ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-22  (läst 971 gånger)

2006-09-03, 09:25
läst 971 gånger

Rune Johansson

Göran!
 
Jag fastnade för ...hennes andra Man Sahl Zachareas Benedicti intet berättigad till odell Jordh hustru sina ...
 
Det var ett litet men föga användbart uppslag om odelskifte på landskapslagarnas tid.
 
Mvh/Rune

2006-09-03, 13:48
Svar #1

Göran Johansson

Det var lärorikt Rune.  
I protokollet ovan står det att skattegården Härna var Kerstin Olofsdotters i Gladhammar möderne. Hennes förre man Lars Jonssons tredje uppbud på gården redovisades vid tinget i Kinda i feb. 1616. Frågan är hur man bör tolka möderne. Mannen hade ju köpt gården av någon. Det kan väl då knappast ha varit av någon annan än hustruns moder? Hur stämmer det då med nämnda lag? Det låter ju som ett parallell till historien med den andra mannens förbud att förvärva hustruns mödernejord. Köpet måste då i detta fall ha godkänts av dem som kunde göra anspråk på mödernejorden. Låter det rimligt? Tråkigt nog är det så, om jag inte minns fel att jordeböckerna för Hycklinge saknas för den strategiska perioden mellan ca 1594-1616. Det går därför inte att säga vem som ägde marken. Kerstins moder hette enligt äldre uppteckningar (Rosenstolpe m.fl.) Margareta Eriksdotter och fadern var herr Olof Simonis Clarevallensis i Horn. Enligt Älfsborgs lösen 1613 hette bonden på skattehemmanet just Olof, men det kan ju knappast ha avsett herr Olof i Horn eftersom titeln herr saknas i skattelängden. En annan möjlighet är att Kerstin Olofsdotter inte alls var dotter till Clarevallensis. Denna sista möjlighet är som jag ser det fortfarande öppen, eller hur?
Vänlig hälsning
Göran

2006-09-03, 15:24
Svar #2

Göran Johansson

Rättelse:
I giftermålsbalken står det gifta sig till. Lars Jonsson gjorde ett köp.

2006-09-03, 17:26
Svar #3

Utloggad berits

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 320
  • Senast inloggad: 2019-05-30, 19:06
    • Visa profil
Göran! Om Lars Jonssons del i Härna:  Om det står att han ” gifte sig till Härna” så kan det fortf vara Kerstin Olofsdotters mödernejord. Han kan ju dock ha köpt till ytterligare jord i byn- eller  lagt in av egna penningar när hustrun ev. fick lösa ut syskon  ur gården. Om detta finns tydligen ingen dombok, men jag har sett i andra gårdsuppgörelser att en ingift man på så sätt kan få rätt i gården. Det hände när äktenskap var barnlösa   att mannens släktingar kunde  göra anspråk på sin del i jorden efter dödsfall.. Om det var fallet här vet väl ingen.  Kerstins 2.e man kh Zacharias Bengtsson i Gladhammar hade väl inte lagt medel i   Härna. Hursomhelst så var det alltid mannen som förde talan vid tinget- så i Kinda härad 1618 25/9 (som du lagt ut kopia på ovan) om ön  Bjuggö (1/4 skattetorp) där Lars Jonsson häradsskrivaren klagar om Bjuggö o jord där tillhörig Härna. Kanske ett utgärdeshemman där domboken handlar om olika gårdar som kunde göra anspråk på ön bl a Härna.  
Under rubrik Retzius på Rötter har jag citerat vad ydredrotten Rääf skrev om Lars Jonsson i Karlshult under rubrik ”HÄRADSSKRIVARE, LAGLÄSARE”. Sägs där att han verkade bl a i Kind o Ydre härad. Måste vara den Lars J som du funnit dödsnotis om 1632 i Karlshult. Fanns det 2 Lars Jonsson häradsskrivare samtidigt?  Jag kan tänka mig att det bara fanns en. Hälsningar Berit

2006-09-03, 18:10
Svar #4

Utloggad berits

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 320
  • Senast inloggad: 2019-05-30, 19:06
    • Visa profil
Göran! Om hur krångliga gårdsaffärer kan vara- läs Stig Östensons inlägg här i Anbytarforum under sl MARIN 2/9 2006! Det är inte lätt! Berit

2006-09-03, 20:47
Svar #5

Göran Johansson

Hej Berit! Just nu håller jag som bäst på att lära mig länka men jag har läst ditt inlägg under Retzius. Genom Kinda härads dombok har jag kommit i kontakt med köp av in- och utägor! I ett par av dessa fall figurerar Olaus Simonis Clarevallensis. Det verkar krångligt och kräver nog litteraturstudier har jag förstått. Förhållandena i Södra Möre förefaller ha varit enklare än i Kinda hd och inom övriga Östergötland. Men sanningen ska fram! Tycker också det verkar osannolikt att det fanns två häradsskrivare med samma namn.  
 
Min mailadress finns ovan. Den gamla, som du har, gäller inte längre.
Vänlig hälsning
Göran

2006-09-18, 08:33
Svar #6

karen pauley

Hej,
Jag söker barn av följande:  Johanna Mathilda Månsdotter b. 27 feb 1848 Herna Hycklinge gift med August Ferdinand Petersson b. 8 jun 1848 Fagerhult Hycklinge.  Många tusen tack för hjälpen!
Karen Pauley

2006-09-18, 10:06
Svar #7

Christina Johansson

Hej Karen
 
På cd Sveriges befolkning 1890, bor familjen i Framnäs Backstuga, Hycklinge och ser ut så här:
 
Petersson, August Ferdinand 1848 i Hycklinge
Månsdotter, Johanna Matilda 1848 i Hycklinge
(Barn), Isak Rikard         1878 i Hycklinge
(Barn), Martin Enok         1889 i Hycklinge
 
Christina

2006-09-20, 05:45
Svar #8

karen pauley

Tack så jätte mycket, Christina!  
Karen

2006-09-20, 07:11
Svar #9

karen pauley

Christina,
Jag har en fråga till:  kan jag förmoda att barnen hade efternamnet Augustsson?  
Tack!
Karen från Seattle

2006-09-20, 11:16
Svar #10

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Hej! Jag vill inte på minsta sätt föregripa Christinas svar, eftersom jag ju inte känner till dessa specifika personer.  
 
Men rent generellt kan man egentligen inte utgå ifrån något alls vad beträffar efternamnsskicket under denna period. Senare hälften av 1800-talet och i synnerhet 1870/80-talen är ju en kulturell brytningstid, då ruralt står mot urbant; d.v.s. den redan nu försvagade allmogekulturen uppluckras mer och mer (och successivt ersätts) av den framträngande stadskulturen, buren av bl.a. arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen, väckelserörelsen och emigrationen; i dessa trakter kanske framför allt de båda sistnämnda.  
 
I namnhänseende innebär detta att man börjar övergå till att överta faderns patronymikon oförändrat, som ett släktnamn, i stället för att, som tidigare, anta ett eget patronymikon bildat av faderns förnamn följt av -son eller -dotter. Ibland skär denna brytpunkt rakt igeom en syskonskara, så att de äldre syskonen har ett äkta patronymikon, medan de yngre har samma efternamn som fadern. Min morfars syskonskara är ett bland många exempel på just detta.
 
Utan att ha studerat det hela, måste vi således räkna med följande möjliga alternativa efternamn för ovannämnda barn:
Augustsson
Ferdinandsson
Petersson
Pettersson
eller t.o.m. Persson, eftersom man fortfarande var medveten om Per och Pet(t)er var former av samma namn.
 
Men Christina (eller någon annan) kanske har upplysningar om vad de egentligen hette.

2006-09-21, 04:32
Svar #11

karen pauley

Tack, Carl.
Jag visste precis inte när namnen började bytte i Sverige.  Jag har många val att forska!  
MVH
Karen

2006-09-21, 09:40
Svar #12

Christina Johansson

Hej Karen
 
Hittade Martin Enok född 1889-09-26 i Hycklinge på Plf-cd.
 
Död 1971-12-02 i Hycklinge.
Petersson Martin Enok
F. Skräddarmästaren, Änkling
Hycklinge Lilla 1:16 Framnäs, Hycklinge
 
gift 1920-12-19
med Judit Kristina Karlsson f 1892-06-15
Folkskollärare
död 1956-06-19 i Hycklinge
 
1 dotter född 1929
 
 
Christina

2006-09-21, 16:18
Svar #13

karen pauley

Christina, Carl-Fredrik, mm.,
Tack IGEN för hjälpen!  Jag är voluntär här i min stad med en grupp som heter RAOGK (Random Acts of Genealogical Kindness) http://www.raogk.org/listing.htm och gör lookups för människor som tittar efter lost släktingar.  Det känns underbart att få hjälp från några andra sådona människor som jag! Om ni vill hitta någon från nörr om Seattle rådom skulle jag vilja hjälpa!
Med vänliga hälsningar!
Karen

2006-10-09, 01:33
Svar #14

Göran Johansson

Lars Jonsson i Härna, häradsskrivare g.m. Kristina Olofsdotter (g2.m. Zacharis Benedicti). Beklagar att jag splittrat diskussionen om Lars Jonsson på så många platser i forumet. Kommer fortsättningsvis att försöka hålla mig endast till Hycklinge även om han tycks ha brukat jord också i Horn sn. Bland annat följande är känt om Lars Jonsson i Härna:
 
1.  
Vid debiteringen för Elfsborgs lösen 1571 hade Lasse i Juby 20 lod silver, 8 kor och 4 ungnöt, en häst och en stut.
 
2.
Vid Elfsborgs lösen 1613 finns Lasse Jonsson i Juby. Han betalar ingen skatt vilket väl tyder på att han kan ha arrenderat en frälsegård som låg inom säteriets rå och rör.  
 
3.
Lasse skrivare uppbuder 1616-02-19 tredje gång en gård i Härna  
 
4.
Lars Jonsson häradsskrivaren i Juby (Kristineberg) klagar 1618 25/9 om ön Bjuggö (1/4 skattetorp) och jord där tillhörig Härna.
 
Om Lasse i Juby enligt Elfborgs lösen 1571 är identisk med Lasse Jonsson häradsskrivaren  i Juby så måste han ha varit en gammal man (f. Ca 1550) när han köpte sitt hemman i Härna. Om så vore fallet så kan han knappast vara identisk med den häradsskrivare Lars Jonsson som skrev sig till Karshult i Motala socken eftersom denne var verksam ännu 1628. Jag har därför tills vidare avskrivit honom.
 
Det som komplicerar det hela är att det i domboken för Kinda härad 1683-06-25 klart och tydligt står att Härna var salig h. Kerstins i Gladhammars möderne jord och att hon brukade gården tillsammans med sin förre man Lars Jonsson.  Var det då den gård i Härne som Lasse skrivare uppbudade 1616 som avsågs (en gård som då skulle ha tillhört h.  Kerstins mor) eller en annan gård som tillhört Kerstin Olofsdotter? Jag har fortfarande inget bra svar.

2006-10-09, 11:39
Svar #15

Utloggad berits

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 320
  • Senast inloggad: 2019-05-30, 19:06
    • Visa profil
Göran! Har du övervägt möjligheten att kh i Gladhammar Zacharias Benedicti kan ha haft 2 hustrur Kerstin Olofsdotter, den första enligt Sune Lindkvist i SoH 1999/3-4 s 411 dotter till kh i Horn Olavus Simonis (var finns f ö bevisen at det var hon som varit  gift med Zacharias B?). den andra Kerstin O skulle vara  hon med möderne i Härna, Hycklinge.  Du har ju själv sökt leda i bevis att  kh i Horn Samuel Hiller (1628?-1657), som av Sune Lindqvist nämns son till Olavus Simonis,  inte nämns delaktig i arvsuppgörelse om Härna enlig Kinda hd dombok 1680 13/2 där bara 2 döttrar  Anna + Elisabet Zachrisdr död 1672 28/7 i Linderås nämns som arvingar i Härna efter kyrkoherdefrun Kerstin Olofsdotter i Gladhammar. Vet nu inte längre under vilken socken eller rubrik  du skrivit om detta i Rötter. Skulle du inte kunna göra en kort resum? om diskussionen här, så som du gjort om Lars Jonsson  under Hycklinge här ovan 9/10 2006?  
Om häradsskrivare Lars Jonsson död 1632 i Karshult, Motala lfs (dödbok): jag repeterar här vad jag skrivit om honom (var i Rötter?) taget ur F Rääf, Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergötland I s 95: ”Lars Jonsson i Wadstena eller, såsom han från 1614 sig skref, i Karshult , bestridde embetet (som lagläsare o vice häradshövding) i båda nämnda härader Ydre och Kind oavbrutet från 1608, utom vid de få ting dem ordinarie själva förrättade. Och intill slutet af 1628, under vars dombok han undertecknat ordet Vale, men synes tjänstgjort i Kind några år längre. Uti 1608 års vintertings dombok för sistn. Härad, der hans antagande till vicarie för Jöns Pehrsson i Berssebo omnämnes, kallas han ”Lagläsare i Vestan Stång  Östergöthland”. Hans sigill innehåller uti en sköld 3 ekållon, uppväxande från liggande gren, och öfver skölden init. L:I:”
 
Jag finner det inte osannolikt att det bara funnits en lagläsare Lars Jonsson och att han varit bosatt både i Juby Horn och  från ca 1614 i Karshult. Som Olle Elm nämnt och som står i Frälsegodsen Östergötland  s. 841 var Karshult vid den aktuella tiden krono o Lars Jonssons livstidsförläning (alltså gick inte till hans arvingar). Juby 2 mtl frälse i Horn hade efter  Görvel Fadersdotters död 1605 blivit krono men återgått till släkten efter  1613. (Frälsegodsen Östg). Lars Jonsson kan alltså som löneförmån ha haft 2 kronogårdar, Juby o Karshult. Att han 1616 19/2 uppbjuder 3. gång en gård i Härna är väl inte konstigt. Det var maken som står till hustruns gård.
Lars i Juby i Älvsborgs lösen 1571 har ju inget patronymikon - är troligen  en annan Lars.
Lagläsaren Lars Jonsson kan ju ha haft en hustru före Kerstin Olofsdotter och med henne dottern hustru Brita som dömdes för hor 1650, medan mannen varit i krig, då hon var i Motala hus. Såvida inte Brita var dotter i äktenskapet med Kerstin Olofsdotter.
 Vänligen Berit

2006-10-09, 11:42
Svar #16

Utloggad berits

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 320
  • Senast inloggad: 2019-05-30, 19:06
    • Visa profil
Fel i inlägg ovan! Samuel Hiller var son till Zacharias Benedicti! Berit

2006-10-09, 18:04
Svar #17

Göran Johansson

Under Övriga släkter, Luth den 15 aug 2006 kl. 01.40 nämns möjligheten att Zacharias Benedicti i Gladhammar kan ha varit gift med två olika Kristina Olofsdotter och att Samuel Z. Hiller kan ha varit halvbror till de bägge systrarna. Det är Lars Jonsson i Karshult som krånglar till det. Om Clarevallensis dotter Kerstin var gift första gången med honom så kan Samuel Hiller inte vara född före ca 1634. Eftersom han var på tal som efterträdare till fadern i Gladhammar så stämmer åldern dåligt. Han vore alltför ung. Också av detta skäl har jag varit benägen att tro att det faktiskt funnits två häradsskrivare med samma namn. Som ett antagande skulle häradsskrivaren i Juby kunna ha avlidit kring 1619-1620.

2006-10-09, 19:55
Svar #18

Göran Johansson

Det förefaller som om Lars Jonsson bodde i Juby 1618 (jfr här)
 
Båda gårdarna i Juby var frälse (jfr  bl.a. här).  Enligt en annan källa (Kindasocknarna Horn och Hycklinge i ord och bild, band 3, sid 70)  ägdes de två gårdarna i byn av en i Danmark bosatt änkefru Görvel Fadersdotter Sparre. Henns egendomar var vid tidpunkten för Elfsborgs lösen 1571 tagna i beslag av kronan som förbrutet gods. År 1613 återlämnades de dock till släkten och de två systrarna Kerstin Joensdotter (Gyllenhorn) och Görvel Joensdotter (Gyllenhorn) ägde en gård var.
 
Lars Joensson kanske var en utomäktenskaplig son till Joen Olofsson (Gyllenhorn). Troligen inte!

2006-10-10, 22:37
Svar #19

Göran Johansson

Situationsbild över del av sjön Åsunden
 

 
A. Här bodde häradsskrivaren Lars Joensson
B. Prosten Olaus S. Clarevallensis bostad, Lars Joenssons svärfar. I sundet mellan A och B drunknade två av Lars Joenssons pigor år 1618 när de skulle hjälpa en dräng på gården att per båt ta över en häst från Juby (Kristineberg idag) och Ekeby. I Ekeby låg också Horns gamla kyrka.  
C. Lannäs som tillhört släkten Bååt m.fl.
D. Herna i Hycklinge socken där Lars Joensson ägde ett hemman
E. Bjuggö som Lars Joensson tvistar med andra i bygden om
 
Lite längre upp längs Åsundens västra strand (i V. Eneby socken) ägde Olaus S. Clarevallensis hemmanet Killingevid

2006-10-11, 02:39
Svar #20

Göran Johansson

När häradsskrivaren i Karshult skrev om (sig själv?) i protokollet för Kinda härad 1618 kallade han häradsskrivaren i Juby för förståndig mann Lars Joensson i Hiuby! Skrev han verkligen så om sig själv. Sannolikt inte. Alltså bör det handla om två olika personer - eller hur?

2006-10-11, 08:35
Svar #21

Utloggad berits

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 320
  • Senast inloggad: 2019-05-30, 19:06
    • Visa profil
Ursäkta Göran! Jag förstår inte ditt resonemang om häradsskrivare Lars Jonsson.
I inlägget ovan 9/10 2006 skriver du att Samuel Hiller inte kan vara född före 1634 Sune Lindqvist har i SoH 1999 s 414-415 angett födelseår 1628 (om än med tvekan) o då skulle Hiller kunnat förekomma i tllsättningen som eftr av svärfar khJonas Magni Planander 1654-1655- Samuel prästvigdes bevisligen 1652.Håller du inte fast vid hypotesen att kh Zacharias Benedicti i Gladhammar kan ha varit gift med 2 Kerstin Olofsdotter, den första i så fall kh Olof Clarewallius?dotter? Kerstin Olofsdr från Härna skulle då kunna vara hustru Kerstin  no 2. Samuel Hiller död 1656- hustrun Rakel Planander sägs vara omgift 1657 21/4!- hade ju ingen arvsrätt i Härna likt de 2 systrarna, som du utrett det.
I kopian från Kinda härad 1618 25/9, som du publicerat (Var på Rötter?) om jorden på Bjuggö som sägs ha tillhört Härna läste jag: Sd (samma dag) kom FÖRSTÅNDIG MAN LARS JONSSON I HJUBY HÄRADSKRIVARE, åter på sin förre klage, begärde endskap om den öhn, Biuggö bend, som honom förre ting lovad o tillagd war,......
Läser man om Juby i Frälsegodsen Östergötland sid 840: Efter fru Görvels död 1605 (Görvel Fadersdotter /Sparre/ indrogos hennes egendomar till kronan, men restituerades 1613 12/6 till släkten.. Juby alltså under en tid krono o kan så ha varit härasskrivares löneförmån liksom Karlshult bevisligen var : Frälsegodsen Östg s. 844: Karshult.. blev 1629 19/11 på livstid förlänt till lagläsaren Lars Jönsson, men gavs 1641 24/5 till Lars Grubbe..... Var Lars Jonsson hade sin lekamen kan man inte veta. 1618 kan han mycket väl ha stått till Juby för det synes ofta vara en viss eftersläppning i tid mellan beslut o hur länge folket fick bo kvar på gårdar. Lars Jonssons dödsdatum är ju funnen i Karshult 1632.  
Jag hänger som sagt inte med.  Berit

2006-10-11, 22:43
Svar #22

Göran Johansson

Hej Berit
 
Tankefel från min sida. Det är mest logiskt att tills vidare hålla fast vid möjligheten att Zacharias Benedicti varit gift med två Kerstin Olofsdotter - den första dotter till prästen i Horn och den andra dotter till en bonde i Herna.
Sonen i första äktenskap Samuel Z. Hiller kan som du skriver ha varit född 1628 och de två halvsystrarna efter det att bonddottern Kerstin Olofsdotter gift om sig med Zacharias Benedicti i dennes tredje äktenskap enligt bild här. Möjligen kan man undra om halvsystrarnas ålder kronologiskt går ihop med deras äktenskap.
 
Jag återkommer med en kortfattad sammanfattning av bevisföringen av arvrätten till gården i Herna.
 
Samuel Z. Hiller kände bevisligen också Clarevallensis dotterson Johannes Loftander i Örtomta och dotterdotterns man Nicolaus Loftander, jfr här.
 
Vänlig hälsning
Göran

2006-10-19, 15:16
Svar #23

Göran Johansson

Kristina Olofsdotter, var hon en bonddotter från Herna g.m. Zacharias Benedicti i dennes tredje äktenskap? Kronologi för Zacharias Benedictis och Kristina Olofsdotters dotter Elisabeth Zachrisdotter:
 
1. Lars Joensson, häradsskrivare i Karshult död 1632. Gift med Kristina Olofsdotter.
2. Kristina Olofsdotter omnämnd som änka i Karshult (Karsiöhult), Motala socken 1633 (källa: dombok för Ask hd).
3. Kristina Olofsdotter omgift(?) med Zacharias Benedicti tidigast 1633.  
4. Zacharias Benedicti död 1653.
5. Elisabeth Zachrisdotter g.m. Elias Hwahl, kh i Linderås ca 1650-51 ca 16-17 år gammal? Ung men inte omöjligt.
6. Elias Hwahl hade en son Nils som 1668 bor i Sätra, Linderås socken. Skänker penninggåva till kyrkan (källa: Linderås C:1, gåvoregister). Hans ålder cirka 17-18 år. Kanske lite i yngsta laget för att ha eget hushåll?
7. Elias Hwahls dotter Margareta gifte sig 1670 dom 2 post trinit med hr Israel Torpadius. Inga problem med kronologin.
 
Den son Nils som skänker en gåva till kyrkan i Linderås 1668 kan ha varit en son i ett tidigare äktenskap, men inte sannolikt. Såväl Elisabeth Zachrisdotter som hennes ev. son Nils unga vid vigsel och hushållsbildning, men inte omöjligt.
Kronologin för Zacharias Benedictis andra dotter Anna är mer sannolik. Hon bör ha varit ca 19-20 år då hon gifte sig första gång med Jöns Humble.
 
Troligen avled Kristina Olofsdotter (Zacharias Benedictis tredje hustru(?) före prosten själv. Den senare var mycket svag under sina sista år och det var i praktiken sonen Samuel Zachariae (son till den Kristina Olofsdotter i prostens andra gifte som troligen var dotter till Olaus S. Clarevallensis) som fungerade som pröst i församlingen (källa: Linköpings stift, brev från församlingarna).  
Samuel Zachariae var troligen halvbror till sytrarna Anna och Elisabeth Zachrisdotter. Bevis mål i dombok för Kinda hd 1669. Innehållet i protokollet i kort sammanfattning:
 
1. Omnämns att Elias Hwahls hustru ärvt halva Herna gård och enligt köpebrev 1653-04-53 köpt den andra halvan av sin svägerska (änka efter Jöns Humble) innan hon gifte sig med sal. Esbjörn Botvidi. (källa: Kinda h:d 1669-02-19)
2. Esbjörn Botvidi hade pantsatt  den bortsålda halva gården 1664-10-07 till kaptenlöjtnanskan Gertrud Walters trots att han inte var ägare till den (källa: Kinda h:d 1669-02-19)
3. Elias Hwahl hade inte låtit uppbuda gården. Han förväntade sig inte klander eftersom ingen mer än de två systrarna var arvtagare till densamma (källa: Kinda h:d 1669-02-19)
4. Gertrud Walters hade å sin sida inte intecknat panten hos tinget eftersom Esbjörn hade lovat att lösa tillbaka gården (källa: Kinda h:d 1669-02-19)
5. Domen innebar att Elias Hwahl fick behålla sin gårdshalva som han köpt av svägerskan medan Gertrud Hwahl fick söka få tillbaka sina pengar bäst hon gitter  (källa: Kinda h:d 1669-02-19)
 
Sammanfattning:
Elias Hwahl ägde hela skattehemmanet Herna och Samuel Zachariae hade inte bördrätt till hemmanet Herna, såvida han skriftligen inte avsagt sig detsamma. Det är inte troligt. Elias Hwahl var släkt till den bonde Jonas Månsson som 1682-83 blev ägare till hemmanet.
 
Finns det någon som kan bidra med att klarlägga det kroklogiska sambandet mellan Zacharias Benedictis ättlingar? Om resonemangen ovan är svårbegripliga så fråga gärna så ska jag försöka förtydliga.

2006-10-19, 16:23
Svar #24

Göran Johansson

Rättelse och fråga:
Sonen Nils gav en penninggåva till kyrkan 25/12 1666 och inte 1668. Vad står det f.ö. på Genline, Linderås sn, Småland GID 255.24.11500?
 
Står det H Elias son Nils i Sätra eller H Elins son i Sätra? Jag lutar mot det senare eftersom en person Nils Persson (fel patronymikon) gifter sig med Anna Månsdotter från Sätra 1666-12-30. Därmed faller herr Elias son Nils bort i resonemanget ovan och kronologin blir mer sannolik!

2006-10-20, 21:46
Svar #25

Utloggad smol

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10741
  • Senast inloggad: 2019-07-19, 21:57
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hej Göran,
Förutom tydningen av ovanstående GID 255.24.11500, där jag också tror att det står h Elins Son i Sätra Nilz - (Jämför namnet Elin på samma sida samt att förkortningen h för hustru även finns på t ex sid 196), har jag kollat några mantalslängder:
 
1662 Pastor M. Elias och hustru 2, drängar och pigor 4
1667 pastor Mr: Elias hustrun 2, d:ar och pigor 4
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2006-10-20, 21:52
Svar #26

Göran Johansson

H Elins son i Sätra Nilz står det förstås eller hur? Inte H Elias son i Sätra Nilz. Lite ovanligt att man skriver att ett barn var son till en kvinna! Faderns namn brukar var det normala. Men mannen var väl död. Varför då inte Änkan Elins son i Sätra Nilz - kan man förstås undra.
 

2006-10-20, 23:34
Svar #27

Göran Johansson

Hej Olle, jag visste inte att ditt svar var på gång. Vi gick om varandra. Håller med dig.
Vänlig hälsning
Göran

2006-10-22, 02:37
Svar #28

Utloggad ulfb

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3263
  • Senast inloggad: 2019-07-21, 14:21
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Det var helt enkelt mycket vanligt att man skrev hustru om änkor.
 
Ett annat fall när man använde uttryck typ Elins son var när det handlade om oäkta barn.
Ulf Berggren

2006-10-22, 17:02
Svar #29

Göran Johansson

Domboksutdraget här var tydligen ett villospår. Det var inte lätt att förutse. För varje svar en ny fråga! Nu undar man förstås varför Olaus Simonis Clarevallensis hustru Margareta Eriksdotter blev begravd i Hycklinge kyrka. Kyrkan och kyrkogården i Hycklinge tycks ha varit att betrakta som arv och eget. Om hon nu (vilket en del betvivlar) var dotter till Erik XIV, kan det ha varit skälet?

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna