Äldre inlägg (arkiv) till 2001-01-25

[Nina Olds]

Jag har kommit till en återvändsgränd när det gäller Jost Göransson Kurtzel, f omkr 1575 från Örebro, g 10 aug 1597 på Stockholms Slott med Ebba Lilliehöök af Fårdala, d 23 apr 1606 och begravd i Örebro kyrka. Hans föräldrar var Georg Kursel och Elisabet Yxkull af Felix. Jag har hittat en baltisk adelssläkt Yxkull av Felks --det låter rimligt att det är samma släkt. Är det någon som är mer insatt?

[Torsten Bergmark]

Det är riktigt att Yxkull är en tyskbaltisk släkt. Den finns beskriven i Genealogisches Handbuch der estländischen Rittershaft. Detsamma gäller släkten Kursell. De aktuella personerna finns omnämnda på sidorna 119 och 494. Där anges emellertid att Georg Kursells maka hette Ebba inte Elisabet. Vilket namn som är riktigt vet jag inte.
Uppgifterna i den nämnda boken bör tas med en viss försiktighet eftersom författarna anses inte alltid varit tillräckligt källkritiska.

[Nina Olds]

Tack Torsten!
Jag ska försöka se om den går att uppdaga på något bibliotek här i närheten..Vet du om det går att få tag på den här i USA där jag bor?

[Torsten Bergmark]

Hej Nina!
Jag känner inte till var man får tag på boken i USA men den är ett standardverk som borde finnas på många bibliotek bland annat mormonernas.

[Thomas Sverker]

Var kan man hitta information om de svenska präster som var verksamma i Riga på 1600-talet. Finns det något herdaminne ?

[Jill Raneryd]

Thomas!
Det finns ett ställe du kan skriva till och fråga om det finns dokumentation och i så fall vad/var.
Jag minns inte riktigt var jag hittade sidan förut och har den inte sparad...men jag skickar länken till dig så fort jag hittar den igen!
 
Mvh
Jill

[Torsten Bergmark]

Thomas!
Standardverket om präster i Livland är skrivet av C.E. Napiersky i mitten på 1800-talet och heter: Beiträge zur Geschichte der Kirchen und Prediger in Livland, I-IV.
Torsten Bergmark

[Carolina Hofgren]

Hej! Jag har i min forkning på en adlig gren kommit in på baltisk adel. Har tittat i EÄ men den tar inte upp allt jag skulle vilja veta och jag har hört att den brister lite i tillförlitlighet, stämmer det? Genom en viss Anna Stackelberg (1623-1699) g  m Majoren och Kommendanten i Narva, Kristoffer Kothen d  1662, har jag komit in på namn som von Anrep, von Ungern, von Hastfer, von Zöge, von Berg, Berg von Carmel, Wrangel, von Tiesenhausen, Engedes m.fl. Vet någon om bra litteratur om denna slags forkning och om det finns nånstans i Stockholm där jag bor. Vet inte riktigt hur jag ska gå vidare med detta! Tacksam för all hjälp.
 
M v h!
 Carolina

[Johan Löfstedt]

Nina,
Felks är det tyska namnet på Velise i det estniska landskapet Läänemaa. På platsen fanns förr en Vasallenburg som nu är i ruiner. Herrgården Felks var befolkad åtminstone 1528 men brändes 1560 av ryssarna och byggdes senare upp igen. 1390-1675 var familjen Üxküll i besittning av Felks.
 
Mvh Johan L.

[Bernard von Schulmann]

Entschuldigung aber ich spreche kein Schwedisch, ich wolte nur sagen das ich hab eine email Liste
angefangen fuer genealogie ins Baltikum - hauptsachlich die Deutschen, aber auch viele Swedische
Familien.  
 
die address fuer suscription is  
deu-baltische-l-request@rootsweb.com
mit das Wort 'subscribe' in den Text.  
 
I have started an email istserv for Baltic Genealogu, mainly German, but with many Swedish Families.
Please email the above address to subscribe.  
 
If you have any questions please email me.

[Katy Hedman Brännland]

Har hört att det skulle ha funnits riddarhus på Ösel,i Kurland och i Livland. Om det stämmer, var skulle man i så fall kunna få tag på en förteckning över de familjer som var inskrivna på dessa? Jag forskar i fam von Kraemer, von Treyden, Toll, von Weymarn m.fl.

[Torsten Bergmark]

Hej Katy,
De familjer som har varit inskrivna på riddarhusen på Ösel, i Kurland, Livland och Estland finns beskrivna i verken Genealogisches Handbuch der X Ritterschaft ( Kurland och Livland är tyvär ofullständiga). Dessa böcker finns på stora svenska bibliotek. I Öseldelen vet jag att det finns artiklar om släkterna Kraemer, Treiden och Toll. Krämer finns dessutom behandlad i Gentes Finlandiae minst ett par gånger, jag har inte antecknat vilket nummer.
Torsten Bergmark

[Katy Hedman Brännland]

Hej Torsten! Tack för ditt svar. De nämnda böckerna har under många år varit min favoritlitteratur, men ju mer man vet , desto större blir felen och bristerna i den publicerade litteraturen. Jag är på jagt efter kvinnolinjer vilka varit sorgligt försummade. Halva antalet släktingar är bortglömda. Min frågeställning i dag är: på vilka grunder skrev man in familjer på de baltiska riddarhusen? och när grundades dessa hus? M v h Katy

[Torsten Bergmark]

Hej Katy,
Jag hade inte riktigt förstått din fråga.
Lite grand av estlädska riddarhusets historia finns som du kanske vet i förordet till GHER. Där framgår hur koplicerad utvecklingen varit från den tyska kolonisationen fram till de batiska staternas första självstädighet. Som jag har uppfattat förhållandet så återspeglar uppdelningen i estländskt, öselskt, livländskt och kurländskt riddarhus den administrativa uppdelningen under den första ryska tiden.
Problemet med kvinnolinjerna har vi alla i detta område och denna tid. Det beror på det gamla patriarkaliska system som rådde speciellt då den strikta Mannlehnrecht gällde. Då saknades kvinnlig arvsrätt till godsen och därav följer bristen på omnämnanden i urkunderna av kvinnor.
 
Grunderna för hur personer skrevs in på riddarhusena känner jag inte till. Vi får hoppas att Gustaf kan få fram något. Men jag vet att de gamla adelsfamiljerna strävade efter att stänga ute nya familjer, uppenbarligen för att själva få behålla sina privilegier. Jag undrar om du har tänkt dig använda dessa grunder för att på något sätt få fram mera genealogisk information?
 
Själv har jag intresserat mig för estländska delar av familjen Teiden.
Med vänlig hälsning  
Torsten Bergmark

[Katy Hedman Brännland]

Torsten. Mitt intresse för grunderna till inskrivningen på riddarhusen i Balticum är inte helt kristallklart vetenskapligt, snarare intiutivt. Håller på med en släktkrönika om fam. Cremer-Kraemer. Uppgiften om påstått adelskap redan i Tyskland på 1400-talet, varifrån fam. härstammar, har under åren varit omtvistad i Sverige. Kraemer på Ösel adlades 1691 (sv. adel) På gamla sv. ättartavlor står det å andra sidan ang. fam Treyden: ofrälse.  Jag vet att det är svårt att förklara vad jag menar med få ord, men jag söker ev. stöd för teorin att man skrev in dem som av sin samtid ansågs vara adel, men å andra sidan är alla fam. inte med som fyller det kriteriet.
En konkret fråga: På vilket sätt var Georg Treyden, g. Anna Dorotea v Rosen, släkt med Johan Treyden,Ösel, g. Gertrud Stackelberg?
Söker också uppgifter om fam. Kohl, ingift på Ösel med Burmeister, Toll, Schultz m fl. Jakob Kohl nämnd första gången som död 1570.
Tack och hör av dig! M v h Katy

[Torsten Bergmark]

Hej igen Katy!
 
Nu förstår jag bättre vad du menar.
Av de familjer som du nämner är det bara Treiden som jag är insatt i. Någon dokumenterad förbindelse mellan Estlands-Treiden och Ösel-Treiden känner jag inte till men 1985 skrev förre riddarhusgenealogen i Finland Erich von Ungern-Sternberg till mig att han trodde att Ösel-grenen härstammar från endera av bröderna Reinhold eller Johan Treiden, söner till Reinhold Treiden och Gertrud Tuve.
 
Av dessa grenars godsförläningar, ämbeten, sigill och giftermål fram går att de varit adliga sedan åtminstone ca 1400 resp. 1500. Men det förekommer icke-adliga Treiden. Så t.ex. har jag stött på hantverkare i staden Goldingen med namnet Treiden och kyrkliga funktionärer de Thoreida tillhör inte säkert den adliga släkten.
 
Själv försöker jag finna samband mellan de östliga Treiden på Samm och Sompäh och de övriga Treiden.
 
De ättartavlor du nämner känner jag inte till. Jag är mycket intresserad av att få veta vad det är för tavlor och av att ta del av deras innehåll.
 
Med vänlig hälsning
Torsten Bergmark

[Katy Hedman]

Torsten. Det är på släkttavlor på RH i Sthlm för fam. Cremer, som ingift v Treyden kallas ofrälse. Medan Erich Ungern v Sternberg levde höll han på och redde ut familjeförhållanden ang. v Treyden. Han hade en enorm kunskap om, och intresse för de balttyska släkterna och var oss till stor hjälp.(Jag är en av medförf. till artiklarna om fam. Cremer i Gentes)Strax före sin bortgång berättade han att han var så gott som färdig med v Treyden. Jag har idag varit i kontakt med Herdis Modén på RH i H:fors, hon har lovat att ta reda på om Erichs efterlämnade papper finns på RH, om inte, så finns de hos hans son. Jag väntar svar från henne. Katy.

[Torsten Bergmark]

Hej Katy!
 
Jag beklagar att jag inte uppmäksammmat att du var en av författarna till Krämer-artiklarna. Jag har nu som hastigast tittat igenom dem igen. Det är naturligtvis främst omnämnandet av personer med namnet Treiden som gjorde mig intresserad av dem, men jag är också imponerad av det omfattande material som ni har fått fram  i övrigt.  
 
Jag undrar om du har någon kopia på Cremer-släkttavlorna som omnämner medlemmar av familjen Treiden och som du skulle kunna skicka mig? Jag kan meddela postadress via e-mail.
 
Jag har också nyligen varit i kontakt med finska riddarhuset. Jag försökte få ta del av det kapsel-matrial om familjen Treiden som har omnämnts i Gentes, men man kunde inte återfinna det. Kan det möjligen vara så att Erich von Ungern-Sternberg har haft det på lån för sina undersökningar? Jag har också tänkt efterspana Erichs efterlämnade papper men nu när du har satt igång hoppas jag att du kan meddela mig vad du får för svar. Vid min kontakt med Erich fick jag ta del av en del Treiden-matrial som han tagit fram.
Med vänlig hälsning
Torsten

[Katy Hedman]

Torsten. Jag skall låta höra av mig så fort jag får något besked från H:fors RH. De Krämerska släkttavlorna är från RH i Sthlm och är stora textade saker och visst kan man tänka sig att ta kopior av dem, även om jag inte tror att det ger dig något utöver det, att det står efter Margareta v. Treyedens namn: (ofr.)
Niklas Caspersson Krämer, adl. 1691 von Kraemer, skriver i sin adelsk. anhållan 1688, att två av hans bröder hade hustrur av det Treydenska huset. Hans bror Casper, Major +1688, var gift med Maria Rosenbröjer, hennes föräld. Anton Rosenbröjer och Anna v Treyden (dotter till Georg v T. och Anna Dorotea v Rosen) Niklas en annan bror, Johan, var gift med Margareta v Treyden, på släkttavlan alltså kallad ofrälse. Margareta var dotter till Johan v T. på Jöör på Ösel och Gertrud v Stackelberg och syster till kapt. Otto v Treyden. Nicolai v Essen har inte kunnat placera Margareta på rätt ställe. Niklas anser alltså 1688 att det finns bara ett hus von Treyden. Senare måste man ha tappat kunskapen om förbindelsen mellan Estland och Ösel. Margareta v Treyden är fö den ofrivilliga orsaken till den totala förvirring som rått inom den Krämerska genealogien ända till våra dagar och som jag nu i min släktkrönika om familjen jag håller på med, reder ut definitivt allt trassel. Margareta v Treyden var fö gift 2:o med Johan Svanlood (sv.adl. nr 900) i hans 2:o gifte. Hör av dig ang ev. kopior. Hälsn. Katy

[Torsten Bergmark]

Katy
Tack för informationen om släkttavlorna. Eftersom det varså lite som stod om Treiden har jag inget behov av kopior.  
Niklas Casparssons formulering  det Treydenska huset stämmer med att den öselska grenen använde sig av samma vapen som  den estniska.
Om det är så att Johan Treiden och Gertrud Stackelberg är Margareta Treidens föräldrar så är den ofrälse beteckningen mycket märklig, eftersom allt tyder på att hennes föräldrar, farföräldrar och morföräldrar alla var adliga. ( Är det säkttalan som anger Margareta T.'s föräldrar?) Möjligen skulle man kunna tänka sig att hon förlorat sin frälse ställning genom ett tidigare ofrälse giftemål. Adelssöner kunde bli ofrälse genom övergång till icke adlig verksamhet, men det verkar inte vara fallet med Margaretas närmaste förfäder.
Enligt Erich von Ungern-Sternberg var Jürgen (Georg) T.'s föräldrar Jürgen T. och Maije Lieven. Farfar var Roland T. på Kurnal, son till Reinhold T. och Gertrud Tuve. De sistnämnda är samma personer som jag nämnt i ett tidigare bidrag under denna rubrik.
Torsten

[Katy Hedman]

Hej Torsten! Tack för uppgifterna om generationerna bakom Georg (Jürgen) v Treiden men förbindelsen mellan grenarna är fortfarande oklar. Ev rör det sig om ett brödrapar i något tidigare led. Betr Margareta v Treiden, gift ca 1660 med löjtnant Johan Krämer, så har vi kunnat slå fast hennes identitet genom att hon fick förskottsarv av jord från godset Jöör som införlivades med hennes mans gård Mataküll i samma socken på Ösel. Här kommer vi in på mina funderingar om vilka som betraktades som adel. Denne Johan Krämer blev inte adlad i Sverige men måste väl ha ansetts som adelsman av sin samtid eftersom han kunde få överta en del av Jöör. Släkten själv har alltid gjort anspråk på att vara av adlig börd, förm. tysk sådan, men det har tidvis ifrågasatts i Sverige. Vi har tentakler ute för att ev hitta familjens rötter i Tyskland. Den som lever får se. Katy

[Katy Hedman]

Hej Torsten! Tack för uppgifterna om generationerna bakom Georg (Jürgen) v Treiden men förbindelsen mellan grenarna är fortfarande oklar. Ev rör det sig om ett brödrapar i något tidigare led. Betr Margareta v Treiden, gift ca 1660 med löjtnant Johan Krämer, så har vi kunnat slå fast hennes identitet genom att hon fick förskottsarv av jord från godset Jöör som införlivades med hennes mans gård Mataküll i samma socken på Ösel. Här kommer vi in på mina funderingar om vilka som betraktades som adel. Denne Johan Krämer blev inte adlad i Sverige men måste väl ha ansetts som adelsman av sin samtid eftersom han kunde få överta en del av Jöör. Släkten själv har alltid gjort anspråk på att vara av adlig börd, förm. tysk sådan, men det har tidvis ifrågasatts i Sverige. Vi har tentakler ute för att ev hitta familjens rötter i Tyskland. Den som lever får se. Katy

[Katy Hedman]

Torsten! Jag vet inte vad det berodde på att mitt föregående inlägg kom i dubbel upplaga, det var inte meningen. Jag påstod här ovan att godset Jöör på Ösel ligger i samma socken som Mataküll, men det var fel. Jöör ligger i Valjala sn och Mataküll i Karis sn, de är däremot grannsocknar. Hälsn. Katy

[Torsten Bergmark]

Katy
Jag har svårt att tro att en svensk adelsman skulle kalla en baltisk adelsman för ofrälse därför att den senare inte är introducerad på det svenska riddarhuset och för mig är det uppenbart att både Krämer och Treiden var öselsk adel vid den aktuella tiden.
När det gäller sambandet mellan den öselska och den estniska grenen av Treiden så tror jag att man i första hand skall försöka leta i det danska riksarkivet, dels för att danskarna 1645 förde över de öselska arkiven till Köpenhamn inför svenskarnas övertagande av Ösel, dels för att få forskare verkar ha gått igenom dessa arkiv med avseende på personuppgifter från den aktuella tiden. Jag befarar att detta är ett stort jobb men det kan ju mycket väl även ge information om Krämersläkten.
Torsten

[Björn Stockman]

Känner någon till släkten Stockman som bodde i Livland (Lettland) under 1500-1600-talet. Jag har i mina anor en kyrkoherde Gabriel Laurentius Stockman som avled 1701 i Söndrum och i några anteckningar står han som den förste svenskfödde prästen där.  
Har sökt i de svenska universitetens matriklar men kan inte finna honom. Kan han möjligen studerat i Lettland. Fanns det prästutbildning där på 1600-talet?  
Jag vet att det har funnits en släkt Stockman i nuvarande Koknese (Kockenhausen), Stockmanshof.
Tacksam för all hjälp och upplysning om släkten Stockman.
Hälsningar Björn

[Anneli Hagman]

Hej Björn!
 
Även jag har ju Gabriel Stockman i mina anor, men detta visste jag inte. Intressant!
 
Jag kan bidra med ett tips (långskott??):
 
I Finland finns en släktforskare som heter Kristian Stockmann. Jag har hittat honom i en forskarförteckning på www.genealogia.fi.
 
(Jag hade tänkt kontakta honom om en helt annan släkt, men har inte hunnit ännu. Kanske har jag dubbel anledning att skriva snart!)
 
Hans mailadress är kristian.stockmann@pp.inet.fi
 
Om du kontaktar honom och får något napp skulle jag gärna vilja veta det!
 
/Anneli
 
PS. Har du hittat något nytt på Orup-fronten?

[Björn Stockman]

Tack Anneli för mailadressen. Jag har tidigare haft kontakt med Kristian.
På Orup-fronten intet nytt!
Hälsningar Björn

[Piotr Urniaz]

Jag heter Piotr Urniaz, Min släkt härstammar från Litauen men det är väldigt sannolikt att släkten ursprungligen kommer från Sverige och då hette vi Ornäs. Jag är intresserad av allt om släkten Ornäs innan år 1700. Min teori är att någon Ornäs följde med till Baltikum i samband med krigen mot Polen. Går det att utifrån ett efternamn spåra den personen och i så fall var?

[Gustaf von Gertten]

Hej Piotr
det du berättar är intressant. Jag har kontakt med tyska forskare som har ungefär samma historia att berätta. Svenskar i Litauen/Ostpreussen som stannar
där och bildar familj.
Och i ett fall har jag kunnat hjälpa en forskare i  
Duisburg att komma närmare sanningen.
Det finns ju bra material som visar svenska truppers förflyttning och särskilt intressant är  
då vinterförläggningen. Där stannade man ofta lång tid.
Jag skulle föreslå dig att knappa in Dala-rötter
och göra efterlysningen där också.
 
häslning Gustaf
G-gruppen
http://www.home.swipnet.se/larscra/ggrupp/htm

[Bengt Olsson]

Hej!
Känner någon till Lorentz Anders von Platzbech, officer vid överste Munks regemente, blev fänrik vid Koloniregementet 1672,löjtnant 1675.Senare under generalguvernören Krister Horn brukad vid ett Kreitzkompanis inrättande.Var kan man hitta uppgifter om dessa regementen?
 
MVH Bengt Olsson