaltningen) så att säga grund för utgörande av vissa (i särskilt äldre tider) skatter, besvär o. d.
 
Harri

[Harri Blomberg]

Kainuu heter Kajana alternativt Kajanaland är den del av Finland som vetter mot Vienan Karjala. Där uppkom ju namnet Lipponen på 1570-talet och år 1679 fanns där 5 matlag. Kajanaland är väl inte egentligen inte en del av Savolax, kanske mer det vi av hävd kallar Österbotten, men befolkningen synes ha kommit dit till större delen från Savolax och Karelen. Jag hittade en recension om Kajanaland i den finländska motsvarigheten till nättidningen Rötter som jag citerar i dess helhet. Härifrån kan jag tänka mig att släkten Lipkin har sitt ursprung före inflyttandet till Vienan Karjala. (En gissning!) Kajanaland är också ett område där Kalevala-sånger sjöngs:
 
Aarre Läntinen:
Bondsläkter i Kajanaland 1554-1713.
 
Artikeln utgör en förteckning rörande släkter i Kajanaland från 1554 till 1713.Släktnamnen återges i nutida språkdräkt. Invånarna i Kajana/Kajaneborg (grundad 1651) ingår ej i förteckningen, då uppgifter om dem redan föreligger (Ohto Manninen, Kajaanin asukkaat 1651-1750, GSS 33, 1981). Ståndspersonerna har också utelämnats. Nästan alla invånarna i Kajanaland bar släktnamn vid denna tidsperiod; endast sällan nämns de endast med patronym. Befolkningen hade huvudsakligen inflyttat från Savolax och Karelen. Från Österbotten kom bara ett mindre befolkningstillskott, fastän Kajanaland administrativt hörde dit. Orsaken härtill kan troligen sökas bl.a. i de avvikande metoderna att idka lantbruk. Släktnamnen har grupperats alfabetiskt enligt följande principer:
1. Inledningsvis nämns på vilka orter i Savolax länsmanssocken släkten uppträdde åren 1541, 1548 och 1562 (enligt Kauko Pirinen, Savon historia II:1,1982, s. 750-818).
2. Därpå anges, när släkten kommit till Kajanaland eller ”Uleå erämark”. Under de första tiderna kan hembyn inte anges, för området var uppdelat i fjärdingar och först från 1563 i byar. Som källor har anlitats A. Vartiainen, Ka-jaanin kaupungin historia I, 2 u.p, 1980, samt Matti Huurre & Jorma Keränen, Kainuun historia I, 1986.
3. Vid bestämningen av hur släkterna fördelar sig på de olika byarna harföljande källor anlitats som mikrofilmer: ES 830: RA 8720 (skattelängd 1569);ES 830: RA 4736 (skattelängd 1573); ES 833: RA 477O(erämarksmantalslängd 1584); ES 833: RA 4773 (erämarksmantalslängd 1585); ES 839: RA 4844 (mantalslängd 1605); ES 845: RA 4902-4903 (tiondelängd 1616); ES 853: RA 4969(jordebok 1633); OS95:RA9132 (mantalslängd 1650);ES2469:RA9139(jordebok 1655), FR 313 (jordebok 1662 och 1671); ES 2476: RA 9193 (jordebok 1687);ES 2478 (jordebok 1706) och ES 3060: RA 9267 (kvarntullängd 1713).
4. Jämförelse över var i Kajanaland bosatta släkters namn kan återfinnas i Övre Savolax i Idensalmi modersocken enligt jordrannsakningsjordeboken 1664.
5. För att bedöma inflyttningen från Norra Österbotten och Koillismaa har gårdsnamn från jordeboken 1905 för berörda områden jämförts med de namn som förekommer i Kajanaland.
6. Slutligen försöker författaren bestämma släkternas migrationsriktning med ledning av Pirjo Mikkonen & Sirkka Paikkala, Sukunimet, 2u., 1992,jämte uppgift om antalet namnbärare år 1985.
 
Källa:
http://www.google.se/search?q=cache:l715KZFx8woJ:www.genealogia.fi/vsk/44/v312-320.pdf+Kajanaland&hl=sv&ie=UTF-8

[Marita Aurén Jusslin]

Hej Harri!
 
Tack för den utförliga informationen.
Vilken tur att det finns personer som du
som kan så mycket. Mina kunskaper om Finland
och Karelen/Ryssland är begränsade.
Genom släktforskningen brer intresse-
områdena ut sej både geografiskt och  
språkligt. Även andra religioner dyker
upp på intressekartan.  
 
En sista fråga...vet du hur man kan få
tag på Finska Litteratursällskapet?
Har de någon hemsida eller mailadress?
 
Vänliga hälsningar från en mkt tacksam
Marita

[Marita Aurén Jusslin]

Hej igen Harri!
 
Det blev visst inte sista frågan i förra
inlägget. För här kommer en till;
kan man få tag i ovanstående artikel,
och i så fall var? Är den på svenska,
eller hade du översatt det ovanstående?
 
Mvh // Marita

[Harri Blomberg]

Finska Litteratursällskapet - Suomalaisen Kirjallisuuden Seura
 
Folkminnesarkivet
Centralarkiv för den folktraditionella och folkloristiska forskningen. 500 hyllmeter handskrivna minnesanteckningar, 14.000 timmar ljudband, 700 bildband, 90.000 fotografier. Register enligt folkseder, ort och sak. Säkerhetskopior finns i traditionsarkivet i Joensuu.  
 
De betjänar: må-fre 8.30-16.00  
 
PB 259, Regeringsgatan 1, 00171 HELSINGFORS  
PL 259, Hallituskatu 1, 00171 Helsinki
(ligger nära den vita domkyrkan i centrala Helsingfors)
tfn (09) 131231, fax (09) 13123220, e-post: sks-fls (ät) finlit.fi

[Harri Blomberg]

Hej Marita! Ta kontakt med författaren till artikeln om Kajanaland, berätta om ditt problem och han kan nog hjälpa dig, förmodar att han förstår svenska, annars går engelska bra, så kan han hänvisa till rätt litteratur:
 
Aarre Läntinen, Ph.D. (History), Docent of History at Jyväskylä and Oulu Universities  
   
Publications/Researches from Finnish History and Genealogy:  
1) Turun keskiaikainen piispanpöytä, 1978
2) Kuninkaan perintöä ja omaa (arv och eget), 1981
3) Sata vuotta metsästyksenhoitoa 1891-1991, 1991
4) Suomen Ajokoirajärjestön historia 1902-1992, 1993.
5) Kuulkaa korpeimme kuiskintaa (Kajaanilaisen työväenliikkeen historiaa 100 vuoden ajalta), 1993.
6) Nurmon historia (II), 1994.
7) Kajaanin maistraatin ja raastuvanoikeuden historia 1659-1993, 1995.
Opinsaunasta leivänsyrjään (Kainuun ammattioppilaitoksen historia vuoteen 1997), 1997
Many other publications, too and hundreds of articles about Finnish history in different publications, magazines and newspapers domestically and abroad.  
 
Please, contact me, if You want a research, speech or lecture about Finnish history or genealogy. Thank You.
 
... skriver han på sin hemsida... men jag hittade hela artikeln, det gör ingenting att den är på finska, för den löpande texten är som i ovan, därefter uppräknas alla släktnamn, i bilagan ska du gå till sidan 100 och du ser platser där Lipponen förekommer i Kajanaland åren 1554-1713,  jag skickar den till dig med e-post, den ingick i Genealogiska samfundets i Finland Årsskrift, nummer 44, Läntinen, Aarre: Kainuun talonpoikaissuvut 1554-1713. (s. 78-126, 314-315)...
 
Lycka till med dina forskningar, jag tror nog först att du ska försöka ta hjälp av Vuokkiniemi-seura, så att du kan följa släkten Lipkin bakåt de närmaste två århundraden, de kanske inte alls har några rötter i nuvarande Finland, vi vet inte. Sedan får du ha en fin vår... skriv till min e-postadress ovan om du har några funderingar angående finskan, och jag hjälper dig.
 
Med vänliga hälsningar
Harri Blomberg

[Marita Aurén Jusslin]

Tack Harri!!
 
Det som jag förut trodde var en vägg
till min svärfars farfars historia är
fortfarande en vägg, men nu är den
av glas...
 
Många tack ska du ha för den fina hjälpen!
 
Mvh // Marita
Stockholm

[Jan Andersson]

Hej Harri !
Någon har sagt att det finska namnet Karjala har exporterats av ryssarna, men att ett äldre namn skulle ha funnits. Carelia känner jag till samt det svenska Karelen. Finns något svar.
 
