Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-27

[Ann Katrin Sundelius]

Kan någon ge mig en ledtråd hur jag ska komma vidare i följande:
1798-02-22 föder pigan Anna Catharina Wåhlgren oäkta sonen Anders Peter i S:t Johannes församling i Norrköping. Dopvittnet är trädgårdsmästaren Anders Rothman med hustru Lena Ringström, .....bruksarbetaren Nils Wallgren och pigan Anna Wallgren.
Ingen av dessa hittar jag i hfl Norrköping, S:t Johannes (även om den tidvis är ofullständig).
1815 återfinns sonen Anders Peter i Löckerum i Tryserum och har enligt hfl efternamnet Sundelius. Det låter otroligt att han skulle ha tagit sig det namnet före 17 års ålder. Modern kan jag inte hitta - kan hon (och dopvittnena?) ha bott någon annanstans och åkt till Norrköping för att föda barnet? Kan sonen ha blivit adopterad av någon med namnet Sundelius - och hur hittar jag i så fall det? Jag hittar heller ingen faderskapsprövning i dombok för Norrköping år 1798.
Hur gör jag nu? Tacksam för all hjälp!
Ann Katrin Sundelius
 
Detta inlägg flyttades den 17 oktober 2009 från Socknar, Norrköping.
Magnus Hjärtström, moderator

[Pehr Hedenqvist]

Hej Ann Katrin!
Det finns en Sundeliusgatan i Norrköping och i SBL hittar jag en H O Sundelius som har skrivit en bok Norrköpings Minne som kom ut 1798. Jag vet ej säkert, men fanns det inte en präst Sundelius i Norrköping?
 
Detta inlägg flyttades den 17 oktober 2009 från Socknar, Norrköping.
Magnus Hjärtström, moderator

[Barbro Behrendtz]

Hej Ann Katrin!
Det finns en Komminister Carl Erik Sundelius i Åtvid sn som enl hfl kom dit från Norrköping 1790. Denne Carl Fredrik gifte sig i Björsäter 1794 med vice Häradshövdingens dotter Catharina Charlotta Claesdotter. Paret får ett antal barn i Åtvid sn. Av någon anledning som kanske skulle kunna vara intressant i ditt sammanhang begär hustrun boskillnad och flyttar med en del av barnen till Linköping 1819. Carl Erik Sundelius står 1827 som fd komminister och är okänt utflyttad från Åtvid sn detta år.
 
Detta inlägg flyttades den 17 oktober 2009 från Socknar, Norrköping.
Magnus Hjärtström, moderator

[Ann Katrin Sundelius]

Pehr och Barbro!
Tack för hjälpen, nu har jag något att gå vidare på. Spännande värre....
Ann Katrin Sundelius
 
Detta inlägg flyttades den 17 oktober 2009 från Socknar, Norrköping.
Magnus Hjärtström, moderator

[Per Stafnäs]

Hej. Jag har en bonde Claes Claesson som dör i S:t Johannes på Jura gård 1774-05-11 ,han skall då vara 40 år.
Hans Maka är Catarina Bengtsdotter född 1731-08-07
i Tåby hon dör 1786-08-21 S:t Johannes  
Om det är någon som vet mer om Claes Claesson
skulle jag vara tacksam för svar.MVH.Pelle

[Kerstin Stefansson]

Johannes fs. Norrköping, Signedahl
 
I Johannes fs. Norrköping fanns 1909 en adress Signedahl,min farmor var skriven där då hon födde min far som oäkta. Arbetade på en Karamellfabrik i Sylten, Bostad Signedahl. Vore tacksam om någon hört talas om detta område/fastighetsbeteckning.
 
Kerstin Stefansson

[Bo Berndtsson]

Södra sylten kallades åtminstone förr ett område i östra Norrköping, begränsat i öster av Navestabäcken och i norr av Lillån.

[Kristina Edström]

Hej!
I Smedby fanns förr ett konditori som hette Signedals.Smedby är i dag en stadsdel i Norrköping och ligger sydost om själva stadskärnan invid stadens flygplats Kungsängen.
Inte speciellt långt från Sylten, fågelvägen.
mvh
Kristina

[Bo Berndtsson]

Mera marmelad - förlåt, Sylt.
 
På kartan över Norrköping, klippt ur Nordisk Familjebok 2 (1913) finns Sylten längst till höger, det vita, glest bebyggda området. Benämningen Södra har försvunnit.
 

[Per Stafnäs]

Hej Kerstin. Som svar på din fråga måste man skilja på en del saker din far föddes 1909.01.10.
Din Farmor var då bosatt i Signedal/Sylten.Om vi  
börjar med Signedal Så har det varit en handels-
bod/affär vad jag vet sedan 1895.Den ägdes då av  
handelsman Oskar Hagman boende i Norrköping,det har sedan dess varit livsmedels affär fram till
(ungefärligen) 1985-1990 då det vart konditori och  
är det än i dag  
 Nu till sylten, en sylt för i tiden var ett markområde som bestod av sankmark eller tidvis översvämmade marker.(även saltängar)
Signedals låg på det område som benämns
SYLTEN f.d.Häradsallmäning (Humperna utjord i S:t
Johannes församling)  Området sträckte sig utmed
nuvarande Dagsbergsvägen med start vid bron över Ljura bäck och fram till nuvarande avtagsväg till
Kungsängens flygplats, den nordliga gränsen är
från söderleden (Rondelen vid Söderbergs bilar)  med början vid bron över Ljura bäck och nya vägen ut till Vikbolandet gränsen slutar även här vidavtagsvägen till flygplatsen.Den tänkta sydliga
gränsen är parallell med Dagsbergsvägen men sträcker sig mellan 25-75 meter in i nuvarande
Smedby,den är som bredast i öster vid avtagsvägen
till flygplatsen.
Inom detta område fanns det trädgårdsmästerier ,
småbrukare,hantverkare och vanligt boende.
Jag har inte funnit någon karamellfabrik eller
liknande,inte heller i det område som kallas  
Sylten som har nämts tidigare på dessa sidor.
Denna Sylten som förövrigt är ett berg,och har fått  
sitt namn av sylterna,saltängarna som fanns där  
för.(Ligger i Hedvigs församling)
Nu till karamellfabriker som fanns i Norrköping
vid denna tid lyder som följer.
A.B. NISSEN Manufacturing Kneippbaden.
JANSE.THURE Hantverkargatan 51.
Karamellfabriken STANDARD Eriksson & Sandahl
Slottsgatan 87.
NORRK.KONF.& Karamellfabrik Hantverkargatan 36.
SEGERBERG.F.V. Gamla rådstugugatan 16.
SVENSKA MARMELAD AB. Skepparegatan 54.
WISTRAND,PETTERSON& CO. Slottsgatan 41.  
M.V.H. Pelle

[Lars Andersson (Lasse)]

Hej Kerstin och Pelle!
Helt suvärent Pelle,är du Norrköpingsbo?
Karamellfabriken Standard flyttar till dåvarande Östra Kyrkogatan i kv.Aspen (jag hade yrkesvägledning där 1954) Så fanns det en karamellfabrik in på gården i kv.Klockan på Västra St.Persgatan,när den kom till vet jag inte,men jag har köp strutkarammeller där.Sedan har vi Svea Choklad och den fabriken är rätt gammal.
Hälsningar Lasse

[Claes Björkstedt]

Jag har kört fast i Norrköping och söker tacksamt uppgifter om följande personer som förekommer i S:t Johannes under slutet av 1700-talet och åtminstone Johan Eric boende kv Nedre Segern. Troligen inflyttade under 1770-80
 
Björkstedt, Johan Eric, mjölnare, d. 1799  
Björkstedt, Lars
Björkstedt, Inga
 
Har någon sett anteckning är jag tacksam för besked.

[Anna Lantz]

Ang. Sylten och tidigare redogörelser i och kring området. Jag är intresserad av Barnhemmet som låg på Sylten. Finns det någon som har några uppgifter om när det byggdes, och hur länge det var verksamt osv
MVH
Anna
(PS Vid anv. av epost adress, uteslut xxx)

[Maud Svensson]

Hej Anna,
att det funnits ett barnhem på Sylten var en nyhet för mig - vad hette det? Det är möjligen inte Mamre barnhem du avser, något längre söderut, i kanten av Vrinneviskogen?  
Mvh/Maud

[Lars Andersson (Lasse)]

Hej Maud!
Visst fanns det ett barnhem på Sylten det hette Gustavsberg (om jag minns rätt)Jag har lovat Anna att hjälpa henne med uppgifter,men personer som vet något har semester! Jag är själv intresserad för jag lekte där som barn.Sedan blev det ett behandlingshem för törstiga personer
När det gäller Mamre så har du helt rätt.Det har varit en serie i Norrköping Tidningar den här veckan om barnhemmet och det sista avsnittet var idag (jag har nyss läst det)
Får jag fram något om Gustavsberg,så lägger jag ut det här!
Hälsningar Lasse

[Maud Svensson]

Hej Lasse,
tack för tipset om artikelserien om Mamre, läste den på nätet. Dock behandlar den bara Mamre under senare tid, runt 1960-talet, då det tydligen var ett skolinternat för pojkar ”på glid”.  
 
Mamrehemmet har ju en betydligt äldre historia än så. Inrättades under 1870-talet av ”Stiftelsen för Carolina Schales minne å Mamre” som ett räddningshem för vanvårdade eller vanartiga, värnlösa flickor. 1892 blev det ett konvalecenthem för fattiga och sjuka Norrköpingsbarn. 1928 inrättades där en skolklass för klena barn - den avvecklades 1942. I 1946 års barnhemsplan finns Carolina Schales minne å Mamre som upptagningshem. 1947 överläts verksamheten till barnavårdsnämnden och 1949 såldes fastigheten (till Norrköpings stad, förmodar jag). Nu har Finska föreningen sina lokaler där.
Mvh/Maud

[Anna Lantz]

Mamre barnhem minns jag väl, då jag hade skolkamrater som var där. Anledningen var att föräldrarna var sjuka, och inga släktingar kunde ta hand om dem. Kan tänka mig att det var i slutet på 40-talet. Jag minns att läkaren som hade tillsyn hette Brita Mannerheim.
Jag är fortfarande mycket intresserad av allt som rör Syltens barnhem.
Mvh
Anna
(Vid anv av epost uteslut xxx)

[Per-Åke Andersson]

Finns en del gamla bilder från Sylten på nätet hos Norrköpings stadsbibliotek.
www.norrkoping.se sedan kultur sedan bibliotek.
Finns sedan under Gamle Swartzens minnen.
Sök på sylten.
Finns f.ö en massa gamla Norrköpingsbilder där som är sökbara.

[Lars Andersson (Lasse)]

Hej Maud och Anna!
Här är ett svar jag fick av Lasse Södergren på Norrköpings Tidningar.
Hej Lasse  
Gustavsbergshemmet på Sylten uppfördes i slutet av 1800-talet av  
en sjökapten Gustav Hartzell. Hartzells var tydligen en stor familj med hela tolv barn och de var bofasta på Sylten.  
Villan förvärvades efterhand, omkring 1912, av Lithografen som disponentbostad. 1926 gick Norrköpings stad in som ny ägare och villan förvandlades som upptagningshem för barn och gavs namnet Gustavsbergshemmet.  
De uppgifter som jag har säger att det förblev som barnhem fram till skiftet 1950-60-tal. Därefter var det alkoholisthem i många år.  
Hoppas att det här lilla svaret kan vara till någon hjälp.
Ett mycket bra svar av Lasse S.
Man ska ju inte göra reklam här,men han skrev en bok,Mellan Promenaderna som handlade om rivningsvågen som drog fram i Norrköping på 1960-70-talet och med mycket finna bilder i från gamla Norrköping.
Hälsningar Lasse A.

[Marie Carlsson]

Jag söker uppgifter om en f.källarmästare Thor Andreas Lindberg, f 1878 och hans hustru Sigrid Eleonora Johansson, f 1879 som 1907 utflyttade från Borgs församling till s:t Johannes församling.
Tack på förhand
Mvh Marie

[iris andersson]

Hej Per Stafnäs och ni andra som diskuterar Sylten!
Per skriver att Sylten är ett berg? Vad jag vet
heter berget vid Ljura bäck intill Smedby
Lida kullar och sen är det väl något slags berg
där stadsdelen Oxelbergen fanns på min tid i
Norrköping - 40-50talet.
På 1880-80 talet var Sylten vissa tider på året
en stor lerig äng där Dagsbergsvägen kom in efter
bäcken. Bl a berättas någon gång i mitten av 1940-talet i ÖD om en liten 12-åring som körde postskjuts från Häradshammar och då sjönk vagns-
hjulen ner till naven, ganska jobbigt för trötta
hästar.
Rätta mig nu om jag minns fel om bergen.
mvh iris andersson
från Härads

[Lasse Andersson]

Hej Iris!
Du hade ju berg vid Smedby och även då Oxelbergen,men ett långt stenkast från Motala ström på södra sidan finns ett berg som heter Sylten och 1906 så var det en stor utställng där och dom hade till och med dragit spårvagnspår ut till Sylten!Det fanns även villor på Sylten som dom bodde i året om!Det finns forfarande kvar ett mycket fint hus som var direktörs villa och sedan barnhem,se inlägg ovan!Det är också som du säjer att sylten kan vara ett namn på sankt mark!
Jag vet,jag har lekt på Sylten!
Hälsningar Lasse i Norrköping.

[iris andersson]

Tack. Lasse!
För mej började Sylten vid Pelle i Bäckens
och slutade vid Östra Station. Det är trevligt
att få delar av stan att bli lite större, i
vanliga fall brukar man ju minnas saker från
barndomen större än de var.
mvh  iris

[Kristina Edström]

Hej Iris!
Måste lägga mej i....
Är det inte Risängen du menar? Numer industriområde mellan Ljura bäck och Oxelbergen.
Sylten ligger nere vid hamnen.
mvh
Kristina i Norrköping

[iris andersson]

Hej Kristina!
Det kan det nog vara. men de äldre wippolänningarna kallade den biten också för
Sylten. Kanske hängde hela den biten ihop.
Numera har ju gatorna och omräden på flera håll
andra namn än de på min tid, den som bor kvar
har ju lättare att fälja med i förändringarna.
Att postskjutsen for den vägen in till stan vet jag, eftersom jag kände mannen som en gång
var den lille 12-årige pojken utrustad med pistol
och postväska. Han visste ju var han haft svårt att ta sig fram.
Jättebra att ni informerar mig om förändringarna.
mvh  iris

[Christian Ståhl]

Karl Johan Ståhl f.1863-09-01, flyttde till låstad 1878, därefter till S:t Johannes i Norrköping 1880-11-01..
Därefter tappar jag spåret, han är min ff f:s bror, det vore intressant att spåra efterlevande.

[Anders Sandberg]

Hej Christian!
 
Den enda jag hittar i Arkions databas 1890, med det namnet och födelseår, är en soldat Carl Johan Ståhl i Furuby, Kronobergs län. Han uppges vara född i Tegnaby.
Har du något mer att gå på, något patronymikon han kan ha använt, födelseförsamling?
 
/Anders

[Christian Ståhl]

Hej!
Tack för att du kollade, nej det är inte samma person. Födelseförs. är Kuddby i östergötland. Han föddes i båtmanstorpet 88, i bjärstads rote.
Det är egentligen allt jag vet om honom.

[Bo Lindström]

Hej alla St Johannes kännare!
 
Någon som vet var Grymyrs utjord i denna församling låg år 1900? Och kanske torpet Stenkullen på detta område?

[Lasse Andersson]

Hej Bo!
Grymyrs ägor verkar vara rätt stora och gården Grymyr ligger där Stadsdelen Ektorp ligger idag!
Jag hittar inte torpet Stenkullen,men en gård som heter Stensätter!
Här har du kordinaterna på Grymyrs gård om det kan hjälpa dig!  
X=6495018 Y=1520895
 
Kanske någon annan har mer att komma med!
 
Hälsningar Lasse i Norrköping.

[Åke Bjurström]

Hej Bo och Lasse
 
Grymyr var tydligen mycket vidsträckt. Jag har själv anor vid två av torpen och gjorde en snabbkoll i 1900 års folkräkning i S:t Johannes.
Hela tio torp och gårdar enbart på bokstaven S.
Finner dock inte Stensätter, men det av Bo efterfrågade Stenkullen finns med.  
Att få en mera exakt placering än den Lasse lämnat blir nog svårt.
 
Mvh Åke

[Åke Bjurström]

Ett tilläg
 
Stensätter tillhörde Hvilbergen (nu Vilbergen) i sydöst i förhållande till Grymyr (Ektorp)
Följande gäller främst Vilbergen men är nog tilläpligt även på det intilliggande Grymyr.
 
Omkring 1880 tog nybyggnaden av torp fart i området. Lantarbetare som flyttade in till industrierna behövde bostäder. Ägarförhållandena till marken var något oklar.Privatpersoner upplät mark att bebygga utan tomträtt, även rena svartbyggen lär ha förekommit, och det uppstod en flora av ruckel och mera välbyggda torp.
Några år efter sekelskiftet vidtog en hårdhänt sanering i denna blandning av idyll och misär.
Stenkullen i Grymyr hittar jag i Hfl mellan 1880 och 1910 så det tycks passa in i mönstret.
Först 1918 inkorporerades S:t Johannes till Norrköpings stad.
 
Mvh Åke

[Lasse Andersson]

Hej Åke!
Tack för uppgifterna om Grymyr och Vilbergen! Efter som jag är Norrköpingsbo sen födseln,så är jag mycket intresserad av Min Stad!
Jag minns att jag följde med min mor till Skarphagen på 1940-talet och då fanns det en del små röda hus utmed Skarphagsgatan,men den hade väl ett annat namn då och att det var rena landet på den tiden!
 
Hälsningar Lasse i Norrköping.