ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Kides / Kitee  (läst 3434 gånger)

2003-12-14, 23:11
läst 3434 gånger

Utloggad Lotta Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 607
  • Senast inloggad: 2022-04-15, 20:36
    • Visa profil
Hej! Jag försöker förstå vad som finns i artikeln Kiteen seurakunnan historia  
www.evl.fi/srk/kitee/tietoja/historia.htm
I det 4:e stycket får jag det till att Nikolai Magni år 1630, i Viborg, utsåg Yrjö Pietarinpoika Wallius till att bli luthers kyrkoherde i Kitee. Om det stämmer, vem var denne Nikolai Magni? Hoppas att någon vill se om jag har förstått det rätt.
 
Med vänliga hälsningar Lotta

2003-12-15, 06:35
Svar #1

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
Ett omfattande arbete/arbetsfält väntade på Kiites förste lutherske präst (området blev svenskt i samband med freden i Stolbova 1617 och var egentligen karelskortodoxa marker) Göran Petersson (Jören Petri) Wallius, som ankom byn Suurlahti år 1630, vilken Viborgs domprost Nikolai Magni (Niklas Magnusson) samma år (1630) hade bestämt skulle bli Kiites och Liperis församlingars själaherde, och som den 15 februari 1631 mer officiellt blev tillsatt i ämbetet såsom Kiites kyrkoherde.

2003-12-15, 06:44
Svar #2

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
... hmm... Kitee heter orten visst på finska, Kides på svenska, så mitt Kiites bör vara Kitees eller Kides... nåja det är morgon och jag har ännu inte hunnit dricka kaffe... nog dags...

2003-12-15, 09:33
Svar #3

Utloggad Lotta Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 607
  • Senast inloggad: 2022-04-15, 20:36
    • Visa profil
Hej Harri! Ett stort TACK för din hjälp!
Göran Petersson kan väl knappast vara något annat än en helt svensk person? Vi har länge undrat var han kom ifrån, men om man skulle kunna finna inflyttningslängd från 1630 för Suurlahti, kanske man skulle kunna få fram något mer...
 
Med vänliga hälsningar Lotta

2003-12-15, 11:03
Svar #4

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
Hej Lotta, i somras hade vi en diskussion om samme person, Kides och hur man kan gå vidare. Diskussionen hette Språk/härkomst Finland under 1600 - 1700 och du kommer direkt dit ifall du kopierar nedanstående och lägger den på din adressök:
 
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/1063/42703.html?1059575431
 
(Försökte direktlänka, men klarade inte av tekniken.)
 
Med vänliga hälsningar
Harri Blomberg

2003-12-15, 11:51
Svar #5

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
Lotta... Göran Petersson, född cirka 1610, hade nog fått sin kyrkliga utbildning på latin/svenska och använde med stor säkerhet svenska språket i kontakt med myndigheter och sin familj, men han måste ha kunnat finska för annars hade han nog det svårt i de helfinska/helkarelska områdena i Kides. En stor del av de ortodoxa karelarna flydde när svenskarna expanderade österut. Nära Moskva finns ett hundratal byar (antalet är jag osäker på) som ingår i det så kallade Tverkarelen, dit kom dessa flyktingar (minns att den svensklutherska kyrkan var oerhört nitisk under 1600, då häxbålen brann i hundratal) och än idag talas karelska i dessa byar och ortodoxa seder hålles i bruk. Jag vet inte om Kides var folktomt när Göran Petersson kom dit och savolaksare och lutherska svenskkarelare flyttade in eller om han lyckades omvända delar av befolkningen, som valde att inte fly, i området?
 
Med vänliga hälsningar
Harri Blomberg

2003-12-15, 13:50
Svar #6

Utloggad Lotta Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 607
  • Senast inloggad: 2022-04-15, 20:36
    • Visa profil
Tack Harri!  
Det var maken som skickat inlägget som du hänvisade till, jag borde ha tänkt på det när jag nu återigen försökte komma någon vart med hans ursprung. Vi misslyckades med att få tag på herdaminnena då. Jag har gjort ett nytt försök idag så får vi se.
 
Mvh Lotta

2003-12-15, 23:07
Svar #7

Utloggad Lotta Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 607
  • Senast inloggad: 2022-04-15, 20:36
    • Visa profil
Tack Harri! Du är fantastiskt hjälpsam! Vi håller tummarna för att det kan finnas någon mer information om denne intressante man!
 
Med vänliga hälsningar Lotta

2003-12-17, 13:27
Svar #8

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
Lund: 2003-12-17.   Terve Lotta!
 
I Strandbergs verk om Åbo stift fanns inget att hämta och verket som handlar om Viborgs stift fanns att tillgå på lagret, jag beställde det igår, men då jag skulle hämta det idag efter klockan tolv, så meddelade UB:s personal att verket inte hade kommit och jag kunde återkomma imorgon, men det går inte för om en halvtimme åker jag till Göteborg, så tyvärr... nära, men riktigt fram nådde jag inte denna gång. Det får bli en annan gång... gissa om jag blev sur, men sådant är livet... bara bita i det sura äpplet och låtsas att det ej smakar bittert.
 
Mvh
Harri Blomberg

2003-12-19, 15:07
Svar #9

Utloggad Lotta Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 607
  • Senast inloggad: 2022-04-15, 20:36
    • Visa profil
Hej Harri! Det var väldigt snällt av dig att hjälpa till! Nu vet vi ju i alla fall att det inte finns något om honom i Strandbergs verk! Jag har hört efter på stadsbiblioteket och de skulle eventuellt kunna få fram boken om Viborgs stift. Hoppas att de hör av sig innan jul.
 
Mvh Lotta

2003-12-19, 16:30
Svar #10

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
Terve Lotta! Den består av två delar, bra att veta:
 
1) författare:  Akiander, Matthias  
titel:  Herdaminne för fordna Wiborgs och nuvarande Borgå stift. Del 1.  
ort/förlag:  Helsingfors  
utgivningsår: 1868  
omfång:  479 sidor.  
Ingår i en serie som heter:  Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk. H 13.
 
2) författare:  Akiander, Matthias  
titel: Herdaminne för fordna Wiborgs och nuvarande Borgå stift. Del 2.  
ort/förlag: Helsingfors  
utgivningsår: 1869  
omfång: 534 sidor.  
serie:  Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk. H.14.
 
Lycka till med anskaffandet, annars får jag försöka nästa gång jag åker till Lund. Jag tror inte att den finns att tillgå i Göteborg, men hittar jag Viborgs herdaminne så meddelar jag detta.
 
Ha en fin jul...
 
önskar
Harri Blomberg

2003-12-28, 17:40
Svar #11

Utloggad Lotta Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 607
  • Senast inloggad: 2022-04-15, 20:36
    • Visa profil
Hej Harri!
 
Nu har jag varit på biblioteket och tittat igenom Matthias Akianders verk!
det fanns inte så mycket mer än uppgifter om tiden då de varit verksamma. Inget om varifrån de kom eller fått sin utbildning.
 
Laurentius Laurentii Hallitius omnämnes som Lars, svenskt så det förslår tycker jag, men inget om varifrån han kom. Om hans dotter står det: Klara Larsdotter Bergman, så en tanke som kom upp var att Lars först hette Bergman innan han blev präst. En av Klaras och Georg Wallius söner: Georg, stod det possessionat efter. Har du någon aning om vad det betyder?
 
Ett Gott Nytt År,
önskar Lotta

2003-12-29, 15:36
Svar #12

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
Morjens Lotta... på den finska hemsidan http://www.kolumbus.fi/pertti.k.mustonen/sukutaul.htm#Taulu%200  hittar jag någon avlägsen släkting till dig som lägger upp namnen så här, och som du ser förekommer Hallitius och Bergman vid sidan av varandra, kanske han hette Bergman före ankomst till student- alternativ prästståndet. Det var vanligt att studenter tog sig ett latinskt namn på grund av tradition, antingen efter födelseanknytning som gård, by, stad eller landskap eller som släkten Livins förste anfader... Enligt tidens sed biträdde rektor med uppfinnandet av ett sådant. Efter åtskilliga rådplägningar tillsporde han gossen, vilka föremål han - Måns Jonsson - sett under sin uppresa. Han nämnde bl a, en skogsduva. Livia, inföll rektor och bildade därav namnet Livius... senare Livin/Livijn. Nu till antavlan, se slutet:
 
2. Lars Mustonen, född. 1791.
 
Bodde i Hattusaari. Tavla 2   (från tavla 1)
 
II  Juho (Johan) Mikaelsson Mustonen, husbonde i Hattusaari, f. 2.6. 1762 Hattusaari, d. 3.5. 1818 Pielisjärvi.
 
Hustru: gifta 3.4. 1781 Maria Vallius, f. 18.6. 1760 Pielisjärvi, d. 18.9. 1828 Pielisjärvi
 
Fadern var Lieksa kyrkas kyrkvaktmästare. Föräldrar:  (f) Henrik  Vallius f. 1719 Pielisjärvi d. 3.12.1787 Pielisjärvi, Lieksa. (ff) Georgius (Yrjö) Pet(t)ersson Vallius f. 1665 Kitee, Suorlahti (Prästgården) d. 1722 Pielisjärvi. (fff) Peter Vallius f. 1600 Kitee d. 1690 i Sordavala. (ffff) Georgius Petersson Vallius f. 1610  d. 1672 . (fm) Klara Larsdotter Bergman (Hallitius) f. 1675 Pielisjärvi d. 25.6.1755 Pielisjärvi. (fmf) Laurentius (Lauri/Lars) Larsson Hallitius, Bergman. (m) Elin  Kähkönen f. 13.4.1729 Pielisjärvi, Pankajärvi d. 25.1.1818 Pielisjärvi, Lieksa. (mf) Simon  Kähköin f. 1696  d. 21.3.1781 Pielisjärvi, Pankajärvi. (mm) Maria (Margareta)  Terwo f. 1701  d. 6.2.1780 Pielisjärvi, Pankajärvi.
 
Med vänliga hälsningar
Harri Blomberg

2003-12-29, 15:38
Svar #13

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
... glömde säga att ursprungsversionen är på finska, även i namnformer...

2003-12-29, 16:36
Svar #14

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
I artikeln Kiteen seurakunnan papisto ennen isoavihaa. (Prästerskapet i Kitee före Stora ofreden) av A. R. Cederberg, som finns i Genos 15(1944), sidorna 127-136, betonar författaren starkt behovet av reviderade herdaminnen för Finlands kyrka, och uppsätter nya prästlängder för Kitee (Kides) församling för tiden före stora ofreden. Han är i tillfälle att i avsevärd utsträckning fullständiga Akianders uppgifter och företaga även vissa korrigeringar i den sistnämndes Herdaminne. Om Wallius står det, fritt översatt från finskan:  
 
I. Georgius Petri Wallius.  
 
W., vars födelsetid och -plats, samt föräldrar, är okända, har kommit till Kite redan år 1630 och officiellt beträtt kyrkoherdeposten i februari 1631. Han synes ha haft befattningen fram till år 1672.  
 
W., omnämns i sakböckerna ävensom med namnen her (herr) Jören eller Jören Petri, har troligen först bott i Suorlahti, Kitee Kiteen och sedan på näset Skytänniemi, varifrån han under Karl den tiondens krigs tid har flyttat tillbaka till Suorlahti på grund av vid nödtillfälle lättare kunna fly över vatten till Savolax (från fienden).  
 
Georgius Petri hade åtminstone dessa barn:  
 
a) Peter Göransson  (Petrus Jöransson), vilken år 1683 hade fru och fyra barn.  
 
b) Henrik Göransson (Henrik Jöransson).  
 
c) Malin Göransdotter (Malin Jöransdotter), vilken gifte sig med Kitees kaplan, senare faderns efterträdare Michael Aeschilli Hyfvitius.  
 
d) Göran Göransson (Jöran Jöransson), vilken omnämns som Sortavalas borgare år 1686.  
 
Ut ur vilken släkt kom en annan Georgius Wallius, ej att sammanblanda med ovannämnda Georgius Petri Wallius, som i Akianders herdaminne omnämns som den tredje kyrkoherden i Kitee? Han omnämns i alla fall som student i Åbo år 1687 och efterkommande år omnämns som Braheas elementarskolas lärare, och varit Kitees kyrkoherde, finns ingen kunskap om. Georgius Wallius är Pielisjärvis kaplan år 1702 och blir densammes kyrkoherde efter Peter Härkäpaeus år 1719 (Akiander omnämner honom inte som Pielisjärvis kyrkoherde). Den sistnämnde är den i Pielisjärvi, Juuassa (?), Nurmes, Liperi, Kontiolahti ja Ilomants levande Wallius-släktens förfader [2].  
 
I Akianders herdaminne hade Georgius Wallius efterföljt kyrkoherden Aeschillus, men denne hette Georgius Neiglick. Troligtvis har det inte funnits i Kitee någon Georgius Wallius, utan han har blandats in på grund av någon förväxling.
 
[2]   A. R. Saarenseppä, Pohjois-Karjalan vierasnimiset suvut, Helsinki 1910; Albin Simolin, Wiborgs stifts historia, Helsingfors 1909; A.R. Cederberg, Vanhaa ja uutta, Helsinki 1916; A.R. Saarenseppä, Brahean alkeiskoulu (Kasv. op. Yhd. Aikak. 1911).
 
Se vidare:
http://www.genealogia.fi/indexr.htm (sökord Wallius)

2003-12-29, 19:31
Svar #15

Utloggad Lotta Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 607
  • Senast inloggad: 2022-04-15, 20:36
    • Visa profil
Hej Harri!
Jag tackar dig allra ödmjukast för din mycket uppskattade information och hjälp! Bitarna börjar att falla på plats! Man lär sig nya saker hela tiden!
 
Ett stort tack från Lotta

2003-12-29, 19:44
Svar #16

Utloggad Lotta Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 607
  • Senast inloggad: 2022-04-15, 20:36
    • Visa profil
Harri, jag sökte på Skytänniemi, men kan inte hitta det på någon karta. Vet du om det heter något annat i dag? Det skulle vara intressant att veta var det ligger. Jag undrar också vad Suorlahti är till Kitee?
 
Vänligen Lotta

2003-12-29, 22:24
Svar #17

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
Lite mer info om de kaotiska åren på 1600-talet
 
1595 - 1610
De svenska trupperna lämnade Norra Karelen 1597, och därefter började bosättningen leva upp igen efter 25 års krig. I Kitee bredde sig bosättningen, vars resultat resulterade i minst fem nya byar. Kitees pogosta (kyrko/skatteområde/-distrikt) grundades (före dess hade man till största delen av området varit en del av Sordavalas pogosta och var därmed också en del av Novgorods ärkestift, fast man räknades som ett eget skatteområde-volosti) och dit tillhörde även Rääkkylä. I Pogostan fanns cirka 100 gårdar och omkring 800-900 invånare innan det nya kriget påbörjades.
 
1610 - 1617
När det nya kriget påbörjades 1610 hamnade Kitee ganska snart i svenskarnas händer, som man bevakade noggrannt så att de ortodoxa karelarna eller ryssarna inte kunde ta del av dess frukter. Av denna orsak ödelades ej denna socken (pogosta) som övriga landskapet.
Svenskarna började direkt att beskatta området och de var hårdare/mer än under den ryska tiden, med det övriga som kriget bar med sig.
I freden i Stolbova 1617 Kitee införlivades i det svenska stormaktsväldet och en lutheransk rättrogenhet började förfölja de ortodoxa karelarna.
 
1618 - 1690
På grund av den påtvingande lutheranismen valde många ortodoxa att flytta till Ryssland. Till de bortflyttandes gårdar kom savolaxare, varav den största delen kom från Sääminki. År 1630 bildades för de lutherska en församling, vars förste själasörjare hette Jören Petri.
1651 var gårdarnas antal 305, varav 235 var ortodoxa och 70 lutheranska. Byarnas antal var över 20 (Kitee var landskapets gårds- och folkrikaste socken).
1656 började ryssarna  ett så kallat ruptuuri (guerilla-)-krig, där även Kitees ortodoxa blandade sig i på ryssarnas sida (jämför snapphanar i Skåne). Ortsbor och ryssarna var trötta på Sveriges kyrko- och skattepolitik. Till början drabbades lutheranerna hårt (kan förstå prästen som ville bo nära vattenvägarna till Savolax under denna tid) och den lutherska kyrkan brändes ner, många lutheraner (läs savolaxare) flydde, men sedan vände krigslyckan och ryssarna blev istället tvungna att fly bortom den svenska gränsen och åter igen flydde stora mängder av ortodoxa karelare till Ryssland på grund av rädslan för hämnd. När kriget tog slut fanns i socken inte mer än 24 gårdar (de minskade med 281 gårdar, över 90 %)!
 
Marken var ändå bördig och de närmaste 30 åren växte gårdsantalet till (nästan) de förkrigstida, genom nykolonisering och flyktingars återkomst. År 1684 var gårdsantalet redan uppe i 283. De ortodoxas antal damp ned dramatiskt de här åren: 1683 fanns de bara i 7 gårdar och 1690 i 5 dito (gårdar alltså).
 
Källa:
Översättning av text från Muljulan ja Kiteen seudun historiasta... (http://www.edu.kitee.fi/~muljula/historiikki.doc 2003-12-29)

2003-12-29, 22:36
Svar #18

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se

Lotta! Här har du belägenheten för Suorlahti, är nog husklungorna vid vattnet... flyktvägen till Savolax under de oroliga småintensiva krigsåren som inleddes år 1656.
 
Med vänliga hälsningar
Harri Blomberg

2003-12-29, 23:08
Svar #19

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se

Skytänniemi, på andra sidan sjön av Kitee centrum.

2003-12-30, 21:34
Svar #20

Utloggad Lotta Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 607
  • Senast inloggad: 2022-04-15, 20:36
    • Visa profil
Harri! Vilka fina kartor! Nu vet vi var vi är! Historien är verkligen spännande!
Tack för ditt engagemang!
 
Med vänliga hälsningar Lotta

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna