ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Femtåfors bruk (""""Tiomilskog""""/Ryan)  (läst 872 gånger)

2003-08-21, 00:41
läst 872 gånger

Utloggad sone

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1142
  • Senast inloggad: 2019-01-08, 16:38
    • Visa profil
FEMTÅFORS JÄRNBRUK i Malungs församling, tillkommet 1761 eller 1762, eftersom bönderna i Lima socken behövde halvfabrikatet stångjärn för sin lietillverkning.  
 
Dåvarande kronobefallningsmannen i Västerdals fögderi herr Erik Larsson Berggren sköt till pengar så att det hela kunde starta efter erhållet nådigt tillstånd från höga vederbörande myndigheter. Bruket hade en kort glanstid under 1770- och 1780-talen, men hade aldrig någon riktig ruljans och de flesta av åren hade man endast en smed städslad. Bruket gick snart dåligt då man hade svårt att få tag i tillräckligt med järn. Ja, både Erik Berggren och senare en viss Pomp gjorde konkurser, något som domböckerna berättar om. Till sist lades järnbruket ned i början av 1800-talet.  
 
Av en för mig obekant anledning kallas platsen för Femtån istället för Femtåfors 1790-1805, men orsaken kanske är bara att man förkortat namnet i dagligt tal. Eller också så är det en indikation på att området hade förlorat i ekonomisk betydelse. För 1790, 1795, 1800 och 1805 räknas INGEN på Femtåfors bruk till ståndspersonerna, vilket hade varit fallet för familjerna Wallding och Johan Johansson Graf 1785. Ståndspersonerna redovisas inte 1790, 1795 etc, som tidigare år i en särskild kolumn utan samlas för sig, sist i längden.    
 
Jag har valt att avsluta med mantalslängden för 1805, eftersom den äldsta bevarade husförhörslängden tar vid från år 1803 och framåt. Historien om järnbruket finns återberättad i både Malung ur en sockens historia och i Lima och Transtrand ur två socknars historia samt i någon årgång i Malungs hembygdsförenings fina skriftserie Skinnarebygd. Register finns i ett par årgångar, bl.a. 1965-66. Det andra registret finns i någon av 1980- eller 1990-talets årgångar.  
 
Femtåfors har en förhistoria, då det under namnet Tiomilskog troligen från början av 1700-talet till 1780-talet har haft en fast bosättning - jag har inte undersökt alla längderna, men Tiomilskog finns med i början av 1700-talet. Platsen har också nyttjats som fäbod under 1700-och 1800-talen. (Se slutklämmen under MANTAL 1805 här nedan.)  
 
Enligt min egen hågkomst skall jag ha läst ett dombrev från 1600-tslets slut eller 1700-talet där det om Tiomilskog/Ryan omtalas att en finne en gång skulle ha grundat det. Om den från domboken kände finnen Mårten Hake (1660-talet) fortsatte sina svedningar längre norrut än Bredsjöberget är inte alls otänkbart. Det är inte att förvåna att Malungsborna inte ville ha honom, eftersom Bredsjöberget redan hade en fäbod. Och fäboden Eggen vid Rönnhällsjön fanns också år 1664, nästan invid Tiomilskog/Ryan. På 1660-talet var på malungssidan om värmlandsgränsen bara Avradsberg, Milsjön och Bredsjön godkända finska nybyggen och som bekant ligger de allihopa långt söderut i Tyngsjö. Så det är kanske ingen slump att namnet på platsen Tiomilskog är densamma som för hela skogen mellan Lima och Malung på dalasidan och Norra Ny, Dalby, Norra Finnskoga och Ekshärad å den andra.  
 
Det följande är en presentation av vad mantalslängder och Malungs dödböcker berättar om
Femtåfors bruk. I det senare fallet rekommenderar jag användandet av ett källkritiskt användande och jämförande av uppgifterna i Josef Sjögrens Acta Genealogica Malungensia mot de primära kyrkböckerna i den mån de finns bevarade. Genom tur i oturen vid 1797 års prästgårdsbrand så finns födelse- vigsel- och dödböcker för Malung kvar från mitten av 1770-talet och framåt.  
 
Husförhörslängderna förstördes däremot och prästen Svedelius orkade inte göra nya längder. Först 1803 kom nya husförhörslängder och då genom den unge Daniel Godenius (den andre av tre i Malung med samma namn).
 
Mantalslängder för Malungs socken vart femte år 1760-1805 finns tillgängliga på rullfilm. De ger följande uppgifter (texten något moderniserad och förkortningar utskrivna). Man betyder här det samma som husbonde, familjens överhuvud. Till skillnad från samtida husförhörslängder undantas barn under 15 och gamla över 63 (eller 65?) ofta i redovisningen, eftersom de inte behövde skatta. Och endast husbondens namn är i regel med. Först med 1800-talet blir det mer vanligt med namn på de övriga personerna i mantalslängden. Vissa upplysningar kan dock inhämtas från denna skattelängd som inte finns i husförhören. Att Anders Olsson i Björnåsen i Malungs finnmark 1804-12-11 (1805) bor i en jordkula tror jag inte framgår av kyrkans böcker!
 
MANTAL 1760 (upprättad 1759-12-12) sidan 247:
Tiemilskog:  
1). Olof Olsson: 1 man, 1 hustru som betalar 8 öre i daler silvermynt. De utgör ett matlag och betalar för det 7? daler smt.  
 
Olof med hustru återfinns i Josef Sjögrens Acta Genealogica Malungensia (i fortsättningen förkortade AGM) på två ställen; dels på sidan 181 som nr 4, Västra Fors; dels på sidan 327 som nr 6, Östra Fors.  
 
MANTAL 1765 (upprättad 1764-12-14)
Femtåfors:  
1). Smeden Jonas Kock: 1 man, 1 hustru och 2 stycken drängar. Alla betalar den högre taxa för ståndspersoner - 24 öre smt, men hushållet räknas inte som ett eget matlag (ingen avgift). Ej identifierade.  
 
Tiomilskog:  
1). Olof Olofsson: en man, två hustrur och en son. Hushållet var ett eget matlag. Den extra hustrun kanske är en mor eller svärmor. I övrigt om Olof med hustru se litteraturhänvisning under 1760.
 
MANTAL 1770 (upprättad 1769-10-28) sidan 303:
Femtåfors Bruk:  
1). Kollar Johan Johansson: 1 man. Enda hushåll i Femtåfors som skattar som allmoge. Kollar borde betyda kolare. Ej identifierad.  
2.) Bokhållare Lind: 1 man, 1 hustru,  1 piga, alla betalar ståndspersoners skatt och utgör det enda matlaget på Femtåfors.  
3.) Smeden Johan Graf; 1 man 2 hustrur och 1 dotter. Den extra hustrun kan kanske vara mor eller svärmor.  
4.) Smeden Nils Månsson; 1 man 1 hustru.  
Smeddrängen Eric Larsson: 1 man och en hustru. Ej identifierade.  
 
Tiomilskog:
1.) Olof Jönssons änka: 1 hustru och en dotter. Osäker identifiering.
2.) Olof Olofsson?: 1 man, 1 hustru och 2 söner. Utgör ett matlag.
3,) Korpralen Brus: 1 man, 1 hustru. Utgör ett matlag.  
 
Bokhållaren Lindh är identisk med AGM Högre Ståndet nr 25, sidorna 619-620.  
Smeden Johan Graf återfinns i AGM dels som nr 30 Västra Fors, sid. 183, dels i Högre Ståndet nr 27b, sidan 620.  
Smeden Nils Månsson finner vi dels i AGM Östra Fors nr 1, sidan 327; dels i AGM Västra Fors nr 1, sid. 181.  
 
Olof Jönsson återfinns inte i AGM, men däremot en Jers Jöns Olsson. Se AGM, Västra Fors nr 129, sidan 183.  
För Olof Olofsson, se under kommentar under mtl 1760.
För korpralen Brus eller rättare sagt Lars Hansson Brus' del kan jag hänvisa till AGM, Gärdås nr 57, sidan 210.  
 
MANTAL 1775 (upprättad 1775-01-19)sidan 287:
Femtåfors:  
1.) Kolaren Per Jansson, 1 man och en hustru som skattar på allmogetaxan till skillnad från övriga på bruket. Ej identifierade.  
2.) Inspektoren Johan Lindh: en man och en hustru. Utgör ett matlag.
3.) Mästersmeden Johan Graf: 1 man och 1 hustru.  
4.) Smeddrängen Nils Nilsson: en man.  
 
Tiomilsokg:
1.) Olof Olofsson: en man och en hustru. Utgör ett matlag.
2.) Korpralen Brus: en man och en hustru.  
 
Kolaren Per Jansson var kanske släkt med kolaren Johan Johansson från 1770.  
Samma Lind som 1770, se kommentarer ovan.  
Samma Graf som 1770, se ovan.  
Nils Nilsson kan ev. vara en son till Nils Månsson i 1770 års mtl.  
Olof Olofsson. Se 1760-1770.
Korpralen Brus. Se 1770.  
 
Mantal 1780 (upprättad 1780-02-16)sidan 303:
Femtåfors Bruk:  
1.) Inspektor Johan Lindh: 1 man, 1 hustru och 1 piga. Utgör ett matlag (eller rök som matlag också kallades för, flertal: rökar)
2.) Smeden Johan Grav: en man, 1 hustru, 1 dräng och en piga.  
3.) Smedsvennen Jakob Torw: en man och en hustru.  
4.) Bokhållare Walding.  
 
Tiomilskog:  
1.)Anders Olsson. En man och en hustru. Ej identifierad.  
2.) Korpralen Brus: 1 man och 1 hustru.
 
Johan Lindh - se tidigare hänvisningar.  
Mästersmeden Johan Graf - se tidigare kommentarer.  
Smedsvennen Jakob Torw måste vara den Jakob Danielsson som finns i AGM Västra Fors nr 45, sidan 184.  
Bokhållaren Wallding eller Walding, namnet stavas olika, återfinns under AGM, Högre Ståndet nr 20, sidan 619. Stavningen Walldring hos Sjögren är väl felaktig för den återfinns inte i mtl 1780-1795?
 
Anders Olsson i Tiomilskog kan vara en son till Olof Olofsson i Tiomilskog som finns där 1760, 1765, 1770 och 1775?
För korpralen Brus' del hänvisas till litteraturuppgift under 1770. I övrigt ska nämnas att korpralen Brus återfinns i Gärdås by i 1790 års mantalslängd. Detsamma gäller nog också för 1785 då han 1) ej återfinns under Tiomilskog och 2) 1780 gifter sig med en kvinna från just Gärdås. Namnet Tiomilskog upphör i 1785 års mtl eller i någon av de ej filmade mantalslängderna 1781-1784.
 
MANTAL 1785 (upprättad 1785-01-17) sidan 263:
Tiomilskog d.v.s. det som idag kallas för Ryan finns fr.o.m. 1785 inte längre med. Ryan har nog förts samman med Femtåfors i Femtån som det kallas i mtl 1795 o.s.v. Den Brus Lars Larsson som finns 1795 och 1800 under Femtån brukar kanske ännu Ryan?  
 
Femtåfors Bruk:  
1.) Bokhållaren Walding: 1 man, 1 hustru, 1 son, en dotter. Utgör ett matlag. Se tidigare text.  
2.) Mästersmeden Johan Graw: 1 man, 1 hustru, 1 dotter. Se tidigare kommentar.  
3.) Smedsvennen Jakob Torw: 1 man, 1 hustru, 1 dräng och 1 piga. Se tidigare kommentar.  
4.) Smedsvennen Eric Kålström: 1 man, 1 hustru. Det enda hushåll som denna gång inte är identifierat.  
 
MANTAL 1790 (upprättad 1790-01-09) sidan 700:  
Femtån:  
1.) Anders Wallding. 1 man, 1 hustru, 1 son och 1 dotter. Samma Wallding som omnämnts förut.
2.) Johan Graf: 1 man och 1 hustru. Se också  tid?gare skrivna kommenterer ovan. Inget av deras hushåll räknas nu som ett eget matlag.  
 
MANTAL 1795 (upprättad 1794-12-09) sidan 750:
Femtåen:  
1.) Johan Grafs [hushåll]: en hustru och en son. Smeden Johan Graf tydligen avliden. Om honom se tidigare notiser. I en kolumn för den nya fönsterskatten har siffran 2 fogats in.  
2.) Carl Detlof Wallding: I anmärkningskolumnen står Bortflyttad. Kanske en son till Anders Wallding. Modern Maria von Schneijdern ej i mantalslängden då hon var över 65 år gammal vid beskattningen, men hon dör enligt dödboken i Ryan år 1802.  
3.) Brus Lars Larsson: en man. Troligen har han något släktskap med korpralen Brus i mtl 1770 och 1775. En son kanske?  
Inget hushåll utgör något matlag vid denna tid.
 
MANTAL 1800 (upprättad 1799-12-03) sidan 913:
Femtån:
1.) Johan Jansson: 1 man, 1 hustru och 1 son. Detta är smeden Johan Jansson Grafs son med samma namn med hustru och familj, som återfinns i AGM i avdelningen Högre Ståndet nr 36 och på sidan 622. Denne skattar för 2, vad det nu innebär för något, i fönsterskatt.  
2.) Johan Graffs: I anmärkningskolumnen står Utfattig, tigger om någon, sannolikt gamla Johan Grafs änka eller om hennes dotter Lisa - se kommentar i mantalslängd för 1805 här nedan!  
3.) Brus Lars Larsson: 1 man och 1 dotter. Brus Lars skattar för 1 av någonting i fönsterskatt.  
Återigen räknas ingen av dessa som ett matlag.  
 
MANTAL 1805 (upprättad 1804-12-11) sidan 2906:
I 1805 års mantalslängd för vi veta att matlagen i Femtån tillhör de avkortade och inte de behållna. Avkortningen betydde att man slapp skatt om skattekraften var dålig p.g.a. dåliga inkomster p.g.a. invaliditet, missväxt eller något annat.  
Femtån:  
1.) Jan Jansson: 1 man, 1 hustru och 1 dotter. Vi får också veta att 3 stycken från beskattning uteslutna minderåriga personer fanns i hushållet. I regel var de under 15 år vid mantalslängdens upprättande. En kommentar har också gjorts; Syster Lisa, fattiga & torftige förut. Det kan vara hon som tigger i Johan Graffs hushåll 1800.  
2.) Nissbel Halfvar Nilssons dotter: 1 dotter. I kolumnerna framgår att därutöver fanns följande från beskattning uteslutna personer: 3 stycken minderåriga personer och 2 stycken av andra orsaker från beskattning uteslutna personer.  
 
På en karta i bokverket Malung ur en sockens historia, del 2, sidan 133 finns det s.k. Nissbeltorpet upptaget såsom fäbod tillkommet mellan 1750-1850, vilket antagligen enligt min bedömning är felaktigt. Istället skulle det enligt min mening ha räknats till gruppen blandad bebyggelse av fäbodar och fast bygd. För Ryan anges att fäboden tillkommit enligt 1736 års revbok. Men även här menar jag, fanns inslag av fast bebyggelse.
Inga överåriga fanns med i något av nyssnämnda hushållen.  
 
-----------
Mvh Björn Sonesson

2004-04-21, 10:17
Svar #1

Utloggad sone

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1142
  • Senast inloggad: 2019-01-08, 16:38
    • Visa profil
Tilläggas skall att resterna av Femtåfors bruk ligger längst upp i nordvästra hörnet av Malungs församling och att det alltså ligger nära Lima församling (i norr) och Dalby församling och Torsby kommun (i väster).  
 
Personer bosatta i Tiomilskog som betalar mantalsskatt - alltså personskatt - fanns som tidigare skrivits på denna sida redan på 1700-talets början. Jag kanske återkommer med något mer om detta senare.  
 
mvh Björn Sonesson

2018-03-01, 17:32
Svar #2

Utloggad Nils A Willner

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 3
  • Senast inloggad: 2018-04-28, 11:41
    • Visa profil
Hej Björn.

Din art. om Femtåfors bruk hjälpte mig en bit på vägen. Jag söker efter smeden Nils Månssons dotter Lena. Olika uppgifter om födelse, 1746, -47, -48. Hon är min farmors mormors farmor. Hon gifter sig 20/10 1776 med Petter Danielsson i Säfsnäs. Men var o när är hon född? Fanns hon med vid Ryan? Där dog hennes mor Kirstin Olsdotter 28/4 1775. Nils Månsson ank. 1784 från Malung till Annafors i Säfsnäs och till en yngre dotter Stina Nilsdotter g m spiksmeden Jan Larsson Bruse.

Mvh Nils A Willner


2018-03-08, 15:35
Svar #3

Utloggad sone

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1142
  • Senast inloggad: 2019-01-08, 16:38
    • Visa profil
Nils Månsson är dubbelt införd i Josef Sjögrens bok Acta Genealogica Malungensia (=AGM) i två familjekolumner. dels i nr 1 för Västra Fors där det står att han bott i Ryan, dels nr nr 1 för Östra Fors, samma sak, men även tillagt "död". At han var gift med Kerstin år 1729 står på båda ställena, fast för Västra kallas hon Christina. För hustrun anges döddatum som du skrev och födelse år 1702. I Västra står även Värmland som hennes födelseort. I båda fallen anges antal barn vara 3 stycken. Sidorna i AGM är 181 och 327.

Nej, jag vet inget om födelseplats. Följ mantalslängderna. Du kan numera, helt gratis söka på Riksarkivets Digitala Forskarsal i mantalslängderna. Länk här nedan till detta;
https://sok.riksarkivet.se/mantalslangder

MVH Björn

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna