ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Angermannus, Hermannus Pauli, kyrkoherde i Malung t.o.m 1617  (läst 1693 gånger)

2002-09-13, 01:40
läst 1693 gånger

Utloggad Michael Gustafsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 93
  • Senast inloggad: 2020-11-29, 21:34
    • Visa profil
Hejsan
Finns det någon som vet var jag kan hitta ett porträtt på honom? Han är min:
 
farmorfarmormormorfarfarfarfarfarfarfarfar
 
mvh
Michael

2002-09-13, 08:40
Svar #1

Utloggad Martin Casterud

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 992
  • Senast inloggad: 2024-02-12, 07:07
    • Visa profil
    • genealogi.casterud.com
Har ingen bild, men bifogar den information jag har om honom [plockad ur herdaminnena]. Går din härstamning via Transtrand/Lima socknar, eller någon annan väg? Mvh Martin
 
Född okänt när i Ångermanland, död som kyrkoherde i Malung i jan. 1617, bördig från Billsta i Sollefteå. Före 1564 blir han kaplan i St. Tuna, och får 1566.3.6 kgl kollation på Malungs pastorat, som han troligen tillträder vid Michaeli tid s.å. Han förblir där till sin död.  
1577 synes han ha varit kpt i VD:s prosteri, varifrån han troligen avsatts av konungen (Johan III), då han 1577 vägrat biträda denne i de mer avancerade religiösa formerna.  
 
I Stora Tuna äger han ett hemman i Gruvkarleby och i Malung ett dalkarlshemman i Gärdås.  
 
Herr Herman var troligen bördig från Billsta i Sollefteå socken. En Pål, troligen fadern, omtalas där 1542 men är död 1550, då hustru Karin sitter på gården. Troligen är även hon död 1564, då Peder Pålsson, tydligen en broder, är husbonde. Hit kom han från sacellanien i St. Tuna. Den 3 juni 1566 avger han å Svartsjö kungsgård sin obligation till konung Erik, sedan denne confererat honom Malungs prästgäll. Tillträde sker tydligen vid Michaeli tid, eftersom han 2 oktober s. å. övertar prästgårdsinventariet, utgörande 6 kor, 1 liten tjur, 2 tvåårs svin och 3 unga. Sängkläderna voro 1 gammal dyna med blaggarnsvar, 1 vepa, 1 lakan, 1 gammal rya och 1 gammalt huvudbolster. Redskap voro 1vagn, 1 ny harv, 1 plog, 1 båt och 1 kanna om 2 fat. Dessutom fanns en bryggpanna om 6 lpd och 1 gammal utbränd gryta om 4 mkr vikt, båda av koppar. Säden, som var sådd, utgjorde 3 pd 2 spn. Dessutom hörde till inventariet 1 pd smör och 1½ pd fläsk. En del av inventarieboskapen fick han 1570 leverera till V. Silfbergs gård. Hans inställning till konung Johans religiösa reformplaner kan måhända utläsas ur aktstyckena. Föreningen om ceremonierna i mässan är i Stockholm 11 juni 1574 underskriven av honom liksom av domprosten Salomon Birgeri i Västerås. Detta tyder på, att han då var prost i Västerdalarnas kontrakt. Vid mötet i Stockholm i februari 1577 saknas emellertid hans namn. Möjligen har han liksom domprosten vägrat att gå med längre. Någon representant för kontraktet finnes i varje fall icke å denna urkund. Kanske ha vi här att söka förklaringen till att kollegan i Nås fr.o.m. påföljande år är kontraktsprost. Däremot underskriver han 1593 Upsala mötes beslut samt köper vid prästmötet i Västerås 1595 den tryckta upplagan därav. Uppsägelsen till konung Sigismund av 17 juni 1605 skriver han likså under. Sedan Vänjan 1607 blivit egen socken, lades genom kungl. brev 12 december 1608 även Öje by dit. Efter åtskilligt fram och tillbaka återkom denna by slutligen till Malung. Å andra sidan upphörde 1616 förbindelsen mellan Malung och Lima, då denna socken fick egen kyrkoherde. Vid biskop Ofeeghs visitation 1570 begärdes mer säd ur kyrkohärbärget till inköp av vin, vax och oblater. I skrivelse 22 maj detta år lovade biskopen å konungens vägnar 2 pd. Enligt stegeborgsbeslutet 1572 skulle 1½ pd av dessa utgöra vinkorn och resterande 4 spn gå till kyrkans byggnad. Biskop Erasmus bestämde 2 februari 1578 vid visitation, att 2 tnr skulle få tagas till hjälp att spänna kyrkbalken och låta uppmura kyrkportarna. I februari 1584, vid tacksägelseringningen för drottning Catharina Jagellonica, gick storklockan såväl här som i Floda sönder. Genom kungl. brev 13 september 1588 erhöll vardera kyrkan 10 lpd koppar till omgjutning. Denna kom till stånd först 1592 med bl a följande inskrift: Klockan är därtill gjord till uppväcka människor att höra Guds ord. Kyrkans äldsta inventarieregister är troligen från 1570-talet. Enligt detta fanns då 2 kalkar, varav den ena förgylld, den andra oförgylld och med kopparfot. Vidare fanns ett litet hus av vitt silver till att hava oblater (öflete) uti. Mässhakarna voro 3 (en rödblack blommerad av flogeld med krucifix, en blommerad av röd damast, en av silkessäterny), vidare 2 korkåpor (den ena av rödbrun flogeld, den andra gammal och förnött), 5½ åkläden och 6 handkläden, 2 altarlister med antependier, 1 blått örngott och 3 hyenden. Av de fyra klockorna sutto två i tornet, en under valvet och en (senare flyttad till prästgården) i bokstolen. En ljusstake var av koppar och en annan av järn. Av koppar voro även rökelsekar, ampel och monstrans. Böcker voro Officiale cum glorificationes, 1 antiphonal de festis och 1 de tempore med gamla noter, missale, manuale och unum exemplar liturgia. I marginalen äro dessutom antecknade postilla Spangenbergi på danska, 1 pergamentsbok in 4:o med hymner, breviarium och Nya Testamentet, 1 ny handbok och 1 gammal psalmbok. Skatterna, icke minst de extra med mångahanda gärder, voro tyngande, särskilt med hänsyn till att säden ofta blev skadad av otjänlig väderlek. För 1579 utgjorde her Herman endast halv brudskatt efter bönderna äro så oförmögna, att prästen har så ringa uppbörd av dem. Den 3 januari 1588 anmälde menige man i Västerdalarna, att deras säd vore fördärvad av frost och att redan 3 människor omkommit av svält. De, som voro rika, begärde hela 3 dlr tunnan och somliga mer, varför hjälp måste lämnas. Fogdens marginalanteckningar om dessa socknar i detta och andra års räkenskaper lyder: Ligga överst i Dalarna in emot de norska fjällen och deras säd plägar menligen förfrysa. Den 19 juli 1593 befriade ståthållaren Bengt Ribbing honom tillsvidare från 1592 års gärd, som han för fattigdoms skull icke förmått utgöra. Under 1602 måste han på nytt begära kungl. hjälp. I skrivelse 9 april meddelar han, att under de 35 år han varit i Malung, har han varje år måst köpa spannmål både till frö och födo och likväl icke velat begära hjälp, då det långvariga kriget tyngde kronan. Nu hade han emellertid för det gångna året icke fått ett korn varken av prästbordet eller av sockenbönderna. Han hade därför under vintern måst använda alla kontanta inkomster till spannmålsköp, sålt sängkläder och mycket annat och haver nu platt intet igen utan boskap och några hästar, varför han anhöll om hjälp. Till det han måste göra sig pengar på, hörde även en del i Vallmora, som han troligen sedan tunatiden haft i pant och som nu tillförde honom 144 dlr pgr, 3½ tna spml och 38 pd plåtar. Under 1606 sålde han även en linda, Bergsvall (Bersuallen), i Lima för 4 dlr. Samtidigt med dessa privata svårigheter tillförde han prästbordet en fäbod. Den låg i Gilleråsen, nämnes första gången 1589 och kallas dalkarlshemman. Den besås med 4 spn och har äng om 4 sommarlass. Herr Herman hade uppröjt den direkt av skogen. Han utökar den 1594 genom byten, varvid han giver Lasse Bondesson i Idbäck 1 lass äng i Vallerås och Halvard Persson i Åsbyn (Åsen) 1 lass därstädes. I gengäld får han av vardera 1 lass äng i Gilleråsen. Fr.o.m. 1604 har han skattefrihet häruppå. Förmögenheten utgjorde 1571, vid deklarationen för Älvsborgs lösen, 1 lod renskt guld, 95 lod silver, 80 mk pgr, 1 lpd tenn, 2½ lpd mässing, 8 lpd koppar, 1 oxe, 1 kävlingsoxe, 16 kor, 3 treårs-, 4 tvåårs- och 3 ettårsnöt, 12 getter, 8 får och 8 svin, alltsammans värderat till 949 mk 2 öre, varmed han blev den adertonde i förmögenhetshänseende bland stiftets präster. Då man 1593 i Stockholm var angelägen om att få reda på, vad som berättades om Gustaf Vasas äventyr i Dalarna, blev även herr Herman anmodad att insamla uppgifter. I Lima skulle finnas en tall, som konungen använt sig av. Herr Herman ansåg sig ha kunnat konstatera, att så var fallet. Gösta Eriksson hade vilat och fått sig mat på en tallåga, som då nedfallen var och rutten. Efter måltiden hade han gått till en källa och drukit samt givit den namnet Söta Påtta, och kallas hon nu än i dag så. Och vid samma källa stod på denna tid en stor alder (al) på vilken Salige konungen Gustaf skar en krona, ett kors, sitt namn och årtalet och stod hon en lång tid, sedan hon torr var, ty hon blev uppstödd, men nu är hon borta. Enligt en anteckning av sonsonen Hermannus Pauli i Lima skall herr Herman ha dött i januari 1617 och begrovs i Malungs kyrka. Ännu 24 mars s.å. är han dock vittne å tinget. Även 1618 upptages han i räkenskaperna, varför det är tydligt, att han dött först detta år, troligen då i januari.  
 
Emottog 2 okt. 1566 inventarii-persedlarna i Malung av ärlig man herr Sven Johannis, som således hade tagit avträde. Var 1574 i Stockholm, då han med biskopen och flera pastorer underskrev några liturgiska punkter för allmäna gudstjänsten. Undertecknade Uppsala mötes beslut 1593. Undersökte ock f. år några märkvärdiga ställen efter Konung Gustaf i Malung och Lima, vilka kan i brev till fogden Hemming Persson beskrivit. Hos honom visiterade biskop Hans, biskop Rasmus och biskop Bellinus 2 gånger. Hade de senare åren sonen till hjälp, och då denne blev pastor i Lima, befalldes den gamle mannen sätta sig i ro hos honom. Död i jan 1617.

2002-09-13, 08:55
Svar #2

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Hej Michael!
 
Det är mig veterligen inte känt att det skall finnas, eller ha funnits, något porträtt av kyrkoherde Herman i Malung.  
 
I Västerås stifts herdaminne, del II:1, 1600-talet, bilagor (Västerås 1971), återges de porträtt av prästmän och några prästhustrur som varit kända för herdaminnesförfattaren (ett femtiotal målningar). De flesta av dem är från senare delen av 1600-talet. Däremot saknas, med några få undantag, porträtt av prästmän verksamma på 1500-talet. Det äldsta bevarade porträttet av en präst i Västerås stift är, vad jag kan se, målningen av biskop Olaus Stephani Bellinus (död 1618).
 
Ett generellt råd, om man söker efter äldre porträtt, är att kontakta Statens porträttarkiv (Nationalmuseum, tel 08-519 543 00), som har register och avfotograferingar av porträtt i offentlig och privat ägo.
 
M v h
Torsten Berglund
(Hermannus Paulii sonsons dotterdotters dotterdotters sonsons sonsons sondotters sondotters son)

2002-09-13, 10:36
Svar #3

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Hej Martin!
Det var generöst av dig att lägga ut herdaminnestexten om Hermannus Pauli, men du har glömt det allra viktigaste, nämligen att tala om var du hämtat informationen (herdaminnena är inte någon vidare precis källhänvisning... Jag får 220 träffar när jag söker på herdaminne i LIBRIS).  
 
Det är trevligt med välvilliga personer som vill dela med sig av vad de inhämtat ur litteraturen eller andra källor. Men glöm inte bort att alltid ange källorna (tryckta såväl som otryckta) när det inte är helt uppenbart, även för nybörjare som läser Anbytarforum, vad som är källan. Se för övrigt Anbytarforums ordningsregler.
 
Det inledande kortare citatet, där uppgifter om familjeförhållanden och källhänvisningar har utelämnats, är hämtat från:  
Gunnar Ekström, Västerås stift herdaminne, II:1, 1600-talet, Västerås 1971, s. 363.  
 
Det andra, långa citatet som tyvärr också rensats från alla källhänvisningar och familjeuppgifterna, är hämtat från:  
Gunnar Ekström, Västerås stift herdaminne, I:2, Medeltiden och reformationstiden, Västerås 1949, s. 393-397.
 
Slutligen citeras (med moderniserad stavning och flera avskrivningsfel) också det gamla 1800-talsherdaminnet:
Joh. Fr. Muncktell, Westerås Stifts Herdaminne, del 2, Upsala 1844, s. 193-194.
 
M v h
Torsten Berglund

2002-09-13, 20:47
Svar #4

Utloggad Martin Casterud

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 992
  • Senast inloggad: 2024-02-12, 07:07
    • Visa profil
    • genealogi.casterud.com
Tack Torsten!
Självklart var det slarvigt av mig att inte ange källorna i detalj, men jag hade tillgång enbart till själva texterna på jobbet och tänkte komplettera när jag kom hem. Ibland är man lite för ivrig. Vad gäller det sista stycket så härrör det från början av min släktforskning, har inte kontrollerat det jag skrev av sedan dess. Tack för att du tog dig tid att bifoga källangivelserna! Martin (Med hopp om bättring. Har precis börjat gå igenom antavlan på nytt för att komplettera/korrigera...)

2002-09-14, 01:24
Svar #5

Utloggad Michael Gustafsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 93
  • Senast inloggad: 2020-11-29, 21:34
    • Visa profil
Tack för svaren, härstamningen är från Transtrand/Lima bla.

2003-12-27, 09:27
Svar #6

Leif Mörkfors

Har någon tittat närmare på möjligheten att identifiera Hermans far i Sollefteå ?

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna