Slott och Herresäten i Östergötland

[Ann Little]

Följande är en artikel hämtad ur veckotidningen
'Året Runt' nr.44 22-29 oktober 1998. Artikeln är skriven av Ruth Blomberg.
 
 Godset Ulvåsa (Ulfåsa)är beläget strax öster om Motala invid sjön Boren. Den äldsta gården låg en gång ute på en udde, Djurgårdsnäset. Men av den egendomen finns endast en ruin kvar samt lämningar av två vallgravar som går tvärs över näset.
Här bodde på medeltiden medlemmar av den märkliga sägenomspunna Folkkungaätten. Mest berömd av Ulvåsas invånare är dock DEN HELIGA BIRGITTA.
 
Birgitta och hennes make, lagmannen ULF GUDMARSSON, bodde på Ulvåsa sedan de gift sig år 1316. Och sannolikt föddes de flesta av deras åtta barn här. Om den säregna Sankta Brita finns många legender i trakten. De beskriver promenader på vattnet och andra underverk kopplade till Birgitta och hennes familj men de berättar också om vilken god och fin människa hon var.
När Birgitta blev änka flyttades Ulvåsa ett stycke från den ursprungliga platsen till det som sedan kallades Brittås men av det boendet finns ingenting kvar.
 
Omkring sekelskiftet 1500 kom Ulvåsa över till ÄTTEN STURE och bestod då av ett flertal gårdar. Svante Stures dotter Anna gifte sig med riksrådet HOGENSKILD BIELKE. Under Hogenskild Bielke genomgick Ulvåsa en total förändring. Själva gården flyttades till den höjd vid sjön Boren där den fortfarande ligger. 1592 påbörjades en huvudbyggnad i sten. Den hann dock inte bli färdig innan Hogenskild Bielke, kallad 'den olycklige', togs till fånga och sedan miste livet 1605 efter att enligt sägnen ha hållit sig dold i en källare på Ulvåsa. Även Annas far hade avrättats vid Sturemorden på Uppsala slott 1567. Orsaken var påstådda stämplingar mot hertig Karl.
 
Ulvåsa indrogs till Kronan och förlänades till Johan III:s son JOHAN AV ÖSTERGÖTLAND och efter dennes död till riksrådet LARS ERIKSSON SPARRE gift med Märta Baner, dotterdotter till Svante Sture.
 
Friherre GABRIEL RIBBING var herre på Ulvåsa från 1700-talets förra hälf. Han lät uppföra en ny huvudbyggnad på den gamlas plats med bibehållandet av källaren. Och 1757 tillföll Ulvåsa svärsonen, riksrådet och kanslipresidenten greve ANDERS JOHAN VON HÖPKEN som också blev Svenska Akademiens förste innehavare av stol nummer 1. Han ansågs vara sin tids främste vältalare och stilist. Under von Höpkens tid uppfördes de båda vinklade flyglarna åt sjösidan.
 
Från slutet av 1700-talet bodde greve CARL EDVARD GYLDENSTOLPE på Ulvåsa. Han byggde på och förskönade godset ytterligare. Sålunda fick huset en tredje våning och parkfasaden fick sin nuvarande utformning med ett pilasterprytt mittparti. Sjöfasaden har en strängare, mer utpräglad nyklassicistisk karaktär.
 
Medlemmar av ätterna SEGERSTRÖM, STIERNELD, REUTERSKIÖLD och HERMELIN skulle sedan i tur och ordning efterträda familjen Gyldenstolpe på Ulvåsa som nu innehas av medlemmar av släkterna VON ESSEN och HORN AF ÅMINNE.
 
Ulvåsa förekommer också i ett skådespel av Frans Hedberg, med musik av August Söderman,  Bröllopet på Ulfåsa. Verket framfördes första gången 1865. Några av musikinläggen har långt därefter bibehållit en viss popularitet. Bakom verket ligger följande historia berättad av abbedissan vid Vadstena kloster.
 Den heliga Birgittas morfar, Bengt lagman, var bror till den kung som då styrde riket. Han tog till hustru den ädlaste, fagraste junfru vid namn Sigrid. Kungen, som ansåg att brodern gift sig under sitt stånd, sände honom till smälek en kjortel till hälften guldstickad, till hälften av vadmal menande att Bengt sänkt släktens anseende. Men herr Bengt lät pryda vadmalen med guldstickningar och pärlor och ädla stenar så att den kjortelhalvan blev dyrbarare än den andra. Slutet blev en försoning då kungen beträffande broderns brud yttrade:  Hade min broder detta ogjort, då skulle jag det göra.
 
---------------------------------
 
Ann Little