ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Rörliga bönder  (läst 1074 gånger)

2003-08-20, 10:49
läst 1074 gånger

Utloggad Mårten Lindståhl

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 23
  • Senast inloggad: 2009-07-15, 20:31
    • Visa profil
I studiet av socknar och byar, i mitt fall Sonebo, framgår att bönder kom och for på 16- och 1700-talet. Vad var deras ställning till ägande av gård och rättsstatus i övrigt? Idag förknippas väl bonde med en person som livet ut brukar sin gård och jord. Dåtida rörlighet får mig mer att tänka på drängar.

2003-08-20, 12:27
Svar #1

Utloggad Lennart Almkvist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2727
  • Senast inloggad: 2021-11-12, 21:02
    • Visa profil
Hej Mårten!
 
Sonebo antar jag ligger i Tjärstad socken. I så fall bestående av 2 mtl, det ena frälse, det andra skattehemman. Så här finns två grupper av bönder, med helt olika ägandestatus. Skattegården verkar vid storskifte 1794 vara delad i fjärdedelar, där bönderna Bengt Andersson, Isak Månsson, Nils Germundsson samt Jöns och Hans Perssöner står för varsin del. Frälsegården under Skedevid brukas av frälsebönder utan äganderätt.
 
Här kan det bli skillnader. Skatteböndernas delar ärvdes och såldes, och stannar normalt i släkten efter inlösen av syskon etc. Uppbud och fasta ser man på häradstinget. Brukarna av frälsegården hade inte denna ställning, och kunde ha en annan omsättning, lite beroende på frälseägarens inställning.
 
På de gårdar jag sett på (i Ög kustbygd) är det ingen speciell omsättning av bönder på skattegårdarna under 1700-talet. Den verkar mera kunna förklaras av bl.a. antal barn, förmyndarsituationer, livslängd och lagliga möjligheter.
 
mvh Lennart

2003-08-21, 10:21
Svar #2

Utloggad Mårten Lindståhl

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 23
  • Senast inloggad: 2009-07-15, 20:31
    • Visa profil
Lennart,
Sonebo ligger som du antog mycket riktigt i Tjärstads socken. Varmt tack för ökad bildning på gårdsområdet! Min förfader, Nils Eriksson, lämnade Sonebo kring 1748 (då fadern dog) pga sin ställning som andreson. Han blev ryttare vid Östgöta Ryttare i Linköping och tog sig namnet Lin(d)stå(h)l kanske 1756. Bokstäverna d och h fanns förmodligen inte med från första början i soldatnamnet(?) utan namnet förädlades något senare till dagens stavning. Vid genomgång av diverse kyrkoböcker vimlar det av till- och frånträdande bönder under 16- och 1700-talen, därav min fråga.
Bästa hälsningar, Mårten Lindståhl

2003-08-21, 10:24
Svar #3

Utloggad Göran Ulväng

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 145
  • Senast inloggad: 2017-01-11, 09:17
    • Visa profil
    • www.ekhist.uu.se/Staff/GUlvang
Mårten och Lennart!
Som Lennart mycket riktigt påpekat har typen av fastighet påverkat ägande- och brukarförhållandena. Min erfarenhet är även att det varierar beroende på vilken tid och vilken region som studeras. Två avhandlingar som studerat detta närmare är Magnus Perlestams  Den rotfaste bonden - myt eller verklighet, som utkom 1998, och Christer Perssons Jorden, bonden och hans familj från år 1992 som båda ger talrika exempel på hur det kunde se ut. Båda har studerat områden i Småland och finner att den genomssnittliga brukningstiden för bönderna var ganska låg, på omkring 12-13 år. Vissa stannade kortare tid, t.ex. kronobönder, andra längre tid. Men generellt sett var brukningstiderna korta, även på skattejord. Deras slutsatser är att bönderna i historisk tid var mycket pragmatiska. Det var kampen för överlevnad som gällde, och då gällde det att anpassa sitt hushåll och sina resurser efter de rådande förhållandena. Gårdar såldes, delades upp, slogs samman, arrenderades ut osv. beroende på hur det såg ut för tillfället.  Först under 1800-talet verkar det som det blir viktigare för bönderna att låta gårdarna gå i arv till söners söner. Bönderna stod då på toppen av sin ekonomiska och politiska makt och hade behov av att markera sin ställning, bl.a. genom att framhäva kontinuiteten i sin kultur. Mina egna undersökningar av förhållandena på både bondgårdar och herrgårdar i Mälardalen bekräftar deras resultat. Men som sagt, det varierar säkerligen både över tid och vilket område som undersöks.  
Hälsningar
Göran

2003-08-21, 19:22
Svar #4

Utloggad Mårten Lindståhl

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 23
  • Senast inloggad: 2009-07-15, 20:31
    • Visa profil
Lennart och Göran,
Med fortsatt tack för er information vill jag också hänvisa till mitt inlägg Arv och egen grund under denna sektion. Er bildning kanske räcker till för att kommentera också den frågan?
Bästa hälsningar,
Mårten

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna