Barnhusbarn på Öland

[Agneta Sköld]

I min forskning har jag åtskilliga gånger träffat på familjer eller änkor som under senare hälften av 1800-talet har fosterbarn från Stockholm.Hur kom det sig att de skickades till Öland? Eller var det lika i övriga Sverige?
 
undrar
Agneta

[Maud Svensson]

Från Allmänna barnhuset i Stockholm skickades vid denna tid de omhändertagna barnen ut över hela Sverige. Barnhuset tillskrev socknarna och/eller annonserade i lokaltidningarna. Barn placerades sedan hos dem som anmält sig som hugade fosterföräldrar, utan någon närmare kontroll av fosterhemmens lämplighet.

[Agneta Sköld]

Tack för den upplysningen.
Jag kan tänka mig att många tog hand om dessa barn för att själva få hjälp.
En änka som var 72 år tog ett fosterbarn på 9 år
//Agneta

[ingrid moberg]

Till alla som är intresserade av ämnet fosterbarn och barnhusbarn på Öland vill jag rekommendera boken Öland- de fattiga socknarna i norr av den flitige författaren, journalisten och fotografen Anders Johansson. Den innehåller ett långt kapitel om detta ämne, både gripande intervjuer med f d fosterbarn och en avsnitt med ren information. Jag växte själv upp på Öland på 50-talet och då hade vår granne ett stockholmsbarn som vi kallade honom. En släkting tog emot sk sommarbarn långt in på 60-talet. De var väl inte färäldralösa alla men i behov av miljöombyte och deras arbetskraft utnyttjades. Traditionen att använda sig av barnarbetare levde kvar länge.

[Lisa Qviberg]

Min farfar Göthe Qviberg (1912-2002) föddes i Katarina församling i Sthlm, men skickades 1913 till Källa för att bo som fosterbarn till den ogifta hemmansdottern Jenny Augusta Jonsson (f 1885 i Källa) och hennes far skräddaren Peter Jonsson (f 1845 i Källa). Jenny Augusta gifte sig så småningom med Karl Wallentin Lundin (f 1883 i Källa) och Göthe kvarstod som fosterson i familjen, och kom att stanna på Öland ända till 1938 då han flyttade tillbaka till Sthlm och gifte sig.
 
Göthes biologiska mor var Susanna Augusta (Sanna) Qviberg (1886-1983), en kvinna som nog tog med sig många hemligheter i graven. Jag har inte blivit klok på omständigheterna kring hur och varför Göthe hamnade i Källa. Min farmor har berättat att mor Sanna brukade lämna Göthe hos en barnkrubba i Sthlm under dagtid då hon arbetade, men en dag efter arbetet när hon skulle hämta honom så fann hon att han var borta. Barnkrubban hade således - enligt mor Sannas version - på eget initiativ skickat iväg sonen till okänd ort som fosterson, utan hennes medgivande. Det var först flera år senare som en bror till Göthe började söka efter honom och fann honom i Källa, varvid Göthe och mor Sanna åter träffades.
 
Kan det verkligen ha gått till så?? Tittar man i Brännkyrka förs. utflyttninglängd så hittar man Göthe där som utflyttande till Källa i dec 1913, så något större hemlighetsmakeri kring bortrövandet kan det ju egentligen inte ha varit. Min tanke är att mor Sanna själv diktade upp denna berättelse för Göthe när han förmodligen förhörde sig om varför han vuxit upp som fosterbarn på Öland. Hon ville kanske inte framstå som en dålig eller oansvarig mor, som på eget bevåg övergav sina barn. Ja, jag vet inte ...
 
Eller hur varnligt var det att barn skickades iväg som fosterbarn kring den här tiden, utan att det godkändes av föräldrarna?
 
Vänligen,  
Lisa Qviberg

[Ingrid Bergström]

Hej, Lisa! Har du frågat Stockholms stadsarkiv om det finns några sociala handlingar om modern och barnet?

[Lisa Qviberg]

Hej Ingrid,  
 
nej, det har jag faktiskt inte, men det låter som ett bra tips. Är det hos någon särskild arkivbildare du tänker på, där sociala handlingar kan finnas? Jag har tittat lite i stadsarkivets beståndsregister, och jag ska vid tillfälle titta i de arkiv som finns efter just barnhem och barnkrubbor för aktuella församlingar, där kan jag ju hitta något.
 
Vänligen,
Lisa

[Ingrid Bergström]

Hej! Vi har hittat liknande saker i socialregisterbyråns arkiv, där fanns även kopior på målet om faderskap och ett brev som fosterbarnet skrivit för att få veta vilka föräldrarna var. Det gällde ett barn fött 1914. Han blev också skickad till Öland, men varför han skulle just dit framgår inte av vad vi fått, bara att modern bett att få honom omhändertagen, då hon inte kunde betala inackorderingen i första fosterhemmet i Stockholm.

[Ingrid Bergström]

tillägg: det framgår att det var billigare att betala för barn på Öland. Inackorderingen i Stockholm kostade 20 kr i mån., på Öland 150 kr om året till 3 år, sedan 120 kr/år.

[Ingrid Bergström]

Rättelse: faderskapsmålet fanns ej i socialregisterbyråns arkiv, det beställde vi för sig, däremot information om vem som angavs som barnafar.

[Lisa Qviberg]

Tack Ingrid, jag ska titta närmare på det och se om jag hittar något där.
 
Hälsningar, Lisa

[Gunn Åstrand]

Hej
 
Hur ska man ta reda på ett barnhem som som fanns i Västervik början av 1900 talet. Jag kom till Västerviks barnhem 1953 eller 1954. Vart vänder jag mig???
 
Gunsan

[Jan Jutefors]

Gunsan,
 
Västervik ligger väl inte på Öland  
 
Vänd dig till Socialförvaltningen på Västerviks kommun.

[Gunn Åstrand]

Hej Jan
 
Nej, Västervik ligger inte på Öland, men jag kommer därifrån till barnhemmet i Västervik. Jag ska kanske vända mig till socialförvaltningen på Borgholms kommun eller???
 
Gunsan

[Jan Jutefors]

Gunn,
 
De som borde ha koll på barnhemmet och var deras arkiv kan finnas och om det finns kvar är Socialförvaltningen i Västervik.  
Borgholms kommun har bara använt sig av en resurs på den tiden och har ingen aning om vart arkivet finns. Däremot ska du gå till socialförvaltniungen i Borgholm och begära ut din akt som finns där. Där har du många intressanta upplysningar. Det är visserligen 70 års sekretess på alla sociala handlingar, men Du har rätt att läsa din egen akt och att få kopior på de delar som du önskar.

[Gunn Åstrand]

Tack för hjälpen. Ska ringa Borghoms socialförvaltning och begära ut min akt.
 
MVH
Gunsan