Äldre inlägg (arkiv) till 11.11.2001

[Björn Spångberg]

Konterfejaren och bildhuggaren Johan Werner (Wernick) Jäger(n)dorfer, f. omkr. 1600,begravd 10 mars 1656 i Vadstena, invandrade från Schlesien. Han kom till Vadstena omkr. 1619.Gifte sig omkr. 1632 med Katarina ( Karin)Arvidsdotter, f. omkr. 1615 ( enligt litteraturuppgifter var hon från Västra Stenby,enligt familysearch från Vadstena), begravd 27 april 1690 i Mathem, Östra Tollstad.
Två döttrar till Johan och Karin, gite sig med varsin bildhuggare, bröderna Erik Bengtsson Holm och Petter Bengtsson Holm, som gått i lära hos Johan.  
Elisabeth Johansdotter Werner, f.omkr.1635, begravd 2 juni 1695, var gift med Petter B. Holm, döpt 5 dec 1638 (enl. V.Örnberg Sv ättartal, födelseort ej angiven), begravd 26 nov 1691 i Östra Tollstad.
Maria Johansdotter Werner, f. omkr. 1649, begravd Dom 20 Trinitatis 1714 i Mathem, var gift med Erik B. Holm, f. omkr. 1639, begravd 17 mars 1695 i Mathem, Östra Tollstad.
Tacksam om någon kan ge mig uppgifter om bröderna Holms ursprung. Jag är också intesserad av ev information om Karin Arvidsdotters bakgrund.
Mvh
Björn Spångberg

[Willum Jensen]

Hej Björn!
Karin Arfvidsdotter är troligen född i Vadstena. Föräldrar: Arfved Håkansson och Karin Larsdotter, han var rådman och Borgmästare i Vadstena, Arfvids fader var Håkan Svensson.  
Se Svenska Ättetal 1890 VI sid 156.Håkan Svenssons
iWadstena släkt.
Se även Meddelande från Östergötlands Fornminnes och Museiförening 1931-32 En snickaredynasti i Barockens Östergötland
Svensk konstnärslexikon sid 623-26 ang. Werner, troligen finns även brödrarna Holm nämd däri ochså.   Hälsningar Willum.

[Jonas Kuschner]

Medlemmar av familjen Werner (liksom Petter Holm) finns omnämnda på åtskilliga ställen i Inga von Corswant-Naumburgs Huvudbanér och anvapen under stormaktstiden (diss. Stockholm, 1999) som också innehåller färgbilder på flera av deras arbeten.

[Björn Spångberg]

Willum och Jonas, tack för uppgifterna inkl  litteraturtips!
Enligt litteratur om Johan Werner d ä (Wilhelm Nisser, Per Brahe d y:s hovkonterfeijare, ur meddelanden från Norra Smålands fornminnesförening, 1929), kom hans hustru Karin Arvidsdotter  från Horngärde gård i Västra Stenby, inte långt från Vadstena. I Svenska ättartal nämns inget om Horngärde, men helt klart torde Johan Werner d ä:s hustru Karin vara borgmästare Arvid Håkanssons dotter och av Håkan Svenssons i Wadstena släkt.  
Känner någon till släktens koppling till Horngärde?
Beträffande Johan Werner d ä:s svärsöner, bildhuggarna Erik och Petter Bengtsson Holm, har jag ännu inte fått någon klarhet i deras härkomst.De gick ju båda i lära hos Johan Werner d ä (och dennes son Johan Werner d y?) och var före bosättningen i Östra Tollstad i Östergötland (med huvudsaklig verksamhet i Östgötakyrkorna) sannolikt arbetande i Visingsborgs grevskaps kyrkor, slott och säterier och möjligen också som lärlingar hos Johan W d ä på Läckö slott (där Johan var verksam 1654 fram till sin död 1656, varefter sonen Johan W d y tog över och slutförde vissa av faderns arbeten där).
När Johan W d ä skrev kontrakt 1654 med Magnus Gabriel De la Gardie om omfattande arbeten på Läckö slott var Johans blivande svärsöner omkr 15år (Petter) resp 14år (Erik). Kan det möjligen ha varit på Läckö bröderna först träffade sin läromästare och kan deras far Bengt (Holm?) vara från dessa trakter? Eller kommer bröderna kanske från Visingsborgs grevskap dvs Södra Vätterbygden?    I Wilhelm Nissers verk Konst och hantverk i Visingsborgs grevskap på Per Brahe d y:s tid räknas såväl Erik som Petter Bengtsson Holm upp bland de skulptörer som hava verkat i Brahes tjänst.  
Mvh  
Björn

