Äldre inlägg (arkiv) till 2004-03-21

[Gunnar Åström]

Hej Pirkko. Jag skall följa ditt råd. Beträffande Jaakko Sihvonen och hans anor har jag snabbt kommit ned slutet av 1600-talet.Anja Kukkonen har skrivit en bok om Bertill Mäkepään jälkeläisiä Sortavalan seudilta . Där har jag genom Sihvosen-männens gifte med kvinnor från familjen Mustonen fått en mängd inf. ända till 1690 -talet. Tyvärr stämmer inta alltid Anja Kukkonens datum - angivelser för några personer med födelsen med genalogia fi/hiskis
Jag får väl fråga Anja varifrån hon fått datumen från. Hälsningar Gunnar

[Pirkko Lencker-Mattsson]

Hej Gunnar!
En av de vanligaste orsakerna till felaktiga födelsedata i många äldre släktutredningar är att man använt födelsetider som står i husförhörslängder eller i barnböcker i stället för dopböcker. Dessa uppgifter var mycket ofta felaktiga.
Hälsningar
Pirkko

[Jesper Ekbäck]

Bästa Kirsti!
 
JAg är så tacksam för dina svar på mina frågor, och ni kan ej ana hur glad och lycklig hon blev utav svaren för hennes forna hemby ligger henne mycket varmt om hjärtat. Hon undrar verkligen vad ni är för en sorts människa som bryr sig så om andra...
 
Mvh. Jesper

[Gunnar Åström]

Hej Pirkko ! Jag har lyckats få ordning på tidigare nämnda felaktigheter betr. fördelsetider.
Betr. kvinnan Aleksandra som jag nämnt tidigare, tillhör hon Grekiskt -Ryska tron. Finns dopböcker tillgängliga på data för denna tro eller är det Riksarkivet som har uppgifter. ?
Hälsn. Gunnar

[Pirkko Lencker-Mattsson]

Hej Gunnar!
När man går in på Hiski, Inmatningar, nr 27 Ortodoxa församlingar som upphört får man inte fram något. Tydligen är de inte ännu tillgängliga på nätet. Så det blir nog Riksarkivet som gäller. Jaakkima verkar inte ha haft någon ortodox församling men däremot Sordavala.
Hälsningar
Pirkko

[Lotta Karlsson]

Hej!
Jag är inte så väl bevandrad i historien, men min man har släktingar som kommer från norra Karelen.
Den sista som vi har fått fram uppgifter på heter Henric Hiljain, född 1777 och bodde i Vuokko by i Juuka socken. Hans barn hette sedan Hiljanen i efternamn. Finns det någon förklaring på varför efternamnet ändrades just så? En fråga till: födelseåret har vi fått från Joensuu Landsarkiv och det är väl svårt att gå vidare utan exakta data? Vi har hört att ev. kommer efternamnet från en soldat på den ryska sidan, men hur gör man för att söka på efternamn i de ryska arkiven?
 
 
(Se även under Finland: Landskap: Karelen) /Anbytarvärden

[Sari Wilhelmsson]

Hej Lotta!
Själv har jag också problem med en finne född ca 1746 någonstanns, i Finland eller Ryssland troligtvis, har inte hittat var och när han föddes.  Men jag har förstått att släktforska i Ryssland inte är det lättaste i alla fall om man inte kan ryska. Men det kan ju vara så att Henric var född på den nuvarande ryska sidan som en gång var finskt, och då kan ju uppgifter finnas i Finland t.o.m. i HisKi databasen. Om du inte sökt där så prova.
En bra förklaring på namnändelsen -nen finns under Finska Genealogiska föreningen på adress www.genealogia.fi/index.htm. I spalten på vänster sida finns något som heter Personnamn (klicka på den)och därunder har en Paikkala, Sirkka skrivit en intressant artikel Från olika namnsystem till ett enhetligt släktnamnsystem. Den är värd att läsa. Lycka till.
 
Med vänliga hälsningar Sari född Naumanen

[Lotta Karlsson]

Tack Sari för dina tips!
Jag har sökt i HisKi men inte hittat Henrics födelseplats. Förklaringen på namnändelsen var mycket intressant!
 
Jag skulle vilja veta när Karelen blev ryskt och hur länge det tillhörde Ryssland? Jag har letat efter rätt årtal men ej hittat det. Eftersom släkten kommer från Nurmes och Joensuu är det ju kul att få reda på exakt tidpunkt.

[Sari Wilhelmsson]

Hej Lotta!
År 1721 avstod Sverige en del av Östra Karelen; Finland till Ryssarna. Sedan hittade jag en karta på sidan www.genealogia.fi:10000/miniproject/mini1r.htm
Nr 21. Avträdda områdets församlingar som upphört. Det borde ju vara dom gränser som ändrades 1721, och som Sverige gav till Ryssarna.
 

 
Mvh Sari

[Sari Wilhelmsson]

Hej igen!
 

 
Finland blev självständigt 1917/18. Så det är lite bökigt med Finlands historia, än har det hört till Sverige än har det hört till Ryssland, årtal hit och dit. Skulle vara kul om man kunde hitta en karta med gränsdragningar och årtal.
 
Mvh Sari

[Lotta Karlsson]

Stort tack för hjälpen, Sari!
Mvh Lotta

[Sari Wilhelmsson]

Hej igen Lotta!
Om du vill fördjupa dig hur Finlands gränser sett ut genom åren, så har jag nu hittat en länk. Gå in på www.genealogia.fi och gå till Sök webbplatsen sök där på kartor-Kartor över Finland-Kartor över Finland, där finns mängder med kartor om hur gränsdragningarna sett ut.
Ännu en gång lycka till!
Mvh Sari

[Ragnhild Lien]

Hei alle dere som diskuterer Karelen. Har selv brukt tid på dette. Karelen på 1600-tallet strakk seg til ?sterbotten under svensk herred?mme.  
Sjekk linken http://www.pp.clinet.fi/~pkr01/historia/ruhs_4.html
 
Fant denne beskrivelsen der:  
 
Svenska Karelen.  
På Finska Karjala eller Karjalanmaa (förmodeligen af ordet Karja, boskapshjord), gränsar i vester till Savolax, i norr till Österbotten, och i öster och söder till Gamla Finland. Provinsens längd från söder till norr utgör 22, bredden från öster till vester 15 mil, och areala innehållet 244 qvadratmil. Vattnena höra till Saimens vattensystem. Landet består af långa, med tall och ljung beväxta sandhedar, hvilka omvexla med berg, sjöar och skogar. De Karelska bergen äro högre än de Savolaxiska, sträcka sig mer i längden och aftaga småningom; de äro ända till spetsen betäcka med svartmylla, åtminstone på södra sidan, och derföre ända till öfversta klinten beväxta dels med säd, dels med herrlig löfskog och gräs. Spår till bergmalm skola, tvertemot E.  R i n m a n s förmodan*), vara upptäckte. Sjö- och myrmalmer finnas i öfverflöd. Äfvenså är det ej brist på rika koppar anledningar. I södra delen finnes ymnig tillgång på täljsten, hvilken landtfolket begagnar till att mura sina ugnar. Karelen frambringar råg, korn, hafra, bohvete och rofvor; ärter trifvas icke synnerligen; potates odlingen har mycket kringspridt sig; tobak, något lin och hampa odlas äfven. Karelaren sköter sina hästar med stor sorgfällighet. I allmänhet bakar man i Savolax och Karelen dagligen mjukt och färskt bröd. Smör hör till landets förnämsta export-varor, och afsättes i Rysslands, framför allt i Petersburg. Jagten är temligen indrägtig. Med Ryssland drifva Karelarne stor handel. På penningar och penningeförtjenst är stark brist. Öfverhufvud äro invånarne ganska välmående, hvartill ibland annat bidrager en tilltagande kärrodling. Ett stort antal sågar finnas anlagde härstädes, men isynnerhet i Savolax. Tillverkandet af bräder och bjelkar har blifvit en vigtig näringsgren, Karelarne äro berömda för sin trohet, sin redlighet och sitt mod. I hela Svenska Karelen finnes ingen stad.  
 
 
--------------------------------------------------------------------------------
*) Se: B e r ä t t e l s e  o m  e n  u t i  S a v o l a x  o c h  K a r e l e n  1 7 9 2   v e r k s t ä l d  f ö r r ä t t n i n g.  
Stockh. 1794. 8:o.
 
1. K a r e l e n s  Ö f r e  H ä r a d.  
 
1). H e r a j o k i,  i Pielisjärwi socken, ett nyligen anlagdt kopparverk (se Del. 2, s. 35). Pielis församling har dessutom ett blästerverk för sjömalm.  
 
2). K a a v i  socken. Härstädes finnas tvenne sådana blästerverk.  
 
3). L i b e l i t s, påFinska Liperi, hvarest i Januari månad hålles en stor marknad. I Taipale by är en Grekisk kyrka.  
 
2. K a r e l e n s  N e d r e  H ä r a d.  
 
4.). I l o m a n t s;  invånarne i denna socken äro goda skyttar, och sälja mycket fjäderfä. Härstädes finnes en Grekisk kyrka.  
 
5). T o h m a j ä r v i.  Invånarne inom vissa byar af denna socken och  K i d e s,  samt nästgränsande orter i Gamla Finland, besväras af en svulst eller växt i halsen, hvilken tilltager med en plågande värk, och ofta tillskyndar döden. Dess uppkomst torde böra sökas i vattnet.  
 
(Till häradet hör  S u o j ä r v i  socken, m. m. i Wiborgs län).  
 
mvh
Ragnhild

[Lotta Karlsson]

Hej! Jag tänkte göra en efterlysning på följande person:
Marjetta Timonen(?), född 18.5 1870 i Nurmes.
Död 27.10 1914. Hon gifte sig 25.9 1910 med Juho Suhosen. Jag hittar ej FÖDDA i Nurmes 1870, i Hiski.
Marjetta fick också en dotter innan hon gifte sig:
Kaisa Maria, född 29.5 1898 i Nurmes. Död 6.6 1977. Hon gifte sig 17.12 1916 med Olli Eino Kokkosen, född 9.7 1891 i Nurmes. Död 16.6 1952.
 
1. Hur gör jag för att finna Marjettas föräldrar?
2. Hur finner jag Kaisa Marias riktiga pappa?
 
Med vänlig hälsning  
Lotta

[Lotta Karlsson]

Hej!
Christina Vallius, f.1800 och död 19.12 1868.
Hon var gift med bonden Anders Kockoin (Kockonen, Kokkonen), född 1786 och död 6.3 1843, bodde i Pielisjärvi socken, i Vieki by.
De hade sonen Johan, f. 13.2 1830.
Känner någon igen namnet Vallius?
 
Hälsningar Lotta

[Kirsti Ervola]

Hej Lotta,
Du kan ta kontakt med forskare av den östfinska Wallius-släkten: se Släktforskarförteckningen, www.genealogia.fi.
 
Mvh KE

[Lotta Karlsson]

Tack, Kirsti!
Jag har tagit kontakt med forskarna och hoppas att det kan ge något.
 
Mvh Lotta

[Lotta Karlsson]

Här kommer en ny fråga om Karelen:
Pielisjärvi socken: är Vieki och Ylivieki samma ställe? Jag har hittat Vieki på kartan men inte Ylivieki. Kaske Vieki är en förkortning på det andra?
 
Hälsningar Lotta

[Kirsti Ervola]

Vieki ligger vid Vieki-ån; på en modern karta finns adressen Ylä-vieki på en hojdsluttning ca. 3 km NO från själva Vieki. Det har kanske varit ett bydels- eller gårdsnamn. F.ö. heter socknen inte mera Pielisjärvi, utan Lieksa stad. . .
 
Mvh KE

[Kirsti Ervola]

Och här kommer kartan (förhoppningsvis).

[Lotta Karlsson]

Tack, Kirsti för kartan!
Den är till stor hjälp!
 
Hälsningar Lotta

[Marita Aurén Jusslin]

Hej!
 
Jag forskar på min finske svärfars sida. Hans  
farfar var från Vuokkiniemi, Karelen. Det är numera på den  
ryska sidan. Min fråga är; hur länge har platsen varit  
på rysk sida?  
Finns det någon möjlighet att forska på hans anor där via nätet?
 
Tacksam för all hjälp jag kan få.
Mvh // Marita

[Harri Blomberg]

Hej Marita! Vuokkiniemi är ett samhälle beläget i ryska Karelen (om vi nu talar om detsamma?) några tiotal kilometer från gränsen till Finland i höjd med Suomussalmi ungefär. Området har aldrig tillhört Finland, även om man försökte införliva Östkarelen både efter första världskriget och under andra världskriget. På ryska heter orten Voknavolotskaja, och karelarna där finns alltid i finländarnas hågkomst när man pratar om nationaleposet Kalevala. Zacharias Topelius angav särskilt Vuokkiniemi i ryska Karelen som de gamla runornas egentliga hemort, och denna anvisning blev vägledande för Lönnrot, som sedermera i de av Topelius som runofyndorter påpekade trakterna fann det huvudsakliga materialet till Kalevala. Jag skickar dig texten ”Några praktiska råd för släktforskning i det nutida Ryssland” till din e-postadress som Ludmila Werkström har skrivit och som finns publicerad på denna hemsida. Kanske den kan ge några tips. Ryska Karelens sockenböcker finns inte med i Genealogiska Samfundet i Finlands Historieböcker (http://www.genealogia.fi).
 
Mvh
Harri Blomberg

[Harri Blomberg]

Marita, det finns en förening som heter Vuokkiniemi-seura (http://www.vuokkiniemi.net/), via dem kan det vara möjligt att få ytterligare information hur man kan gå till väga för att forska om vuokkiniemi-bornas förfäder.
 
Harri

[Harri Blomberg]

Marita... och där fanns följande info att få angående släktforskning... kyrkböcker från denna region finns bevarade alltsedan 1770-talet, så i teorin är det möjligt att gå så långt tillbaka i tiden. Jag vet inte exakt vart Vuokkiniemi tillhörde, men en del församlingars kyrkoböcker från åren 1779-1905 hittas på mikrofilm (filmerna KAR 1-30) i Joensuu landskapsarkiv och i Kansallisarkisto i Helsingfors, men texterna är skrivna på kyrilska (rätt stavat? ska vara den ryska stilen). Filmerna kan lånas inom Finland.  
 
Karjalan Tasavallan kansallisarkisto (Karelska republikens nationalarkiv) (e-post: narchive@karelia.ru) hjälper med släktforskning, fast det kostar pengar... dock fanns på Vuokkiniemi-hemsidan, massor av information om olika släkter och deras ursprung, fanns även kontaktpersoner att skriva till, kanske bäst att börja där, din svärfars släkt kanske redan är utredd?
 
Harri

[Marita Aurén Jusslin]

Hej Harri!!
 
Tack så hemskt mycket för hjälpen!!
Jag har skrivit ut artikeln av
Ludmila Werkström, det får bli kvällens
kuddläsning. Spännande!
Jag har skickat ett mail till
Vuokkiniemi-seura, ser med
hållna tummar fram emot ett svar därifrån.
 
Återigen, tack!
Mvh // Marita

[Marita Aurén Jusslin]

Hej igen Harri...
 
Jag har via ett mail fått veta att
Vuokkiniemi tillhör de ortodoxa  
församlingarna i Kem rajon.
Säger det dej något?
 
Efter att ha kikat runt på  
Vuokkiniemis hemsida så ser jag
mej nödd att ta en snabbkurs i finska..
Vojne, vojne... )
 
Men jag är väldigt tacksam för  
all hjälp jag fått.
 
Kiitos (rätt?)
Mvh // Marita

[Harri Blomberg]

Jo då Marita, det var rätt... Kem rajon... innebär väl att det är det kyrkliga distriktet Kemi, vars kyrkoböcker finns på mikrofilm i Hfrs och Joensuu. Om du nämner namnet på din svärfaders släkt, kan jag titta på ovanstående hemsida och se om jag kan hitta något intressant. Annars lycka till med släktforskningen på den sidan, min ene morbror gifte sig också med en från denna nejd i ryska Karelen, fast bröllopet skedde i Norrköping, dit hustrun och dennes mor hade kommit efter andra världskriget. Ditt område brukar kallas för Vienan Karjala på finska.
 
Mvh
Harri

[Harri Blomberg]

Ps. Nästan alla ryska karelare är karelsk (ryss/grekisk)-ortodoxa, det vill säga inga protestanter utan av den östromerska inriktningen, såsom alla ryssar, serber, greker och så vidare. Ds.

[Marita Aurén Jusslin]

Harri..
 
Jag känner igen Viena från en sida
( www.juminkeko.fi/viena/en/vuokkiniemi.html )
om Vuokkiniemi som jag kikade på för ett tag sen.
Om jag förstod det rätt så var det väl i V. som Kalevalan uppstod?
 
Min svärfars farfar hette Kiril Staffejeff Lipkin, det vore väldigt snällt av dej
att se efter om det finns något om hans familj.
 
Mvh // Marita