Eftersom här nämns Elias Lönnrots Kalevala så finns noterbart att Harry Martinsson i sitt fenomenala verk Aniara säger att man måste lämna den av strålning förröda Jorden samt att platsen som måste överges heter Karelen. I Sång till Karelen (jag vill minnas nr 72 i Aniara) nämner Martinnson även Aino. Kopplingen mellan Kalevala och Aniara är intressant tycker jag.

[Harri Koski]

OBS! Gunnar Åström
 
Har Du redan fått uppgift om SIHVONEN-släkten i Sortavala landskommun? Jag har några data om sagda släkt; största delen är tagen från HisKi-datas, men små detaljer härstammar från finska henkikirja-uppgifter (myndighetens skattregister).
 
Mitt EMail är : harrikoski (ät) yahoo.com
 
Harri Koski, Esbo, Finland

[Jouni Tervalampi]

Hej!
 
Är det någon som kan ge mig en beskrivning eller tips på länk om platser typ kartsök (mapsearch) vart berget Vottovaara, som ska ligga 30 km från Himola och 20 km från Sukkajärvi. Platser som jag inte heller har funnit.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

[Kirsti Ervola]

Hej Jouni,
Himola, Sukkajärvi och Vottovaara ligger i ryska Aunus-Karelen, strax norr om 63. breddgraden och ca. 50 km från finska gränsen. Jag vet inte om det finns sökbara kartor av Ryssland, men här ett suddigt urklipp från en
Finska staden Joensuu till vänster, Himola (Gimoly) och Sukkajärvi (Sukkozero) till höger. Avståndet från Joensuu till riksgränsen är ca. 100 km och till Himola ca. 140 km. Vottovaara skall ligga öster om vägen mellan Himola och Sukkajärvi.
Mvh Kirsti

[Jouni Tervalampi]

Hej Kirsti!
 
Tack för hjälpen! Som du ser får jag mer och mer information om Karelen och verkar aldrig bli klar...
 
Hälsningar Jouni

[Kirsti Ervola]

Och här lite till: genom att Googla med namnet Vottovaara, får man flera länkar om arkeologi. Jag hittade också en detaljerad, rysk topografisk karta över berget och dess omgivning. Då hyperlänken ville inte fungera sätter jag här hela adressen:
 http://www.nsmyslov.narod.ru/KARELIA/vottovaara_map.jpg
Bildfilen är mycket stor!
 
På Multimaps sidor kan man söka med ryska ortsnamn, men kartorna är rätt storskaliga och innehåller inte terrängnamn: http://www.multimap.com/index/RS1.htm
 
Mvh Kirsti

[Kristina Bosson]

Jag vill ha mer kunskap om Valkjärvi, släkten Mattila, mormors släkt. Dessutom är jag allmänt nyfiken på Karelen, och också på frontstriderna där. Sundström hette en del nylänningar som stred vid den fronten. Någon som kan berätta??
 
Tack. MVH Kristina

[Jouni Tervalampi]

Hej!
 
Såg på tv-programmet Kexi, söndagen den 19 december,där det handlade om Kirunasvenskarna som bodde i Sovjetunionen. En kvinna vars föräldrar avrättades utanför Vitahavs-Kem 1938. Hon berättade om en rysk bok med 14 000  avrättade personer från åren 1937-38. På Sveriges radio och tv hemsida var det omöjligt att finna någon adress till Kexi-redaktionen. Nu undrar jag om någon vet boken heter.

[Håkan Bergström]

adressen var:
 
kexi (ät) svt.se

[Hans Vappula]

Följande bok behandlar de finska offren för Stalins förföljelser. Kan det vara den Jouni söker?
 
Eila Lahti-Argutina:
Olimme joukko vieras vaan
Venäjänsuomalaiset vainouhrit Neuvostoliitossa 1930-luvun alusta 1950-luvun alkuun.
Siirtolaisuusinstituutti, Turku 2001
Vammalan kirjapaino Oy
ISBN 951-9266-72-0
 
m v h
///Hans

[Jouni Tervalampi]

Hej Hans!
 
och tack Håkan.
 
Jag vet faktisk inte om det är den boken jag söker. Jag skickar ett e-mail till Kexi-redaktionen. Lägger ut svaret här när jag fått svar (det kan ju finnas fler intresserade).
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

[Lars Karlsson]

Det ska finnas en bok med denna titel, där författaren har skrivit av en databas på avrättade personer: Avrättningsplats Sandarmoh (Mesto rasstrelja-Sandarmox)
Det finns att läsa om detta på:
www.loda.nu/aspBoard/aspBoardDetail.asp?Id=79

[Jouni Tervalampi]

Hej Lars!
 
Det är just den boken jag söker. På Hiski-databas fann jag min farfarsfars kusin avrättad.
http://www.onego.ru/win/pages/spiski Det kan även ha skett med min farfarsfar. De deltog i det karelska upproret 1921-22 i Ryska Karelen. Min släkt kommer från byn Majavalahti (Nikolskaj guba) på östra av sjön Pääjärvi i Fjärrkarelen.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

[Ulla Svensson]

Hej,
Jag söker min mormors anor,
Född Olga Maria Andersson. Hon var gift två gånger först hette hon Stenbacka, blev änka och gifte sig andra gången med Viktor Jonsson.
Hon var född 1875-02-03 i (tror vi)Systerbäck i dåvarande Finska Karelen, död 1941-03-21 i Stockholm. Flyttade som Olga Maria Stenbacka Till S:t Petersburg, Ryssland c:a 1895. Hon fick ett barn i första äktenskapet,Emil Stenbacka och fem barn i andra äktenskapet:
Olga f 1901 i S:t Petersburg d 1972-04-14 i Moskva
Agnes f 1905 i S:t Petersburg d 1993 i Stockholm
Adolf f 1904 iS:t Petersburg d 1952 i Stockholm
Elsa f 1912 i S:t Petersburg d 2003 i Stockholm
Ester f 1914 i S:t Petersburg d 2001 i Stockholm.
Mycket tacksam för alla svar.
M.V.H.
Ulla Svensson

[thomas]

Olga Maria ANDERSSON, f. 22.1.1875 i Systerbäck, d. 21.3.1941 i Stockholm
 
Gift 6.10.1895 i St. Petersburg med Carl Johan Teodor STENBACKA, f. 3.2.1871 i St. Petersburg, d. 14.11.1896 i St. Petersburg. Son till
Isak Andersson STENBACKA (f. 16.2.1840 på Stenbacka i Munsala, d. 25.5.1904 i St. Petersburg)och Sofia Charlotta Gustavsdaughter KLUBB (f. 3.7.1839 i Pedersöre, d. 23.9.1866 i St. Peterburg)
 
Olga Maria och carl Johan fick en son:
 
Emil Waldemar STENBACKA, f. 4.7.1896 i St. Petersburg, d. 8.8.1957 i Helsingfors.
Han var gift två gånger men det har ni säkert alla uppgifter om.
 
Skall kolla om jag hittar Olga Marias anor i Karelen.
 
mvh
Thomas Pörtfors

[thomas]

Såg att Isac Andersson Stenbacka
var gift två gånger och att Carl Johan föddes naturligtvis i det andra giftet!!
 
Rätt mor:
Selma Emilia BERG, f. 31.7.1838 i Kristinestad, d. 14.11.1914 i St. Petersburg.

[thomas]

Jag har en del material från det tvångsavträdda Karelen, men endast från enstaka Ortodox församling.
 
Till vilken församling Systerbäck (Siestarjoki / Rajajoki) har hört vet jag ej exakt. Söker man
på Systerbäck i Hiski-databasen får man Kivinebb och Nykyrka församlingar(grannorterna). Söker man på födda 1875 i dessa församlingar får man inga direkta träffar. Systerbäck har ju alltid varit en gränsort, så jag kan tänka mig att Olga Maria likväl kan ha hört till en församling på den östra sidan. Hon är född under den tiden då den Finsk-Ryska provinsen blomstrade, man hade byggt järnväg till St. Petersburg och området blev känt som ett semesterparadis.
 
Ni kan försöka kontakta St. Michel Landarkiv
http://www.narc.fi/ma/mma/mmapsivu.htm
Här finns alla bevarade historieböcker från det tvångsavträdda Karelen.
 
Länkar:
http://www.terijoki.info/index.htm
http://personal.inet.fi/palvelu/karjala-tk/index3.htm
 
Glad Påsk

[thomas]

Här ännu en länk till en karta från 1898, där man ser att Systerbäck i själva verket är på den ryska sidan.  
 
http://www.histdoc.net/uscha/c6.jpg