[Olle Elm]

1660, 17/9 förekommer vid Norra Vedbo-tinget i Hullaryd (alltså södra delen av Norra Vedbo) conterfejaren Mr Johan i Boarp. Det Boarp som nämns ligger möjligen i Vireda sn. Då jag tidigare ej stött på en conterfejare i dessa trakter, kom jag att tänka på Johan Werner d y som nämns ovan och under Gränna sn. Är hans hustru/gifte känd?

[Björn Spångberg]

Olle!
Johan Werner d y, f omkr 1630 eller något år senare, övertog vid fadern Johan Werner d ä:s död 1656, rollen som Per Brahe d y:s hovkonterfejare. J W d y gifte sig samma år med Elisabet Nilsdotter, död 1674. Hon var vid giftet med Johan änka efter kamrern i Visingsborgs grevskap, Swen Olufsson.
Ur Wilhelm Nissers Per Brahe d y:s hofkonterfeijare i Meddelanden från Norra Smålands Fornminnesförening,1929, läser jag    bl a: Ett rådstuguprotokoll från Gränna 1676 ger oss en god inblick uti Werners familjeförhållanden, vilka ha ett visst intresse, emedan familjen ytterligare genom  generationer fortsatte sina konstnärs- eller rättare hantverkaretraditioner. Protokollet i fråga rör arvsskiftet efter Werners första hustru Elisabet Nilsdotter, som i sin tur var änka efter kamrern i grevskapet Swen Olufsson. Det röjer, att Werner stod i begrepp att gifta om sig med Sigrid Pedersdotter Wircknaea, vars far var präst i Brahekyrkan. Werner hade tvenne söner i sitt första gifte, Johan och Sven. Dessutom omnämnes i protokollet tvenne styvsöner. Den ene av dem, Petrus Nidelberg, var tydligen son till hans hustru i hennes första gifte. Den andre, Sven Larsson i Gränna, var förmodligen gift med en syster till Nidelberg. Av arvsskiftet efter Werners första fru framgår, att hon medfört en relativt betydande förmögenhet i boet. Hennes barn erhöllo nämnligen S. Boarp, 1/2 i Jönsgården samt 850 dlr. s:mt kontant medan Werners egna söner blott fingo 450 dlr. s:mt, samt löfte om hederlig uppfostran och framtida arv.
J W gifte alltså om sig 1676 med nämnda Sigrid Pedersdotter Wircknaea. Utöver sin huvudsakliga roll som  målare och bildhuggare var han också tidvis mycket aktiv med fastighets- och byggnadsaffärer i Jönköping och Gränna. Tillsammans med borgmästare Haijock i Jönköping ägde han 1674 större delen av skattejorden i Jära. Johan blev 1667 rådman i Gränna och 1675 utnämndes han till byggnads- och handelsborgmästare där. Han dog 1691, begravd i Gränna.
Björn

[Björn Spångberg]

I Nissers Per Brahe d y:s hofkonterfeijare nämns mycket riktigt också att Johan Werner d y kallas Mäster Johan i Boarp:
 Genom sitt gifte kom han - som vi sett - i besittning av S. Boarp, 1/2 mil SO om Gränna stad. Denna gård synes han under många år bebott,  enär rådhusprotokollen omnämna honom som Mäster Johan i Boarp.
Björn

[Olle Elm]

Björn,
Av det Du skriver ovan framgår det att det Boarp som nämns är Södra Boarp, vilket ligger i Gränna sn. Där bodde väl också den av Dig omnämnda hustru Elisabet Nilsdotter då hennes förste man nämns i Norra Vedbo härads dombok 1653, 10/6, i ingressen till tinget, och då tillsammans med hopmannenJulius Lantzenfelt, som just Camereraren förståndig Suen Olsson i Boarp.
Av domboksuppgiften från 1660, 17/9 kan följande utläsas:  
Conterfejaren Mr Johan i Boarps hustru kallas här Ingebor(g) Nilsdotter. Mr Johan i Boarp frågar efter sin hustrus anpart i Släthult (Vireda sn, se nedan) efter Sal. Måns Jönsson vilken var Ingebor(g) Nilsdotters farbroder. Denne hade med sin sista hustru inlöst skattegården. Nämnden angav att Ingebor(g) Nilsdotter och hennes samarva var berättigade till 2/3 i arv. Erik Larsson i Släthult anges som Måns Jönssons styvson.
Av en uppgift i domboken 1675, 24-25/9 framgår att salig Måns Jönsson i Släthult levde ännu 5te dag jul 1644. Han återfinns i mantal 1643 i en av gårdarna i Släthult, Vireda sn. Hustruns namn är Kerstin Åbjörnsdotter. Någon Måns i Släthult förekommer ej i Vireda kyräk vilka är omfattande och börjar 1650.

[Björn Spångberg]

Olle!
Jag ser just att Paul Wilstadius i Småländska hembygdsböcker XX, Vista härad i gången tid, (1947), skrivit om Johan Werner d y, i artikeln När Gränna hade två borgmästare. handels- och byggnadsborgmästare Johan Werner. Där skriver Wilstadius: År 1656 efterträdde han (Johan Werner d y, min anm) fadern i tjänsten och bodde de första åren av sin verksamhet i Jönköping. Genom gifte med Elisabet Nilsdotter, som var änka efter kamreraren i Visingsborgs grevskap kom han i besittning av Stora Boarp strax sydost om Gränna och där bodde han tills han som borgmästare uppförde en egen gård i staden.
I samma bok skriver Paul W i artikeln Bemärkta personer som studerat vid Braheskolan bl a:
1660 inskrevs Petrus Svenonis Nidulius eller som han sedermera kallade sig  Nidelberg. En broder Ambrosius hade inskrivits redan 1648. De voro söner till kamreraren i Visingsborgs grevskap Sven Olofsson,......Fadern bodde på Boarp i Gränna landsförsamling och släktnamnet har av allt att döma bildats av detta gårdsnamn (latinets nidus = fågelbo). Den förre blev kapten och den senare assesor i Åbo hovrätt.
I artikeln omnämns vidare en bror till Johan Werner d y, nämligen bildhuggaren Henrik Werner: 1652 inskrevs Henrik Johannis Tolstadius. Han var en medlem av målarsläkten Werner och son till Per Brahes konterfejare Johan Werner d ä. Enligt en uppgift i skolmatrikeln var även denne målare.
Henrik Werner, som liksom brodern Johan växte upp i Mathem i Östra Tollstad socken i Östergötland, slog sig i vuxen ålder ned på Mo i Västra Harg socken, varifrån han verkade som bildhuggare bl a i samarbete med svågrarna bildhuggarna Petter och Erik Bengtsson Holm i Mathem, Östra Tollstad.
I artikeln av Wilstadius berättas också om Johan W d y:s söner och senare ättlingar till honom, som studerat vid Braheskolan. Dock framkommer ej klart i artikeln att Johan W d y själv också studerade vid skolan. I Wilhelm Nissers Per Brahe d y:s hofkonterfeijare framgår däremot detta: Den kände Visingsöforskaren Wilhelm Berg uppger, att en viss Johan Werner från Tollstad 1652 gick i Braheskolan på Visingsö. Denna uppgift måste givetvis avse Johan Werner d y.
Mvh
Björn

[Björn Spångberg]

Olle!
Johan Werner d y:s hustrus namn uppges, i den litteratur om konterfejarsläkten jag hittills kommit i kontakt med, vara Elisabet Nilsdotter, men i ditt citat från domboken 1660 heter hon Ingeborg Nilsdotter. Jag ser nu i Svenska män och kvinnor- Biografisk uppslagsbok, (1955), angående Johan Werner d y, att hans första hustru även där uppges heta Ingeborg Nilsdotter. Gift 1) på 1650-talet med Ingeborg Nilsdotter, död troligen 1675.
2) 1676 med Sigrid Pedersdotter Wircknaea.
Av Svenska ättartal, släkten Werner i Vadstena, (XIV, s 254-255), framgår ej vad Johan Werner    d y:s första hustru hette; endast hustru nr 2, Sigrid Pedersdotter Wircknaea. Där står också att Sigrid efter maken Johans död gifte om sig 169(3) med Petter Eklin, lagläs.
Ättartal redovisar att Johan Werner d y hade följande barn (varav barn 1 i första giftet och barnen 2 och 3 i andra giftet): 1) Johan, död 1700; rådman i Gränna 1689.  2) Catharina, levde ogift 29/1 1694.  3) Kanske ock Sven Werner, som var död 18/9 1699, men levde i Stockholm 6/11 1683, då han hade arvjord i Huseby vid Gränna, där han var hemma.
I bl a Nissers arbeten framgår att Johan Werner dessutom hade en styvson, konterfejaren Nicolaus Enander, som gick i lära hos Johan. Föräldrarna till denne Nicolaus har jag hittills ej lyckats identifiera. Se mitt inlägg på Anbytarforum under Småland, Jönköping, 15 april i år! Denne Nicolaus Enander står i Sv konstnärslexikon med namnet Schenander inom parentes.I samma uppslagsverk står om bildhuggaren Niklas Schenander att denne inte är identisk med Nicolaus Enander!! Se f ö mitt inlägg på Anbytarforum under Östergötland, Skänninge,  22 april i år!
En ytterligare konstnär/bildhuggare med anknytning till Wernersläkten var Sven Torbjörnsson Röding, som levde i Jönköping och som (enligt Släkt och hävd 1987:2 s 355) var gift 1) med N. N., begravd 1671 6/3. 2) med Karin Månsdotter Ståhle, begravd 1699 29/1. Sven T Röding begravdes (enligt samma källa) 1684 13/6. I Nissers Per Brahe d y:s hofkonterfeijare framgår att Sven Torbjörnsson Röding omtalas som måg till Johan Werner d y,  bl a i rådstuguprotokoll i Gränna från 22 oktober 1670. Jag förmodar att det vid den tiden rörde sig om ett vidare mågbegrepp än dagens mer specifika innebörd av ordet. Hursomhelst har jag inte heller här någon närmare vetskap om hur släktskapet mellan Johan W d y och Sven T Röding såg ut.
Björn

[Olle Elm]

Av anteckningar från den 5&6 februari 1666 gjorda vid tinget i Vista härad, å rättan tingstad Grenna, framgår att  Controfejaren Mr Johan i Boarps hustru hette Ingeborg Nilsdotter (Jmfr ovan). Här gjordes ett jordaskifte mellan hennes halva skattegård i Åsa (det ser dock ut som om det handlar om en fjärding i denna) och Jöns Nilssons hela gård i Husaby. Åsa ligger vid Tranåsvägen 11 km öster om Gränna. Gränsar till både Vireda och Adelövs socknar. Husaby låg under Grenna stadh.  
Då Åsagården var mindre värd gav Mr Johan ett års ränta av fjärdingen i Åsa skattegård fritt att besitta.
(Källa: Visingsborgs grevskaps dombok)

[Björn Spångberg]

Intressant information Olle Elm förmedlar om konterfejaren Johan Werner d y:s hustru Ingeborg Nilsdotter och hennes anknytning till skattegården i Åsa!
Också i litteraturen om konterfejarsläkten Werner finns en uppgift om hemmanet Åsa i Gränna, men då i anslutning till Johan Werner d ä ( Johan Werner d y:s far).  
I Wilhelm Nissers Per Brahe d y:s hofkonterfeijare (ur Meddelanden från Norra Smålands Fornminnesförening, 1929) skriver Nisser apropå Johan Werner d ä: Därjämte innehade han räntan från hemmanen Åsa i Gränna och Munkeryd i Ödeshögs socken.
Olle Elms information tyder på att Nissers uppgifter är felaktiga, åtminstone vad gäller Åsa.  
Hur det förhåller sig med Munkeryd i Ödeshög vet inte jag, men kanske Olles fortsatta forskning i Visingsborgs grevskaps historia kan ge besked? Eller kanske någon annan har kännedon om Wernersläkten och dess anknytning till Munkeryd?

[Björn Spångberg]

Erdvardsson, Nielss. Konterfejare.
I Wilhelm Nissers Konst och Hantverk i Visingsborgs Grevskap....., nämns bland de konstnärer och hantverkare som arbetade vid Brahehovet en Nielss Erdvardsson, konterfejare.
Enligt Nisser begärde Per Brahe den yngres hovkonterfejare Johan Werner den yngre att hans faders (hovkonterfejaren Johan Werner den äldre) lärling Nielss Erdvardssons lärobrev skulle bliva stadsfäst med stadens sigill, vilket beviljades.
Nisser hänvisar till Vadstena dombok den 19 april 1656, Vadstena landsarkiv.
Nielss Erdvardsson finns inte omnämnd i Svenskt Konstnärslexikon och jag har inte heller hittat några andra litteraturuppgifter om honom. Har någon kännedom om denne konterfejares leverne och verksamhet?
Mvh
Björn Spångberg

[Olle Elm]

Björn, Enl mtl 1642 för Vadstena stad finns Hybert Wernick med hustru nämnda där. Har ingen aning om han redan är känd. Kan han höra ihop med Johan Wernick/Werner?

[Björn Spångberg]

Olle!
Tack för uppgiften om Hybert Wernich i Vadstena! Denne Hybert/Hubert var bokhållare vid Vadstena krigsmanshus 1648 och son till en Johan Wernich som enligt adliga ätten Wernfelts genealogi skulle ha varit ståthållare på Jönköpings slott, något som ej gått att verifiera. Se vidare min efterlysning 30 juni 2000 på Anbytarforum, släkter, introducerad adel, Wernfelt!
Som framgår ovan på denna sida hade konterfejarsläkten Werner/Wernich, liksom den Hybert Wernich du nämner, ankytning till Vadstena.  
Konterfejaren Johan Werner (Wernich) den äldre, som enligt uppgift från konsthistorikern Wilhelm Nissers forskning var skriven i Vadstena före 1620, invandrade från Schlesien. Johan Werner den äldre begravdes i Vadstena 1656, den 10 mars. Under sin tid i Sverige var han verksam under många år av sin tid hos Per Brahe d y i Visingsborgs grevskap och sista åren av sin levnad hos Magnus Gabriel De la Gardie på Läckö slott. Jag har dock inte kunnat finna några belägg för att han hade någon anknytning till Jönköping. Det hade däremot i viss mån hans äldste son konterfejaren Johan Werner den yngre (se mitt inlägg bl a från 10 sept 2000 ovan) som 1656 efterträdde fadern som Per Brahe d y:s hovkonterfejare och som så småningom också blev borgmästare i Gränna.  
I Wilhelm Nissers Per Brahe d y:s hofkonterfeijare nämns apropå Johan Werner d y:s kontakter med Jönköping följande: Så snart Werner genom sitt gifte på 1650-talet fått en tillräckligt stor förmögenhet för att börja fastighets- och byggnadsaffärer, utvecklade han en livlig verksamhet i Jönköping och Gränna. Tillika med borgmästare Haijock i Jönköping ägde han 1674 större delen av skattejorden i Jära.
Frågan är alltså om det finns ett släktskap mellan Hubert Wernich och konterfejarsläkten Wernich/Werner? Kan det t o m tänkas att Hubert Wernichs far Johan Wernich var just konterfejaren Johan Wernich/Werner den äldre??
Mvh
Björn

[Olle Elm]

I 1639 års roul finner jag i Ö Tollstad sn:
Jahan Conterfeier i Mathems dräng och Läredrängh.

[Per Kinneryd]

Olle och Björn
 
Har någon av er undersökt Örnbergs efterlämnade papper i Vadstena eller Stockholm (RA)( där han var arkivarie)?
Han skriver ang. Håkan Svensson i Wadstenas slägt (som ni nämnt tidigare).
I den första noten (S.186) blir han nästan exalterad och skriver :Denna slägt, märklig genom sina talrika efterkommande, så att den nästan kunde kallas, om ej folkslagens vagga , så så åtminstone
en mångfald östgötars slägters rot........
Och senare : Om senare tillfredsställande fullständighet uppnås , är det hans afsigt att utgifva en utförlig afhandling om HÅKAN SVENSSON i Wadstenas slägt och efterkommande.
 
Han hade tillgång till både Vadstena- och riksarkivet som arkivarie och var dessutom tydligen särskilt intresserad den här gången!
 
Har han utgivit, eller planerat utge , något?
 

[Olle Elm]

Per Kinneryd,
Om ovanstående är jag helt okunnig.
Kan dock tillägga att även i 1637 års roul finns Conterfeiarens dräng i Mathem nämnd.

[Björn Spångberg]

Olle! Tack för ny Wernerinformation. Tidigaste uppgiften om Johan Werner i Östra Tollstad är enligt Wilhelm Nisser en uppgift i dödboken Östra Tollstad, 1635 den 25 januari, då en dotter till Johan begravs strax utanför lilla kyrkdörren.
Per K: Jag har inte tagit del av Örnbergs forskning annat än en del i Svenska ättartal och liksom du då bl a sett uppgifterna om Håkan Svensson i Wadstena slägt. Beträffande Håkan Svenssons son borgmästare Arvid Håkansson, svärfar till Johan Werner d ä, framgår av Örnbergs redovisning att Arvid hade fem barn. Arvid Håkansson dog 1632 och i Vadstena klosterkyrka finns ett epitafium över honom och hans familj - en oljemålning på duk med två motiv.Den övre delen visar korsfästelsen, den undre borgmästaren med talrik familj: hustru, nio söner och åtta döttrar.Det stora antalet barn på bilden förklaras av att epitafier vid denna tid brukade avbilda den döde med hela sin familj - även de barn som dött som små eller var dödfödda. I boken Vadstena klosterkyrka del III uppges beträffande detta epitafium: Kanske utfört av Arnold Ludolph Heideman och tidigare i S Pers Kyrka. Denne konstnär finns det få uppgifter om, men han har gjort en målning tillsammans med Johan Werner d ä, kallad Barnets tillbedjan -  också den finns i Vadstena klosterkyrka. Beträffande epitafiet över Arvid Håkansson är min egen hypotes att Johan Werner har gjort målningen, eventuellt tillsammans med Heideman.
 
Björn

[Olle Elm]

Björn,
För att komplettera fyndraden kan jag tillägga att Johan Conterfeiers dräng anges i utskrivningsrulla 1638.

[Ove Pettersson]

Hej!
Jag har en ana från Östergötland Turstorp Vånga som hette Maria Gabrielsdotter Holm född omkring 1690, min fråga är om någon av er Holm forskare, tror att hon kan ha något släktskap med era Holmare?
MVH/Ove

[Per kinneryd]

Björn
Jag känner väl till epitafiet som finns avbildat i Vadstenas jubileumsbok.
 
En Clas Werner ,f.omkr.1689 d.1743 i Alingsås,(Ättartal) vittnar åtskilliga gånger för familjen Signeul/Singöhl .
(Elsebe Wallmans ( dotter till Sven (Jönsson)Wallman ) dotter Maria Signeul var gift med en mäster Werner i Alingsås .)
Där är m.a.o. ännu en koppling till Werner/Wallman och Wetter i Vadstena.
 
 
Mvh
Per Kinneryd

[Björn Spångberg]

Hej Per!
Clas Werner är obekant för mig.Vet du vad han hade för yrke? De enda tillhörande bildhuggar-/konterfejarsläkten Werner som jag vet varit verksamma i Västergötland var Johan Werner d ä själv och hans son Johan Werner d y. Johan W d ä arbetade för Magnus Gabriel De la Gardie på Läckö slott 1654 till sin död 1656 och tanken var nog att sonen Johan W d y skulle fullfölja de arbeten som fadern hade påbörjat före sin död, något som dock inte blev av.
Har du förresten någon kännedom om bildhuggarbröderna Erik och Petter Bengtsson Holms härkomst?
Hälsningar!
Björn

[Per Kinneryd]

Hej Björn
Clas var ,likt den här generationen signeulare, färgarmästare.Tidigare var de,liksom Wallman och Håkan Svenssons släkt, guldsmeder och/eller kopparstickare.
 
Holm vet jag inget om.
 
I ovannämnda jubileumsbok har jag ett vagt minne av att man tillskriver epitafiet Werner, som du föreslår.
 
många hälsningar
Per

[Björn Spångberg]

Hej igen Per!
Beträffande epitafier i Vadstena klosterkyrka och kopplingar till Håkan Svensson i Vadstena släkt känner du säkert till att Werners svärfar Arvid Håkansson hade en syster Kirstin Håkansdotter, som var gift med slottsfogden Lars Svensson. Denne Lars Svensson lät 1631 (samma år som han dog) som sitt epitafium sätta upp en målning av Uppståndelsen i S:t Pers kyrka. Epitafiet finns nu i Vadstena klosterkyrka. I boken Vadstena klosterkyrka, del III av Robert Bennet, jämförs Arvid Håkansssons epitafium med Lars Svenssons epitafium: Korsfästelseframställningen (Arvid Håkansson epitafium; min anm), hållen i ganska mörka färger, erinrar i stil om den från S Pers kyrka härstammande målning av Kristi uppståndelse, som nu finns i klosterkyrkan och till vilken den var avsedd att vara pendang - de båda målningarnas mått är också exakt överensstämmande. I boken står vidare om Lars Svenssons epitafium: ...har kanske utförts av den Arnold Ludolph Heideman, som tillsammans med hovmålaren Johan Werner d ä skänkte en målning föreställande Barnets tillbedjan,till kyrkan.....
Det är enligt min bedömning (släktförhållandena,  målningarnas stil samt övrig information) sannolikt att Johan Werner d ä (ensam eller tillsammans med Arnold Ludolph Heideman) målat såväl sin svärfars epitafium som det över Lars Svensson. Se f ö bilder i boken Vadstena klosterkyrka del II, sid 92 samt del III sid 24.
När vi är inne på Håkan Svensson i Vadstena släkt kan också nämnas att såväl Håkan Svenssons, Arvid Håkanssons som Lars Svenssons gravstenar finns bevarade i Vadstena.
Hälsningar!
Björn

[Martin Casterud]

Hej!
Vad känner man egentligen till om Karin Arfvidsdotters anor? Hennes fader var Arvid Håkansson, borgmästare i Vadstena och död 1632. Hennes moder var Karin Larsdotter, död 1650 i Svanhals. Farfar var rådmannen Håkan Svensson, död 23/2 1592 i Vadstena och farmor Karin Andersdotter. Finns det ytterligare uppgifter bakåt i tiden? En intressant uppgift angående Arvid Håkansson ur Vadstenas domböcker: Arvid blev 1597 28/10 tillsagd av rådet att sluta med sitt skjutande nattetid. Han svarade att det var sitt eget krut han skjutit med, och skjutandet fortsatte följande natt varpå Arvid fick böta 6 daler. Mvh Martin Casterud

[Per Kinneryd]

Björn och Martin
Jag tror fortfarande att Örnbergs efterlämnade papper borde kunna vara till hjälp.
Problemet är att de inte är så tillgängliga ( se under Källor : Örnbergs osv. ).
 
Björn: finns gravstenarna avbildade någonstans ?
 
Mvh
Per

[Per Kinneryd]

förlåt! Det ska vara (...Källor : Tryckta skrifter:Ättartal )!
 
Per

[Björn Spångberg]

Per!
Håkan Svenssons, Arvid Håkanssons resp Lars Svenssons gravstenar finns på foto i boken Vadstena klosterkyrka, del III, gravminnen, av Robert Bennet.
Mvh
Björn

[Sibylla Jacobsson]

Hej Per
 
Jag har tittat i en del av Örnbergs anteckningar som finns i Vadstena. (V.Örnbergs saml. Vol 19 Vadstena-släkter, Vol 12 Håkan Svenssons släkt; VSA FII:2). Såvitt jag vet skrev Örnberg tyvärr aldrig någon Släktbok om Håkan Svenssons efterkommande.
 
I Örnbergska samlingen (lösa anteckningar utan källhänvisningar) fanns bl a följande anteckningar:
 
hustru Gertrud, Anders köpsvens, död före 8/10 1578, gm Anders köpsven
Barn:
1)? dotter, gm Arvid
 1a)? dotter, gm Håkan Svensson  
  1a1)? Arvid Håkansson d.1632
 1b)?Axel Arvidsson, 1578 i Wadstena, 1580 i Skeninge, 1582 var då gift med Ingrid
 
2. Måns Andersson, levde 8/10-1578, kallas 16/8-1580 borgare i Wadstena.
 
3. Elavus Andreas (her Elf), d.1595, kyrkoherde i Ö. Harg, köpte 16/8 1580 af sina bröder Per & Måns samt af Håkan Svensson och Axel Arvidsson deras delar i en gård i Wadstena deras fädernegård.
 3a)dotter, död före 2/7 1618, gm Knut Mauritii i Skärkind som 2/7 1618 sålde sin svärfars fädernegård i Wadstena (se Sven Jonsson)
 
4.Per Andersson, kallas 16/8 1580 fröken (prinsessan) Elisabeths tjenare.
 
5.dotter, död före modern
 
6.Ingel, var 13/5 1583 gm (gamle) Jöns Larsson, rådman i Wadstena, borgmästare där 1592-1605, levde än 1609
 6a)Anders Jönsson, död före 11/2-1601
 
Mvh Sibylla Jacobsson